Näringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB jämte motioner
Näringsutskottets betänkanden nr 44— 48 år 1971 N U 1971:44—48
Nr 44
Näringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB jämte motioner.
Ärendet
I detta betänkande behandlas Statsföretag AB:s årsredovisning för år 1970, vilken överlämnats till riksdagen med Kungl. Maj:ts skrivelse 1971: 120 (industridepartementet), och den härav föranledda motionen 1971: 1501. Vidare behandlas ett yrkande i motionen 1971: 1097 röran de målen för statliga företags verksamhet. D enna motion, som väcktes vid riksdagens början, behandlas i övrigt i utskottets betänkande 1971:46. M otionerna redovisas närm are nedan. Statsföretag AB:s verkställande direktör och ekonomidirektör har in för utskottet läm nat upplysningar i ärendet. U tskottet h ar vidare haft tillgång till den delårsrapport rörande Statsföretag som publicerades i oktober 1971.
Motionen 1971:1097
Yrkande I motionen 1971: 1097 av herr Wikström m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t skall begära att regeringen avger en deklaration beträffande målen för den statliga verk samheten [i företagsform].
Motivering Med utgångspunkt i de näringspolitiska huvudlinjer som angavs i pro positionen 1969: 21 angående inrättandet av ett statligt förvaltningsbolag diskuterar motionärerna till en början statsföretagandets roll i ett blandekonomiskt system. Härvid betonar de bl. a. att särskilda samhällshänsyn i samband med den statliga företagsamheten kan vara svåra att förena med marknadsekonomins villkor. M otionärerna räknar upp motiv för statligt företagande som angavs i propositionen eller åberopats tidigare och finner att uttalandet i propositionen att förvaltningsbolaget skall »under krav på lönsamhet uppnå största möjliga expansion» läm nar fäl tet fritt för statligt företagande i obegränsad omfattning. F rån liberal synpunkt uppställer m otionärerna vissa regler, som generellt går ut på återhållsamhet i fråga om utvidgning av den statliga företagssektorn.
1 Riksdagen 1971. 17 sami. N r 44— 48
I anslutning härtill granskas närmare vissa skäl som anförts för statligt företagande. Huvudprincipen måste, uttalar motionärerna, vara att de resurser som tas i anspråk utnyttjas effektivt. Om stöd ges åt statliga företag av sociala och regionalpolitiska skäl bör detta redovisas öppet. Statlig företagsamhet som på lång sikt är olönsam eller som eljest ter sig mindre angelägen bör omprövas. Konkurrensen mellan statliga och andra företag bör bedrivas på så lika villkor som möjligt. I motionen berörs också svårigheterna att upprätthålla distinktionen mellan ägar funktionen — med vilken följer politiskt ansvar — och företagarfunktionen. Förändringar i driftens omfattning genom nedläggning, fusion, uppköp eller nyetablering bör enligt motionärernas mening bara i undan tagsfall kunna genomföras av de statliga företagen själva eller via Stats företag AB, Sveriges investeringsbank AB etc. D et politiska ansvarets karaktär och omfattning bör klargöras och klara riktlinjer för de statliga företagens befogenheter dras upp. Avslutningsvis fram förs — i anslut ning till motionen 1971: 86 — synpunkter på frågan om allmänhetens, riksdagens och de anställdas insyn i de statliga aktiebolagen.
Motionen 1971:1501
Yrkande I motionen 1971: 1501 av herr Turesson (m) hemställs — utan moti vering — att riksdagen skall i skrivelse till Kungl. M aj:t anhålla om en parlamentarisk utredning rörande förhållandena beträffande vissa av under Statsföretag AB lydande företag, vilka närm are behandlats vid riksrevisionsverkets granskning av förenade fabriksverken.
