Näringsutskottets betänkande i anledning av motioner om delägarsparande m. m.

Nr 38

Näringsutskottets betänkande i anledning av motioner om delägarsparande m .m .

Ärendet

I d etta betänkande behandlas

dels m otionen 1971: 431 av h e rr B ohm an m. fl. (m ), vari yrkas att riksdagen i skrivelse till K ungl. M a j:t skall begära utredning och förslag om ett system för delägarsparande i enlighet med vad i m otionen a n ­ förts,

dels m otionen 1971: 1075 av h e rr H örberg m. fl. (fp), vari yrkas att riksdagen i skrivelse till K ungl. M a jit skall hem ställa att en p arla m en ­ tarisk utredning m ed representanter fö r arbetsm arknadens p a rte r och erforderlig expertis tillsätts m ed uppgift att undersöka m öjligheterna till ekonom isk dem okratisering genom ett system fö r andel i vinst åt de anställda i enlighet m ed de tankegångar som redovisats i m otionen,

dels m otionen 1971: 1096 av h e rr W edén m. fl. (fp), vari yrkas att riksdagen i skrivelse till K ungl. M a jit skall hem ställa att en p arla m en ­ tarisk utredning tillsätts u n d er m edverkan av arbetsm arknadens p a rte r och erforderlig expertis m ed uppgift a tt avge förslag om h ur allm änna riktlinjer bö r uppdragas fö r a tt ge löntagarna andel i långsiktigt företagssparande och h u r m etoder a tt frå n statsm akternas sida gynna en sådan utveckling bör utform as.

M otionen 1971:431 innehåller m otivering även fö r de förslag om åtgärder p å beskattningsom rådet som sam m a m o tio n ärer fram lagt i m o­ tionen 1971: 304. D enna h a r behandlats av skatteutskottet i dess be­ tänkande 1971: 37.

U tsk o ttet h a r b erett Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), L ands­ organisationen i Sverige (LO), Sveriges akadem ikers centralorganisation (SACO) och T jänstem ännens centralorganisation (TC O ) tillfälle att yttra sig över m otionerna. SACO h a r inte avgivit något yttrande.

M otionerna

I m otionen 1971:431 läm nas inledningsvis en allm än m otivering för ett av m o derata sam lingspartiet fram lagt p ro g ram fö r ett ” d ecen­ traliserat ägande” . Syftet är, anförs det, att främ ja personligt oberoende 1 Riksdagen 1971.17 sami. N r 38

sam t a tt befästa och utveckla dem okratin. T yngdpunkten i ord et ägardem okrati ligger på dem okrati, säger m otionärerna. De p läderar för en ökad p rivat kapitalbildning, som ta r sig uttry ck i bl. a. en större sprid­ ning av aktieägandet. Ä gardem okrati och företagsdem okrati är, fra m ­ håller de, inte sam m a sak, men decentraliserat ägande bör k unna skapa b ättre fö ru tsättn in g ar fö r utveckling av en verklig förtagsdem okrati. F ö r a tt ägandespridningen skall bli ägard em o k rati krävs, sägs det vidare, att de m ånga m änniskorna m ed sm å sparkapital få r större m öjligheter att bli delägare i den verkligt väsentliga egendom en.

D et system som m otionärerna fö ro rd a r innebär a tt vid sidan av van­ liga aktier skapas en ny form av delägarbevis som skall vara lä tta re å t­ kom liga och ge större trygghet. B örsnoterade företag föreslås få m öjlig­ het att em ittera konvertibla obligationer, dvs. obligationer som efter viss tid kan om vandlas till aktier. O bligationerna skall tecknas av en stiftelse med de anställda som delägare. D essa satsar om edelbart 20 p rocent av aktiernas värde, m edan övriga 80 p ro ce n t få r lån as av stiftelsen från all­ m änna pensionsfonden m ed en am orteringstid av fyra år. A m orteringar­ na sker genom inbetalning av de anställda, som medges avdragsrätt för dem vid taxeringen. E fte r fem år skall andelsägarna ha rätt a tt kon­ vertera an d e la rn a till vanliga aktier i företaget.

