Näringsutskottets betänkande i anledning av motion angående skattemotsvarigheten för postbanken

Näringsutskottets betänkande nr 4 år 1971 NU 1971:4

Nr 4

Näringsutskottets betänkande i anledning av motion angående skattemotsvarigheten för postbanken.

Ä rendet I m otionen 1971:1065 av herr Brundin m. fl. (m ) hem ställs a tt riksdagen skall ” besluta 1. a tt vid beräknande av postbankens skattem otsvarighet hänsyn även tages till kom m unal utdebitering, 2. a tt en utred n in g tillsättes m ed uppgift a tt föreslå e tt system för ersättning till kom m u n ern a fö r utebliven sk a tte in tä k t” .

Gällande ordning och frågans tidigare behandling I sam band m ed antagande av lag om postbanken, vilken trädde i k raft den 1 januari 1970, godkände riksdagen i enlighet med vad Kungl. Majrt fö ro rd at riktlinjer för bl. a. postbankens skyldigheter i fråga om avkast­ ning och utgivande av skattem otsvarighet (prop. 1969:158, BaU 1969:53). I propositionen (s. 45) erinrade chefen för finan sd ep artem en tet om a tt postbanken enligt dittillsvarande regler var befriad från skyldighet a tt erlägga ink o m stsk att. F ö r a tt det i m öjligaste mån skulle skapas k o n k u r­ renslikställighet m ellan postb an k en och övriga b an k in stitu t förordade han a tt p ostbanken fortsättningsvis skulle till statsverket erlägga en m otsvarighet till den statliga inkom stskatten. Skattem otsvarigheten bor­ de vara 40 % av den redovisade vinsten, vilket m otsvarade statssk atten för affärsbankerna. D epartem entschefen ansåg därem ot in te a tt postbanken skulle åläggas a tt betala kom m unal inkom stskatt. Till grund fö r p ro p ositionen i denna del låg en av poststyrelsen framlagd prom em oria. Poststyrelsen föreslog a tt avsättning av vinstm edel i rörelsen skulle i m ån av behov och av tillgång till överskottsm edel kunna ske vid fastställande av årsbokslut. H älften av ö verskottsbeloppet borde därvid tillföras verkskapitalet och kunna b etrak tas som beskattade vinstm edel, m edan återstoden borde anses som skattem otsvarighet, vilken em ellertid au to m atisk t skulle återlånas och bokföras som statsverkslån. P oststyrelsens förslag anslöt sig i vissa hänseenden — bl. a. beträffande term inologin — till det förslag som fram lagts i affärsverksutredningens b etänkande (SOU 1968:45). Den av utredningen förordade utform ningen av affärsverkens avkastningskrav innefattade bl. a. a tt affärsverken skulle till statsverket inleverera en skattem otsvarighet, avsedd a tt representera aktiebolagens statliga in k o m stsk att. S kattem otsvarigheten skulle u nder rådande förhållanden beräknas såsom 40 % av redovisat överskott. I fråga om kom m unal in k o m stsk att anförde affärsverksutredningen a tt sådan