Uppgifter i anslutning till motionen Riksrevisionsverket (RRV) har som ett led i en fortlöpande förvalt ningsrevision av förenade fabriksverken (FFV) gjort en granskning av den interna kontrollen vid F FV i vad avser främ st frågor som samman hänger med förvärv av aktiebolag m. m. RRV har önskat klarlägga vilka företag som inköpts, under vilka former detta skett och vad som därvid förekommit i fråga om krediter, borgens- och ansvarsförbindelser samt övriga viktiga avtal om samarbete etc. Uppgiften har varit att utreda i vilken ordning och med vilket underlag som beslut fattats i dessa frågor. Resultatet av granskningen redovisas i en revisionsrapport den 30 augusti 1971. Enligt RRV:s uppfattning har granskningen visat att avsteg från gällande regler och instruktioner förekommit i ett flertal avseenden. De »under Statsföretag lydande företag» som behandlas i rapporten och sålunda kan åsyftas i motionen 1971: 1501 är främ st AB Avimat, SMT Machine Company AB och Nyckelhus AB. A B Avim at, ett familjeföretag med tillverkning av tändrör m. m., skulle enligt köpeavtal hösten 1969 förvärvas av F FV under förutsätt
ning bl. a. av riksdagens godkännande före den 1 juli 1970. Sedan pla nerna läckt ut till personalen ansåg man sig förhindrad att invänta riks dagens godkännande. Statsföretag AB köpte i stället företaget den 1 mars 1970 och ingick samtidigt ett avtal med F F V enligt vilket F FV under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande skulle få överta Avimat före utgången av 1970. Riksdagen anvisade i maj 1970 erforderliga medel till FFV för förvärvet; i propositionen härom (1970: 105), som är dagtecknad den 6 mars 1970, redovisas inte att Avimat köpts av Stats företag. FFV övertog Avimat från Statsföretag per den 30 juni 1970. I den styrelse som tillsattes när Statsföretag förvärvat företaget ingick ingen representant för moderbolaget. Styrelsen beslöt redan den 20 mars 1970 att verksamheten skulle överflyttas till Zakrisdalsverken, Karlstad, som tillhör FFV. Enligt RRV:s bedömning h ar F FV i detta sammanhang handlat inom ram en för sina befogenheter. SM T Machine Corn pany A B , som tillverkar verktygsmaskiner, har bildats genom samordning av tre företag som förvärvades av FFV hösten 1968 under förutsättning av Kungl. Maj:ts och riksdagens god kännande. Riksdagen anvisade erforderliga medel i maj 1969 (prop. 1969: 105 bil. 3 punkt 3, SU 1969: 103, rskr 247). A ktierna i SMT såldes per den 30 juni 1970 till Statsföretag AB för 24 milj. kr., var jämte Statsföretag åtog sig borgensansvar för SMT:s skulder till FFV. F FV fick på detta sätt ersättning för sina utlägg och räntekostnader för SMT. RRV anser att F FV på olika stadier felbedömt kapitalbehovet och haft ett otillräckligt beslutsunderlag. Vidare kritiseras den formella handläggningen i vissa hänseenden. I Statsföretags årsredovisning anges att SMT har en verksamhet som inte kan sägas vara direkt förenlig med FFV :s uppgift. Nyckelhus AB, som m arknadsför villor, delvis tillverkade vid krimi nalvårdsstyrelsens anläggningar, förvärvades av SMT Machine Company AB formellt den 1 januari 1970 men reellt i december 1969. SMT var då dotterbolag till FFV . N är det ett halvt år senare beslöts att SMT skulle överlåtas till Statsföretag, överenskom parterna enligt protokoll den 9 juni 1970 att Nyckelhus skulle brytas ut u r SMT och tillfälligt övertagas av Statsföretag för att senare överföras till FFV , som plane rade att dess överskottsförsäljning skulle organiseras i bolagsform. Nyc kelhus kvarstår emellertid alltjämt i Statsföretags ägo. RRV kritiserar FFV :s åtgärder. F FV har enligt RRV utnyttjat det helägda dotterbolaget SMT i strid med dess bolagsordning och på så sätt genomfört förvärvet av Nyckelhus med kringgående av det hinder som låg i att FFV ej hade kompetens att utan Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande förvärva ett sådant företag. I Statsföretags årsredovisning uttalas att Nyckelhus såsom dotterbolag till SMT var artfräm m ande för detta före tag. Chefen för industridepartementet har överlämnat RRV:s rapport till
justitiekansler!! såsom komplettering av en tidigare anmälan mot FFV angående överskridande av befogenhet m. m. I yttrande till justitiekans- Iera den 29 oktober 1971 har FFV tillbakavisat den kritik från RRV:s sida som refererats ovan. Ju9titiekanslern har i beslut den 7 december 1971 riktat vissa anmärkningar mot FFV.
