Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om ombildande av förenade fabriksverken till ett aktiebolag
Nr 48
Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om ombildande av förenade fabriksverken till ett aktiebolag.
Ärendet
I motionen 1971: 1068 av herrar Ericsson i Åtvidaberg (fp) och Carl ström (fp) hemställs att förenade fabriksverken skall ombildas till aktie bolag.
Nuvarande organisation m. m.
Förenade fabriksverken är ett affärsdrivande verk som har till upp gift att tillverka, försälja och underhålla krigsmateriel, tillverka och försälja civila verkstadsprodukter samt bedriva tvätterirörelse och för säljning av överskottsmateriel från statliga myndigheter m. m. Fabriks verken förvaltar under fabriksverkens fond redovisade fabriker, verk städer och tvätterier samt andra under fabriksverkens fond upptagna kapitaltillgångar. H it hör aktier och andra ägarandelar i vissa bolag, bl. a. Telub AB. Fabriksverken uppför anläggningar och byggnader som erfordras för verket, uppbär och redovisar verkets inkomster samt bestrider verkets utgifter med inkomsterna och andra medel som står till dess förfogande. Förutom huvudkontor och överskottsförsäljning om fattar organisationen åtta ny tillverkande fabriker, som producerar bl. a. vapen, ammunition, kylkompressorer, pyroteknisk materiel, uni form er och sjukhuspersedlar, två centralverkstäder med filialer, vilkas verksamhet om fattar reparation och översyn av försvarsmateriel, samt femton tvätterier, vilkas största kunder är landstingsägda sjukhus och för svaret. V erket fick sin nuvarande organisation efter beslut av riksdagen 1965 (prop. 1965:119, SU 1965:163, rskr 1965:398; instruktion SFS 1965: 840, ändrad 1969: 411, 1969: 762). Fabriksverken skall enligt gällande bestämmelser till statsverket in leverera dels ränta på det i fabriksverkens fond investerade nettokapi talet, dels avskrivningsmedel. Den totala fakturerade omsättningen upp gick budgetåret 1970/71 till 558 milj. kr.
Affärsverksutredningen
Affärsverksutredningen framlade 1968 i betänkandet »Affärsverken. Ekonomi, konkurrens och effektivitet. Del 1» (SOU 1968:45) ett för slag till riktlinjer för affärsverkens ekonomiska målsättning och hand
lande, vilket syftade till att likställa de ekonomiska utgångspunkterna i affärsverken med dem som gäller för enskilda företag. Utredningen konstaterade a tt vissa affärsverk på senare tid kommit a tt i högre grad än tidigare konkurrera med enskilda företag. F ör att konkurrensinslaget, som väntades bli ännu starkare i fram tiden, skulle medföra önsk värd effektivitetsstimulans krävdes enligt utredningen att affärsverken skulle få konkurrera med enskilda företag på så lika villkor som möjligt samt a tt deras redovisning och finansiering utformades med tanke på att möjliggöra en meningsfylld effektivitetsjämförelse mellan affärsver ken och deras konkurrenter. En utgångspunkt för utredningens förslag var att det skulle rymmas inom den konstitutionella formen för affärs verken. Utredningen sade sig emellertid rent allm änt vilja tillkännage den uppfattningen att det föreligger anledning överväga en övergång från verksform till aktiebolagsform för de affärsverk som från marknadssynpunkt är lämpade att arbeta i bolagsform.
Motionen
M otionärerna anser det vara en viktig uppgift att åstadkomma kon kurrenslikhet mellan statliga företag å ena sidan samt enskilda och kooperativa företag å den andra. Det saknas enligt deras uppfattning inte fog fö r påståenden om att statliga företag har vissa konkurrensför delar. Särskilt antas detta gälla de affärsverk som bedriver sin verksam het i konkurrens med enskilda företag. M otionärerna refererar ett ut talande av affärsverksutredningen om att det finns anledning att över väga en övergång till bolagsform för sådana affärsverk. De erinrar om den granskning av förenade fabriksverken som riksrevisionsverket ny ligen genomfört och anför att de brister i redovisningssystem, organi sation, struktur, marknadsföring och särskilt tillgångsvärdering som h är vid uppmärksammats gör det ytterligare angeläget att förenade fabriks verken snarast ombildas till aktiebolag och underkastas aktiebolags lagens bestämmelser.