R iksdagen 1971. 1 7 sami. N r 4

erlades av vissa verk, m edan andra verk genom särskilda lagbestäm m elser undantagits från skyldighet a tt erlägga dylik sk att. Av dessa skäl hade utredningen ej fu n n it anledning a tt inkludera kom m unala sk atter vid beräkningen av sk attekom pensationen. I anledning av propositionen om p ostbanken väcktes m otioner med begäran a tt riksdagen skulle u tta la a tt vid beräknande av postbankens skattem otsvarighet hänsyn b orde tagas även till kom m unal utdebitering. B a n k o u tsk o ttet anslöt sig till departem entschefens bedöm ning av frågan och avstyrkte m otionerna. I en reservation av m oderata sam lingspartiets, folk p artiets och cen terp artiets representanter i u ts k o tte t yrkades a tt skattem otsvarigheten skulle bestäm m as till 53 %, så a tt den kom m e a tt b ä ttre svara m ot den to ta la inkom stskattebelastning som åvilar övriga k red itin stitu t. R eservanterna påtalade a tt departem entschefen in te givit någon m otivering för sitt förslag a tt den kom m unala ink o m stsk atten inte skulle beaktas. De föreslog också en utred n in g med sikte på e tt system enligt vilket vederbörande kom m uner skulle få del av de ytterligare m edel som skulle tillkom m a dem om postbanken vore skattskyldig för sin rörelse. Vid ärendets behandling i kam rarna gjorde företrädare för utskottsm ajo rite te n — herr Ståhle (s) i första kam m aren (p ro t. n r 43 s. 62) och herr Rask (s) i andra kam m aren (p ro t. nr 43 s. 80) — vissa u ttalanden som to rd e böra beaktas i d e tta sam m anhang. Talesm ännen erinrade om a tt postbanken enligt vad som fram gick av propositionen hade e tt sto rt nedskrivningsbehov, sam m anhängande med bankens placeringsstruktur. D etta nedskrivningsbehov beräknades till ca 300 milj. kr. Senast den 1 januari 1975 m åste enligt den föreslagna lagen p ostbanken ha genom avsättningar av överskottsm edel klarat d etta nedskrivningsproblem och helst också genom överavskrivningar ytterligare konsoliderat sin ställning. Härav följde a tt postbanken m ed all sannolikhet inte skulle kunna redovisa någon egentlig vinst u nder de fem fö rsta verksam hetsåren och troligen in te heller u nder de d ärefter närm ast följande. Även om vanliga skatteregler vore d irekt tilläm pliga på postbanken skulle denna sålunda in te vara skyldig a tt betala någon sk a tt på sin rörelse. Vid angivna förhållanden fann talesm ännen det för tillfället vara m eningslöst a tt diskutera om m otsvarighet till kom m unal sk a tt skulle utgå eller inte. De sade sig ha in h ä m ta t a tt den närm are skattem ässiga behandlingen av postbanken skulle tas upp i sam band med a tt regeringen tog ställning till affärsverksutredningens förslag i fråga om de affärsdrivande verken. D etta ställningstagande avsågs föreligga i god tid före utgången av den femåriga övergångstid som skulle gälla fö r postbanken Vid 1970 års riksdag väcktes två likalydande m o tio n er som var identiska m ed den n u föreliggande. B an k o u tsk o ttet (u ti. 1970:11) av­ sty rk te m otio n ern a u nder hänvisning till vad som fram kom m it vid ärendets behandling 1969; reservation till förm ån för m otionärernas yrk an d e avgavs av företrädare för samma p artier som då. Riksdagen följde u tsk o tte t.

M otionen Den särställning som p ostbanken in ta r genom a tt m otsvarighet till k om m unalskatten in te påförs den m edför, säger m o tionärerna, k o n k u r­ rensfördelar gen tem o t andra k red itin stitu t, vilket påverkar dess m öjlighet a tt öka sin m arknadsandel. F ö rhållandet leder också till m inskade sk a tte in täk ter i de k o m m u n e r där p o stb an k en är verksam . F ö r a tt konkurrenslikställighet skall uppnås föreslår m o tionärerna a tt p o stb an ­ ken påförs en skattem otsvarighet uppgående till 53 % av vinsten. Härav bör — efte r utred n in g rörande fördelningen — till berö rd a kom m uner u tbetalas den del som kan beräknas avse kom m unalskatt.

Pågående översyn av företagsbeskattningen Chefen fö r fin an sd ep artem en tet tillkallade som m aren 1970 sakkunniga m ed uppdrag a tt göra en översyn av företagsbeskattningen m. m. (o rd fö ­ rande: riksdagsm an E rik W ärnberg). I direktiven för de sakkunniga uttalas a tt den nuvarande avdragsrätten för kom m unala utsk y ld er vid taxering av aktiebolag o ch ekonom iska föreningar b ö r avskaffas såsom redan sk e tt fö r fysiska personer genom 1970 års skattereform . Förslaget bö r alltså, fram hålls det, innebära a tt denna avdragsrätt u p p h ö r fö r alla skattskyldi­ ga.

