Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motioner angående deltids- och korttidsanställdas samt låginkomsttagares ställning inom tilläggspensioneringen

Nr 19

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av m otioner angående deltids* och korttidsanställdas sam t låginkom sttagares ställning inom tilläggspensioneringen.

Socialförsäkringsutskottet har i ett sam m anhang behandlat följande m otioner, näm ligen

1) m otionen 1971:97 av h err Jonasson m. fl. (c), i vilken hemställts ”att riksdagen i skrivelse till K ungl M aj:t m åtte anhålla om skyndsam prövning sam t förslag rörande en sådan reform ering av berö rd a regler inom tilläggspensioneringen att den nuvarande disproportionen mellan avgift och förm ån för deltids- och korttidsanställda sam t låginkom stta­ gare avlägsnas i enlighet m ed vad i m otionen an fö rts” ;

2) m otionen 1971:701 av fröken A ndersson i Stockholm m. fl (c), i vilken hem ställts ”att riksdagen i skrivelse till K ungl. M aj:t anhåller om skyndsam utredning m ed sikte p å a tt åstadkom m a större rättvisa inom A TP-system et fö r dem som inte kom m er upp i pensionsgrundande in­ kom st men fö r vilka arbetsgivaravgift ändå erlagts” ;

3) m otionen 1971:722 av h e rra r R om anus (fp) och M öller i G öte­ borg (fp), i vilken hem ställts ”a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t anhåller om förslag till sådan reform ering av A TP-system et, att den nuvarande disproportionen m ellan avgifter och fö rm ån er fö r del- och korttidsanställda avlägsnas” .

G ällande bestäm m elser

R ä tt till tilläggspension grundas på inkom st av det förvärvsarbete som den försäkrade u tfö r u n d er sin aktiva tid. P ensionen ä r avvägd i fö r­ hållande till denna inkomst.

Pensionsgrundande in ko m st inom tilläggspensioneringen m otsvarar sum m an av inkom st av anställning och inkom st av annat förvärvsarbete i den m ån sum m an överstiger en viss m inim igräns, det vid årets ingång gällande basbeloppet. M axim igränsen fö r beräkning av pensionsgrun­ dande inkom st u tgör sju och en halv gånger det vid årets ingång gällan­ de basbeloppet. O m både inkom st av anställning och inkom st av annat förvärvsarbete föreligger fö r sam m a år, görs basbeloppsavdraget i första h and p å inkom sten av anställning. D et belopp, som p å grund av maxim eringsregeln inte skall beaktas, avräknas därem ot i första hand på inkom sten av an n at förvärvsarbete.

F ö r varje år, fö r vilket pensionsgrundande inkom st fastställs fö r en

R iksdagen 1971. 11 sami. N r 19

försäkrad, skall pensionspoäng tillgodoräknas honom . Pensionspoängen utgör den pensionsgrundande inkom sten delad med basbeloppet vid årets ingång.

Å lderspension utgår, u n d er förutsättning att pensionspoäng tillgodo­ räknats den försäkrade fö r m inst tre år, fr. o. m. den m ånad under vilken den försäkrade fyller 67 år med m öjlighet till fö rtid a och up p ­ skjutet pensionsuttag enligt särskilda regler.

Storleken av den ålderspension som b örjar utgå vid 67 års ålder utgör 60 % av produkten av basbeloppet fö r den m ånad, fö r vilken pensio­ nen skall utges, och m edeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade eller, om pensionspoäng tillgodoräknats honom för m er än 15 år, m edeltalet av de 15 högsta poängtalen (fem tonårsregeln). Full ålderspension kan enligt huvudregeln utgå endast om pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade fö r m inst 30 år. H a r pensionspoäng till­ godoräknats honom fö r m indre än 30 år, skall ovan näm n d a produkt minskas med 1 /3 0 för varje år som antalet poängår understiger 30 (trettioårsregeln). I fråga om försäkrad som ä r född år 1923 eller tidi­ gare gäller övergångsbestäm m elser, som innebär att ett m indre antal å r än 30 krävs fö r full pension.

A v g ift till pensioneringen erläggs i fråga om inkom st av anställning av arbetsgivaren och i fråga om inkom st av annat arbete av den försäkrade själv. G enom avtal m ellan p arte rn a i ett arbetsförhållande kan bestäm ­ m as att arbetsersättning, som enligt gängse regler ej utgör anställningsininkom st, skall likställas med sådan inkom st (likställighetsavtal). A vgifterna beräknas i princip p å den del av inkom sten som överstiger basbeloppet. I fråga om arbetsgivaravgifter tilläm pas detta i huvudsak så, a tt arbetsgi­ varavgiften beräknas p å den sam m anlagda lönesum m an, m inskad med p rodukten av basbeloppet och antalet anställda. D ärvid räknas den som v arit anställd m ed full arbetstid under hela året såsom en anställd, den som varit anställd på heltid u n d er en m ånad såsom en tolftedels anställd, den som varit anställd på halvtid under hela året såsom en halv anställd o. s. v. Innebörden av full arbetstid bestäm s i regel med ledning av kol­ lektivavtal. L önebelopp fö r en anställd överstigande 7,5 gånger basbelop­ pet inräknas ej i den sum m a p å vilken pensionsavgiften beräknas. — I fråga om avgifter, som den försäkrade själv skall erlägga på grund av inkom st av annat förvärvsarbete, utgörs avgiftsunderlaget av den pen­ sionsgrundande inkom sten, i vad denna h ä rrö r från annat förvärvsarbete.

D e ovan angivna reglerna kan i vissa fall leda till att pensionsavgift erläggs av arbetsgivare u tan att m otsvarande pensionspoäng tillgodoförs den anställde. Som exempel h ä rp å kan anföras följande två fall. (I båda fallen h a r förutsatts att basbeloppet vid årets ingång är 6 400 kronor.)

