Näringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar i statsverkspropositionen om vissa anslag för budgetåret 1971/72 inom handelsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Näringsutskottets betänkande nr 3 år 1971 NU 1971

Nr 3

N äringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. M aj:ts fram ställ­ ningar i statsverkspropositionen om vissa anslag för budgetåret 1 9 7 1 /7 2 inom handelsdepartementets verksamhetsområde jäm te motioner.

I b etän k an d et behandlas propositionen 1971: 1 bilaga 12 såvitt denna bilaga hänvisats till näringsutskottet sam t m otioner m ed anknytning d ä r­ till. F ö ru to m m otioner som m era direkt h än fö r sig till fram ställningarna om anslag behandlas m otioner om stöd till hushållsporslinsindustrin och om lagstiftning m. m. p å konsum entom rådet.

D R IF T B U D G E T E N

T IO N D E H U V U D T IT E L N

Handelsdepartem entet m. m.

1. Handelsdepartementet. Krigsmaterielinspektionen. U tskottet tillstyr­ k er K ungl. M aj:ts förslag (pu n k tern a A 1 och A 2, s. 9 f.) och h em ­ ställer

a tt riksdagen fö r bud g etåret 1971/72 anvisar 1. till H andelsdepartem entet ett förslagsanslag av 4 546 000 kr., 2. till K rigsm aterielinspektionen ett förslagsanslag av 167 000 kr.

2. Kollegiet för Sverige-information i utlandet. U tskottet tillstyrker K ungl. M aj:ts förslag (punkten A 3, s. 10— 12) och hem ställer

a tt riksdagen till K ollegiet fö r Sverige-inform ation i utlandet för

b udgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 1 217 000 kr.

3. Handelssekreterare. U tsk o ttet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag (punk­ ten A 4, s. 12— 15) och hem ställer

a tt riksdagen till H andelssekreterare fö r bud g etåret 1971/72 anvi­

sar ett reservationsanslag av 7 970 000 kr. 1 Riksdagen 1971.17 sami. N r 3

4. Kommittéer m. m. Extra utgifter. U tskottet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag (p unkterna A 5 och A 6, s. 15) och hem ställer a tt riksdagen fö r b u dgetåret 1971/72 anvisar 1. till K o m m ittér m . m . ett reservationsanslag av 1 900 000 kr., 2. till E xtra utgifter ett reservationsanslag av 50 000 kr.

Utrikeshandel m. m.

5. Kommerskollegium. Sprängämnesinspektionen. U tskottet tillstyrker K ungl. M aj:ts förslag (p u nkterna B 1 och B 2, s. 16— 19) och h em ­ ställer att riksdagen fö r b u dgetåret 1971/72 anvisar 1. till K om m erskollegium ett förslagsanslag av 9 609 000 kr., 2. till Sprängäm nesinspektionen ett förslagsanslag av 1 146 000 kr.

6. Främjande av utrikeshandeln m. m. K ungl. M a j:t h a r (punkten B 3, s. 19— 24) föreslagit riksdagen att 1. g odkänna vad chefen fö r h andelsdepartem entet an fö rt om disposi­ tionen av m edel frå n anslaget F rä m ja n d e av utrikeshandeln m. m . för a tt täcka k ostnader fö r inredning av Sverigehuset, 2. till F rä m ja n d e av utrikeshandeln m . m. fö r b u d g etåret 1971/72 a n ­ visa e tt reservationsanslag av 8 017 000 kr.

I d etta sam m anhang h a r utskottet behandlat dels m otionen 1971: 102 av h e rra r H edlund (c) och H elén (fp) vari hem ställs a tt riksdagen skall till F rä m ja n d e av utrikeshandeln m. m. fö r bud g etåret 1971/72 anvisa ett m ed 1 063 000 k ro n o r fö rh ö jt reservations­ anslag om 9 070 000 k ronor, varav 6 243 000 k ro n o r ges till kollegiet för Sverige-inform ation i u tla n d et fö r kom m ersiell inform ation i enlighet m ed vad som anförts i m otionen, dels m otionen 1971: 217 av h e rr Sjönell m. fl. (c, fp) vari hem ställs a tt riksdagen i skrivelse till K ungl. M a j:t skall h em ställa att eventuell avveckling av han d elsk am rarn a i N ew Y o rk och D iisseldorf sker vid en sådan tid p u n k t a tt exportsynpunkter såväl som trygghetssynpunkter b e­ aktas, a tt inga y tterligare särbeslut b eträffan d e han d elsk am rar skall gö­ ras innan exportfräm j andeutredningen fram lagt sitt resultat och a tt trygghetsaspekten beaktas vid sam tliga fö rän d rin g ar som kom m er a tt föreslås, dels m otionen 1971: 275 av h e rr B ohm an m . fl. (m) vari hem ställs a tt riksdagen i skrivelse till K ungl. M a j:t skall a) anh ålla om utredning och förslag om stöd fö r utställning och försäljning av svenskt k o n sth an t­ verk, b) an h ålla a tt tilläggsdirektiv u tfärd as till exportfräm j an d eu tred ­ ningen a tt undersöka m öjligheterna a tt i sam band m ed exportfräm jande åtgärder fö r industrin göra svensk k u ltu r k än d i utlandet,

dels m otionen 1971: 1060 av h e rr A ndersson i Ö rebro m . fl. (fp) vari hem ställs a tt riksdagen till F rä m ja n d e av utrikeshandeln m . m . utöver vad K ungl. M a jit föreslagit skall anvisa 50 000 kr. till ex p o rtråd et för den m indre industrin f ö r u ppsökande och inform erande verksam het, dels m otionen 1971: 1061 av h e rr A ndersson i Ö rebro m . fl. (fp) vari hem ställs att riksdagen i skrivelse till K ungl. M a jit skall b egära förslag till 1972 års riksdag om in rättan d e av tjän st vid ex p o rtråd e t fö r den m indre industrin fö r frä m ja n d e av exporten av licenser och know-how.

M otionerna

I m otionen 1971: 102 erinras om utrikeshandelns stora betydelse för det svenska näringslivet. M ot b ak grund av det u n d ersk o tt om 1 370 m ilj. kr. som den svenska handelsbalansen uppvisade u n d er 1970 u n ­ d erstryker m otio n ärern a behovet av ökade insatser fö r a tt frä m ja ex­ porten. D e u n d er senare å r vidtagna åtg ärd ern a p å om rådet, bl. a. till­ kallande av ex p ortfräm jandeutredningen och in fö ran d e av ett särskilt ex­ p o rtstö d fö r textil- och konfektionsindustrierna sam t den m anuellt arbe­ tan d e glasindustrin, är enligt m otio n ärern a ett steg i positiv riktning. De fram h åller dock a tt de ökade k rav som ställs p å m a rknadsföring av p ro ­ dukter sam t den h å rd a in te rnationella k onkurrensen ta la r fö r en succes­ siv utbyggnad av resu rsern a fö r ex p o rtfräm jande åtg ärd er och a tt den m indre industrin härvidlag b ö r prioriteras. E nligt m o tio n ärern a bö r de m edel som anvisas till kollegiet fö r Sverige-inform ation särskilt använ­ das fö r konkreta exportfräm jan d e pro jek t enligt de förslag som Sveriges allm änna exportförening och ex p o rtråd e t fö r den m indre industrin lagt fram .

F örslag om stöd till den m indre och m edelstora industrin genom en utbyggnad av expo rtråd et fö r den m indre industrin förs fra m i tv å m otio­ ner. D enna industri står, anförs det i m otionen 1971: 1061, p å en hög nivå b eträffande teknisk utveckling och innovation. T ro ts a tt det bland företagen föreligger intresse fö r a tt internationellt försälja licenser och teknisk know -how h a r företagen f. n. sm å m öjligheter härtill, bl. a. på grund av att de sak n ar experter inom den egna adm inistrationen. M o­ tio n ärern a h ävdar a tt en förstärkning av ex portrådets resurser för in ­ sam lande av inform ation och rådgivning angående sådan m ark n ad s­ föring skulle vara ett verksam t stöd fö r företagen. I m otionen 1971: 1060 erinras om a tt en h u v uduppgift fö r expo rtråd et fö r den m indre in ­ d u strin är att h ålla en n ä ra k o n ta k t m ed enskilda företag i alla delar av landet. D enna k o n ta k t och en god k ännedom om de olika företagen är enligt m otionärerna en föru tsättn in g fö r en effektiv exportfräm jande verksam het. D e resurser som f. n. stå r till exportrådets förfogande m ed­ ger inte så om fattande k o n ta k ter m ed företagen som vore önskvärda och inte h eller en utbyggnad av sam arbetet m ed företagareföreningarna.

F rå g an om den fra m tid a organisationen av handelssekreterar- och handelskam m arverksam heten behandlas i m otionen 1971: 217. M o tio ­ n äre rn a ifråg asätter den av Kungl. M a jit föreslagna avvecklingen av hand elsk am rarn a i N ew Y o rk och D iisseldorf m ed hänvisning dels till pågående utredningsarbete inom exportfräm jandeutredningen, dels till den k o rta tid inom vilken avvecklingen beräknas skola ske, dels till att en ny organisation b ö r h a byggts upp innan h andelskam rarna avveck­ las.

F örslagen i m otionen 1971: 275, vilka syftar till ök at stöd åt svenskt konsthantverk, bygger p å den allm änna bedöm ning av kulturpolitikens uppgifter och värdet av ett rikt och v arie ra t kulturliv som anges i m o ­ tionen 1971: 249. M o tio n ärern a p åp ek ar a tt konsthantverket utgör en viktig del av kulturlivet m en att k o n sth a n tv e rk a rn a i allm änhet h a r stora svårigheter a tt distribuera och m a rk n a d sfö ra sina produkter.

Pågående utredningar

E x p o r t f r ä m j a n d e u t r e d n i n g e n (o rdförande: landshöv­ ding G u n n a r von Sydow) tillkallades 1969 fö r a tt u tre d a frågor om ex­ p o rtfrä m jan d e verksam het. I direktiven fram hålls a tt organisationen fö r sådan verksam het ger en splittrad bild. D en fråga som i första h an d bör övervägas ä r fördelningen av ansvaret f ö r den n a verksam het m ellan sta ­ ten och näringslivets organisationer och o m fattningen av statens stöd till verksam heten. U tgångspunkten bö r d ärvid vara a tt d e t statliga engage­ m anget m åste rym m as inom en på sam m a sätt som hittills fastställd kostnadsram . M ot b ak g ru n d av ett alltm er utvecklat nordiskt handels­ politiskt sam arbete b ör fö rh ållan d en a i de nordiska g rannländerna stu ­ deras. U tredningen h a r v idare i u p p d rag a tt p röva de organisatoriska fo rm ern a fö r den statliga ex p o rtfräm jande verksam heten och överväga om ansvaret fö r den kom m ersiella in form ationen skall åvila inform ationskollegiet eller föras över till ett statligt organ fö r exportfräm jande verksam het. I utredningens u p pdrag ingår även a tt se över den speciali­ serade kom m ersiella verksam heten p å fältet, dvs. handelssekreterarorganisationen och u tlandshandelskam rarna. D et b ö r också övervägas om fältorganisationen f. n. ä r riktigt avvägd och organiserad m ed h ä n ­ syn till de olika m ark n ad ern as n u varande och potentiella betydelse för svensk export. U tredningen h a r a tt föreslå erforderliga åtgärder fö r att åstadkom m a sam ordning av m yndigheternas och organisationers ex­ p o rtfrä m jan d e verksam het. E nligt tilläggsdirektiv som u tfärd ats den 14 ja n u ari 1971 h ar u tre d ­ ningen få tt i u p p d rag a tt p röva det fra m tid a behovet av en statlig specialiserad kom m ersiell representation vid sidan av utrikesförvaltning­ en eller an d ra statliga insatser p å o rter d ä r statsstödda svenska utlandshandelskam m are finns. I sam band därm ed b ö r en p la n fö r en m insk­

ning av statens bidrag till hand elsk am rarn a u p p rättas. D et fram hålls att arb etet b ör bedrivas skyndsam t så att förslaget läggs fra m om möjligt före utgången av innevarande budgetår.

1 9 6 5 å r s m u s e i - o c h u t s t ä l l n i n g s s a k k u n n i g a (ordförande: g eneraldirektör L en n a rt H olm ) h a r i u p pdrag a tt u tred a frå g o r rö ran d e m useiväsendet och verksam het m ed riksutställningar m . m. I direktiven erinras om de problem som sam m anhänger m ed olika åtg ärd er dels för a tt an o rd n a inform ativa utställningar, dels fö r a tt be­ red a k onstnärerna b ättre utställnings- och försäljningsm öjligheter. U t­ redningsarbetet b ö r ta sikte p å a tt n ärm are klarlägga de arbetsform er som kan vara m est läm pliga fö r a tt stim ulera konstintresset. A v grund­ läggande betydelse är, anförs det, a tt de utövande k onstnärerna få r m öj­ lighet a tt m ark n ad sfö ra sina alster till en så bred allm änhet som m öjligt. U tredningen b ö r i d etta syfte n ärm a re undersöka de n u varande fö rh å l­ landena p å o m rådet, skapa överblick över utställningsverksam heten, in­ v en tera beståndet av utställningslokaler och kartläg g a konstföreningar­ nas verksam het som förm edlare av konst.

