Näringsutskottets betänkande i anledning av motioner om ändrade regler för återlån från allmänna pensionsfonden

Näringsutskottets betänkande nr 5 år 1971 N U 1971:5

Nr 5

Näringsutskottets betänkande i anledning av m otioner om ändrade regler för återlån från allmänna pensionsfonden.

Ärendet

Förslag om ändrade regler fö r återlån från allm änna pensionsfonden har fram lagts i tre m otioner, nämligen dels m otionen 19 7 1 :438 av herr O lof Johansson i Stockholm m. fl. (c, fp), vari yrkas a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skall hem ställa om förslag till sådan ändring av reglem entet fö r allm änna pensionsfondens förvaltning 1. a tt arbetsgivare m ed m indre än 500 anställda får m öjlighet a tt för återlån u tn y ttja de ATP-avgifter som in b etalats u n d er lo p p e t av de fem senast fö rflu tn a åren, och 2. a tt återlån för arbetsgivare med m indre än 500 anställda får ske upp till 7 5 % av in b etald a avgifter; dels m otionen 1971:1063 av h err A nnerås m. fl. (fp, m, c), vari yrkas a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skall hem ställa om förslag till innevarande år till sådan ändring av reglem entet för allm änna pensions­ fondens förvaltning 1. a tt arbetsgivare erhåller m öjlighet a tt fö r återlån få u tn y ttja de ATP-avgifter som inbetalats u nder lo p p et av de fem senast fö rflutna åren, 2. a tt återlån får ske u p p till 75 % av in b etald a avgifter, 3. a tt am orteringstiden för inbetalning av lånen utsträck s till 20 år; dels m otionen 1971:1081 av h err Magnusson i Borås m. fl. (m ), vari såvitt n u är i fråga yrkas a tt riksdagen hos Kungl. Maj:t skall hem ställa om snabb utred n in g och förslag till innevarande vårriksdag avseende revidering av reglerna fö r återlån av ATP-avgifter då det gäller små och m edelstora företag i enlighet med i m otionen angivna riktlinjer. De i m otionen 1971:1081 angivna riktlinjerna för ändring av återlånereglerna överensstäm m er såvitt h är är i fråga m ed vad som yrkas i den ovannäm nda m otionen 1971:1063. I m otionen 1971:438 återfinns även m otiveringen fö r e tt yrkande a tt ” företag m ed m indre än 500 anställda tillförsäkras återlån enligt gällande bestäm m elser u ta n begränsning av k re d itre strik tio n e r” . D etta yrkande fram förs i m otionen 1971:299, som h ar hänvisats till fin an su tsk o tte t. F in an su tsk o tte t behandlar också det ovan återgivna y rk an d e t i m otionen 1971:1081 såvitt det gäller undantagande av återlånen från kred itrestrik ­ tioner. I denna m otion förekom m er y tterligare två yrkanden, vilka n ärin g su tsk o ttet k om m er a tt behandla i andra sam m anhang.

R iksdagen 1971. 1 7 sami. N r 5

Gällande bestäm m elser

Bestäm m elser om återlån från allm änna pensionsfonden finns i första hand i 14 — 16 § § reglem entet angående allm änna pensionsfondens förvaltning (SFS 1959:293; ändrad 1967:345). De k red itin rättn in g ar som äger bevilja återlån är riksbanken, affärsbankerna, p o stbanken, spar­ bankerna, centralkassorna för jo rd b ru k sk re d it, Sveriges allm änna h y p o ­ teksbank, Svenska skeppshypotekskassan och andra kreditin rättn in g ar som Konungen godkänner. Å terlån kan medges den som h ar erlagt tilläggspensionsavgift u n d er föregående år och får uppgå till högst hälften av det erlagda avgiftsbeloppet, u n d er föru tsättn in g a tt d e tta u tg jo rt lägst 1 000 k ronor. K reditin rättn in g som h ar läm nat återlån får i sin tu r m ot fastställd räntesats låna m otsvarande belopp från den fondstyrelse som har a tt förvalta de avgifter för vilka återlånet beviljats. R ätten till återlån är icke ovillkorlig, u ta n k reditinrättningen, som u nder alla om ständig­ h eter svarar för återbetalning av det refinansieringslån den erhållit från fondstyrelsen, prövar e fte r vanliga grunder den lånesökandes k red it­ värdighet och kan även fordra säkerhet som vid annan utlåning. K reditinrättningen har a tt am o rtera refinansieringslånet med m inst 10 p ro ce n t årligen och u n d er en tid av högst tio år. I den mån k reditinrättningen för sin del m edger låntagare m indre am ortering eller längre lö p tid för lånet, övergår dennes återlån således till a tt bli e tt lån av ordinär typ.

