Näringsutskottets betänkande i anledning av motioner angående de statliga företagen

Nr 46

Näringsutskottets betänkande i anledning av motioner angående de statliga företagen.

Ärendet

I detta betänkande behandlas ett antal motioner vari framläggs för­ slag rörande de statliga företagen med i huvudsak generell innebörd. Dessa motioner är: 1971:103 av herr Helén m. fl. (fp), vari under hänvisning till motive­ ringen i motionen 1971: 86 hemställs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t skall anhålla att förslag framläggs till former för vidgad insyn i de statliga bolagen, 1971: 439 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen skall 1) besluta att av Statsföretag AB:s till 478,5 miljoner kronor upp­ gående innehav av aktier i LKAB aktier till ett nominellt belopp av 228 miljoner kronor skall erbjudas allmänheten i valör på 100 kronor per aktie till en marknadsmässig emissionskurs, varvid särskilt tillses att anställda i LKAB skall beredas tillfälle förvärva aktier, att köpare av lägre antal aktier skall äga förtur vid överteckning och att en bred spridning av aktieköpen bland allmänheten vinnes; 2) besluta att under budgetåret 1971/72 utbudet av aktier bestämmes till nominellt 50 miljoner kronor; samt 3) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de förberedelser som emis­ sionen erfordrar, varvid särskilt bör beaktas vad i motionen anförts i fråga om valordning för bolaget, 1971: 440 av h err Magnusson i Borås m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t skall anhålla om en parlamentarisk utredning rörande lämpliga form er för försäljning av aktier i de i vinst­ syfte drivna statliga företagen, varvid särskilt beaktas att sådana former för aktieförsäljning ordnas, som dels särskilt beaktar möjligheterna att bereda de anställda i respektive statliga företag tillfälle att förvärva aktier, dels garanterar en bred spridning av aktierna bland allmänheten och som kan vara ägnade att främ ja det långsiktiga sparandet, 1971:1086 av herr Olsson i Kil m. fl. (fp), vari hemställs att riks­ dagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skall begära att försök inom statliga aktiebolag med lika styrelserepresentation för de anställda och staten såsom kapitalägaren snarast igångsätts, 1971:1089 av herr Pettersson i Kvänum m. fl. (c), vari hemställs

2 Riksdagen 1971. 17 sami. N r 44— 48

att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t skall hemställa om utredning och förslag syftande till en utvidgning av systemet med representation från riksdagen vid bolagsstämmor i statsföretag i enlighet med vad som anförts i motionen, 1971:1097 av herr W ikström m. fl. (fp), vari hemställs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skall begära utredning beträffande skillnaden i finansieringsförutsättningar för statliga, enskilda och kooperativa företag och möjligheterna att minska dessa skillnader. Yrkandet i motionen 1971: 103 avser också former för vidgad insyn i de kommunala bolagen och stiftelseföretagen. I denna del har mo­ tionen överlämnats till konstitutionsutskottet, som behandlat den i sitt betänkande 1971: 41. Motionen 1971: 1097 innehåller också ett yrkande som avser en deklaration beträffande målen för de statliga företagens verksamhet. I denna del behandlas motionen i näringsutskottets betänkande 1971:44.

Frågan om vidgad insyn i statliga företag

Motionerna 1971:86 och 1971:103 I motionen 1971: 86, som innehåller motiveringen till hemställan i motionen 1971: 103, anförs (s. 18) att den flitiga användningen av bo­ lagsformen inom offentlig verksamhet måste uppmärksammas från när­ demokratiska utgångspunkter. Fördelarna måste vägas mot riskerna för försvagad offentlig insyn och minskad medborgerlig kontroll. Motio­ närerna säger sig inte utesluta att bolagsformen används i större utsträck­ ning än vad som är motiverat. Det är enligt deras mening viktigt att samhällsbolagen så långt möjligt får en öppnare karaktär. Genom 1969 års riksdagsbeslut löstes, säger motionärerna, en del aktuella frågor be­ träffande de statliga bolagens ställning, främ st de som gälide kraven på affärsmässig effektivitet. M an borde emellertid ha gått längre för att också tillmötesgå önskemålen om en vidgad insyn för riksdagens ledamöter och för allmänheten. Varje riksdagsledamot bör, anser mo­ tionärerna, få möjlighet att besöka alla statliga företags bolagsstämmor och därvid ställa frågor. Kraven på den öppna redovisningen bör ytter­ ligare skärpas. Det bör vidare undersökas i vad mån offentlighetsprin­ cipen inom den offentliga förvaltningen också kan göras tillämplig på bolagen.