U tskottet

K ungl. M aj:ts förslag in n eb är att u n d er ifrågavarande anslag skall beräknas till kollegiet fö r Sverige-inform ation i u tla n d et 5 243 000 kr., till ex portrådet fö r den m indre industrin 855 000 kr., till utlandshandelsk am ra rn a 1 094 000 kr., till p raktikantverksam heten vid dessa handelsk am ra r 264 000 kr., till Svenska slöjdföreningen 300 000 kr. och till ex p o rtfräm jande åtg ärd er i övrigt 261 000 kr.

F ö r de s v e n s k a h a n d e l s k a m r a r n a i u t l a n d e t m ed­ fö r propositionens förslag a tt bidraget fö r n ästa bud g etår m inskas m ed 266 000 kr. och a tt anslaget till p raktikantverksam heten vid handels­ k am ra rn a i N ew Y o rk och D usseldorf räknas n e r m ed 86 000 kr. D enna m inskning föranleds av den i propositionen u n d er anslagsrubriken H a n ­ delssekreterare föreslagna utbyggnaden av handelssekreterarorganisationen m ed ytterligare fem h andelssekreterarkontor fra m till den 1 januari 1972. A nslaget till handelssekreterare föreslås ö k a m ed 2 170 000 kr. till to ta lt 7 970 000 kr. I sam band m ed denna utbyggnad bör, anförs det, statens bidrag till de svenska utlan d sh an d elsk am rarn a successivt dras ner. I N ew Y ork och D usseldorf föreslås a tt staten övertar den kom ­ m ersiella representationen frå n de svenska han d elsk am rarn a och a tt de statliga stipendierna fö r p rak tik an tp latser vid k am ra rn a förs över till h andelssekreterarkontoren därstädes. D e tre övriga handelssekreterarkontoren, ett fö r de sydöstra d elarn a av F ö re n ta staterna, ett i F ö r­ bundsrepubliken T yskland fö r den sydtyska m ark n ad en och ett i n o rra Italien, bö r enligt förslaget in rättas först den 1 ja n u ari 1972. I proposi­ tionen uttalas a tt statens ex p o rtfräm jande verksam het alltm er bö r in­

riktas på a tt tillfö ra de svenska exportföretagen kvalificerat kunnande inom m arknadsföring.

U tskottet an slu ter sig till propositionens bedöm ning av handelssekreterarin stitu tio n en som ett gott instrum ent fö r a tt fö rm ed la kvalificerad m arknadskonsultation till företagens egna exportaktiviteter och b iträder K ungl. M a j:ts förslag om utbyggnaden av handelssekreterarorganisationen. M ed anledning av hem ställan i m otionen 1971: 217 om att even­ tuell avveckling av han d elsk am rarn a i N ew Y ork och D iisseldorf sker vid en sådan tid p u n k t a tt exportsynpunkter såväl som trygghetssynpunkte r beaktas vill utskottet fram h ålla följande. D e svenska handelskam ­ ra rn a i utlan d et ä r självständiga organ m ed såväl svenska som utländska m edlem m ar. D e fu ngerar dels som serviceorgan, dels som intresseorgan fö r sina m edlem m ar. T ill verksam hetens finansiering lä m n ar staten dels ett allm änt bidrag m otsvarande 50 #/o av handelskam rarnas intäkter frå n m edlem savgifter, dels bidrag till lönerna fö r h andelskam rarnas chefer m ed 40 000— 48 000 kr. A rbetsgivaransvaret åvilar h andelskam rarna. U tskottet ä r m edvetet om a tt den i propositionen föreslagna m inskning­ en fö r nästa bud g etår av bidraget till hand elsk am rarn a i N ew Y ork och D iisseldorf kan kom m a a tt m edföra om ställningsproblem bl. a. beroende p å den k o rta tid inom vilken om organisationen skall genom föras. Inte m inst m ed hänsyn till behovet av en kontinuerligt väl fungerande k o m ­ m ersiell representation fö ru tsätter utskottet a tt de problem som m o tio ­ näre rn a p ek at p å beaktas vid om organisationen.

B eträffande yrk an d en a i m otionen a tt inga ytterligare särbeslut b e­ träffan d e h an d elsk am rar skall göras innan exportfräm jandeutredningen fram lagt sitt resultat sam t a tt trygghetsaspekten skall beaktas vid sa m t­ liga fö rä n d rin g ar som k o m m er a tt föreslås få r utskottet erinra om de i det föregående redovisade tilläggsdirektiven till ex p o rtfräm jan d eu tred ­ ningen. E nligt dessa skall utredningen särskilt pröva behovet av ett sta t­ ligt stöd till h an d e lsk a m rarn a sam t u p p rä tta en plan fö r en m inskning av statens bid rag till handelskam rarna. D etta arbete b ö r enligt direktiven bedrivas skyndsam t m ed sikte p å a tt förslag skall k unna läggas fram om m öjligt före utgången av innevarande budgetår. M ed hänsyn härtill a n ­ ser sig utskottet inte h a anledning att n u tillstyrka en särskild fram ställ­ ning i saken till K ungl. M aj:t.

V ad b e trä ffa r k o l l e g i e t f ö r S v e r i g e - i n f o r m a t i o n i u t l a n d e t in n e b är K ungl. M aj:ts förslag en i förhållande till inne­ v arande b u d g etår o fö rä n d ra d m edelsanvisning. I m otionen 1971: 102 betonas vikten av sta rk t ökade insatser fö r a tt öka exporten, och m otio­ n ä re rn a föreslår en u p präkning av anslaget m ed to ta lt 1 063 000 kr., v arav 63 000 kr. skall anvisas till e x p o r t r å d e t f ö r d e n m i n d ­ r e i n d u s t r i n . E n förstärkning m ed 50 000 kr. av exportrådets re ­ surser för uppsökande och inform erande verksam het föreslås i m otionen 1971: 1060.

U tsk o ttet vill e rin ra dels om a tt m edelsanvisningen u n d er d etta anslag till kom m ersiell in fo rm atio n i u tla n d et sedan 1965 ö k at m ed 2 milj. kr., dels om a tt propositionens förslag om en utbyggnad av handelssekreterarorganisationen in n eb är en betydande ökning av statens ex p o rtfräm ­ ja n d e verksam het, dels om a tt i propositionen också föreslås att 4 700 000 kr. skall anvisas till exp o rtfräm jan d e åtg ärd er fö r textil- och konfektionsindustrin sam t den m anuellt arb e tan d e glasindustrin. M ed hänsyn härtill avstyrker u tsk o ttet m otionen 1971: 102.

E x p o rtrå d et h a r fö r bud g etåret 1970/71 erhållit 605 000 kr. av a n ­ slagsm edel sam t 60 000 kr. av särskilda fondm edel fö r handläggning av m arknadsundersökningar. K ungl. M aj:t föreslår n u en ökning av an ­ slaget m ed 250 000 kr. till to ta lt 855 000 kr. U tsk o ttet h a r funnit sig b ö ra godta K ungl. M aj:ts förslag och avstyrker således m otionen 1971: 1060.

I m otionen 1971: 1061 hem ställs om förslag till 1972 års riksdag om in rättan d e av tjä n st vid ex p o rtråd et fö r den m indre industrin fö r frä m ­ ja n d e av exporten av licenser och know -how . U tsk o ttet anser det inte m öjligt att nu ta ställning till h u r resurserna fö r b u dgetåret 1972/73 skall fördelas och avstyrker d ä rfö r m otionen.

I m otionen 1971: 275 hem ställs dels om u tredning och förslag om s t ö d f ö r u t s t ä l l n i n g o c h f ö r s ä l j n i n g a v s v e n s k t k o n s t h a n t v e r k , dels om a tt tilläggsdirektiv u tfärd as till export frä m jandeutredningen att undersöka m öjligheterna a tt i sam band m ed ex p o rtfräm jan d e åtg ärd er fö r industrin g ö ra svensk k u ltu r känd i u t­ landet. A v m otiveringen fra m g år a tt m o tio n ärern a b eträ ffan d e den se­ n are delen av y rk an d e t frä m st syftar till a tt åstadkom m a förb ättrad e m öjligheter fö r utställning och försäljning av svenskt konsthantverk utom lands.

U tsk o ttet delar m otio n ärern as u ppfattning om a tt åtg ärd er behövs fö r a tt stödja och sprida svenskt konsthantverk såväl inom landet som internationellt. V ad avser m otionärernas yrk an d e om tillsättande av en u tredning få r u tsk o ttet e rin ra om a tt direktiven till 1965 års m usei- och utredningssakkunriiga särskilt u nderstryker betydelsen av a tt de u tövan­ de k o n stn ärern a få r m öjlighet a tt m a rk n a d sfö ra sina alster till en så b red allm änhet som m öjligt. U tredningen skall i d etta syfte n ärm are u n dersöka de nu v aran d e förhållandena p å o m rådet. M ed hänsyn härtill fin n er utskottet inte skäl föreligga fö r den i m otionen föreslagna fra m ­ ställningen till K ungl. M aj:t.

U ppgiften a tt frä m ja k u ltu ru tb y tet m ed u tla n d et sam t a tt sprida k än ­ nedom om svenskt sam hällsliv i u tlandet åvilar Stiftelsen Svenska insti­ tutet. Institu tet h a r u n d er de senaste åre n vid e tt flertal tillfällen m ed­ verk at till u tställningar av svenskt k o nsthantverk i utlandet. E xportfräm jan d eu tred n in g en h a r i u p pdrag a tt generellt p rö v a fördelningen m ellan staten och näringslivets organisationer av ansvaret fö r den ex­

p o rtfrä m jan d e verksam heten. U tredningen h a r sålunda inte a tt behandla enskilda branschers problem . U tsk o ttet fin n er d ä rfö r inte anledning att tillstyrka m otionen i den n a del. V ad i propositionen an fö rts och föreslagits h a r inte föranlett an d ra u ttalanden frå n utskottets sida än vad som fra m g år av d e t föregående. Å beropande vad h ä r an fö rts hem ställer utskottet 1. a tt riksdagen godk än n er vad i propositionen an fö rts om disposi­ tionen av m edel frå n anslaget F rä m ja n d e av utrikeshandeln m. m. för a tt tä ck a kostn ad er fö r inredning av Sverigehuset, 2. a tt riksdagen m ed bifall till K ungl. M a j:ts förslag och m ed av­ slag p å m otionerna 1971: 102 och 1971: 1060 till F räm jande av utrikeshandeln m . m . fö r budgetåret 1971/72 anvisar ett reserva­ tionsanslag av 8 017 000 kr., 3. a tt riksdagen avslår m otionen 1 9 7 1 :2 1 7 angående handelskam ra rn a i N ew Y ork och D iisseldorf, 4. att riksdagen avslår m otionen 1971: 275 om stöd fö r försäljning av svenskt konsthantverk, 5. a tt riksdagen avslår m otionen 1971: 1061 om in rättan d e av y tte r­ ligare en tjän st vid expo rtråd et för den m indre industrin.

7. Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete. U tskot­ tet tillstyrker K ungl. M aj:ts förslag (punkten B 4, s. 24 f.) och hem stäl­ ler att riksdagen till A dm inistrationskostnader fö r nordiskt ekonom iskt sam arbete fö r bud g etåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 100 000 kr.

8. Bidrag till vissa internationella byråer m. m. U tsk o ttet tillstyrker K ungl. M a j:ts förslag (punkten B 5, s. 25) och hem ställer a tt riksdagen till Bidrag till vissa internationella byråer m . m . för b u dgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 347 000 kr.

9. Exportfrämjande åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin. Kungl. M a j:t h a r (punkten B 6, s. 26) föreslagit riksdagen a tt till E x p o rtfräm jan d e åtgärder fö r textil- och konfektionsindustrierna sam t den m anuellt arbetande glasindustrin för bud g etåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 4 700 000 kr.

I d etta sam m anhang h a r u tsk o ttet b ehandlat dels m otionen 1971: 216 av h e rr Blom kvist m . fl. (s) vari hem ställs a tt riksdagen i skrivelse till K ungl. M a j:t skall hem ställa om snabb u n ­

dersökning sam t förslag m ed syfte ” a tt det stim ulansprogram som nu prövas inom den m anuella glasindustrin även kan u tg å till företag inom hushållsporslinsindustrin’

dels m otionen 1971: 1073 av h e rr H ovham m ar (m) vari hem ställs

1) a tt riksdagen hos K ungl. M a j:t skall hem ställa om förslag till in n e­ v arande års riksdag om ytterligare fö rstärk n in g ar av stödet till den svens­ ka, m anuellt arb e tan d e glasindustrin innebärande högre bidragsbelopp och en avsevärt m indre restriktiv hållning till an v än d an d et av de direkta statsbidragen i syfte a tt m öjliggöra en satsning p å k raftig t ökad export av branschens pro d u k ter, sam t

2) a tt riksdagen i avvaktan p å Kungl. M a j:ts förslag om ytterligare förstärkningar skall till E x p o rtfräm jan d e åtg ärd er för textil- och konfektionsindustrierna sam t den m anuellt arb etan d e glasindustrin anvisa 6 700 000 k ro n o r, varav 2 500 000 kro n o r till exportfräm jan d e åtgärder fö r den m anuellt arb etan d e glasindustrin.