Utskottet
Statsföretag AB:s första årsredovisning, som avser år 1970, avgavs i april i år och förelädes bolagsstämman i maj. I enlighet med vad som förutsattes vid beslutet om inrättande av Statsföretag har Kungl. Maj:t överlämnat årsredovisningen till riksdagen, vilket skedde vid höstsessio nens början. Syftet med riksdagsbehandlingen av Statsföretags års redovisning är a tt riksdagen skall få ökad information om den statliga företagsgruppen. U tskottet h ar självfallet inte haft att företa någon dechargegranskning av Statsföretags verksamhet. Denna har såsom framgår av årsredovisningen varit föremål för revision i vanlig ordning. Vid bo lagsstämman har styrelsens ledamöter och verkställande direktören fått ansvarsfrihet för den tid som årsredovisningen omfattar. Enligt tidigare uttalanden om syftet med utskottsbehandlingen av årsredovisningen har utskottet sökt skaffa sig inblick i Statsföretags förhållanden och ta ställning till principfrågor rörande dess verksamhet för att på så sätt bidra till underlaget för en allmän debatt om Statsföretag i riksdagen. Utskottet vill framhålla att riksdagen på flera andra sätt får kontakt med Statsföretags problem. Först kan erinras om att 18 särskilt utsedda ledamöter av riksdagen får vara närvarande vid bolagsstämma i Stats företag och där ställa frågor. D enna ordning tillämpades första gången vid bolagsstämman i maj i år. En rad frågor om investeringar i bolag in om Statsföretagsgruppen m. m. h ar underställts riksdagen genom propo sitionerna 1971: 64, 1971: 75, 1971: 117 och 1971: 139 (se N U 1971: 22, 1971: 21, 1971: 27 och 1971: 45). Flera av årets fristående motioner har på ett eller annat sätt rört Statsföretag eller särskilda dotterbolag (se N U 1971: 20, 1971: 24, 1971: 30 och 1971: 46). Detsamma gäller ett antal interpellationer och enkla frågor; särskilt bör nämnas den omfat tande interpellationsdebatt om den statliga företagsamheten och i synner het Statsföretag som ägde rum den 30 mars i år. Slutligen kan påpekas att konstitutionsutskottet vid sin granskning av statsrådens ämbetsutöv ning och regeringsärendenas handläggning under år 1970 h ar ägnat upp märksamhet åt ansvarsfördelningen mellan Kungl. M aj:t och Statsföre tag AB beträffande de statliga företagen samt principerna för utseende av departementstjänstemän i styrelserna för dessa företag (se K U 1971:34 s. 19 f.) Den hittillsvarande debatten om Statsföretag har i stor utsträckning gällt vissa dotterbolags akuta svårigheter, delvis sådana som får ses mot
bakgrund av en långvarig utveckling. D et finns skäl att understryka att Statsföretag inte rimligen kan ställas till svars för alla svårigheter av det slaget. Såsom framhålls i årsredovisningen har det nya förvaltningsbolaget övertagit en heterogen grupp av företag, av vilka en del haft pro blem med lönsamhet, likviditet m. m. D et första verksamhetsåret har i hög grad måst ägnas åt aktioner föranledda av sådana problem, detta medan bolaget ännu haft mycket begränsade personliga resurser. N är en del akuta problem blivit lösta och en konsolidering av koncernen kunnat genomföras kom m er förutsättningarna för en bedömning av Statsföretags verksamhet att vara väsentligt ändrade. D et ämne som måste komma i centrum när riksdagen behandlar Statsföretags årsredovisning är verksamhetens inriktning och mål. Stats företags styrelse och verkställande direktör ägnar särskild uppmärk samhet åt hithörande frågor i sin översikt över de allmänna förutsätt ningar och speciella villkor som gäller för koncernen. Som överordnat mål för Statsföretags verksamhet har statsm akterna angivit att bolaget under krav på lönsamhet