Motionen 1971:1089 I motionen 1971: 1089 uttalas att den möjlighet som öppnats för re­ presentanter för riksdagen att deltaga i bolagsstämma i Statsföretag AB bör kunna bli av stort värde för den medborgerliga insynen i den stat­ liga företagsamheten. Systemet bör enligt motionärernas mening u t­ sträckas i första hand till bolag som inte tillhör Statsföretag AB och

inte heller är fiskala bolag där riksdagsledamöter deltar i revisionen. Som exempel på företag som hemställan avser nämns Sveriges kredit­ bank, Sveriges investeringsbank AB, Svenska penninglotteriet AB och AB Tipstjänst.

Tidigare riksdagsbehandling av frågan Motioner med samma syfte som motionen 1971: 1089 väcktes vid 1970 års riksdag. Bankoutskottet (uti. 1970: 12) tillstyrkte en utredning rörande en utvidgning av systemet med representation för riksdagen vid de statliga företagens bolagsstämmor. Riksdagen följde emellertid en reservation vari yrkades avslag på motionerna. Reservanterna hän­ visade till de väsentligt ökade möjligheter till insyn som riksdagen fått bl. a. genom de reformer som beslutats i samband med inrättandet av Statsföretag AB och fann det omotiverat att i förhandenvarande läge aktualisera frågan om ytterligare åtgärder i samma syfte. I reservationen anfördes också att en ordning innebärande rätt för alla riksdagsleda­ möter som så önskar att närvara vid bolagsstämmorna i statliga företag skulle medföra praktiska svårigheter som inte skulle uppvägas av några påtagliga fördelar.

Frågan om försök med lika representation för staten och de anställda i statliga aktiebolagsstyrelser

M otionen 1971:1086 F ö r flertalet aktieinnehavare får deras kapitalplacering betraktas som en sparform med obetydligt risktagande, säger motionärerna, och det ter sig då stötande att kapitalägarna har hela den centrala beslutande­ rätten. Förstatligande har, anser de vidare, hittills inte lett till ökat in­ flytande för löntagarna utan blott inneburit en maktöverflyttning till den statliga byråkratin. Arbetsdemokrati måste, hävdar motionärerna, innebära att de anställda får medbestämmanderätt också i de centrala beslutsorganen. Den försöksverksamhet med olika former av arbets­ demokrati som bedrivs inom såväl den statliga som den privata sektorn innefattar i inget fall försök med modeller som ger de anställda reell medbestämmanderätt. Efter mönster från Västtyskland borde enligt motionärernas mening också prövas det system där kapitalägarna och de anställda delar styrelseposterna lika. Som den enklaste vägen att åstadkomma detta anges att staten tar initiativ till en försöksverksamhet i några av de statliga företagen, särskilt LKAB och NJA.

Uppgifter i anslutning till motionen

En delegation fö r försöksverksamhet med fördjupad företagsdemo­ krati i de statliga aktiebolagen (ordförande: sekreterare Olle Gunnars­ son) tillkallades av statsrådet W ickman hösten 1968. Delegationen är

sammansatt av företrädare för Kungl. Maj:ts kansli och de statliga aktiebolagen samt för de anställdas organisationer. Delegationen skall främst ta initiativ till sådana försöks- och utvecklingsprojekt som kan ge vägledning för en fördjupad företagsdemokrati inom det svenska näringslivet i dess helhet. Företagsdemokratin bör i princip innebära medverkan av de anställda på alla beslutsnivåer inom företaget. Företagsdemokratidelegationen och Statsföretag AB har bildat en kontaktgrupp. I november 1971 har Statsföretag A B framlagt en pro­ memoria rörande Statsföretags inriktning inom det företagsdemokra­ tiska området. Enligt de angivna riktlinjerna skall i företagens styrelser ingå personer som bedöms ha goda förutsättningar att företräda de an­ ställdas synpunkter och intressen. Dessa personer skall utses med per­ sonalorganisationernas hjälp enligt en form för samråd varom överenskommes med dessa. I styrelserna för 13 företag inom Statsföretagsgruppen finns f. n. sammanlagt 21 personalrepresentanter.