U tsk o ttet De riktlinjer för postbankens skyldighet i fråga om avkastning m. m. som gäller fr. o. m. år 1970 in n e fa tta r a tt postb an k en till statsverket skall erlägga en m otsvarighet till övriga k re d itin stitu ts inkom stskatt. Den procentsats som angivits härför, 40 %, är densam m a som gäller för statlig inkom stskatt. Frågan om m otsvarighet fö r postb an k en också till den kom m unala in k om stskatten har, såsom fram går av den ovan läm nade redogörelsen, prövats av riksdagen såväl 1969 som 1970. Därvid h ar fram gått a tt frågan kan anses sakna om edelbar ak tu alitet, eftersom p ostbanken med hänsyn till det stora nedskrivningsbehov som de nya rörelsereglerna föranleder in te kan beräknas redovisa någon egentlig vinst u nder verksam hetsåren 1970—1974. Nu tillgängliga uppgifter besty rk er ånyo detta. Det har vidare klargjorts a tt den skattem ässiga behandlingen av postbanken kom m er a tt u n d er lo p p et av denna övergångstid tas upp till ytterligare övervägande inom Kungl. Maj:ts kansli i sam band med ställningstagande till affärsverksutredningens år 1968 fram lagda förslag rörande avkast­ ningskrav etc. för de affärsdrivande verken. Det är sålunda u p penbart a tt frågan om m otsvarighet för postbanken till kom m unal inkom stskatt kom m er a tt bli om prövad i god tid före den tid p u n k t då den kan få reell betydelse. I sam m anhanget bö r också beaktas a tt, såsom ovan angivits, en omläggning av företagsbeskattningen förbereds av särskilda sakkunniga.

Med hänvisning till vad nu an fö rts hem ställer u ts k o tte t a tt riksdagen avslår m o tio n en 1 9 7 1 :1065.

Stockholm den 16 m ars 1971

På n äringsutskottets vägnar ING V A R SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m ), Bengtsson i L andskrona (s), A ndersson i Ö rebro (fp), Haglund (s), A ndersson i S torfors (s). Gustafs­ son i Byske (c), Rask (s), Blomkvist (s), Wååg (s), Sjönell (c), Möller (fp), H ovham m ar (m ) och fru H am braeus (c).

Reservation

av herrar Regnéll (m ), A ndersson i Ö rebro (fp), G ustafsson i Byske (c), Sjönell (c), Möller (fp ), H ovham m ar (m ) och fru H am braeus (c), som anser a tt u tsk o tte ts y ttra n d e och hem ställan b o rt ha födande lydelse:

” De riktlinjer s o m (= u t s k o t t e t ) fö r statlig inkom stskatt. A nordningen m ed skattem otsvarighet m otiveras av kravet på konkur­ renslikställighet mellan bankerna. D etta krav tillgodoses d ock inte vid den nuvarande procentsatsen, vilken innebär a tt ingen hänsyn tagits till den kom m unala inkom stskatten. A tt postbanken sålunda får behålla en särställning som m edför konkurrensfördelar är enligt u tsk o tte ts mening e tt förhållande som in te kan godtagas. U tsk o tte t anser a tt skattem otsvarigheten vid nuvarande skatteregler och skattesatser b ör beräknas till 53 %, så a tt den kom m er i p aritet med den skattebelastning som åvilar övriga k re d itin stitu t. Vid en eventuell om läggning av företagsbeskattningen måste givetvis konsekvenser i fråga om beräkning av skattem otsvarigheten uppm ärksam m as. D et bö r vidare eftersträvas a tt få till stånd en ordning som innebär a tt vederbörande kom m uner erhåller de in tä k te r som skulle tillkom m a dem om post­ banken vore skattskyldig för sin rörelse. I d e tta syfte erfordras en utredning, som b ö r verkställas snarast. U tsk o tte t hem ställer alltså a tt riksdagen i anledning av m otionen 1971:1065 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad u tsk o tte t an fö rt rörande skatte­ m otsvarigheten för po stb an k en .”

G ö te b o rg s O f fte ttry c k e ri AB, S th lm 7 1 .1 2 2 S