I m otionen 1971 :1 0 7 5 anförs att realkapitalets tillväxt i vårt ekono­ miska system i huvudsak tillfaller kapitalägarna och att detta h a r lett till en m aktk o n cen tratio n i näringslivet i strid m ed kravet p å ekono­ misk dem okrati genom ök at m edbestäm m ande fö r de anställda. F ö r en m era djupgående dem okratisering av näringslivet ä r det enligt m otionä­ rernas m ening p å längre sikt nödvändigt a tt de anställda blir direkt delaktiga i den årliga kapitaltillväxten genom a tt de få r del i vinsten på basis av sina arbetsinsatser. P ra k tisk t föreslås detta gå till så att aktier em itteras till värd et av den återinvesterade delen av vinsten och fördelas m ellan k apitalägare och anställda i en viss proportion till insat­ serna, definierade som aktiekapitalets värde respektive sum m an av de anställdas löner.

M otionen 19 7 1 :1 0 9 6 anknyter till liknande m otioner åren 1968— 1970. D e båd a senaste långtidsutredningarna pekar, fram hålls det, på ett fo rtsatt och stegrat behov av kapitalbildning fö r såväl enskilda som offentliga behov. E rforderliga investeringsökningar inom industrisek­ torn k räv e r en avsevärd tillväxt av sparandet. Fördenskull bö r såväl enskilt hushållssparande som företagssparande stim uleras. E tt relativt högt företagssparande och en hög självfinansieringsgrad har, hävdas det, fördelar även u r de anställdas synvinkel. M otionärerna anger vissa all­ m änna principer fö r ett system som ger lön tag arn a del av kapitalbild­ ningen inom företagen. D e anställda bö r genom andelar i företagssparandet få en personligt ägd tillgång i form av en för avsevärd tid u p p ­ skjuten andel i vinst, dock u ttagbar under speciella om ständigheter. A n­

del i sparandet inom ett visst företag skall kunna m edföras vid flyttning till an n at företag eller annan verksam het. Olika fo rm e r av tillgångsbcvis anges vara tänkbara, såsom reverser, obligationer av särskilt slag och aktier i företaget. R isken fö r förlust av tidigare erh ålln a andelar till följd av konkurs etc. bör täckas genom ett försäkringssystem . Vissa förm åner i beskattningshänseende anses önskvärda. Sedan erforderlig utredning skett och statsm akterna drag it upp ra m a r för de insatser och regler som det allm änna skall svara fö r b ör enligt m otionärernas m ening system et i övrigt utform as av arbetsm arknadens parter.

Tidigare behandling av liknande förslag

M otioner m ed väsentligen sam m a innebörd som m otionen 1971: 1096 har tidigare från folkpartihåll väckts vid 1968, 1969 och 1970 års riks­ dagar (B aU 1968: 33, 1969: 42, 1970: 44). Sistnäm nda år förelåg också partim o tio n er från m o d erata sam lingspartiet om utredning och förslag rö ran d e ett system in n efattan d e delägarskap i företag sam t en m otion om utredning i syfte a tt skapa m öjligheter för företag att bygga upp p ersonalfonder av vinstm edel. V id rem issbehandling avstyrktes sam tliga m otioner av de fyra stora arbetsm arknadsorganisationerna. D e avstyrk­ tes likaledes av b an koutskottet och avslogs av riksdagen. I sina y ttra n ­ den anförde bankoutskottet a tt utskottet inte g jort någon bedöm ning av funktionsdugligheten hos de i m otionerna skisserade systemen eller av deras effekt från sam hällsekonom isk och fördelningspolitisk syn­ punkt; eftersom förslagen avsåg en ändrad konstruktion av de anställ­ das to tala arbetsersättning borde det näm ligen enligt utskottets u p p fatt­ ning ankom m a på arbetsm arknadens p arte r a tt avgöra om systemen skulle prövas och h u r de i så fall skulle utform as i detalj. R eservatio­ ner till fö rm ån för den i fo lk p artim otionerna begärda utredningen av­ gavs alla tre åren av fo lkpartiets fö re träd are i utskottet och 1968 d ä r­ jäm te av högerpartiets och centerpartiets företrädare.