Tidigare behandling av frågan
I m otioner vid 1970 års riksdag hemställdes om en utredning med syfte att föreslå ombildande till aktiebolag av i första hand förenade fabriksverken och domänverket (SU 1970: 163). Förenade fabriksverken framhöll i ett remissyttrande att det samtidigt som den civila delen av verkets utvecklings- och tillverkningsprogram successivt vuxit hade blivit möjligt att i olika hänseenden modifiera driftsformen inom verksformens ram men att det dock kvarstod besvärande hinder för ett affärs mässigt handlande och för att fabriksverken på helt lika villkor skulle kunna konkurrera med motsvarande enskilda företag. V erket ansåg a tt frågan om ändring till aktiebolag sett på längre sikt måste tas upp
till prövning i ett större sammanhang. Statsföretag AB, som också ytt rade sig över m otionerna, hävdade å andra sidan att den formella före tagsformen knappast kunde vara avgörande för de statliga företagens möjligheter att arbeta under samma förutsättningar som det icke-statliga näringslivets storföretag. Statsutskottet påpekade att affärsverksutredningen i sitt betänkande hösten 1968 bl. a. uttalat att det fanns anled ning överväga en övergång till aktiebolagsform för de affärsverk som från marknadssynpunkt är lämpade att arbeta i den formen. U tskottet ansåg att det inte behövde råda någon tvekan om att frågan om lämp ligaste driftform för bl. a. förenade fabriksverken skulle noga pene treras vid de fortsatta övervägandena inom Kungl. M aj:ts kansli. A tt göra det slutliga ställningstagandet beroende av resultatet av ytterligare särskild utredning syntes inte böra eftersträvas, varför utskottet av styrkte motionerna. I en reservation anslöt sig folkpartiets och mode rata samlingspartiets företrädare till majoritetens resonemang; de före slog emellertid att riksdagen skulle ge Kungl. M aj:t till känna som sin mening att övervägande skäl talade för att ombilda förenade fabriks verken till aktiebolag. Riksdagen följde utskottet.
Riksrevisionsverkets granskning av förenade fabriksverken
Riksrevisionsverket (RRV) har som ett led i förvaltningsrevisionen av förenade fabriksverken genomfört en översiktlig analys av dess verk samhet, redovisad i en revisionsrapport den 8 januari 1971. E fter att ha belyst den ogynnsamma resultatutvecklingen vid olika enheter under senare år och därav följande lönsamhetsproblem rekom m enderar RRV en precisering av målen för fabriksverken, en anpassning av marknadsfunktionen till de krav en satsning på civila produkter ställer, en mål inriktning av produktutvecklingen, en förbättring av det ekonomiska styrsystemet och genomgripande rationaliseringsåtgärder. I yttrande över revisionsrapporten den 10 m ars 1971 understryker fabriksverkens styrelse verkets begränsade handlingsfrihet, sammanhängande med att verket är underkastat samma förvaltningsrättsliga föreskrifter som and ra ämbetsverk. Denna begränsade handlingsfrihet innebär, anförs i ytt randet, att verksamheten ej kan bedrivas på ett från alla synpunkter rationellt sätt. I yttrandet påpekas att för fabriksverkens anställda gäl ler villkor, bl. a. lägre pensionsålder för den kollektivanställda perso nalen, som innebär avsevärt högre lönebikostnader i jämförelse med den konkurrerande privata industrin. Avslutningsvis anförs att fabriks verkens utveckling under 1960-talet och den nuvarande situationen be lyser nackdelarna för verket att såsom ett konkurrerande industriföre tag arbeta under företagsformen affärsdrivande verk. Frågan om en ändring eller modifiering av företagsformen bör enligt verkets uppfatt ning tagas upp snarast.
I en andra rapport, den 30 augusti 1971, har R R V granskat den in terna kontrollen vid fabriksverken i vad avser främ st frågor som sam m anhänger med bolagsförvärv m. m. R R V anför bl. a.:
Enligt R R V mening är det u r allm änna synpunkter viktigt att den offentliga verksamhet som bedrivs av affärsverk och andra myndig heter kan väl kontrolleras av statsm akterna och a tt den i görligaste mån är öppen för allmänhetens insyn. Därest affärsmässig verksamhet i särskilda fall är av sådan natur att den inte lämpligen kan bedrivas i affärsverksformen och om det heller inte är av allm änt intresse att u t öva den därmed förenade kontrollen, bör övervägas att överföra den i aktiebolagsform. Det finns emellertid d å anledning understryka att ett sådant överfö rande till bolagsform inte minskar kravet på en noggrann precisering av målsättningen för verksamheten. Detta bör komma till uttryck i bo lagsordningen på ett sådant sätt att denna avspeglar regeringens och riksdagens syften med verksamheten. Även det skälet att statlig verk samhet inte bedrives i enbart vinstsyfte gör att det enligt RRV mening finns anledning att ställa större krav på en precisering av målsättningen i bolagsordningen för ett statligt bolag.