skall uppnå största möjliga expansion. Vid full följandet av detta grundläggande syfte är Statsföretag emellertid under kastat vissa förhållningsregler och restriktioner som kan sägas m arkera delmål för verksamheten. Statsm akterna h ar uttalat att de statliga företa gen har ett särskilt ansvar att ta hänsyn till samhällsintresset vid val mel lan olika produktions- och lokaliseringsaltemativ. N är det gäller medver kan i exempelvis regionalpolitisk! motiverade projekt är Statsföretag skyldigt att lämna offert på de merinsatser för vilka statsm akterna bör reglera kostnaderna i särskild ordning. De statliga företagen skall vidare sträva efter att åstadkomma allt större arbetstillfredsställelse för de an ställda, något som förutsätter åtgärder för att skapa en fördjupad före tagsdemokrati. Vid beslutet om Statsföretags inrättande slogs också fast vilka uppgif ter som tillkommer förvaltningsbolaget i förhållande till dotterbolagen. D it hör naturligt nog att främ ja en samverkan företagen emellan som kan höja gruppens effektivitet, att medverka i koncernens kapitalanskaff ning och att stimulera ett utnyttjande av de möjligheter till utveckling, rationalisering och arbetsfördelning som finns inom den statliga före tagssektorn. N ågra av de funktioner som följer av ägaransvaret förtjä nar särskild uppmärksamhet, eftersom de aktualiserar frågan om kom petensfördelningen mellan förvaltningsbolaget och de företag som ingår i koncernen. U tifrån angivna mål för sin egen verksamhet skall Stats företag uppställa m era preciserade mål för de olika företagen i gruppen. Statsföretag skall vidare tillsätta styrelse i företagen, skapa förutsätt ningar för att företagen kan skaffa nödvändiga resurser, följa företagens planering och kontrollera att uppställda mål infrias samt vidta korrige rande åtgärder vid bristande måluppfyllelse. Vad gäller planering har ut talats att Statsföretag har ansvaret för den översiktliga planeringen i stort
inom koncernen. Härm ed avses främst frågor rörande investeringar som har en sådan om fattning att de i väsentlig grad påverkar företagssektorns struktur eller som innebär att nya verksamheter tas upp — i motsats till investeringar som innebär en utvidgning eller utveckling av redan pågå ende verksamhet. E tt viktigt inslag i målangivelsen för Statsföretagsgruppen är slutligen att de ovan refererade riktlinjerna inte skall inverka på giltigheten av riksdagens tidigare ställningstaganden i fråga om då existerande statliga bolags mål och uppgifter. Utskottet vill fram hålla att statsmakternas beslut om förutsättningarna för Statsföretags verksamhet kan ge upphov till vissa motsättningar och konfliktmöjligheter. E tt problem är i vilken utsträckning det övergripan de målet med dess lönsamhetskrav skall göra sig gällande i förhållande till olika delmål. E tt annat problem är hur maktfördelningen mellan moderbolaget och dotterbolagen skall gestalta sig när det gäller att ut form a handlingslinjer för olika bolag. Vad beträffar den första typen av problem konstaterar utskottet att Statsföretag i nuläget starkt betonar lönsamhetskravet och uttalar sin avsikt att under de närmaste åren koncentrera tillgängliga resurser till redan etablerade koncernbolag med möjligheter att ge god avkastning på nyinsatt kapital. E n dylik inriktning av Statsföretags politik, som har starkt stöd i vad bolagets revisorer anfört i sin revisionsberättelse, är enligt utskottets mening väl motiverad i den aktuella situationen. Utskot tet noterar att det förslag att avskilja Svenska utvecklingsaktiebolaget från Statsföretag som läggs fram i propositionen 1971: 139 (jfr NU 1971: 