I p artim otioner p å företagsdem okratins om råde frå n m o derata sam ­ lingspartiet vid 1969 års riksdag fram fördes tanken på ett vinstandels­ system som en m öjlighet a tt ge de anställda inflytande och m edbestäm ­ m an d erätt i företagen. V id rem issbehandlingen vann förslaget om en utredning rö ran d e bl. a. d etta system inget stöd från de tillfrågade fyra stora arbetsm arknadsorganisationerna. B ankoutskottet gick i sitt yttrande (BaU 1969: 41) inte n ärm a re in p å förslaget. D et borde k unna fö ru t­ sättas, anförde utskottet, a tt arb etsm ark n ad sp artern a på egen hand kunde svara fö r utrednings- och försöksverksam het om de fann en sådan påkallad. I en reservation m ot utskottets beslut att avstyrka m o­ tionerna yrkade m o d e ra ta sam lingspartiets rep resen tan ter p å a tt riks­ dagen hos Kungl. M a j:t skulle hem ställa om utredning av läm pliga fo r­ m er fö r vinstandelssystem . R iksdagen följde utskottet.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Exem pel på system fö r delägarsparande för anställda i företag e r­ bjuder i fö rsta h an d F ran k rik e, d ä r statsm akterna 1967 fattad e beslut om ett sådant system, gru n d at på delaktighet för de anställda i fö re ­ tagens vinster (participation). System et infördes trots avstyrkande frå n arbetsm arknadsparternas sida.

Lagen i äm net ä r tilläm plig p å företag m ed m inst 100 arbetstagare. E nligt huvudregeln h a r arbetstagarna rä tt till hälften av den del av nettovinsten som överstiger 5 p rocent av företagets egna kapital. V inst­ an d elarn a kan kom m a de anställda till godo i olika form er. E n m öjlighet är placering inom företaget, varvid de anställda erh åller aktier, o bliga­ tioner eller reverser. E n annan m öjlighet ä r inbetalning på ett särskilt, externt sparkonto för varje arbetstagare. Avsteg frå n lagens h u v u d re­ gel — enligt vilken vinstandelarna fonderas inom fö retaget — kan göras på grundval av kollektivavtal u nder förutsättning a tt de fö rm ån er som skall tillfalla arb etstag arn a inte m inskas därigenom . F ö r den del av vinsten som utdelas i fo rm av vinstandelar åtn ju ter företagen skattefrihet påföljande år. V instandelarna, som enligt huvudregeln är b u n d n a för en tid av fem år, ä r också skattefria fö r m ottagarna.

Vid utgången av m ars 1971 fanns avtal för ca 3,4 milj. av de ca 3,5 milj. arbetstagare som då om fattades av systemet. F ö r en fjärdedel av de berö rd a m edförde avtalen fördelaktigare regler än lagen. D rygt hälften av avtalen gick ut p å fondbildning inom företaget. E ndast 30 000 anställda berördes av avtal enligt vilka vinstandelarna skulle k onverte­ ras till aktier i företaget. U tbetalade vinstandelar uppgick 1968 till ett belopp av drygt 350 francs per arbetstagare, m otsvarande ca 2,7 p ro ­ cent av lönesum m an fö r sam m a arbetstagare. V instandelarnas storlek varierade k raftigt m ellan olika branscher. Livsm edelsindustrin och den kem iska industrin låg främ st med vinstandelar på genom snittligt 5 p ro ­ cent. C a en fjärdedel av de berörda arbetstagarna fick ingen vinstandel 1968. De båda påföljande åren torde sum m an av utdelade vinstandelar ha varit större.

V instdelningssystem et m edför att arbetsgivarna genom företagsnäm n­ derna m åste ge arb etstag arn a en utförlig resultatredovisning. E n fö re ­ tagsnäm nd h ar rä tt att kräva att experter skall anlitas fö r granskning av företagets räkenskaper.