M otionerna

I m otionen 1971: 1073 erinras om a tt det belopp fö r exportstöd till glasindustrin som 1969 fö rordades från branschens sida v ar 8 milj. kr. u n d er en fem årsperiod, dvs. ett årligt stöd m otsvarande ca 3 ° / o av ex­ p o rtv ärd et av m anuellt tillverkat glas 1970. E n b art försäljningskostna­ d ern a vid exportförsäljning anges uppgå till ca 15 ° / o av exportvärdet. S tatsm akternas nedskärning av branschens yrkanden har, anför m otio­ nären, starkt beskurit m öjligheterna till ett sam lat exportarbete. D e vid 1971 års b örjan genom förda h öjningarna av de statliga avgifterna för arb etskraften sägs fö r hela branschen uppgå till ett belopp som över­ stiger hittills beslutat exportstöd.

S trukturom vandlingen inom branschen har, fram hålls d et vidare, gått snabbt u nder 1970. F öretagsnedläggningar och kon k u rser h a r b erö rt ca 500 anställda eller ca 15 % av de i branschen sysselsatta. B ranschen h a r em ellertid visat fö rm åg a a tt anpassa sin verksam het till det aktuella lä­ get p å världsm arknaden. E tt p a r fusioner h a r genom förts och några sam verkansgrupper för effektivare exportförsäljning etablerats. D en erforderliga produktutvecklingen och m arknadsföringen ä r dock ekono­ m iskt krävande och återvinningstiden fö r investeringar lång. A vslut­ ningsvis anförs a tt svenskt glas ofta p å ex portm arknaden öpp n at vägen fö r andra, m e ra anonym a p rodukter.

H ushållsporslinsindustrin i Sverige står, sägs i m otionen 1971: 216, in fö r liknande problem som textil- och konfektionsindustrierna och den m anuellt arb e tan d e glasindustrin. D en är en av de m est löneintensiva branscherna i la n d et och u tsa tt fö r stark ko n k u rren s genom utländska lågprisprodukter. S trukturom vandlingen h a r m ed fö rt att såväl antalet företag som an talet anställda m inskat. En fo rtsatt k oncentration p å sor­

tim en t som kan exporteras är enligt m otionärernas m ening den mest v araktiga lösningen av branschens svårigheter. F ö retag inom branschen uppges h a h a ft k o n tak ter m ed de större glasbruken i fråg a om m ark­ nadsföring p å exportm arknaderna.

U ppgifter om den m anuellt arbetande glasindustrin och o m hushålls-

porslinsindustrin

I propositionen 1970: 41 läm nades (s. 29) vissa uppg ifter om den m anuellt arb etan d e glasindustrin. Av det 35-tal glasbruk som berördes i propositionen h a r tre nedlagts u n d er 1970.

P å grundval av Sveriges offentliga statistik och (b eträffande år 1970) m aterial frå n generaltullstyrelsen kan följande statistiska u ppgifter läm ­ nas om Sveriges p ro d u k tio n (P), export (E) och im port (I) av hushållsoch prydnadsglas sam t belysningsglas (milj. kr.):

1968 1969 1970

P E I P E I P E I

Hushålls- och prydnadsglas 99 36 23 . . 36 28 . . 41 31 Belysningsglas 16 6 3 . . 6 5 . . 8 6

Summa 115 42 26 . . 42 33 . . 49 37

H ushålls- och prydnadsporslin tillverkas i Sverige av fy ra företag, varav två är dom inerande, näm ligen AB R ö rstrands porslinsfabriker (dotterbolag till U ppsala-E keby AB), Lidköping, och AB G ustavsbergs fabriker.

O m produktion, export och im port av hushålls- och prydnadsporslin k an följande statistiska u ppgifter läm nas (milj. kr.):

1967 1968 1969

AB R örstrands fab rik er varslade i decem ber 1970 om personalin­ skränkningar våren 1971, om fattan d e ca 200 av ca 800 anställda. I an ­ slutning till d e tta varsel m eddelades a tt fö retaget äm nade in rikta p ro ­ duktionsresurserna p å de delar av sortim entet som h a r en stabil och ex­ p an d e ran d e avsättning, fra m fö r allt p å ex p ortm arknader. H ärigenom skulle prod u k tio n i längre serier uppnås. N åg o n m inskning av den to ta­ la försäljningsvolym en beräknades inte ske. E n intensifierad exportm arknadsbearbetning uppgavs h a givit goda resultat och skola fortsättas. — AB G ustavsbergs fab rik er h a r inom hushållssektorn ca 400 anställda.

Interpellation om hushållsporslinsindustrin 1970

C hefen fö r in dustridepartem entet statsråd et W ickm an besvarade den 28 april 1970 i an d ra k am m aren (prot. 1970: 21, s. 170) en interpellation av h e rr B lom kvist (s), vari u n d er hänvisning till det d å fram lagda fö r­ slaget om stöd till textil- och konfektionsindustrierna och den m anuellt arb etan d e glasindustrin uttalades önskem ål om en undersökning av den svenska porslinsindustrins situation. I interpellationssvaret påpekades a tt hushållsporslinsindustrin uppvisar en h elt an n a n och m e ra gynnsam företag sstru k tu r än de övriga n äm n d a b ranscherna. P å egen h and hade d en alltså lyckats åstadkom m a den k o n ce n tratio n av tillverkningen till färre och effektivare företagsenheter som m ålet var a tt få till stånd fö r dessa. R egeringen hade d ä rfö r i dagsläget inte ansett särskilda närings­ politiska insatser fö r porslinsindustrin v ara påkallade. In te heller en särskild u tredning m ed syfte a tt anvisa v ägar fö r företagens fram tid a handlande ansågs angelägen. H ärm e d uteslöts dock icke ” behovet av en kontinuerlig bevakning av utvecklingen inom branschen och en b ere d ­ skap att, om så skulle visa sig nödvändigt, ingripa m ed åtg ärd er” . A v­ slutningsvis fram hölls a tt det aktuella stödprogram m et fö r bl. a. glasin­ dustrin m åste ses som en försöksverksam het. Inga ytterligare p ro g ram av d etta slag b orde genom föras fö rrän resultaten av red an vidtagna å t­ g ärd e r hade utvärderats.

U tskottet

D et statliga stödet till exp o rtfräm jan d e åtg ärd er fö r den m anuellt a r ­ b etande g l a s i n d u s t r i n ingår i ett försöksprogram om fattande tre budgetår, av vilka det nu löpande är det första. M öjligheter a tt bedöm a stödåtgärdernas verkningar föreligger således ännu icke. A tt branschen befinner sig i e tt besvärligt läge bestyrks av a tt ytterligare konkurser och företagsnedläggningar förekom m it u n d er det senaste året. P å den positiva sidan kan noteras a tt exporten av hushålls- och prydnadsglas sam t belysningsglas år 1970 varit inte obetydligt större än de närm ast föregående åren och a tt p å exportförsäljningens o m råde sam verkan m ellan olika glasbruk h a r kom m it till stånd i ö kad utsträckning.

D en å r 1970 fastställda anslagsram en fö r stöd till ex p o rtfräm jande åtg ärd er fö r den m anuellt arbetande glasindustrin u n d er den treåriga försöksperioden u tg ö r 1 500 000 kr. H ärav h a r 575 000 kr. anvisats för innevarande budgetår. A v återstående 925 000 kr. skall enligt K ungl. M aj:ts förslag 500 000 kr. anvisas för bud g etåret 1971/72.

I m otionen 1971: 1073 begärs att sistnäm nda belopp skall ökas till 2 500 000 kr. och a tt riksdagen dessutom skall hem ställa att K ungl. M a j:t fö r årets riksdag fram lägger förslag om ytterligare förstärkningar av stödet till den m anuellt arbetande glasindustrin genom dels en a n ­ slagshöjning, dels m inskad restriktivitet i frå g a om an vändandet av d i­ rek ta statsbidrag i exp o rtfräm jan d e syfte.

I nuvarande läge, då stödet till glasindustrin nyligen införts och er­ faren h e ter av dess verkningar saknas, är u tsk o ttet inte b erett a tt förorda vare sig någon om edelbar ökning av det anslagsbelopp som föreslagits av K ungl. M a j:t i anslutning till riksdagens beslut föregående å r om an ­ slagsram fö r försöksverksam heten eller en hem ställan att K ungl. M aj:t senare i år skall föreslå förstärk n in g ar av stödet. D et m å erinras om att riksdagens ställningstagande 1970 innebar a tt den av K ungl. M aj:t föreslagna anslagsram en inte oväsentligt utvidgades. U tsk o ttet räknar m ed a tt de åtg ärd er som red an vidtagits inom branschen tillsam m ans m ed de ytterligare åtgärder som det fo rtsatta stödet k an stim ulera till skall k u n n a leda till en fo rtsatt uppgång av glasexporten. I d etta sam ­ m anhang vill u tsk o ttet fram h ålla a tt denna exp o rt även p å an n at sätt frä m ja s genom statens försorg. G lasindustrin k an näm ligen d ra n y tta av handelssekreterarorganisationen, som är u n d er utbyggnad. U tskottet har e rfa rit att det h andelssekreterarkontor som organiserats i N ew Y ork m ed uppgift att i fö rsta h an d bistå textil- och konfektionsindustrierna och den m anuellt arbetande glasindustrin h a r b ö rja t sin verksam het och a tt handelssekreterarkontoret i Z iirich h a r g enom fört särskilda studier för a tt stödja den svenska glasexporten p å viktiga m a rk n a d er i V ästeuropa.

V ad gäller m otionärens önskem ål om m inskad restriktivitet i fråga om an vändandet av direkta statsbidrag i exportfräm jan d e syfte vill u t­ skottet påm inna om de allm änna fö ru tsättn in g ar som i propositionen 1970: 41 angavs fö r det föreslagna stödet till bl. a. glasindustrin. D irekta b id rag skulle såvitt avsåg exportfräm jan d e åtg ärd er ifrågakom m a en­ d ast fö r att tä ck a tröskelkostnader av direk t initialkaraktär, såsom kostn ad er för m arknadsundersökningar och u p p rättan d e av m ark n ad s­ p la n er sam t k ostnader för anpassning eller utveckling av p ro d u k ter för exportm arknaden, t. ex. designförändringar. K o stn ad er fö r upp rättan d e av försäljningsorganisationer i utlan d et eller fö r an d ra direk t säljstim ulerande åtg ärd er som vidtas av företag eller företagsgrupper borde d äre m o t finansieras m ed h jälp av statliga lånegarantier. D essa riktlinjer, som läm nades u ta n erin ran av riksdagen och ä r norm givande vid kom ­ m erskollegiets prövning av bidragsansökningar, betingas bl. a. av Sve­ riges internationella åtaganden. D irek ta statliga subventioner till expor­ tö re r h ö r till de fo rm e r för statligt exportstöd som bl. a. enligt E FT A konventionen inte f å r införas. U tsk o ttet avstyrker sålunda m otionen även i dess senast b erö rd a del.

H u s h å l l s p o r s l i n s i n d u s t r i n är, såsom fram hålls i m otio­ nen 1971: 216, en b ran sch vilken liksom textil- och konfektionsindu­ striern a och den m anuellt arb etan d e glasindustrin befinner sig i ett b e­ svärligt läge till fö ljd av bl. a. k o nkurrens frå n fö retag i lågprisländer. M otionärernas förslag ä r a tt de stödåtgärder, frä m st i exportfräm jande syfte, som införts fö r glasindustrins del skall tilläm pas även inom hus-

hållsporslinsindustrin. U tsk o ttet har, särskilt m ot b akgrund av den a k ­ tuella personalinskränkningen vid det största företaget inom branschen, förståelse fö r m otio n ärern as synpunkter. Såsom chefen fö r industride­ partem en tet f ö rra åre t fram höll i ett interpellationssvar i äm net avviker dock hushållsporslinsindustrins stru k tu r väsentligt frå n den m anuellt arbetande glasindustrins. P ersonalinskränkningen h a r fö r övrigt av det berö rd a fö retag et b eräknats icke behöva innebära någon m inskning av företagets to ta la försäljningsvolym ; härvidlag h a r åb eropats goda resul­ ta t av en p ågående bearbetning av exportm arknaden.

D en om ständigheten a tt stödet till textil- och konfektionsindustrierna och den m anuellt arb etan d e glasindustrin uttryckligen givits k ara k tären av en försöksverksam het, vars resu ltat n ä r så k an ske skall utvärderas, ta la r enligt utskottets m ening ytterligare m ot m otionärernas förslag. C hefen fö r in dustridepartem entet uttalad e em ellertid i interpellations­ svar a tt avvisandet i dagsläget av särskilda näringspolitiska insatser för porslinsindustrin inte uteslöt behovet av en kontinuerlig bevakning av utvecklingen inom branschen och en beredskap att ingripa m ed åtg ärd er om så skulle visa sig nödvändigt. U tsk o ttet ta r fasta p å d etta u ttalande av departem entschefen och vill dessutom fra m h ålla a tt K ungl. M a j:t vid fördelningen av exportstöd u r det ovan u n d er punk ten 6 behandlade anslaget F rä m ja n d e av utrikeshandeln m. m. kan tillgodose önskem ål frå n hushållsporslinsindustrins sida. U tsk o ttet avstyrker sålunda m otio­ n ärern as yrk an d e om en fram ställning till K ungl. M a j:t rörande hushållsporslinsindustrin.