45) belyser det slags problem som har behandlats här. Den andra typen av problem har utskottet inte anledning att nu ta upp någon diskussion om. Statsföretag har inlett ett arbete på en konsoli dering av koncernen. Denna konsolideringssträvan, som givetvis allmänt sett måste verka kraftigt styrande på dotterbolagen, är enligt utskottets mening ett väsentligt inslag i den aktivitet som Statsföretag redovisar. Utskottet har ägnat uppmärksamhet åt vissa frågor rörande enskilda bolag inom koncernen, såsom utvecklingen vid K alm ar verkstads AB. Utskottet finner emellertid inte anledning att göra några uttalanden i så dana frågor. I sammanhanget vill utskottet fästa uppmärksamheten på att i några punkter i propositionen 1971: 139 — tillstyrkt i utskottets betänkande 1971: 45 — tas upp principiellt viktiga spörsmål rörande dotterbolag till Statsföretag. D etta gäller bl. a. punkten om AB Kabi, där en samordning av den statliga läkemedelsindustrin aviseras, och punkten om Sveriges centrala restaurangaktiebolag, som berör konse kvenserna av tidigare fastställda speciella riktlinjer för ett företag som nu ingår i Statsföretagsgruppen. I samband med behandlingen av Statsföretags årsredovisning har ut skottet tagit upp den vid riksdagens början väckta motionen 1971: 1097
till den del som den gäller målen för den statliga verksamheten i före tagsform. M otionen innehåller en översikt över de olika slags motiv som åberopats för sådan verksamhet. Särskilt berör motionärerna den mål formulering — »att under krav på lönsamhet uppnå största möjliga ex pansion» — som statsmakterna valt för Statsföretags del. Motionärerna anser att denna målformulering innebär att fältet i princip är fritt för statligt företagande av obegränsad omfattning. De hävdar att riksdagen med anledning därav bör begära en principiell deklaration av regeringen om vad som åsyftas med uttrycket »största möjliga expansion» för sta tens företag. Den angivna målformuleringen innefattas i riksdagens beslut om in rättande av Statsföretagskoncemen. Såsom närm are redovisats ovan kompletteras det övergripande målet för Statsföretag med olika delmål för koncernen i dess helhet och för särskilda dotterbolag. Statsföretags sätt att söka förverkliga de uppställda målen är, som också framhållits ovan, föremål för en kontinuerlig insyn och kontroll, vari den nu aktuel la riksdagsbehandlingen av Statsföretags årsredovisning utgör ett led. Med hänsyn till vad här sagts finner utskottet det inte motiverat att på kalla en sådan principdeklaration som m otionärerna önskar. I motionen 1971: 1501 påyrkas en parlamentarisk utredning rörande vissa företag i Statsföretagsgruppen vilka närm are behandlats vid riksrevisionsverkets granskning av förenade fabriksverken. Motionen inne håller ingen motivering; såsom nämns i den redogörelse som lämnas ovan torde de företag som främ st åsyftas vara AB Avimat, SMT Machine Company AB och Nyckelhus AB. Riksrevisionsverkets granskning har gällt vissa engagemang från förenade fabriksverkens sida, vilka även om fattas av en undersökning som justitiekanslern genomfört. A tt gå in på frågan om ytterligare initiativ till följd av förenade fabriksverkens åt gärder ligger givetvis helt utanför det ärende som utskottet här behand lar. Utskottet finner inte att Statsföretags medverkan i de sammanhang som motionären kan avse ger anledning till utredning i de former som motionären föreslår. Åberopande vad här anförts hemställer utskottet 1. att riksdagen a) lägger Kungl. Maj:ts skrivelse 1971: 120 till handlingarna, b) avslår motionen 1971: 1097 såvitt nu är i fråga, 2. att riksdagen avslår motionen 1971: 1501.