Frågan om försäljning av aktier i statliga företag

M otionen 1971:440 En grundläggande förutsättning för att den enskilde individen skall äga trygghet är, hävdar motionärerna, att det finns goda möjligheter till ett direkt personligt ägande. E tt allt större enskilt ägande, som är väl fördelat, anser de också krävas som en motvikt till det kollektiva ägandet. Som ett önskvärt led i strävandena att förbättra medborgarnas sparandemöjligheter och inflytande anges att medborgarna får till­ fälle att personligen äga aktier i statliga företag. En icke obetydlig minoritet av aktierna i de av Statsföretag AB ägda företagen borde u t­ bjudas till försäljning till allmänheten och de vid dessa företag anställda. De senare skulle härigenom få insyn i företagen och en ytterligare möj­ lighet att utöva inflytande på företagens skötsel. Som ett särskilt skäl för aktieförsäljning nämns att ett stort antal av de statliga företagen arbetar i uttalat vinstsyfte parallellt med privata företag.

M otionen 1971:439 U nder hänvisning till de motiv som anförs i motionen 1971: 440 yrkas här på en omedelbar åtgärd. M otionärerna anser det angeläget att åtminstone i någon utsträckning söka återknyta banden mellan LKAB och ett större antal människor. En breddning av basen för ägan­ det skulle, anför de, vara till gagn såväl för företaget självt och de anställda som för strävandena att sprida ägandet och stimulera sparan­ det. F ör att kursen på aktierna inte skall tryckas ned förordas att för­ säljningen sker över ett antal år. Vidare föreslås, att en spridning av aktierna på många händer skall främjas genom begränsning av inköps­ rätten till 40 aktier per person samt att inflytande skall tillförsäkras m inoriteten av aktieägare vid tillsättningen av styrelse och revisorer.

Tidigare riksdagsbehandling av frågan M otioner om försäljning till allmänheten av en viss andel av aktierna i LKAB har väckts årligen alltsedan 1956, första gången i anledning av den proposition vari föreslogs att staten skulle inlösa huvudparten av de aktier i LKAB som dittills ägdes av Trafikaktiebolaget Gränges­ berg— Oxelösund. M otionerna har genomgående avstyrkts av statsut­ skottet utan närm are motivering (SU 1956: 155, 1957: 112, 1958 B: 95, 1959:66, 1960:34, 1961:35, 1962:36, 1963:53, 1964:39, 1965:35, 1966: 109, 1967: 95, 1968: 45, 1969: 39, 1970: 38). Reservationer till för­ m ån för tillstyrkande av hemställan i m otionerna avgavs åren 1956— 1968 av högerpartiets (moderata samlingspartiets) representanter i u t­ skottet, åren 1960— 1963 med instämmande av folkpartiets representan­ ter. De senare förordade 1957 och 1958 tillsammans med centerpartiets representanter att uppslaget skulle undersökas närm are. Riksdagen av­ slog m otionerna i samtliga fall. Alltsedan 1959 har riksdagen också årligen fått ta ställning till och därvid avslagit motioner med förslag om utredning rörande försäljning till allmänheten av aktier i statliga aktiebolag mera generellt. Motionerna avstyrktes av statsutskottet utan närm are motivering (SU 1959:66, 1960: 34, 1961: 35, 1962: 36, 1963: 53, 1964: 39, 1965: 34, 1966: 108, 1967:94, 1968:46, 1969:39, 1970:39). Till förmån för utredning i ämnet reserverade sig folkpartiets företrädare vid samtliga tillfällen, centerpartiets varje år utom 1966 och högerpartiets (moderata sam­ lingspartiets) varje år fr. o. m. 1960.

Frågan om skillnader mellan statliga och andra företag i fråga om finansieringsförutsättningar

M otionen 1971:1097 I motionen — som mera utförligt refereras i näringsutskottets be­ tänkande 1971: 44 — anförs att konkurrensen mellan statliga och andra företag bör bedrivas på så lika villkor som möjligt. I detta samman­ hang bör, säger motionärerna, uppmärksammas bl. a. tillgången till forskningsresultat, villkoren för lokal- och markförvärv och statlig upp­ handling samt i synnerhet finansieringsvillkoren.

Pågående utredning 1968 års kapitalmarknadsutredning (ordförande: riksbankschefen Per Åsbrink) har till uppgift att göra en översyn av kapitalmarknadens struktur och funktionssätt. Härmed åsyftas i första hand obligations­ marknaden och till denna anknutna institut. En central fråga för utred­ ningen att behandla gäller reglerna för allmänna pensionsfondens för­ valtning.