Å beropande vad h ä r an fö rts hem ställer utskottet

1. a tt riksdagen m ed bifall till K ungl. M a j:ts förslag och m ed av­

slag p å m otionen 1971: 1073, såvitt den avser m edelsanvisning,

till E xp o rtfrä m ja n d e åtgärder fö r textil- och ko n fek tio n sin d u ­

strierna sa m t den m anuellt arbetande glasindustrin fö r bud g et­

åre t 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 4 700 000 kr.,

2. a tt riksdagen i övrigt avslår m otionen 1971: 1073 om stöd till

glasindustrin,

3. a tt riksdagen avslår m otionen 1 9 7 1 :2 1 6 om stöd till hushålls-

porslinsindustrin.

10. Täckande av förluster på grund av garantier för lån till textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin. U t­ skottet tillstyrker K ungl. M aj:ts förslag (punkten B 7, s. 26 f.) och h em ­ ställer

a tt riksdagen fö r bud g etåret 1971/72

1. m edger a tt ram en fö r statsgaranti fö r lån till textil- och konfek-

tio n sin d u striem a sam t den m anuellt arb etan d e glasindustrin höjs

till sam m anlagt 17 000 000 kr.,

2. till T äckande av förlu ster på grund av garantier fö r lån till textil-

och konfektionsindustrierna sam t den m anuellt arbetande gias-

industrin anvisar ett förslagsanslag av 675 000 kr.

P ris-, konkurrens- och konsumentfrågor

11. Marknadsrådet. Näringsfrihetsombudsmannen. Konsumentombuds­ mannen. U tsk o ttet tillstyrker K ungl. M aj:ts förslag (punkterna C 1— C 3, s. 28— 31) och hem ställer a tt riksdagen fö r b udgetåret 1971/72 anvisar 1. till M arknadsrådet ett förslagsanslag av 612 000 kr., 2. till N äringsfrihetsom budsm annen ett förslagsanslag av 1 401 000

kr., 3. till K o n su m en to m b u d sm a n n en ett förslagsanslag av 1 515 000 kr.

12. Statens pris- och kartellnämnd. U tskottet tillstyrker K ungl. M aj:ts förslag (punkten C 4, s. 31— 33) och hem ställer a tt riksdagen till Statens pris- och kartellnäm nd fö r budgetåret

1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 9 410 000 kr.

13. Statens institut för konsumentfrågor. U tsk o ttet tillstyrker Kungl. M a j:ts förslag (p unkterna C 5 och C 6, s. 33— 36) och hem ställer a tt riksdagen fö r bud g etåret 1971/72 anvisar 1. till Statens in stitut fö r konsum entfrågor: Förvaltningskostnader

e tt förslagsanslag av 6 736 000 kr., 2. till Statens institut fö r konsum entfrågor: U ndersökningar och

upplysningsm ateriel m . m . ett reservationsanslag av 374 000 kr.

14. Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning. K ungl. M aj:t h a r (punkten C 7, s. 36 f.) föreslagit riksdagen a tt till K onsum entvaru­ forskning och konsum entupplysning fö r bud g etåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 4 394 000 kr.

I d etta sam m anhang h a r u tsk o ttet behandlat dels m otionen 1971: 80 av h e rr H elén m. fl. (fp) vari såvitt n u är i frå g a hem ställs a tt riksdagen i skrivelse till K ungl. M a j:t skall hem ställa a tt K ungl. M a j:t efter erforderlig utredning fram lägger förslag 1. om lagstadgad v aru- och tjän stedeklarationsplikt i vissa fall, 2. om utvidgning av hem konsulentverksam heten enligt i m otionen an ­ fö rd a synpunkter,

3. om in rättan d e av lokala konsum entkom m ittéer m ed kom m unal fö r­ ankring och allsidig sam m ansättning,

4. till lag angående sam hällelig auktorisation av vissa g arantiförplik­ telser enligt i m otionen angivna riktlinjer,

5. om bestäm m elser fö r prisangivelser enligt i m otionen angivna rik t­ linjer,

6. om fö rstä rk ta resurser till allm änna reklam ationsnäm nden sam t om åtgärder a tt stärk a näm ndens ställning,

7. om in rättan d e av regionala reklam ationsnäm nder, 8. om fören k lad e förfaran d ereg ler vid okom plicerade tvistem ål,

a tt K ungl. M a j:t skall u p p d ra å t b erö rd a m yndigheter a tt ta initiativ till en internationell dokum entationscentral fö r varu fak ta,

a tt i m otionen an fö rd a synpunkter beaktas vid in rättan d e av ett k o n ­ sum entverk,

sam t om utgivandet av en konsum entkatalog m ed i m otionen angiven utform ning,

dels m otionen 1971: 512 av h e rr N o rd g ren m . fl. (m, fp) vari hem ­ ställs a tt riksdagen hos K ungl. M a j:t skall hem ställa om utredning och förslag syftande till in rättan d e av regionala avdelningar av allm änna reklam ationsnäm nden, liksom denna bestående av ord fö ran d e m ed do ­ m arkom petens och m ed fö re träd are fö r såväl leverantörs- som konsu­ m entintressena,

dels m otionen 1971: 1085 av h e rr N ygren m. fl. (s) vari hem ställs att riksdagen i skrivelse till K ungl. M a j:t skall b egära en plan fö r en suc­ cessiv utbyggnad av konsum entkom m ittéerna, varvid sam tidigt kom m u­ nernas delaktighet i k om m ittéerna och deras verksam het beaktas, sam t a tt en prövning sker av kom m ittéernas behov av ökade resurser fö r det utåtrik tad e, konsum entupplysande arbetet,

dels m otionen 1971: 1094 av fru S undberg m . fl. (m) vari hem ställs att riksdagen i skrivelse till K ungl. M a j:t skall hem ställa a tt statens k o n ­ sum entråd fö rstärk s m ed fy ra rep resen tan ter fö r konsum enterna, att statens k o nsum entråd ålägges a tt fram lägga förslag om sin fra m tid a verksam het och uppgift, sam t att de lokala konsum entkom m ittéerna u t­ ses politiskt.

Såvitt m otionen 80 avser utredning om äm net konsum entkunskap i gym nasieskolan behandlas den av utbildningsutskottet.

M otionerna

M arknadsekonom in bygger, anförs i m otionen 1971: 80, p å fö ru t­ sättningen av ett fritt konsum tionsval. Vissa utvecklingstendenser — reklam och ök at v aru u tb u d i förening, i vissa fall en skenbar p ro d u k t­ differentiering, k o ncentration av varu h an d eln osv. — h a r em ellertid fö r­ svagat konsum enternas ställning p å m arknaden. L åginkom sttagare,

glesbygdsbefolkning, han d ik ap p ad e m . fl. utgör eftersatta k onsum ent­ grupper. Syftet m ed vad som föreslås i m otionen anges vara a tt stärka konsum enternas ställning och fö rä n d ra m arknadens funktionssätt p å de om råd en d ä r den inte fu n g erar tillfredsställande. Som erforderliga å t­ gärd e r näm ns fö rstärk t konsum entinform ation och konsum entforskning, b ättre organisatorisk sam ordning av konsum entorganen, m öjligheter att enklare erhålla rättelse, ö k at lagskydd bl. a. vad gäller hem försäljning sam t fö rb ä ttrad k ontakt m ellan p roducenter, d etaljister och konsum en­ ter. I frå g a om konsum entupplysning diskuteras bl. a. fram ställning av en konsum entkatalog, som skulle delas u t till sam tliga hushåll. S ynpunk­ te rn a p å ett konsum entverk gäller såväl dess organisation — inklusive regional och lokal verksam het — som verksam hetens inriktning. K o n ­ sum entverket bör, hävdas det, av såväl regionalpolitiska som konsum ent­ politiska skäl förläggas till en o rt u ta n fö r Stockholm . E tt överklagande­ organ p å det tekniska test- och norm arbetets o m råde rekom m enderas. D en regionala hem konsulentverksam heten bö r få ökade m ateriella och personella resurser och inriktas frä m st p å utbildning av lärare och an d ra opinionsledare. V ad gäller lagstiftning till konsum enternas skydd be­ h an d las införande av en s. k. ångervecka i sam band m ed hem fö rsälj­ ning, auktorisation av säljarens garantiförbindelser till konsum enter, m era upplysande prisangivelser sam t införande av en förenklad h a n d ­ läggning av okom plicerade tvistem ål vilken skulle k u n n a tilläm pas i reklam ationstvister.

Ä ven m otionen 1971: 1094 inleds m ed principiella synpunkter p å konsum entpolitiken. M o tio n ärern a d iskuterar i vilken m ån sam hällelig styrning bö r förekom m a inom ram e n för en fri m arknadshushållning. D e ta r avstånd frå n tan k en p å a tt e tt centralt äm betsverk skulle få befogenheter a tt fa tta beslut p å konsum enternas vägnar. E n utbyggd konsum entupplysningsverksam het är enligt deras m ening ett väsentligt inslag i konsum entpolitiken. D e n u varande konsum entorganens insatser behandlas. O m k onsum entrådet sägs a tt det i liten utsträckning haft erforderlig n ära ko n tak t m ed k onsum enterna och a tt d e t huvudsakligen äg n at sig å t fördelning av anslag till undersökningar m . m. M otio n ä­ re rn a fin n er det orealistiskt a tt eventuella förslag frå n k o nsum entutred­ ningens sida kan genom föras ” inom rim lig tid ” . D e anser det angeläget a tt de verkliga konsum enterna få r ö k at inflytande inom konsum ent­ organen.

I b åd a de nu näm n d a m otionerna berörs den pågående försöksverk­ sam heten m ed lokala konsum entkom m ittéer. D essa är äm net fö r m otio­ n en 1971: 1085, vari u ttalas önskem ål om ett landsom fattande n ä t av lokala konsum entorgan, m öjligen m ed någon fo rm av kom m unal an ­ knytning m en m ed dom inerande inslag av representanter fö r löntagaroch konsum entorganisationerna. D essa organ skulle k u n n a bli en förm edlingslänk m ellan k onsum enterna och de statliga konsum entupplys-

ningsorganen och även kunna spela en roll i priskontrollarbetet. En vidgad konsum entupplysningsverksam het bö r särskilt, säger m otionä­ rerna, inriktas p å de m est resurssvaga grup p ern a i sam hället.

L iksom i m otionen 1971: 80 påtalas i m otionen 1971: 512 att all­ m ä n n a reklam ationsnäm ndens verksam het speciellt kom m it a tt avse Storstockholm som rådet. Regionala avdelningar b orde enligt m o tio n ärer­ n a inrättas exem pelvis i G öteborg, M alm ö och en N orrlandsstad.

Pågående utredningar

K o n s u m e n t u t r e d n i n g e n (ordförande: landshövding T h u re A ndersson) tillkallades 1967 för a tt u tred a riktlin jern a för den statliga konsum entupplysningen sam t d ärm ed sam m anhängande forsknings-, provnings- och undersökningsverksam het. V erksam het p å d etta om råde bedrivs av statens konsum entråd, statens pris- och kartellnäm nd, statens institut fö r konsum entfrågor och den halvstatliga varudeklarationsnäm nden. D e riktlinjer som utredningen skall d ra upp skall avse verk­ sam hetens m ålsättning och huvudsakliga inriktning m en också dess o r­ ganisation, arbetsform er, m etoder och m edel. U tredningen skall söka bilda sig en u ppfattning om de skiftande behov av konsum entupplys­ ning som kan tänkas föreligga hos allm änheten sam t undersöka frågor om valet av m etoder och m edia fö r upplysningsarbetet. I fråg a om den statliga konsum entupplysnings- och konsum entforskningsverksam hetens organisation skall m öjligheterna a tt i effektivitetsbefräm jande syfte föra sam m an nu verkande organ eller delar av dem övervägas. V idare skall prövas om behov föreligger av regionala och lokala organ fö r a tt i ökad utsträckning tillvarata konsum enternas intresse.

U tredningen h a r i decem ber 1969 fra m la g t en lägesrapport, Syn­ p u n k te r p å den fra m tid a konsum entpolitiken (stencil H 1969: 5).

S a k k u n n i g a r ö r a n d e l a g s t i f t n i n g o m k ö p a v l ö s e g e n d o m (f. d. justitierådet H jalm ar K arlgren och professor Jan H ellner) fick 1967 ett tidigare givet u p pdrag utvidgat till a tt avse en begränsad översyn av köplagen. I tilläggsdirektiv fram hölls d å a tt det kan finnas skäl att genom föra vissa lagändringar för a tt b ättre tillgodose k onsum enternas intressen. Behovet av särskilda regler till skydd för konsum enterna skall förutsättningslöst prövas av de sakkunniga och därvid bedöm as m ot bakgrund av de m öjligheter till sådant skydd som 1 övrigt stå r till buds genom konsum entupplysningsverksam het, reklam ationsnäm nder och förhandlingar m ellan statliga eller privata organ och näringsorganisationer.