Remissyttrandena

S A F erin rar b eträffan d e m otionerna 1971: 1075 och 1971: 1096 om att föreningen vid flera tidigare tillfällen avstyrkt m otioner med lik a rtat innehåll. F ördelningen av företagens överskott m ellan löner och vinster

är, säger SAF, något som det sedan gam m alt ankom m er p å arb etsm ark ­ nadens p a rte r a tt fö rh a n d la om. 1 anslutning härtill m eddelas a tt i det långsiktsavtal som 1969 träffad es m ellan SA F sam t Svenska industritjä nstem annaförbundet (SIF), Sveriges arb e tsledareförbund (SALF) och Sveriges civilingenjörsförbund (C F) finns en överenskom m else om fö r­ delning av företagens förädlingsvärde m ellan de anställda och kapital­ ägarna. G ru n d tan k en i m otionärernas förslag kan därm ed, an fö r SAF, sägas vara realiserad p å m akroplanet. E n utbyggnad av dessa tanke­ g ångar p å företagsplanet b ör enligt S A F:s u ppfattning i sin helhet av­ göras av arbetsm arknadens p arte r. SA F avstyrker d ärfö r m otionärernas förslag.

I frå g a om m otionen 1971: 431 u tta la r SA F a tt föreningen finner det angeläget att en ökning av d et riskvilliga kapitalet inom näringslivet kom m er till stånd och m ot den bakgrunden inte h a r något a tt erinra m ot att det inom företagen bildas stiftelser eller spark lu b b ar m ed de a n ­ ställda som intressenter och m ed syfte att p la ce ra pengar i aktier eller konvertibla obligationer. SA F finner det em ellertid oläm pligt om en sådan stiftelse endast skulle få tillfälle att investera i aktier och obliga­ tioner i det egna företaget, eftersom detta bl. a. skulle m issgynna an ­ ställda i m indre lönsam m a företag. SA F ställer sig också avvisande till förslaget att sam tliga konvertibla obligationer skall tecknas av stiftelsen. I stället föreslås a tt stiftelsen skall få tillfälle a tt fritt k ö p a v ärdepap­ per i såväl det egna fö retaget som an d ra företag. F örslaget om belåning hos allm änna pensionsfonden ger, säger SAF, m öjlighet till investering i näringslivet av m edel u r den n a fond m ed undvikande av en starkt koncentrerad och centraliserad beslutsm ekanism . F öreningen h a r ingen­ ting a tt erinra m ot d etta m en påp ek ar a tt en negativ räntediskrepans uppkom m er om stiftelsen lå n ar pengar hos allm änna pensionsfonden och investerar dem i konvertibla obligationer m ed lägre avkastning än låneräntan.

LO erin rar om sina y ttranden över liknande m otioner tidigare år, senast till bankoutskottet 1970. D e invändningar som LO då fram förde gäller i princip fo rtfaran d e, an fö rs det, v arfö r LO inte finner sig fö ra n ­ låten att n ärm are kom m entera de olika m otionerna.

E fter att likaledes h a åberopat sina tidigare rem issyttranden u tta la r TC O att de av m otio n ärern a fra m fö rd a sy npunkterna enligt dess up p ­ fattning ingalunda ä r ointressanta utan bör penetreras ingående. Vissa av dessa frågor h a r också, fo rtsätter TC O , få tt förnyad aktu alitet i den allm änna debatten. B eträffande den i m otionen 1971: 1075 behandlade frågan om ekonom isk dem okratisering genom delaktighet fö r de anställ­ da i real kapitalets tillväxt kan m an enligt T C O d ra erfaren h eter frå n fö r­

sök som gjorts i an d ra länder. T C O finner det angeläget att man u tre ­ der olika fo rm e r för ök at m edinflytande för de anställda m ed sikte på a tt ge de anställda ägande- eller bestäm m anderätt över företagen. B eträffande frågan om delägarsparande u p p rep ar T C O att den rå ­ dande lagstiftningen inte lägger hinder i vägen fö r att p arte rn a på a r ­ betsm arknaden ta r initiativ av det slag som m otio n ärern a avser. T C O anser a tt m an i första h an d bö r låta p arte rn a själva pröva, diskutera och u tform a system av det slag som m o tionärerna angivit. Självfallet är det, y ttra r T C O , i hög grad en facklig angelägenhet a tt på längre sikt uppnå a tt arbets- och kapitalinsatserna får en rättvis ersättning för sina bidrag i produktionsprocessen. T C O säger sig ha för avsikt att fra m ­ deles ägna dessa frågor ö kad uppm ärksam het. T C O vidhåller sin tid i­ gare u ppfattning att någon statlig utredning rö ran d e de frågor som be­ handlas i m otionerna inte ä r m otiverad.