Utskottet

Samtidigt med att utskottet i sitt betänkande 1971: 44 på grundval av årsredovisningen för Statsföretag AB och ett par motioner behandlar vissa principfrågor rörande de statliga företagen tar utskottet här upp ett antal motionsyrkanden med i huvudsak generellt inriktade förslag på samma område. En del av dessa förslag syftar till att skapa vidgad insyn i de statliga aktiebolagen. I motionen 1971: 103 begärs att riksdagen skall anhålla att Kungl. M aj:t lägger fram förslag till form er för en sådan vidgad insyn. Vissa konkreta önskemål, bl. a. om rätt för varje riksdagsledamot att deltaga i alla statliga aktiebolags bolagsstämmor, fram förs i moti­ veringen, vilken präglas av en delvis kritisk inställning till aktiebolags­ formens användning inom den statliga sektorn, ö k ad representation för riksdagen vid bolagsstämmor i statliga företag påyrkas även i mo­ tionen 1971: 1089. Vad som här föreslås är att den ordning som gäller för Statsföretag AB — med särskilt utsedda företrädare för riksdagen som har rätt att närvara och ställa frågor vid bolagsstämmorna — skall införas också vid icke-fiskala statliga aktiebolag som inte tillhör denna koncern. A tt den statliga företagsgruppen har skyldighet att på ett föredöm­ ligt sätt inform era om sin verksamhet är en grundsats som slogs fast i samband med beslutet att inrätta ett statligt förvaltningsbolag (prop. 1969: 121, SU 1969: 168). V ad som därvid uttalades med avseende närmast på förvaltningsbolaget och dess dotterbolag bör anses tillämp­ ligt på den statliga företagssektorn i dess helhet. Stor öppenhet visas också i fråga om de statliga bolagens förhållan­ den. Som exempel kan nämnas att Sveriges investeringsbank AB i sin årsredovisning lämnar specificerade upplysningar om sina kreditutfäs­ telser. E n publikation som ger en samlad, lättöverskådlig presentation av den statliga företagsgruppen och dess verksamhet publiceras årligen. I riksdagen kan frågor rörande statliga bolag bli belysta bl. a. genom interpellationer och enkla frågor. Man bör vidare inte underskatta bety­ delsen av den kontakt med den statliga företagssektorn som riksdagens ledamöter direkt eller indirekt får genom att åtskilliga styrelseledamöter och revisorer i statliga bolag utses ur deras krets. N är statsmakterna beslutat bedriva viss statlig verksamhet i bolags­ form har ett väsentligt motiv i regel varit att företaget borde få verka under förhållanden motsvarande dem som gäller för företag i samma bransch utanför den statliga sektorn. Önskvärdheten av att statliga och icke-statliga företag får konkurrera på i möjligaste m ån lika villkor framhålls också ofta; i detta sammanhang kan hänvisas till motionen 1971: 1097. Den i motionen 1971: 86 fram förda tanken att offentlig­ hetsprincipen skulle göras tillämplig på de statliga bolagen är inte för­ enlig med en sådan konkurrenslikställighet. Starka skäl kan anföras för