G e n e r a l k l a u s u l u t r e d n i n g e n (professor Jan H ellner) tillkallades av chefen för justitiedepartem entet 1970, varvid i direktiven hänvisades till behovet av särskilda skyddsregler för konsum enterna som 2 Riksdagen 1971.17 sami. Nr 3

avtalskontrahenter. D et fram hölls a tt grundsatserna om avtalsfrihet på förm ögenhetsrättens o m råde underkastats vissa inskränkningar, dels ge­ nom generellt verkande bestäm m elser, s. k. generalklausuler, dels ge­ nom olika detaljbestäm m elser av tvingande natur. Som exempel n äm n ­ des bl. a. bestäm m elsen i 8 § lagen om avbetalningsköp a tt villkor vid så d an t köp få r jäm kas eller läm nas u ta n avseende om dess tilläm pning uppenbarligen skulle strida m ot gott affärsskick eller eljest v ara otill­ börlig. U tredningen skall, såvitt gäller den förm ögenhetsrättsliga lag­ stiftningen, se över förekom m ande generalklausuler och p röva frågan om en m e ra o m fattande tilläm pning av sådana klausuler. D essa m åste, uttalas i direktiven, k u n n a — vid sidan av näringsrättsliga bestäm m elser — självständigt utnyttjas som instrum ent i strävandena m ot ett fö rstärk t skydd för konsum enterna.

U tskottet

A nslaget u nder den n a rubrik avser till en del statens konsum entråds egna utg ifter fö r avlöningar och om kostnader. I övrigt fördelas det av råd e t p å olika konsum entforsknings- och konsum entupplysningsändam ål. V ad som i propositionen föreslås b eträffande m edelsanvisning och m edelsanvändning tillstyrks av utskottet. M otionerna innehåller h ärv id ­ lag inga avvikande synpunkter.

T vå av m otionerna, 1971: 80 och 1971: 1094, ta r upp den statliga konsum entpolitiken i stort. D et vidaste syftet h ar den förstnäm nda, vari fram förs en ra d önskem ål om dels konsum entorganens sam m ansättning och verksam het, dels lagstiftningen till konsum enternas skydd. E tt p a r av de organisatoriska önskem ålen är närbesläktade m ed dem som fra m ­ förs i övriga m otioner.

F lertalet av de frågor som behandlas i m otionerna faller inom ram en fö r konsum entutredningens uppdrag. D enna utredning väntas våren 1971 fram lägga ett betän k an d e m ed förslag som avses u tgöra den o rg a­ nisatoriska basen för statens konsum entpolitiska verksam het. Förslagen o m fattar i huvudsak in rättan d e av ett konsum entverk m ed ansluten regional organisation och sam verkande m ed kom m unala näm nder.

D e lokala konsum entkom m ittéerna, som berörs i m otionerna 1971: 80, 1971: 1085 och 1971: 1094, h a r utredningen i sina direktiv ålagts a tt ägna u ppm ärksam het åt. In n an resultatet av utredningens överväganden på d etta om råde föreligger bö r riksdagen enligt utskottets m ening icke göra några u ttalanden om h u r lokala konsum entorgan bö r vara organi­ serade och arbeta.

A llm änna reklam ationsnäm ndens verksam het, som finansieras av statens konsum entråd m ed m edel u r det h är aktuella anslaget, är av försökskaraktär. Vid sin prövning av de statliga konsum entorganens u p p ­ gifter och organisation b ehandlar konsum entutredningen givetvis även reklam ationsnäm nden. U tsk o ttet avstyrker d ärfö r de i m otionerna 1971:

80 och 1971: 512 fra m fö rd a y rk an d e n a a tt riksdagen n u skall hos K ungl. M a j:t hem ställa om u tredning och förslag om in rättan d e av regionala reklam ationsnäm nder. U tom de senast berö rd a p u n k te rn a innehåller m otionen 1971: 80 även an d ra förslag rö ra n d e frågor som behandlas eller kan beräknas bli be­ handlade av konsum entutredningen. Särskilt k an näm nas vad m o tio n ä­ re rn a an fö r om in rättan d e t av ett konsum entverk och om utgivandet av en konsum entkatalog. I sistnäm nda hänseende föreslår m otionärerna inte en u tredning u ta n en om edelbar åtgärd. E ftersom kon su m en tu t­ redningen h a r a tt särskilt u n dersöka m etoder och m edia för konsum ent­ upplysning b ö r ett ställningstagande till p ro jek tet anstå till dess d etta belysts av konsum entutredningen. L ikaså finner utskottet d et uteslutet att riksdagen skulle föregripa utredningens betänkande i organisations­ fråg an m ed sådana uttalanden om ett konsum entverk som m o tionärerna föreslår. Ä ven p å lagstiftningsom rådet p åg å r utredningsarbete som syftar till a tt stä rk a konsum enternas ställning. Såväl den sedan flera år pågående översynen av köplagen som den fö rra året igångsatta generalklausulutredningen h a r uttryckligen m otiverats m ed önskem ålet a tt åstadkom ­ m a ett fö rstärk t skydd fö r konsum enterna. N åg o t behov av en fra m ­ ställning till K ungl. M aj:t i de lagstiftningsfrågor som berörs i m otio­ nen 1971: 80 synes inte föreligga. P å tal om de i m otionen skisserade reglerna för prisangivelser vill u tsk o ttet erinra om den av statens pris- och kartellnäm nd nyligen in­ ledda k am panjen ” K lart pris” , som syftar till en b ättre och k la ra re pris­ m ärkning av varor, bl. a. till u n d erlättan d e av prisjäm förelser. I m otionen 1971: 1094 avslutas genom gången av olika konsum ent­ frå g o r m ed en hänvisning till konsum entutredningens kom m ande be­ tänkande. M otio n ärern a anser det em ellertid inte vara realistiskt att räk n a m ed a tt eventuella förslag frå n utredningens sida kan genom ­ föras inom rim lig tid. I avvaktan p å fram tid a reform er vill de få till stånd en om edelbar förstärkning av statens konsum entråd m ed fyra representanter för konsum enterna och ett u p pdrag till råd e t a tt fra m ­ lägga förslag om sin fram tida verksam het och uppgift. D et föreslagna u p pdraget till k o nsum entrådet skulle ålägga råd e t att i väsentliga delar dubblera konsum entutredningens arbete. U tskottet av­ styrker d ärfö r m otionsyrkandet. Å beropande vad h ä r anförts h em ställer utskottet 1. a tt riksdagen till K o nsum entvaruforskning och kon su m en tu p p lys­ ning för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 4 394 000 kr., 2. a tt riksdagen avslår m otionerna 1971: 80 och 1971: 1094, båda såvitt avser lokala konsum entkom m ittéer, sam t m otionen 1971: 1085,

3. att riksdagen avslår m otionen 1 9 7 1 :8 0 , såvitt den avser in rät­

tan d e av regionala reklam ationsnäm nder, sam t m otionen 1971:

512,

4. a tt riksdagen avslår m otionen 1971: 1094, såvitt d en avser statens

konsum entråd,

5. att riksdagen i övrigt, såvitt h ä r ä r i fråga, avslår m otionen

1971: 80 angående konsum entpolitiken.

15. Bidrag till Varudeklarationsnämnden. U tskottet tillstyrker K ungl. M a j:ts förslag (punkten C 8, s. 37— 39) och hem ställer

att riksdagen till Bidrag till V arudeklarationsnäm nden fö r budget­

året 1971/72 anvisar e tt anslag av 1 000 000 kr.

Patent- och registreringsväsendet

16. Patent- och registreringsverket. U tsk o ttet tillstyrker K ungl. M aj:ts förslag (punkten D 1, s. 41— 49) och hem ställer

a tt riksdagen till Patent- och registreringsverket fö r budgetåret

1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 32 479 000 kr.

17. Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. U tsk o ttet tillstyr­ ker K ungl. M a j:ts förslag (punkten D 2, s. 49) och hem ställer

att riksdagen till Särskilda kostnader fö r förenings- m . fl. register

fö r bud g etåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.

Diverse

18. Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet. Kungl. M a j:t h a r (punkten F 1, s. 54— 57) föreslagit riksdagen a tt till B idrag till Svenska tu risttra ­ fik fö rb u n d et fö r budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 5 254 000 kr.

I d etta sam m anhang h ar utsk o ttet b ehandlat

dels m otionen 1971: 437 av h e rr H elén m. fl. (fp) vari hem ställs a tt riksdagen skall

1. i skrivelse till Kungl. M a j:t b egära a tt m otionen överläm nas till sakkunniga fö r planering av turistanläggningar och friluftsanordningar m. m. fö r a tt dess synpunkter skall bli beaktade i kom m itténs fo rtsatta utredningsarbete, sam t

2. fö r bud g etåret 1971/72, utöver i statsverkspropositionen föreslaget bidrag, såsom bidrag till Svenska turisttrafik fö rb u n d et anvisa: a. 100 000

k ro n o r avsedda fö r utvärdering av hittills v unna erfarenheter av utlandskam panjerna, b. 100 000 kro n o r a tt inom ram en fö r förbundets utlandsk am p an jer användas fö r försöksverksam het i N orge och N ederländerna, c. 200 000 k ro n o r till ytterligare förstärkning av ”Sverige N u ” -kam panjen och d. 200 000 k ro n o r fö r tä ck a n d e av de autom atiska kostnadsök­ ningar fö rb u n d et m åste vidkännas,

dels m otionen 1971: 978 av h e rr A ndreasson (c) vari hem ställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. M a jit skall an h ålla om vidgade direktiv fö r sakkunniga fö r planering av turistanläggningar och friluftsom råden m. m . så a tt u tredningen kom m er a tt o m fatta turistnäringen i h ela v årt land, frä m st m ed sikte p å de enklare och billigare anläggningarna,

dels m otionen 1971: 1072 av h e rr H olm berg m . fl. (m, c) vari h em ­ ställs a tt riksdagen till B idrag till Svenska tu risttra fik fö rb u n d et fö r b u d ­ getåret 1971/72 skall anvisa ett anslag av 6 254 000 kronor,

dels m otionen 1971: 1078 av h e rra r Josefsson i H alm stad (s) och O skarson (m) vari hem ställs a tt riksdagen hos K ungl. M a jit skall a n ­ h ålla om utredning av frågor sam m anhängande m ed turism en avseende dels ö k ad m arknadsföring av Sverige som turistland, dels sam ordning av tu ristaktiviteter inom landet m ed statens m edverkan,

dels m otionen 1971: 1099 av h e rra r Å sling (c) och S tjernström (c) vari hem ställs a tt riksdagen i skrivelse till K ungl. M a jit skall an h å lla om u tredning av fö ru tsättn in g arn a a tt genom skilda åtg ärd er aktiv era tu ­ ristnäringens m arknadsinsatser i enlighet m ed vad i m otionen anförts.

M otionerna

I m otionen 1971: 1072 påpekas a tt u n d ersk o ttet i turistbalansen för år 1969 uppgick till 1 200 milj. kr. och fö r å r 1971 beräknas överstiga 2 000 milj. kr. U nderskottet ö k a r trots en betydande uppgång av antalet turister i Sverige både frå n N o rd e n o ch frå n u tom nordiska länder. F ö r att Sverige som turistland i högre g rad än fö r n ärv aran d e skall kunna a ttra h e ra u tländska turister och stim ulera den inhem ska turism en m åste enligt m o tio n ärern a turistnäringen ges såd an a arbetsvillkor a tt en vi­ dareutveckling och strukturom vandling kom m er till stånd. D et är ock­ så nödvändigt a tt stä rk a och bygga u t den m arknadsföring av tu rist­ m ål i Sverige som Svenska tu risttra fik fö rb u n d et driver genom turistiska kam p an jer och länderaktioner. R esultatet av dessa kam panjer, inte m inst av den fö rsta sam ordnade inrikeskam panjen ” Sverige N u ” , h a r enligt m o tio n ärern a varit gott. M ot b ak grund h ära v beklagar m otionärerna d en nedskärning av det statliga anslaget till ” Sverige N u ” -kam panjen som föreslås i statsverkspropositionen. A v den i statsverkspropositionen föreslagna uppräkningen av anslaget till fö rb u n d et är, h äv d a r de, 604 000 kr. a tt b etra k ta som om föringsposter och det reella tillskottet sålu n d a endast 50 000 kr. D etta m ed fö r a tt fö rb u n d et k o m m er att 3 Riksdagen 1971.17 sami. N r 3

tvingas sk ä ra n er sin verksam het antingen i Sverige eller vid utlandskontoren. F ö r att d etta skall undvikas b ö r enligt m otio n ärern a bidraget till Svenska tu risttra fik fö rb u n d et ökas m ed to talt 1 milj. kr., varav h ä lf­ ten bö r användas för kam panjverksam heten och övriga m edel dispone­ ras fö r huvudkontorets och u tlandskontorets adm inistration.

Sam m a syn p å turistnäringens betydelse och vikten av a tt stä rk a Svenska tu risttrafik fö rb u n d ets resurser som i den nu n ä m n d a m otionen kom m er till uttry ck i m otionen 1 9 7 1 :4 3 7 . Ä ven i den n a understryks a tt ett ök at statligt bidrag dels till ” Sverige N u ” -kam panjen, dels till fö rbundets allm änna verksam het ä r angeläget. M otio n ärern a fram h åller v idare a tt avfolkningsom råden, frä m st stödom rådet m en även Ö land och G otland, k an kom m a a tt visa sig v a ra de mest läm pliga fö r en u t­ byggnad av turist- och fritidsverksam heten. E n satsning p å turistnäring­ en i dessa om råd en skulle genom den sysselsättningsskapande effekten verksam t k u n n a bid ra till a tt m inska utflyttningen. M otio n ärern a u tta la r a tt det ä r angeläget a tt de sakkunniga fö r planering av turistanlägg­ n ingar och friluftsom råden m . m. snarast undersöker o lika m öjligheter a tt bygga u t turistnäringen p å Ö land och G otland.