U tskottet

I de tre föreliggande m otionerna fram förs önskem ål om utredning rö ran d e deltagande från de anställdas sida i kapitalbildningen inom fö ­ retagen. Skilda m otiv anförs. I m otionen 1971: 431 betonas särskilt syf­ tet att åstadkom m a en spridning av ägandet. M o tionärerna anser a tt e tt ” decentraliserat ägande” skulle främ ja personligt oberoende och stärk a dem okratin sam t dessutom ha positiva sam hällsekonom iska verkningar. D et skulle också v ara gynnsam t fö r utvecklingen av fö re­ tagsdem okrati. M otionen 1971: 1075 u tg å r frå n k ravet på ekono­ misk dem okrati. M aktko n cen tratio n inom näringslivet b ö r enligt m otio­ n ärern a m otverkas genom a tt de anställda p å basis av ett vinstandelssys­ tem få r delägarskap i företagen. T ill grund fö r m otionen 1971: 1096 lig­ ger uppfattningen att näringslivets kapitalbehov till betydande del bör till­ godoses genom ett ök at företagssparande och a tt de anställda bör ta del i detta. E n bieffekt h ära v skulle vara m inskade intressem otsättningar m ellan de anställda och företagens ägare. I den m ån m o tio n ärern a gö r sig till talesm än fö r en utvidgad och fö rd ju p a d företagsdem okrati och ekonom isk dem okrati ger de uttryck fö r värderingar som utskottet delar och finner väsentliga. U tskottet n o ­ te ra r inte m inst de kritiska synpunkter på m aktkoncentrationen inom näringslivet som fram fö rs i m otionen 1971: 1075. D et ä r em ellertid vik­ tigt a tt slå fast a tt — såsom också fram hålls i m otionen 1971: 431 — delägarskap inte få r utgöra någon förutsättning för m edinflytande från de anställdas sida. N ä r det gäller a tt åstadkom m a en genom gripande dem okratisering av näringslivet m åste an d ra vägar väljas. F lera b e­ tydelsefulla invändningar k an enligt utskottets m ening riktas m ot reso­ nem angen i m otionerna. U tsk o ttet vill särskilt hänvisa till de fördel-

ningspolitiska problem — antydda i m otionen 1971: 1096 — som skulle uppstå vid fö rsök a tt förverkliga m otionärernas intentioner.

U tskottet fin n er em ellertid inte skäl a tt h ä r redovisa någon m era de­ taljerad granskning av m otionerna. A vgörande fö r utskottets ställnings­ tagande blir näm ligen att förslagen avser om fattningen och fördelningen av den totala ersättningen till de anställda fö r deras insatser inom fö re­ tagen. P å den svenska arbetsm arknaden ä r det en grundläggande p rin ­ cip a tt det b ö r ankom m a p å arbetsm arknadens p a rte r a tt fö rhandla och träffa avtal härom . H u v u dorganisationerna p å arbetsm arknaden h a r ställt sig avvisande till de förslag om statlig utredningsverksam het som m otionärerna fram lagt. M o t bakgrunden av vad SA F och T C O anfört finns anledning a tt räk n a m ed a tt de synpunkter som fram förs i m o ­ tionerna blir b eaktade av arb etsm arknadsparterna. O m statliga åtgärder därvid skulle anses önskvärda kan det fö rutsättas att p arte rn a själva p å ­ k allar statsm akternas m edverkan.

Å beropande vad h ä r a n fö rts hem ställer utskottet

att riksdagen avslår m otionerna 1971: 431, 1971: 1075 och 1971:

1096. Stockholm den 2 novem ber 1971

P å näringsutskottets vägnar IN G V A R SV A N B ER G

Närvarande: h e rra r Svanberg (s), Bengtsson i L andskrona (s), Börjesson i G löm m inge (c), H aglund (s), A ndersson i S torfors (s), Rask (s), H olm berg (m), W ååg (s), Sjönell (c), Jonsson i H usum (s), Rydén (fp), M öller i G öteborg (fp), H ovham m ar (m) och fru H am braeus (c).

Reservation

av h erra r H olm berg (m), R ydén (fp), M öller i G öteborg (fp) och H ov­ h am m ar (m), som anser a tt utskottets yttrande och hem ställan bort ha följande lydelse:

” 1 de t r e ------------ ( = u ts k o tte t) ---------------och företagens ägare.