att en vidgad insyn i särskilt större företag bör åstadkommas. E n reform i den riktningen, vilken delvis torde få genomföras lagstiftningsvägen, bör emellertid vara av generell natur och sålunda avse icke-statliga bolag lika väl som statliga. Vad gäller förslaget om en utvidgning av systemet med representation för riksdagen vid stadiga företags bolags­ stämmor bör framhållas att detta system just börjat prövas inom Stats­ företag AB och att dess verkningar alltså ännu knappast kan bedömas. A tt i det läget aktualisera frågan om en mera omfattande riksdagsrepresentation är enligt utskottets mening inte motiverat. E n speciell aspekt på insynsfrågan tas upp i motionen 1971: 1086, vari begärs a tt den försöksverksamhet på företagsdemokratins område som pågår vid de statliga företagen skall om fatta även modellen med hälftenrepresentation fö r de anställda i styrelser fö r statliga aktiebolag. D en av m otionärerna åberopade försöksverksamheten är förankrad i en särskild delegation, där de anställdas organisationer är företrädda. Statsföretag AB har för sin del nyligen publicerat riktlinjer för verksam­ heten på det företagsdemokratiska om rådet inom koncernen. Företags­ ledningens och de anställdas samverkan inom arbetsorganisationen skall enligt dessa riktlinjer innefatta att de anställda blir företrädda i bolags­ styrelserna. Sådan representation finns redan inom ett flertal statliga bolag utanför Statsföretagskoncernen, bl. a. i Sveriges kreditbank (jfr N U 1971: 28). Utskottet finner det mycket värdefullt att parterna i samförstånd bedriver en mångsidig försöksverksamhet på företagsdemo­ kratins om råde och att denna får utvecklas fritt i den takt som överenskommes. D å utskottet således anser att riksdagen inte nu bör ge närmare direktiv för försöksverksamheten avstyrker utskottet motionen 1971: 1086. U nder en följd av år har vid varje riksdag väckts motioner om för­ säljning till allmänheten av aktier i statliga bolag. Däri har yrkats dels på omedelbar försäljning av en minoritetspost aktier i LKAB, dels på utredning rörande form er för försäljning av aktier i andra statliga bolag. Dessa yrkanden, som aldrig vunnit gehör hos riksdagen, återkommer nu i motionerna 1971: 439 och 1971: 440. Utvecklingen inom den statliga företagssektorn under de senaste åren har skapat ändrade förutsättningar för bedömning av motionärernas för­ slag. De flesta av de företag som berörs av förslagen är nu dotterbolag till Statsföretag AB. Särskilda åtgärder har, som redovisats ovan och i utskottets betänkande 1971: 44, vidtagits för att bereda riksdagen, all­ mänheten och de anställda insyn i dessa företag. Det finns därför ingen anledning att tillgripa aktieförsäljning för att, som sägs i m otionerna, »återknyta banden mellan [LKAB] och ett större antal människor» och möjliggöra att »en större del av landets medborgare följer [de statliga företagens] utveckling, övervakar deras skötsel och värderar deras re­ sultat». E tt annat syfte med motionärernas förslag är att skapa underlag

för ett ökat aktiesparande. E tt vidare perspektiv är enligt utskottets me­ ning önskvärt n är m an skall ta ställning till aktiesparandets inriktning och omfattning. P å nu angivna grunder avstyrker utskottet motionerna 1971: 439 och 1971: 440. I motionen 1971: 1097, som till väsentlig del behandlas i utskottets betänkande 1971: 44, begärs en utredning rörande de skillnader i fråga om finansieringsförutsättningar som råder mellan statliga, enskilda och kooperativa företag. Dessa skillnader bör enligt motionärernas mening såvitt möjligt minskas. Skillnader av nu näm nt slag råder inte bara mellan de olika huvud­ kategorier av företag som m otionärerna berör utan också mellan olika företag eller grupper av företag inom dessa kategorier. I det samman­ hanget kan särskilt erinras om de speciella problem som brukar påtalas för de mindre och medelstora företagens del, problem som delegationen för de mindre och medelstora företagen kan väntas uppmärksamma (jfr N U 1971:9). Viktiga frågor rörande företagens finansieringsförutsätt­ ningar behandlas av kapitalmarknadsutredningen. D et torde emellertid vara ofrånkomligt att de offentligt ägda före­ tagen, och särskilt de statliga, i vissa hänseenden intar en särställning i fråga om möjligheter att skaffa medel till investeringar och rörelsekapi­ tal. I varje fall när det gäller företag som fullgör speciella samhälleliga funktioner kan invändningar inte gärna riktas häremot. D et mest vä­ sentliga om m an vill åstadkomma konkurrenslikställighet mellan statliga och andra företag är, som m otionärerna antyder, att de statliga företagen inte erhåller med hänsyn till verksamhetens syfte omotiverade favörer i form av lägre krav på förräntning av det satsade kapitalet. Den prin­ cipen har också följts när statsmakterna fastställt riktlinjer för de stat­ liga företagens verksamhet. U tskottet vill h är bl. a. erinra om de m ål som angivits för Statsföre­ tag AB (jfr N U 1971:44). M ed hänvisning till vad nu sagts avstyrker utskottet det här aktuella yrkandet i motionen 1971: 1097. U tskottet hemställer 1. att riksdagen avslår m otionen 1971: 103, såvitt den gäller for­ m er för insyn i statliga aktiebolag, och motionen 1971: 1089 om representation för riksdagen vid bolagsstämmor i sådana bolag, 2. att riksdagen avslår motionen 1971: 1086 om försök med lika representation för staten och de anställda i statliga aktiebolags styrelser, 3. a tt riksdagen avslår a) m otionen 1971: 439 om försäljning av aktier i LKAB, b) motionen 1971: 440 om försäljning av aktier i statliga före­ tag,

4. a tt riksdagen avslår motionen 1971: 1097 såvitt den gäller u t­ redning beträffande statliga och andra företags finansierings­ förutsättningar.