D et höga kostnadsläget i Sverige och den satsning som h a r gjorts p å turistanläggningar av hög sta n d ard är enligt m otionen 1971: 978 b id ra ­ gande o rsaker till ökningen av de svenska turistresorna utom lands. M ed hänsyn till a tt det stora flertalet av dagens turister h a r begränsade medel bör, anser m otionären, satsningen i högre g rad än hittills inriktas p å bil­ ligare turistanläggningar, t. ex. turistb y ar och stuganläggningar. D et p å ­ pekas att statligt lokaliseringsstöd i fo rm av lån för ny-, till- och o m ­ byggnad av turistanläggning u tg å r endast inom stödom rådet sam t a tt lokaliseringsstöd hittills inte beviljats till cam pinganläggningar och en­ dast i begränsad utsträckning till sem esterbyar och skidliftar. V idare erinras om a tt de sakkunniga för planering av turistanläggningar och friluftsom råden h a r i u p pdrag a tt undersöka om stöd b ör läm nas till enk­ la re och billigare turistanläggningar sam t om lokaliseringsstöd skall k u n n a m edges även till turistanläggningar u ta n fö r stödom rådet. M otio­ nären u tta la r a tt generellt stöd t. ex. i fo rm av lånegarantier eller räntefria lån bö r k u n n a läm nas till enklare turistanläggningar över hela la n ­ det.

I m otionen 1971: 1078 fram hålls att en ökning av an talet tu rister från an d ra län d er till Sverige b ö r eftersträvas bl. a. fö r a tt m inska u n d e r­ skottet i turistbalansen. D en om fattande verksam het som Svenska tu ­ risttrafik fö rb u n d et och an d ra organisationer bedriver fö r a tt m ark n ad s­ föra Sverige som turistland ä r enligt m o tio n ärern a betydelsefull. D e

ifrå g asätte r d ock om inte den n a verksam het ytterligare k an fö rb ättras. M o tio n ärern a erin ra r om a tt turistorganisationen fö re te r en splittrad bild och a tt insatser för att frä m ja turistnäringen f. n. görs av olika orga­ n isationer och kom m uner u ta n större sam ordning. E n satsning p å tu ­ ristnäringen ä r ofta betingad av lokaliseringspolitiska hänsyn eller av näringslivsförändringar m ed d ära v fö ra n led d a kom m unalekonom iska problem . M o tio n ärern a u tta la r a tt en sam ordning av verksam heten är nödvändig dels fö r att undvika felinvesteringar, dels fö r a tt åstadkom ­ m a en p rioritering av attrak tiv a turistm ål.

E n ö kad satsning p å turistnäringen skulle enligt m otionen 1971: 1099 k u n n a bidra till a tt fö rb ä ttra bytesbalansen. E n utbyggnad av tu rist­ n äringen skulle vidare genom dess lokalisering k u n n a m edverka till en b ä ttre regional balans. M o tio n ärern a fö rk la ra r sig v ara m edvetna om a tt Sveriges geografiska belägenhet, klim at och allm änt h öga kostnads­ läge m ed fö r vissa begränsningar i m öjligheterna a tt utveckla tu ristn ä­ ringen. In o m tre om råden b o rd e dock sam hället k u n n a ö k a sina insat­ ser för att frä m ja en önskvärd utveckling. F ö r det fö rsta b orde tu rist­ n äringen bli jäm ställd m ed industriell verksam het b eträ ffan d e lokalise­ ringsstöd och övriga sam hälleliga finansieringsm öjligheter. E n inves­ teringsverksam het som stödjes m ed statliga bidrag bör, fra m h åller m o ­ tio n ärern a, bli förem ål fö r en noggrann planering m ed hänsyn till de m arknadsm ässiga fö rutsättningarna. F ö r det an d ra understryks m a rk ­ nadsföringens betydelse fö r turistnäringens utveckling. F ö r a tt Sverige skall k unna häv d a sig som tu ristland i den internationella konkurrensen fo rd ras betydligt större insatser än vad som förekom m er f. n.; m otio­ n ä re rn a ifrågasätter om inte ett särskilt m arknadsföringsföretag b ö r till­ skapas. F ö r det tredje hävdas a tt utbildningen av i turistnäringen sys­ selsatt arbetskraft p å skilda nivåer b ör byggas ut. D e utbildningsfrågor som aktualiseras i m otionen behandlas av utbildningsutskottet.

Pågående utredningar

I direktiven till de 1968 tillkallade s a k k u n n i g a f ö r p l a n e ­ r i n g a v t u r i s t a n 1 ä g g n i n a r o c h f r i l u f t s o m r å d e n m . m . (ordförande: riksdagsm an A rne P ettersson) erinras inlednings­ vis om de statliga insatserna fö r turism och fritidsliv.

Statligt stöd till turism u tg å r bl.a. genom de m edel som anvisas till Svenska turisttrafikförbundet. D et lokaliseringsstöd som staten ger till upp fö ran d e av turistanläggningar för a tt frä m ja sysselsättningen h a r i betydande u tsträckning b idragit till en utbyggnad av tu ristnäringen i stödom rådena. H ärtill kom m er de statliga garantilånen fö r hotellbyggen. F rå n fonden fö r friluftslivets främ jan d e läm nas bidrag till olika slag av friluftsanläggningar. M edlen ä r i fö rsta h an d avsedda fö r anläggningar

som uppförs m ed kom m un som huvudm an. D et största statliga stödet till friluftsanläggningar u tg å r em ellertid frå n anslagen till beredskaps­ a rb eten som disponeras av arbetsm arknadsstyrelsen. Särskilda bidrag u tg å r till byggande av sm åbåtsham nar.

I direktiven u ttalas a tt det ä r av vikt a tt de anslagna m edlen används så effektivt som m öjligt sam t a tt insatserna görs p å ett så d an t sä tt att de k om m er så m ånga m änniskor som m öjligt till del och a tt olika konsum enters önskem ål tillgodoses. D e sakkunniga h ar i u p pdrag att u ta rb e ta och successivt lägga fra m förslag rö ra n d e lokalisering och u tform ning av anläggningar och o m råden fö r turism och friluftsliv. I sitt arbete b ör de sakkunniga, uttalas det, sträv a efter att skapa arbets­ tillfällen inom sysselsättningssvaga regioner. U tredningsuppdraget avser d ä rfö r särskilt N o rrlan d . E n inventering av vilka o m råden som kan anses läm pliga fö r anläggningar fö r turism och friluftsliv b ö r utföras. D enna kan avse såväl m ark som red an säkerställts för friluftsändam ål som annan läm plig m ark.

I utredningsuppdraget ingår även a tt u n dersöka h uruvida befintliga hotellanläggningar kan anses tillräckliga eller om nybyggnader i vissa fall bö r ske. Som utgångspunkt skall gälla a tt anläggningarna skall ha m öjlighet a tt fungera på ekonom iskt riktiga grunder. O lika fo rm e r fö r huvudm annaskap fö r om råden och anläggningar bör undersökas.

K om m ittén skall vidare överväga om den nuvarande m arknadsföring­ en av om råden och anläggningar ä r effektivt upplagd och i a n n a t fall lägga fra m förslag om erforderliga förb ättrin g ar.

D e sakkunniga h a r genom tilläggsdirektiv u tfärd ad e i m aj 1970 fått i u p pdrag a tt u tre d a frågan om u tform ningen m . m. av d et statliga lokaliseringsstödet till turistnäringen. U tgångspunkten fö r d e tta arbete anges b ö ra vara a tt lokaliseringsstöd endast få r utgå d å en ökning av sysselsättningsm öjligheterna eller serviceunderlaget p å en o rt bedöm s som angelägen. D e sakkunniga bör särskilt undersöka om stöd bör läm nas till enklare och billigare anläggningar av typ stugbyar o. d., dvs. anläggningar som b ättre m o tsvarar efte rfråg an frå n b redare befolk­ ningsgrupper. D ärjä m te bör prövas om stöd också bör utgå till sådana gem ensam m a anläggningar som ä r av positiv betydelse fö r turism ens utveckling inom de h ä r avsedda om rådena.

D e sakkunniga skall vidare p röva huru v id a skäl föreligger a tt i sär­ skilda fall m edge lokaliseringsstöd även till turistanläggningar u tanför d et allm änna stödom rådet. Ä ven sam ordningen m elian lokaliserings­ stöd, lånegarantier och beredskapsarbeten sam t övrigt statligt stöd till turistanläggningar skall ses över av de sakkunniga.

G l e s b y g d s u t r e d n i n g e n (ordförande: landshövding H ans G ustafsson) tillkallades år 1969 fö r a tt u tred a glesbygdsproblem en. E n väsentlig uppgift fö r utredningen blir, enligt direktiven, a tt p å grundval

av det forskningsarbete som u tfö rts p å initiativ av expertgruppen fö r regional utredningsverksam het k artlägga glesbygdsproblem en och lägga fra m förslag till m era långsiktiga lösningar av dessa. I d etta arbete h a r de sakkunniga bl. a. a tt överväga och lägga fra m förslag till såd an a sysselsättningsskapande åtg ärd er som inte h a r direkt lokaliseringspolitisk innebörd. D et fram hålls särskilt a tt u tredningen b ör h ålla k o n ta k t m ed de sakkunniga fö r planering av turistanläggningar och friluftsom råden m . m.

U tskottet

D en statliga insatsen i Svenska turisttrafikförbundet, det ce ntralt a n ­ svariga o rganet fö r den turistvärvande verksam heten, h a r k raftig t ökat u n d er senare år. Staten b id rar nu m ed ca 95 °/o av m edlen till fö rb u n ­ dets finansiering. F ö r innevarande bu d g etår h a r till fö rb u n d e t anvisats 4 600 000 kr. frå n d etta anslag och 154 000 kr. frå n anslaget T u ristp ro ­ paganda i A m erikas fö re n ta stater. D äru tö v er h a r fö rb u n d e t få tt årliga anslag frå n kollegiet fö r S verige-inform ation i utlandet. U n d er 1970 h a r 600 000 kr. anvisats av särskilda fondm edel fö r en särskild kam panj, ” Sverige N u ” , som syftar till a tt d ra uppm ärksam heten till de m öjlig­ h eter till sem ester i Sverige som b ö r k u n n a utg ö ra alternativ till en del av svenskarnas utlandsresor. V illkoret fö r m edelsanvisningen h a r varit a tt an d ra intressenter satsat m inst sam m a belopp. I propositionen uttalas a tt k am panjen b ö r fo rtsätta u n d er åren 1971 och 1972. E n förutsättning skall dock v ara a tt turistnäringen ökar sin andel av k ostnaderna fö r kam panjen. F ö r å r 1971 h a r 400 000 kr. a n ­ slagits av fondm edel. F ö r år 1972 beräknas sam m a belopp, v arav 300 000 kr. anvisas över riksstaten. K ungl. M a j:t föreslår a tt anslaget räknas upp m ed 654 000 kr. I d en ­ n a m edelsanvisning inräknas en anslagspost om 154 000 kr. till tu rist­ pro p ag an d a i A m erikas fö re n ta stater. F ö r d etta ändam ål h a r hittills anvisats m edel över ett särskilt anslag, vilket n u föreslås utgå. I tv å m otioner hem ställs om ök at anslag till Svenska tu risttra fik fö r­ bundet. M otionen 1971: 1072 g år u t p å en höjning om to ta lt 1 milj. kr. utöver Kungl. M aj:ts förslag, m edan i m otionen 1971: 437 hem ställs om ytterligare 600 000 kr. till förbundets olika verksam heter. U tsk o ttet delar m otionärernas uppfattn in g a tt d e t ä r synnerligen väsentligt a tt turistnäringen stim uleras i syfte såväl a tt frä m ja inlandsturism en som a tt öka an talet tu rister frå n utlandet. U tsk o ttet vill i detta sam m anhang erin ra om de i det föregående redovisade utredningarna. F rå g o r om stim ulans av turistnäringen, om m arknadsföringen av tu rist­ m ål i Sverige och om turistväsendets organisation ä r f. n. förem ål för utredning. M ed hänsyn härtill sam t till den kraftiga ökningen u n d er senare å r av d et statliga bidraget till Svenska tu risttrafik fö rb u n d et b i­ trä d e r u tsk o ttet Kungl. M aj ris förslag i frå g a om fö rev aran d e anslag

Kartong. S. 31, rad 17 nerifrån. Står: Andersson i Örebro, Rydén och Möller (alla fp) R ättat till: Rydén (fp) och Möller i Göteborg (fp)

och avstyrker sålu n d a m otionen 1971: 1072 sam t m otionen 1 9 7 1:437 i fö rev aran d e del.

E tt flertal m otionsyrkanden m ed anknytning till de i det föregående redovisade u tred n in g arn a h a r lagts fram .

I m otionen 1971: 1078 hem ställs om utred n in g rö ran d e dels ökad m arknadsföring av Sverige som turistland, dels sam ordning av turistaktiviteter inom la n d et m ed statens m edverkan. E nligt vad utskottet kan fin n a ingår prövning av dessa fråg o r i u p p d rag e t till de sakkunniga fö r planering av turistanläggningar och friluftsom råden. M ed hänsyn härtill avstyrker u tsk o ttet m otionen.