F lera skäl ta la r enligt utskottets u ppfattning fö r ett ök at företagssparande. F ö r a tt en tillfredsställande investeringsnivå skall uppnås krävs a tt självfinansieringsgraden inom företagen inte ä r alltfö r låg. M an bö r söka förebygga a tt det offentliga sparandet få r en sådan dom inans att m akten över kapitaltillgångarna koncentreras till sam hälleliga instanser.

En väg till e tt ök at företagssparande öppnas om m an kan finna fo r­ m er fö r a tt i större utsträckning göra de anställda delaktiga i förm ögen­ hetsbildningen inom företagen. F ö r d etta finns an d ra viktiga m otiv. En utvidgad intressegem enskap m ellan företagens ägare och anställda och ökade föru tsättn in g ar fö r insyn och m edinflytande från de anställ­

das sida skulle skapas härigenom . D e stundom u ttalade farhågorna för a tt e tt sparande av h ä r antydd a rt skulle m edföra allvarliga fördelningspolitiska problem ä r enligt utskottets m ening stark t överdrivna. D et ter sig n aturligt och önskvärt a tt de anställda också få r m öjlighet till ett verkligt delägarskap i form av aktieinnehav. E tt system m ed konvertibla obligationer skulle erb ju d a en sådan m öjlighet och läm na fritt val m el­ lan placeringsform er m ed olika grad av risktagande.

E tt program fö r en förutsättningslös utredning på om rådet skisseras i m otionen 1971: 1096. T ill de tankegångar som fram förs d ä r kan u t­ skottet i det väsentliga ansluta sig.

I m otionen 1971: 431 väcks frå n delvis an d ra utgångspunkter ett m era specificerat förslag av besläktad natur. V id en utredning av de frågor som berörs i m otionen 1971: 1096 skulle detta förslag naturligen kom m a a tt prövas. D etsam m a gäller m otionen 1971: 1075, som rym m er en i och fö r sig intressant special tankegång m en d är den föreslagna vinst­ delningens verkningar p å kapitalbildning och därm ed på sysselsättning och ekonom isk tillväxt inte diskuteras. D e n u n äm nda fak to rern a skulle k raftig t påverkas vid en vinstdelning enligt den m etod som m otionärerna anger såsom exem pel.

A rbetsm arknadens huvudorganisationer h a r i sina y ttran d en ställt sig avvisande till en utredning m ed h ä r angivet syfte. D et ä r fö r utskottet självklart a tt det skall ankom m a p å arb etsm ark n ad sp artern a själva att fö rh a n d la och trä ffa avtal om såd an a form er fö r sparande och delägar­ skap som h ä r berörts. U tsk o ttet u p p fattar deras avvisande hållning frä m st som ett u ttry c k fö r den n a princip. U tsk o ttet vill däru tö v er fästa uppm ärksam heten p å vad T C O i sak anför i sitt rem issyttrande, näm ­ ligen: ’D e av m o tio n ärern a fra m fö rd a synpunkterna och önskem ålen ä r enligt T C O :s u ppfattning ingalunda ointressanta utan de b ö r pene­ tre ra s ingående. V issa av dessa frågor h a r också i den allm änna de­ b atten i dag få tt fö rn y a d a k t u a li te t----------- . E nligt T C O :s m ening är det angeläget a tt u tre d a olika fo rm e r fö r ök at m edinflytande fö r de a n ­ ställda m ed sikte [på] a tt ge dem ägande- och/eller bestäm m anderätt över företagen.’

U tsk o ttet vill fö ro rd a en i första hand teknisk utredning av möjlig­ h etern a att ge lö n ta g arn a andel i ett långsiktigt företagssparande enligt i huvudsak de riktlin jer som anges i m otionen 1971: 1096.

Å beropande vad h ä r anförts hem ställer utskottet

att riksdagen i anledning av m otionerna 1971 :4 3 1 , 1971: 1075

och 1971: 1096 hos K ungl. M aj:t hem ställer om utredning a n ­

gående andel för de anställda i långsiktigt företagssparande.”

M A R C U S B O K T R . S T H L M 1971 710043