Av de tre styrelser som han d h ar allm änna pensionsfonden förvaltar den första avgifter erlagda för statens och kom m unernas anställda, den andra avgifter erlagda fö r anställda i enskilda företag med m inst tjugo arbetstagare och den tredje avgifter för anställda i övriga enskilda företag sam t egenavgifter erlagda för inkom st av annat arbete än anställning. Å terlånens om fattning

F öljande tabell visar fördelningen av allm änna pensionsfondens placeringar m ellan olika låntagargrupper i milj. kr. anskaffningsvärden och i p rocent vid utgången av åren 1967 — 1970:

1967 1968 1969 1970 Mkr % Mkr % Mkr Mkr

10 318 33,1 12 325 32,2 Industriföretag m. fl. 4 916 29,5 6 365 25,3

7 542 24,2 9 030 23,6 Jordbruk 582 3,0 686 2,7 778 2,5 856 2,2 Återlån 1 153 6,0 1 414 5,6

1 998 6,4 2 439 6,4 Utländska obligationer 121 0,6 143 0,6 139 0,5

136 0,4 Banktillgodo­

havanden 64 0,3 1 - —

19 0,1 1

Summa 19 278 100 2 5 1 3 3 100 31 259

100 38 260 100

Källa: Allm änna pensionsfondens årsredogörelser 1967 — 1970.

Den an d ra fondstyrelsen svarar fö r den alldeles övervägande delen av återlånen. Av dess placeringar åren 1967 - 1970 utgjorde återlånen resp. 11,1 %, 10 ,6 % , 12,1 % och 12,0% . M otsvarande andel för den tredje fondstyrelsen var för vart och e tt av de näm nda åren 0,2 %.

1968 års kapitalmarknadsutredning

F ör översyn av kapitalm arknadens stru k tu r och fu n k tio n ssätt tillkal­ lade chefen fö r finansdepartem entet hösten 1968 en grupp sakkunniga, 1968 års kapitalm arknadsutredning (o rd fö ran d e: riksbankschefen Per Å sbrink). En central fråga för u tredningen är enligt dess direktiv hu r reglerna för allm änna pensionsfondens förvaltning skall vara utform ade. D etta äm ne behandlas utförligt i direktiven. Bl. a. fram hålls a tt u tre d ­ ningen b ö r granska återlån e in stitu te t. Härom anförs:

Redan 1957 års pensionskom m itté fram förde betänkligheter m ot återlånen. Den starkaste invändningen torde vara a tt återlån erätten m edför risk fö r en irrationell kreditfördelning. Bl. a. missgynnas kapitalintensiva företag jä m fö rt m ed personalintensiva. Pensions­ kom m ittén rekom m enderade återlån närm ast som e tt m edel a tt övervinna vissa problem u nder en övergångsperiod. U tredningen bör förutsättningslöst pröva huruvida återlån e in stitu te t skall bibehållas. Om u tredningen stan n ar för a tt återlånen b ö r behållas även i fram tiden, bör utredningen pröva, vilka villkor som b ör gälla för denna utlåningsform .

Tidigare behandling av frågan

System et med återlån infördes enligt beslut av 1959 års riksdag (prop. 100, SäU 1). V art och e tt av åren 1960 — 1968 sam t 1970 väcktes m o tio n er vari hem ställdes om ändringar i återlånereglerna i syfte a tt ge företagen vidgade m öjligheter a tt m ed underlag i allm änna pensions­ fonden få bidrag till sin kapitalförsörjning. M otionerna avslogs genom ­ gående av riksdagen. C enterpartiets, fo lk p artie ts och m oderata samlings­ partiets (högerpartiets) rep resen tan ter i vederbörande u tsk o tt föreslog dock reservationsvis eller i m ajoritetsställning a tt riksdagen skulle tillgodose vissa önskem ål som fra m fö rts i m otio n ern a (2LU 1960:6, 1961:56, 1962:13, 1963:2, 1964:18, 1965:64; BaU 1966:15, 1967:49, 1968:25, 1970:24). Å ren 1966 — 1968 samt 1970 påyrkades sålunda a tt reglem entet angående allm änna pensionsfondens förvaltning skulle ändras på det sä tt som nu föreslås i m otionerna 19 7 1 :1063 och 1 9 7 1 :1081.

N är frågan senast behandlades fram höll b an k o u tsk o tte t a tt en granskning av återlånesystem et pågick genom 1968 års kapitalm arknadsutrednings försorg. U tsk o tte t sade sig in te k unna tillstyrka a tt riksdagen u ta n a tt avvakta utredningens resu ltat skulle fö ran stalta om vittgående ändringar i återlånereglerna.

Motionerna

I m otionen 1971:438 u ttalas a tt återlåneform en inte få tt den betydelse i allm änna pensionsfondens totala u tlåning som m an i allm änhet tä n k te sig vid system ets införande. D etta b ero r fram för allt, säger m otionärerna, på a tt de m indre företagen h a ft m ycket små m öjligheter a tt u tn y ttja återlånen på e tt effektivt sä tt, eftersom till följd av reglernas u tform ning de belopp som de kan få låna vid varje tillfälle blir m ycket små.

S istnäm nda sy n p u n k t återfinns också i m o tio n en 1971:1063. H är anförs vidare a tt A TP-reform en avsevärt försäm rade företagens finansie­ ringsm öjligheter, i det a tt tillgången till k rediter u r företagens egna pensionsstiftelser bortföll. De m indre företagens svårigheter a tt u tn y ttja lån erätten m ed nuvarande regler m arkeras, fram håller m o tionärerna, av a tt den tredje fondstyrelsen, som disponerar m edel inbetalade av m indre företag, gör b lo tt en ringa andel av sina placeringar i återlån.