I m otionen 1971: 978 hem ställs om vidgade direktiv fö r sakkunniga fö r planering av turistanläggningar och friluftsom råden m. m. M otionä­ rens förslag ta r sikte p å a tt u tredningsuppdraget skall o m fatta tu ristn ä­ ringen i h ela la n d et och då främ st de enklare och billigare anläggningar­ na. M o tio n ären fra m h åller a tt de sakkunnigas utredningsuppdrag om ­ fa tta r dessa fråg o r. U tredningen avser enligt v ad utskottet e rfa rit a tt lägga fra m förslag om en utbyggnad av d e t slag m otionären avser. U t­ sk o ttet fin n er d ä rfö r inte anledning a tt tillstyrka m otionen.

I m otionen 1971: 437 redovisas sy npunkter som enligt m otionärernas m ening b ö r beaktas n ä r det gäller a tt u tveckla turistnäringen. M otionä­ re rn a hem ställer a tt m otionen i den n a del överläm nas till de sakkunniga fö r planering av turistanläggningar och friluftsom råden m . m . U tsk o t­ tet h a r in h ä m ta t a tt de fråg o r som tas up p i m otionen red a n ä r fö re­ m ål fö r de sakkunnigas uppm ärksam het. M otionsyrkandet b ö r d ärfö r inte fö ra n led a någon riksdagens åtgärd.

V ad b e trä ffa r hem ställan i m otionen 1971: 1099 om u tredning av fö ru tsättn in g arn a fö r a tt enligt i m otionen an fö rd a synpunkter genom skilda åtg ärd er aktivera turistnäringens m arknadsinsatser, få r utskottet fra m h ålla a tt dessa synpunkter ingår i de nyss n äm n d a sakkunnigas u t­ redningsuppdrag. U tsk o ttet finner d ä rfö r inte anledning a tt tillstyrka m o­ tionen.

Å b eropande v ad h ä r anförts hem ställer u tsk o ttet

1. a tt riksdagen m ed bifall till K ungl. M a j:ts förslag och m ed avslag

p å m otionen 1971: 437 i vad den avser m edelsanvisning sam t

m otionen 1971: 1072 till Bidrag till Sven ska turisttrafikförbundet

fö r b u d g etåret 1971/72 anvisar ett anslag av 5 254 000 kr.,

2. a tt riksdagen avslår m otionen 1971: 437 i vad den avser över­

läm n an d e av m otionen till sakkunniga för planering av turistan ­

läggningar och friluftsanordningar m . m.,

3. a tt riksdagen avslår m otionen 1971: 978 om utredning angående

turistnäringen,

4. a tt riksdagen avslår m otionen 1971: 1078 om vissa u tredningar

angående turistnäringen,

5. a tt riksdagen avslår m otionen 1971: 1099 angående m ark n ad s­ föringen av turistnäringen.

19. Kostnader för vissa nämnder m. m. U tskottet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag (punkten F 2, s. 57 f.) och hem ställer a tt riksdagen till K o stnader fö r vissa näm nder m . m . fö r budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 30 000 kr.

K A P IT A L B U D G E T E N

Fonden fö r låneunderstöd

20. Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån för Island. U t­ skottet tillstyrker K ungl. M aj ris förslag (punkten V : 9, s. 60) och h em ­ ställer a tt riksdagen till L ån till nordiska industrialiseringsf onden till fö r ­ m ån fö r Island fö r bud g etåret 1971/72 anvisar e tt investeringsanslag av 7 000 000 kr. Stockholm den 9 m ars 1971

P å näringsutskottets vägnar

IN G V A R SV A N B ER G

N ärvarande

vid behandlingen av p u n k te rn a 1— 8, 10— 13 och 15— 20: h e rra r S van­ berg (s), R egnéll (m), B engtsson i L andskrona (s), B örjesson i G lö m ­ m inge (c), A ndersson i Ö rebro (fp), H aglund (s), A ndersson i S torfors (s), G ustafsson i Byske (c), R ask (s), H olm berg (m), W ååg (s), Sjönell (c), Svensson i M alm ö (vpk), Jonsson i H usum (s) och R ydén (fp);

vid behandlingen av p u n k ten 9: h e rra r Svanberg (s), R egnéll (m), Bengtsson i L andskrona (s), B örjesson i G löm m inge (c), A ndersson i ö re b ro (fp), H aglund (s), A ndersson i S torfors (s), G ustafsson i Byske (c), R ask (s), W ååg (s), Sjönell (c), Svensson i M alm ö (vpk), Jonsson i H u su m (s), R ydén (fp) och H ov h am m ar (m);

vid behandlingen av p u n k te n 14: h e rra r Svanberg (s), Regnéll (m) Bengtsson i L andskrona (s), B örjesson i G löm m inge (c), H aglund (s), A ndersson i S torfors (s), G ustafsson i Byske (c), R ask (s), H olm berg (m), Svensson i M alm ö (vpk), Jonsson i H u su m (s), R ydén (fp), M öller i G ö ­ teborg (fp), fru H ansson (s) och fru H am braeus (c).

Kartong. S. 27, rad 5 nerifrån. Står 13 Rättat till 14 S. 28, rad 9 nerifrån. Står: 9 070 000 R ättat till: 9 080 000 S. 30, rad 14 uppifrån och nedersta raden. Står: Möller R ättat till: Möller i Göteborg

Reservationer

1. vid p u n kten 6 (F räm jan d e av utrikeshandeln m. m.) såvitt gäller kollegiet fö r Sverige-inform ation i utlandet av h e rra r Börjesson i G lö m ­ m inge (c), A ndersson i ö re b ro (fp), G ustafsson i Byske (c), H olm berg (m), Sjönell (c) och R ydén (fp), som anser

dels a tt d et avsnitt p å s. 7 i utskottets y ttra n d e som b ö rjar m ed ” U t­ skottet vill e rin ra” o ch slutar m ed ” således m otionen 1971: 1060” bort utbytas m ot ett avsnitt av följande lydelse:

”U trikeshandelns betydelse fö r det svenska näringslivet och den h å r­ d a in te rnationella konkurrensen p å de viktigaste exportm ark n ad ern a nödvändiggör y tterligare exp o rtfräm jan d e insatser. D ärvid b ö r särskilt de m indre och m edelstora företagens m öjligheter a tt öka sin export upp m u n tras och stödjas. E x p o rtråd et fö r den m indre industrin h a r hem ­ ställt om en höjning av anslaget m ed 313 000 kr. fö r kom m ande b u d ­ getår. D epartem entschefen h a r godtagit en u p präkning m ed 250 000 kr. U tsk o ttet finner det välm otiverat a tt ex p o rtråd e t få r hela den begärda anslagshöjningen o ch sålunda ett bidrag av to ta lt 928 000 kr. H ärig e­ nom k an också y rk an d e t i m otionen 1971: 1060 om m edel fö r en tjän st vid ex p o rtråd e t fö r uppsökande och rådgivande verksam het an ­ ses bli tillgodosett.

K ollegiet fö r S verige-inform ation i u tla n d et h a r för budgetåret 1 9 7 1 /7 2 b egärt en uppräkning av anslaget m ed 2,6 milj. kr. I proposi­ tionen föreslås p å d en n a p u n k t e tt i sto rt sett o fö rä n d ra t anslagsbelopp. U tskottet an slu ter sig till m otionärernas uppfattn in g a tt ytterligare m e­ del om 1 milj. kr. b ö r ställas till kollegiets fö rfogande främ st fö r så­ dan a k onkreta ex p o rtfräm jande p ro je k t som föreslagits av Sveriges allm änna exportförening och expo rtråd et fö r den m indre industrin och tillstyrker sålunda m otionen 1971: 102.”

dels a tt utskottet u n d er 2 b o rt hem ställa

” 2. a tt riksdagen i anledning av K ungl. M a j:ts förslag och m o tio ­

nen 1971: 1060 sam t m ed bifall till m otionen 1971: 102 till

F räm jande av utrikeshandeln fö r bud g etåret 1 9 7 1 /7 2 anvisar ett

reservationsanslag av 9 080 000 k r.”

2. vid p u n kten 9 (E x p o rtfräm jan d e åtg ärd er fö r textil- och konfektionsindustrierna sam t den m anuellt arb etan d e glasindustrin) såvitt gäl­ ler glasindustrin av h e rra r R egnéll (m ), B örjesson i G löm m inge (c), A ndersson i ö re b r o (fp), G ustafsson i Byske (c), Sjönell (c), R ydén (fp) och H o v h am m ar (m), som anser

dels a tt det avsnitt i utskottets y ttran d e som b ö rja r på s. 11 m ed ” D et statliga stödet” och slutar p å s. 12 m ed ” senast b erö rd a d el” b o rt utb y tas m ot ett avsnitt av följande lydelse:

”D et statliga stödet till ex p o rtfräm jan d e åtg ärd er fö r den m anuellt arb etan d e glasindustrin ingår i e tt försöksprogram om fattan d e tre bu d ­ getår, av vilka det nu löpande ä r det första. D en å r 1970 fastställda anslagsram en fö r d etta stöd u n d er den treåriga försöksperioden u tgör 1 500 000 kr. H ärav h a r 575 000 kr. anvisats fö r innevarande budget­ år. A v återstående 925 000 kr. skall enligt K ungl. M aj:ts förslag 500 000 kr. anvisas fö r bud g etåret 1971/72. N ä r den m anuellt arb e tan d e glasindustrin å r 1969 in fö r industride­ p artem en tet fram lade sin syn p å den sannolika fra m tid a utvecklingen inom branschen u n d erströ k m an särskilt nödvändigheten av en väsent­ lig exportökning om branschen skulle k unna bibehålla en rim lig sysselsättningsnivå. B ranschen fö ro rd ad e ett exportstöd p å to ta lt 8 m ilj. kr. u n d er en fem årsperiod. G enom den k raftig a red u k tio n av branschens yrk an d en som statsm akterna gjorde h a r m öjligheterna till ett sam lat effektivt exportarbete blivit sta rk t beskurna. A tt branschen n u befin n er sig i ett bekym m ersam t läge bestyrks av att ytterligare konkurser och företagsnedläggningar förekom m it u nder det senaste året. D en ökning av exporten av hushålls- och prydnadsglas sam t belysningsglas som ägt ru m u n d er 1970 h a r v arit otillräcklig m en u tg ö r ett incitam ent till an strängningar a tt ytterligare utveckla ex­ porten. Inom branschen h a r u n d er de senaste åren vidtagits ett flertal å t­ gärder i syfte a tt få fra m effektivare p roduktionsenheter och en m era slagkraftig bearbetning av exportm arknaden. D e hittillsvarande åtg är­ dern a ä r dock otillräckliga. A vsevärt ökade insatser i frå g a om p ro d u k t­ utveckling och m arknadsföring ä r erforderliga. G lasindustrin saknar em ellertid ekonom iska resurser fö r de investeringar som ä r nödvändiga i d etta sam m anhang. I m otionen 1971: 1073 begärs en ökning av det anslagsbelopp som K ungl. M a j:t föreslagit fö r stöd till exp o rtfräm jan d e åtg ärd er fö r den m anuellt arbetande glasindustrin. U tsk o ttet finner liksom m otionären en anslagsökning angelägen och fö reslår a tt det i propositionen fö re­ slagna beloppet höjs m ed ytterligare 500 000 kr. till 1 milj. kr. I m otionen föreslås vidare en m inskad restriktivitet i fråg a om an ­ vändande av direkta statsbidrag i exp o rtfräm jan d e syfte. D e riktlinjer fö r bidragsgivningen som fastställdes 1970 in n eb är a tt direkta bidrag till exportfräm jande åtg ärd er skall ifrågakom m a endast fö r a tt täcka tröskelkostnader av direk t initialk arak tär. Inneb ö rd en härav utveckla­ des n ärm a re i propositionen. D en huvudprincip som riktlin jern a ger u t­ tryck å t b ö r enligt utskottets m ening fö rb li gällande även fram gent. En något stö rre frihet fö r kom m erskollegium a tt vid prövningen av bidragsansökningar göra en totalbedöm ning av de ak tuella p rojekten och stödja dessa även om de in n e fa tta r direkt säljstim ulerande åtg ärd er av

typen u p p rättan d e av försäljningsorganisationer i utlan d et synes dock k unna v ara förenlig m ed denna princip.”

dels a tt u tsk o ttet u n d e r 1 och 2 b o rt hem ställa

” 1. a tt riksdagen i anledning av K ungl. M a j:ts förslag och m otio­

n en 1971: 1073, såvitt den avser m edelsanvisning, till E xp o rt­

främ ja n d e åtgärder fö r textil- och konfektionsindustrierna sam t

den m anuellt arbetande glasindustrin fö r b u dgetåret 1 9 7 1 /7 2 an ­

visar ett reservationsanslag av 5 200 000 kr.

2. a tt riksdagen, i anledning av m otionen 1971: 1073 i övrigt, som

sin m ening ger K ungl. M a j:t till k än n a vad utskottet ovan a n ­

fö rt om bidragsgivningen till glasindustrin.”