Stockholm den 30 november 1971 På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Andersson i Storfors (s), Rask (s), Wååg (s), Jonsson i Husum (s), Gustafsson i Säffle (c), Ryden (fp), Hovhammar (m), fru Hansson (s), fru Ham braeus (c) och herr Clarkson (m).

Reservationer 1. vid utskottets hemställan under 1 (insyn i statliga aktiebolag) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Säffle (c), Rydén (fp), Hovhammar (m), fru Hambraeus (c) ochhferr Clarkson (m), som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande sorn börjar på s. 22 Im é tk Stoor öppenhet visas» och slutar på s. 23 med »mening inte motiverat» bort t utbytas m ot ett avsnitt av följande lydelse: »De åtgärder som hittills vidtagits för att förverkliga den angivna grundsatsen är emellertid otillräckliga. U tskottet finner det därför väl motiverat att riksdagen, såsom begärs i motionen 1971: 103, anhåller att Kungl. M aj:t lägger fram förslag till form er för vidgad insyn ii de! statliga bolagen. E tt önskemål som särskilt bör beaktas är a tt offentlig-, hetsprincipen i möjligaste mån görs tillämplig på dessa bolag. E tt antal riksdagsmän får nu deltaga i bolagsstämmorna i Statsföretag : AB. Riksdagen uppnår härmed kontakt endast med en begränsad, ö m a a n viktig, del av den statliga företagssektorn, och denna kontakt o m fa tta r: bara ett fåtal av riksdagens ledamöter. Starka skäl talar för att:en .-mati: svarande möjlighet till m era direkt insyn från riksdagens sida bör ska­ pas även n är det gäller övriga statliga aktiebolag, bland vilka befinner sig så viktiga företag som Sveriges kreditbank och Sveriges investeringsbank AB. Vidare bör riksdagens ledamöter få generell rä tt att efter aor mälan deltaga i de statliga företagens bolagsstämmor. En sådan komr iplettering av den nu gällande ordningen kan knappast medföra några.i nackdelar men skulle på ett påtagligt sätt öka riksdagens och därmed 1

3 Riksdagen 1971. 17 sami. N r 44— 48

allmänhetens insyn i de statliga företagen, på vilka självklart måste ställas särskilda krav på öppen information om arbetsförhållanden, rö­ relseresultat och framtidsplaner. Förslag därom bör alltså ingå i det program för ökad insyn som skall framläggas för riksdagen.» dels att utskottet under 1 bort hemställa »1. att riksdagen med bifall till m otionerna 1971: 103, såvitt nu är i fråga, och 1971: 1089 hos Kungl. M aj:t hemställer om för­ slag till form er för vidgad insyn i statliga aktiebolag i enlighet med vad utskottet anfort,»

2. vid utskottets hemställan under 3 (försäljning av aktier i statliga företag) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Säffle (c), Rydén (fp), Hovham m ar (m), fru Hambraeus (c) och herr Clarkson (m), som anser att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 23 med »Utvecklingen inom den» och slutar på s. 24 med »motionerna 1971:439 och 1971:440» bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse: »Utskottet har nyligen i sitt betänkande 1971: 38 behandlat motioner om delägarsparande m. m. I reservation till detta betänkande anfördes att flera skäl talar för ett ökat företagssparande och att man bör söka förebygga att det offentliga sparandet får en sådan dominans att m akten över kapitaltillgångarna koncentreras till samhälleliga instanser. Det betecknades som önskvärt att i större utsträckning göra de anställda delaktiga i förmögenhetsbildningen inom företagen. På bl. a. dessa grunder tillstyrktes en förutsättningslös utredning rörande delägarspar­ ande. De förslag som framläggs i m otionerna 1971:439 och 1971:440 lig­ ger i linje med dessa tankegångar. Frågan om ett utvidgat företags­ sparande bör emellertid enligt utskottets uppfattning i första hand prövas på det sätt som angavs i den näm nda reservationen. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna 1971:439 och 1971:440.»