R R V gör också vissa kom m entarer beträffande de statliga affärs verkens organisationsform:
Det förhåller sig utan tvivel så att de villkor under vilka en statlig myndighet har att arbeta i vissa hänseenden ställer strängare krav än vad som gäller i enskild verksamhet. Tvånget att arbeta i offentlighe tens ljus kan ibland vara en nackdel u r affärssynpunkt. Den statliga budgetprocessen är förhållandevis långsam. Bundenheten till det statliga lönesystemet kan också innebära svårigheter att rekrytera t. ex. kvali ficerad personal på nyckelposter. Å andra sidan vill RRV framhålla att det inte finns anledning att överdriva svårigheter av denna art. Den statliga affärsverksformen er bjuder också betydande fördelar. Ekonomi och likviditet är förhållan devis säkra, förräntningskravet lågt. I de fall då riksdagens medverkan erfordras, t. ex. för investerings beslut, kan beslutsprocessen utgöra hinder för att fatta snabba beslut. Inte heller enskilda företag har emellertid alltid medel omedelbart dispo nibla för att tillfredsställa ett snabbt uppkommande behov som kräver investeringar. Finansieringsproblemen kan utgöra minst lika stora hinder i det enskilda företagandet.
Uttalande av förenade fabriksverkens styrelse 1971
I sin anslagsframställning för budgetåret 1972/73 anför förenade fabriksverkens styrelse följande:
FFV nuvarande verksamhetsform som affärsdrivande verk h ar uppen bara nackdelar i jämförelse med t ex bolagsformen. Nuvarande regler ger ej samma möjlighet till resultatutjäm ning inom koncernen, finansie ring av dotterbolag etc, som andra företagsformer ger. En förändring härvidlag ter sig nödvändig med tanke på FFV målsättning att täcka
in nya m arknadsområden med bl a satsning på civila produkter. N u varande verksamhetsform ger heller inte FFV samma möjligheter ifråga om redovisningsregler, revisionsförhållanden och möjlighet till rimlig kommersiell sekretess. Dessutom ger gällande regler ej möjlighet till en eljest norm al själv finansiering av verksamheten, dvs möjlighet att använda en önskvärd del av avskrivnings- och vinstmedel i rörelsen. Den komplicerade och långsamt verkande modellen för beslutsfattan de i finansierings-, organisations- och personalfrågor på de nivåer där FFV, enligt nu gällande regler, ej kan fatta egna interna beslut minskar avsevärt verkets möjlighet att bedriva en lönsam verksamhet. FFV räknar för sin del med att de problem som uppstår vid övergång till annan företagsform är möjliga att lösa i samråd med berörda parter. Inom verket pågår för närvarande utredningar angående dessa förhål landen. Förslag till åtgärder kommer att i särskild ordning underställas Kungl. M aj:t. FFV finner det angeläget att en ny företagsform snarast kan börja tillämpas.
Utskottet
I motionen föreslås att förenade fabriksverken skall ombildas från affärsverk till aktiebolag, önskemål om en sådan reform har tidigare fram förts i m otioner vid 1970 års riksdag, varvid även domänverket in begreps. Statsutskottet uttalade då att det inte behövde råda något tvivel om att frågan om lämpligaste driftform för bl. a. förenade fabriksverken noga penetrerades vid överväganden inom Kungl. Maj:ts kansli. U nder det år som gått har nytt m aterial tillkommit, bl. a. genom den granskning av fabriksverken som riksrevisionsverket genomfört. F a briksverken h ar i sin anslagsframställning för nästa budgetår anm ält att utredningar angående annan företagsform pågår och att förslag till åt gärder kom m er att i särskild ordning underställas Kungl. M aj:t. Enligt vad utskottet erfarit har arbetet med saken fortgått under innevarande höst. D å frågan om lämplig organisationsform för fabriksverkens verk samhet sålunda är under prövning och förslag i äm net bör kunna före ligga i en nära fram tid synes riksdagen inte ha anledning att nu göra något uttalande. M ed hänsyn härtill hemställer utskottet att riksdagen avslår motionen 1971:1068.
Stockholm den 30 november 1971 På näringsutskottets vägnar IN G V A R SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Andersson i Storfors (s), Gus tafsson i Byske (c), R ask (s), Wååg (s), Jonsson i Husum (s), Gustafsson i Säffle (c), Rydén (fp), Hovhammar (m), fru Hansson (s) och herr Clarkson (m).