Stockholm den 7 december 1971
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i Storfors (s), Wååg (s), Sjönell (c), Jonsson i Husum (s), Gustafsson i Säffle (c), Rydén (fp), Hovham m ar (m), fru Hansson (s) och herr Clark son (m).
Reservation
av herrar Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Sjönell (c), Gustafsson i Säffle (c), Rydén (fp), Hovham m ar (m) och Clarkson (m), som anser dels att det avsnitt på s. 6 i utskottets yttrande som börjar med »Ut skottet vill framhålla» och slutar med »som Statsföretag redovisar» bort utbytas med ett avsnitt av följande lydelse: »De av statsm akterna uppdragna riktlinjerna för Statsföretags verk sam het ger bolaget möjligheter att handla inom tämligen vida ramar. Den övergripande målsättningen — att bolaget under krav på lönsam het skall eftersträva största möjliga expansion — är inte entydig. Varje företag måste för a tt kunna fortleva och utvecklas sträva efter att upp rätthålla lönsamhet och expansionskraft men detta kan ske på olika sätt. De näm nda kraven måste också avvägas m ot kraven på produkt kvalitet, en god yttre miljö och goda arbetsförhållanden för de anställda samt m ot olika samhällsintressen. Det är enligt utskottets mening där för angeläget att koncernens målsättning på olika nivåer efter hand kan preciseras med ledning av vunna erfarenheter. Den föreliggande årsredovisningen präglas bl. a. av att den avser kon cernens första verksamhetsår. Koncernens heterogena sammansättning kom m er emellertid även under de närmaste åren att ställa stora krav på insatser i fråga om planering och samordning. Detta m anar bl. a. till stor försiktighet när det gäller a tt knyta nya verksamhetsgrenar till koncernen. Både den nuvarande koncernledningen och revisorerna har också i olika sammanhang understrukit angelägenheten av att resur serna under de närm aste åren koncentreras till redan etablerade verk samhetsgrenar och att denna period i största möjliga utsträckning ägnas åt konsolidering. En sådan inriktning av verksamheten är enligt utskot tets uppfattning helt nödvändig. D etta bör ges Kungl. M aj:t till känna som riksdagens mening.» dels att det stycke på s. 7 i utskottets yttrande som börjar med »Den angivna målformuleringen» och slutar med »som m otionärerna önskar» bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse: »Utskottet delar m otionärernas uppfattning att den nuvarande m ålfor muleringen ger ringa vägledning i fråga om inriktningen och om fatt ningen av Statsföretags verksamhet. En oklar målbeskrivning innebär betydande risker för att tillgängliga resurser utnyttjas på ett felaktigt
sätt. En precisering av målen för Statsföretag är därför ett nödvändigt inslag i den pågående konsolideringen av koncernen. Utöver vad utskot tet ovan föreslagit skall ges Kungl. M aj:t till känna som riksdagens me ning, synes det emellertid för närvarande inte föreligga något behov av en principdeklaration beträffande målen för de statliga företagen.» dels att utskottet under 1 bort hemställa »1. att riksdagen i anledning av Kungl. M aj:ts skrivelse 1971: 120 och motionen 1971: 1097 som sin mening ger Kungl. M aj:t till känna vad utskottet anfört».
Särskilt yttrande
av herrar Hovham m ar (m) och Clarkson (m): Förenade fabriksverkens handlande i samband med de transaktioner som åsyftas i motionen 1971: 1501 h ar granskats av justitiekanslern, som riktat vissa anm ärkningar m ot fabriksverken. Enligt vår mening finns i detta sammanhang anledning till kritik också m ot Statsföretag AB, ehuru på andra grunder. Vi utgår från att åtgärder num era vidtagits för att förhindra sådana missförhållanden som exempelvis att Stats företag engageras i tillfälliga företagsförvärv för annans räkning.