3. vid p u n kten 14 (K onsum entvaruforskning o ch konsum entupplys­ ning) såvitt gäller lokala ko n su m e n tko m m ittée r av h e rra r Regnéll (m), H olm berg (m ), R ydén (fp) och M öller i G öteborg (fp), som anser

dels a tt det stycke p å s. 18 i utskottets y ttra n d e som b ö rja r m ed ” D e lokala k o nsum entkom m ittéerna” och slu tar m ed ” organiserade och a r­ beta” b o rt utbytas m o t ett stycke av följande lydelse:

”D e lokala k onsum entkom m ittéem a, vilka berörs i m otionerna 1971: 80, 1971: 1085 och 1971: 1094, h a r såsom m otio n ärern a fram håller gett positiva erfaren h eter. D en förestående utbyggnaden av organisa­ tionen p å k onsum entom rådet bö r in n e fa tta in rättan d e t av lokala kon­ sum entkom m ittéer inom kom m unens ram , dvs. av sam m a typ som socialnäm nd och n ykterhetsnäm nd etc. S ådana k om m ittéer m ed allsi­ dig sam m ansättning och bred politisk föran k rin g to rd e bl. a. fra m ­ gångsrikt k u n n a fö ra konsum enternas ta lan vid behandlingen av kom ­ m unala plan fråg o r. Såsom lokala k o n tak to rg an fö r ett cen tralt konsu­ m entverk k an de spela en viktig roll både genom a tt förm edla lokala erfaren h e ter och synpunkter till konsum entverket och genom a tt bid ra till en effektiv spridning av upplysningsm aterial frå n konsum entverket. D et ä r enligt utskottets m ening angeläget a tt de n u an fö rd a synpunkter­ na blir beak tad e vid u tarb etan d e av det förslag till organisation för handläggning av k o nsum entfrågor som skall föreläggas riksdagen.”

dels a tt utsk o ttet u n d e r 2 b o rt hem ställa:

” 2. a tt riksdagen m ed bifall till m otionerna 1 9 7 1 :8 0 och 1971:

1094, b åd a såvitt de avser lo k ala konsum entkom m ittéer, sam t i

anledning av m otionen 1971: 1085 som sin m ening ger K ungl.

M a j:t till k än n a v ad utskottet ovan a n fö rt om inrättande av lo­

k ala konsum entkom m ittéer.”

4. vid p u n kten 14 (K onsum entvaruforskning o ch konsum entupplys­ ning) såvitt gäller regionala reklam ationsnäm nder av h errar Regnéll (m), H olm berg (m), R ydén (fp) och M öller i G öteborg (fp), som anser

dels a tt det stycke i utskottets y ttra n d e som b ö rja r p å s. 18 m ed ” A ll­ m ä n n a reklam ationsnäm ndens v erksam het” och slu tar p å s. 19 m ed ” regionala reklam atio n sn äm n d er” b o rt utbytas m o t e tt stycke av fö l­ ja n d e lydelse: ”A llm än n a reklam ationsnäm ndens verksam het, som finansieras av statens k onsum entråd m ed m edel u r det h ä r ak tu ella anslaget, ä r av försökskaraktär. D e hittillsvarande erfaren h e tern a ger vid h an d e n att d e t föreligger ett p åtagligt behov av denna m öjlighet till billig och snabb handläggning av reklam ationsärenden. D å allm änhetens kän n e­ dom om näm nden än n u ä r begränsad är det välbefogat a tt näm nden få r m öjlighet a tt sprida ö kad inform ation om sina uppg ifter och ställ­ ningstaganden. D en ökning av resurserna som även i övrigt synes o frå n ­ kom lig bör, fö r a tt verksam heten i ökad u tsträckning skall kom m a an d ra delar av la n d et än Stockholm sregionen till godo, in n e fa tta in­ rättan d e av regionala reklam ationsnäm nder av sam m a typ som den n u v ara n d e näm nden. U tsk o ttet tillstyrker sålunda de y rkanden angåen­ de allm änna reklam ationsnäm nden som förekom m er i m o tio n ern a 1971: 80 och 1971: 512.”

dels a tt utskottet u n d er 3 b o rt hem ställa ” a tt riksdagen m ed bifall till m otionen 1971: 80 i ifrågavarande del och m otionen 1971: 512 som sin m ening g er K ungl. M a j:t till k ä n n a vad u tsk o ttet ovan an fö rt om allm än n a reklam ations­ näm nden och om regionala reklam atio n sn äm n d er” .

5. vid pu n kten 14 (K onsum entvaruforskning och konsum entupplys­ ning) såvitt i övrigt gäller m otionen 1971: 80 angående konsu m en tp o li­ tik en av h e rra r R ydén (fp) och M öller i G öteborg (fp), som anser

dels a tt det avsnitt p å s. 19 i utskottets y ttra n d e som b ö rja r m ed ” U tom de senast” och slutar m ed ”u n d erlättan d e av prisjäm förelser” b o rt utbytas m ot ett avsnitt av följande lydelse: ” M otionen 1971: 80, som n u berörts i några d etaljpunkter, innehåller preciserade önskem ål i en ra d viktiga konsum entfrågor. Till en del rö r d e t sig om äm nen som to rd e kom m a u n d er K ungl. M a j:ts prövning n är en proposition skall u tarb etas p å grundval av konsum entutredningens förslag. D e lagstiftningsspörsm ål som m otionärerna ta r upp to rd e i h u ­ vudsak falla u ta n fö r konsum entutredningens verksam hetsfält. U tskottet vill e rin ra om a tt en lik artad översikt över konsum entpolitiska problem f ö rra åre t fram lades i m otio n ern a 1 9 7 0 :1: 215 och 1970: II: 250. M o tio n ärern a redovisar u tfö rlig t de principiella u tg ångspunkter p å vilka de anser att konsum entpolitiken bö r bygga. E tt fritt konsum tionsval utg ö r en grundläggande förutsättning, vars fu lla förverkligande kräver bl. a. stö rre jäm likhet i fråg a om m änniskom as m öjligheter a tt ställa an ­

språk och tillfredsställa sina behov. E n ra d om ständigheter som försvagar konsum enternas in flytande anges, och d et konstateras a tt m arknadshus­ hållningen — tro ts sina obestridliga fö rd e lar — i vissa hänseenden fu n ­ g era r bristfälligt, vilket m otiverar a tt sam hället bl. a. genom lagstiftning ger k onsum enterna ök ad e m öjligheter a tt häv d a sig. M o tio n ärern a fäs­ te r uppm ärksam heten p å e tt antal efte rsatta k onsum entgrupper — de äldre, de h andikappade, de icke svensktalande in v a n d ra rn a och glesbygdsbefolkningen — v ilka konsum entpolitiken särskilt bö r stödja. K o n ­ sum entpolitiken m åste, fram hålls det, verka p å ett flertal olika plan. U tsk o ttet k an i allt an slu ta sig till de principer som m o tio n ärern a ger uttry ck åt.

M otionärernas förslag berör, såvitt n u är i fråga, följande punkter. D en statliga konsum entverksam heten b ö r k o ncentreras till ett k o nsu­ m entverk m ed den inriktning, organisation och lokalisering som a n ­ ges i m otionen. L agstadgad varu- och tjänstedeklarationsplikt b ö r in fö ­ ras p å om råden som ä r väsentliga frå n konsum entsynpunkt. In itiativ till en internationell d okum entationscentral fö r v aru fak ta bö r tas frå n svenskt håll. H em konsulentorganisationen b ör byggas u t och få delvis ändrade uppgifter. B estäm m elser för utform ningen av prisangivelser b ör utfärdas. G aran tifö rb in d elser bör efter granskning frå n konsum entsyn­ p u n k t k u n n a förses m ed statlig auktorisation. F ö ren k lad e fö rfaran d e re g ­ le r b ö r införas fö r okom plicerade tvistem ål p å konsum entom rådet.

U tsk o ttet instäm m er h elt i dessa k rav och i den m otivering fö r dem som m o tio n ärern a anför. Vissa av de b egärda refo rm ern a to rd e behöva förberedas genom ytterlig are utredningsarbete. D e tta b ö r i så fall ge­ nom föras snarast. T ill sto r del är d e t em ellertid frå g a om åtgärder som kan vidtas u ta n dröjsm ål eller om grundsatser som b ö r prägla den o m ­ daning av den statliga konsum entorganisationen som n u förestår.

B land p ro jek t som b ö r k u n n a förverkligas täm ligen om gående vill u t­ skottet särskilt n äm n a u ta rb e tan d e t av en inform ativ konsum entkatalog a tt utdelas till alla hushåll. E n sådan publikation k o m m er givetvis a tt behöva revideras kontinuerligt; ett snabbt förverkligande av p rojektet skulle ge v ärdefulla erfaren h eter som grundval fö r en ytterligare fö r­ b ättrad konsum entinform ation. E n dylik katalog vore e tt viktigt m edel fö r upplysning och stöd å t konsum enterna och skulle — tillsam m ans m ed alla de övriga m edel som föreslås — m edverka till a tt inte m inst de eftersatta k onsum entgrupper som näm nts ovan skulle få ett välbehövligt inform ationsbehov fyllt.

U tskottet vill m ed k ra ft understryka a tt de förslag som konsum entut­ redningen k a n kom m a a tt fram lägga b ö r bli förem ål fö r skyndsam b e­ h andling.”

dels a tt u tsk o ttet u n d e r 5 b o rt hem ställa

” 5. a tt riksdagen m ed bifall i övrigt till m otionen 1971: 80, såvitt h ä r

ä r i fråga, som sin m ening ger K ungl. M a j:t till k än n a vad utskot-

te t i anslutning till m otionen an fö rt angående konsum entpoliti­

ken .”

6. vid p u n kten 18 (Bidrag till Svenska turisttrafik fö rb u n d et) såvitt gäl­ ler m edelsanvisningen av h e rra r Börjesson i G löm m inge (c), A ndersson i Ö rebro (fp), G ustafsson i Byske (c), H olm berg (m), Sjönell (c) och R y­ dén (fp), som anser

dels a tt det stycke p å s. 25 i utskottets y ttran d e som b ö rja r m ed ” U t­ skottet delar m otio n ärern as” och slutar m ed ” i fö rev aran d e d el” b o rt u t­ bytas m ot e tt stycke av fö ljande lydelse:

” U tskottet ansluter sig till m otionärernas u ppfattning om vikten av att den svenska turistnäringen byggs ut. S am hällsekonom iska såväl som all­ m ä n t sociala skäl ta la r fö r en ökad satsning p å Sverige som turistland.

Svenska turisttrafik fö rb u n d et söker genom tu ristkam panjer, bl. a. den sam ordnade inrikeskam panjen ” Sverige N u ” , sam t länd erak tio n er öka intresset fö r turistm ål i Sverige. D e t stå r k la rt fö r u tsk o ttet a tt väsentligt större resurser m åste ställas till förfogande om T uristtrafik fö rb u n d et skall k u n n a följa up p tidigare satsningar och bygga u t dessa. U tskottet ansluter sig d ärfö r till förslaget om en uppräkning av m edelsanvisningen m ed 1 milj. kr. i förh ållan d e till K ungl. M aj:ts förslag. D e tta belopp bör tas i anspråk så a tt i fö rsta h a n d hälften används fö r en utbyggnad av kam panjverksam heten.”

dels att utskottet u n d er 1 b o rt hem ställa:

” 1. a tt riksdagen i anledning av K ungl. M aj:ts förslag och m otionen

1971: 437 såvitt den avser m edelsanvisning sam t m ed bifall till

m otionen 1971: 1072 till Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet

fö r budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 6 254 000 k r.”

7. vid p unkten 18 (Bidrag till Svenska tu risttrafik fö rb u n d et) såvitt g äl­ ler utredning om turistnäringen av h e rra r B örjesson i G löm m inge, G us­ tafsson i Byske och Sjönell (alla c), som anser

dels a tt det stycke p å s. 26 i utskottets y ttran d e som b ö rja r m ed ”V ad b eträ ffar h em ställan” och slutar m ed ” att tillstyrka m otionen” b o rt u t­ bytas m ot ett stycke av följande lydelse:

” V ad b eträ ffar hem ställan i m otionen 1971: 1099 om u tredning av föru tsättn in g arn a fö r a tt enligt i m otionen fra m fö rd a synpunkter genom skilda åtgärder aktivera turistnäringen vill u tsk o ttet erin ra om a tt frågor rö ra n d e turistnäringen f. n. ä r förem ål fö r utredning. D e synpunkter som anförs i m otionen bl. a. rö ra n d e investerings- och kapitalfrågor fin ­ ner utskottet vara av värd e fö r den fra m tid a planeringen av turism en i Sverige. M ed hänsyn till det övergripande utredningsuppdrag som till­ delats de sakkunniga fö r planering av turistanläggningar och friluftsom -

råd én m. m. är det enligt utskottets m ening angeläget a tt de sakkunniga u p p ta r de synpunkter som fram förs i m otionen till ingående prövning. F ö r a tt så skall ske b ö r m otio n ern a överläm nas till utredningen.”

dels a tt u tsk o ttet u n d er 5 b o rt hem ställa:

”5. a tt riksdagen i anledning av m otionen 1971: 1099 hos K ungl.

M a j:t h em ställer a tt m otionen fö r b eaktande överläm nas till de

sakkunniga fö r planering av turistanläggningar och friluftsom rå­

den m . m .”

M A R C U S B O K T R . STH LM 1971 7 1 0 0 9 3