Nu angivna förhållanden åberopas även i m otionen 1 9 7 1 :1081 som e tt huvudargum ent för förslaget om en revision av återlånereglerna. En sådan bör enligt m otionärerna k unna vidtagas redan i dagsläget utan h inder av a tt 1968 års k ap italm arknadsutredning få tt i uppgift a tt överväga inriktningen av allm änna pensionsfondens fram tida utlåningsverksam het.

U tskottet

Liksom vid åtskilliga tidigare tillfällen fram förs i de föreliggande m otionerna krav på en utvidgning av rä tte n för företag a tt erhålla återlån av avgifter som erlagts till allm änna pensionsfonden. Kraven går i alla tre m otionerna u t på a tt flera års lånem öjligheter skall få ackum uleras och att större del av avgiftsbeloppen skall få återlånas. Enligt m otionen 1971:438 skall ändringarna gälla b lo tt fö r arbetsgivare m ed m indre än 500 anställda. Någon m otsvarande begränsning anges in te i m otio n ern a 1971:1063 och 1971:1081. Y tterligare e tt krav ställs i dessa, näm ligen att återlånens am ortering skall få utsträckas över längre tid.

En av uppgifterna för 1968 års kapitalm arknadsutredning är, såsom fram går av dess ovan refererade direktiv, a tt granska system et med återlån från allm änna pensionsfonden. Därvid skall förutsättningslöst prövas om återlånesystem et bör bibehållas. Om u tredningen anser d etta skall den också överväga vilka villkor som bö r gälla fö r denna utlåningsform.

A tt riksdagen skulle föranstalta om vittgående ändringar i återlåne­ system et u ta n a tt avvakta kapitalm arknadsutredningens resultat kan u ts k o tte t in te tillstyrka.

U tsk o tte t hem ställer därför a tt riksdagen avslår m otio n ern a 1971:438, 1971:1063 och 1971: 1081, den sistnäm nda såvitt nu är i fråga.

Stockholm den 16 m ars 1971

På n ärin g su tsk o ttets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m ), Bengtsson i L andskrona (s), A ndersson i Ö rebro (fp), Haglund (s). A ndersson i S torfors (s), G ustafs­ son i Byske (c), Rask (s), Blomkvist (s), Wååg (s), Sjönell (c), M öller (fp), H ovham m ar (m ) och fru Ham braeus (c).

Reservation

av h errar Regnéll (m ), A ndersson i Ö rebro (fp), G ustafsson i Byske (c), Sjönell (c), Möller (fp), H ovham m ar (m ) och fru Ham braeus (c), som anser a tt u tsk o tte ts y ttra n d e och hem ställan b o rt ha följande lydelse: ” Liksom vid å tsk illig a (= u ts k o tte t) — över längre tid. En av uppgifterna för 1968 års kapitalm arknadsutredning är, såsom fram går av dess ovan refererade direktiv, a tt granska system et med återlån från allm änna pensionsfonden. U tredningen arbetar em ellertid på lång sikt och har e tt om fattan d e arbetsprogram . De ändringar i återlånereglerna som föreslås i m otionerna är av den arten a tt de kan genom föras u tan a tt någon u tredning erfordras. A tt m era generösa återlåneregler än de nuvarande är m otiverade fram går m ed stö rsta tydlighet av tillgängliga uppgifter om h u r återlånen fördelar sig på allm änna pensionsfondens olika delfonder. Å terlånens y tte rst ringa andel av tredje fondstyrelsens placeringar är e tt u ttry c k för a tt de m indre företagen endast i obetydlig u tsträckning k u n n at u tn y ttja återlånem öjligheterna, något som står i upp en b ar strid m ot den vid fondens tillkom st uttalad e principen a tt en bety d an d e del av fondm edlen borde i form av återlån gå tillbaka till dem som erlagt pensionsavgifter. F ö rhållandet är så m ycket betänkligare som de m indre företagens kreditförsörjning även i övrigt är förknippad med särskilda problem . Angelägnast är förändringar av den in n eb ö rd som föreslås i alla de tre m otionerna. U tsk o ttet fö rordar i likhet m ed m otio n ärern a a tt, såvitt gäller arbetsgivare med m indre än 500 anställda, å terlån e rätt får ackum u­ leras u n d er fem år och återlån ske u p p till 75 % av inbetalda avgifter. U tsk o tte t hem ställer alltså a tt riksdagen m ed bifall till m o tio n en 1 9 7 1 :438 sam t i anledning av m otio n ern a 1971:1063 och 1971:1081, den sistnäm nda såvitt nu är i fråga, hos Kungl. Maj:t hem ställer om förslag till ändring av reglem entet för allm änna pensionsfondens förvaltning i enlighet m ed vad u tsk o tte t an fö rt.”

G ö te b o rg s O ffse ttry c k e r! A B, S th lm 7 1 .1 2 1 S