I. E n person h a r såsom en d a arbetsinkom st lön från en anställning som v arar tre m ånader. Lönen utgör för hela anställningstiden 6 000 kronor. A rbetsgivaren erlägger arbetsgivaravgift på lönebeloppet minskat

m ed 1 /4 av basbeloppet, alltså på (6 000— 1 600 = ) 4 400 kronor, men någon pensionsgrundande inkom st beräknas likväl inte, eftersom ar­ betsinkom sten inte överstiger basbeloppet.

II. E n person h a r såsom arbetsinkom st dels 8 000 k ro n o r på grund av verksam het i egen rörelse, dels 10 000 k ro n o r p å grund av sex m å ­ naders anställning. F ö r den sistnäm nda inkom sten erlägger arbetsgivaren arbetsgivaravgift som beräknas på lönen m inskad m ed hälften av bas­ beloppet, alltså p å (10 000— 3 200 = ) 6 800 kronor. D en försäkrade är skyldig att själv erlägga egenavgift till pensioneringen p å inkom sten av rörelsen. E fterso m avdraget fö r basbeloppet vid beräkning av den p en ­ sionsgrundande inkom sten i första hand skall göras p å inkom sten av anställning och denna inkom st i förevarande fall överstiger basbeloppet, skall egenavgift beräknas p å hela inkom sten av förvärvsarbete. R esulta­ tet i detta fall kan sägas vara att pensionsavgift erläggs fö r inkom ster på (6 800 + 8 000 = ) 14 800 kro n o r m en den pensionsgrundande in­ kom sten sta n n ar vid (10 000 + 8 000— 6 400 = ) 11 600 kronor, eller med andra ord att de pensionsavgifter som arbetsgivaren erlägger för den försäkrade inte i sin helhet få r någon m otsvarighet i pensionspoäng för den försäkrade.

Tidigare riksdagsbehandling

F rå g o r som rö r förhållandet mellan avgifter och fö rm ån er inom A TP h a r varit förem ål fö r uppm ärksam het i riksdagen alltsedan tillkom sten av tilläggspensioneringen. Likaså h ar m otioner om trettioårs- och fem tonårsreglerna behandlats så gott som varje år. F ö r riksdagsbehand­ lingen under senare å r hänvisas till 2LU 1968:4, 1969:17 sam t 1970:3 och 33.

U tskottet

I fö revarande m otioner behandlas fråg o r som rö r sam bandet m ellan avgifter och fö rm ån er inom ATP-system et. I m otionerna 1 9 71:97 och 19 7 1 :7 2 2 kritiseras förhållandet a tt deltids- och korttidsanställda i m ånga fall inte erhåller pensionsrätt trots att pensionsavgift erlagts av arbetsgivaren eller inte erhåller så stor pensionsrätt som avgiften egent­ ligen m otiverar. M otionerna innehåller yrkanden om förslag till sådan reform ering av lagstiftningen att disproportionen m ellan avgifter och förm åner avlägsnas i berörda fall. M otionen 1971:701 ta r endast upp de fall d är avgift erläggs av arbetsgivaren utan att pensionsrätt tillkom ­ m er den anställde. I m otionen anhålls om utredning i syfte att åstad ­ kom m a större rättvisa fö r dem som inte kom m er up p i pensionsgrun­ dande inkom st men för vilka arbetsgivaravgift än d å erlagts. D etta bör enligt m otionärerna ske i den form en att berörda arbetstagare tillställes de arbetsgivaravgifter som utbetalats fö r honom eller henne.

D e regler i lagen om allm än försäkring som m otionsyrkandena i

huvudsak anknyter till gäller dels beräkning av den försäkrades pensionsgrundande inkom st och dels beräkning av avgiftsunderlaget på vil­ ket arbetsgivaren skall erlägga pensionsavgift. V id fastställande av pensionsgrundande inkom st fö r ett år reduceras den sam m anlagda inkom s­ ten av anställning och an n at förvärvsarbete m ed ett basbelopp. F ö r denna del av inkom sten anses folkpensioneringen erbjuda ett tillfreds­ ställande pensionsskydd. V id beräkning av avgiftsunderlaget, som i prin­ cip utgörs av den av arbetsgivaren utbetalda lönesum m an, görs också avdrag m ed basbelopp. A vdraget uppgår till ett helt basbelopp för en årsarbetare m en m inskas proportionellt i förhållande till anställnings­ tiden om den försäkrade inte v arit anställd hos arbetsgivaren full tid u n d er hela året. D e t nuvarande systemet innebär således att m an vid beräkning av pensionsgrundande inkom st alltid avräk n ar ett helt bas­ belopp m en att m an vid fastställande av avgift gör avdrag m ed m indre än e tt basbelopp, om den försäkrade varit deltids- eller korttidsanställd och alltså inte arbetat full tid u n d er hela året.

Alltsedan år 1960 h ar riksdagen så gott som varje år avslagit m otions­ yrkanden m ed sam m a syfte som de nu aktuella. A ndra lagutskottet, som behandlat m otionsyrkandena, h a r fram hållit att tilläggspensione­ ringen bygger på e tt fördelningssystem , att arbetsgivaravgifterna debite­ ras och inbetalas kollektivt, a tt registrering av inbetalda avgifter inte sker individuellt fö r varje försäkrad och att det på grund härav inte är m öjligt att åstadkom m a absolut överensstäm m else m ellan inbetald av­ gift och tillgodoförd pensionspoäng. E tt genom förande av föreslagna ändringar h a r utskottet ansett äventyra de stora fördelar som är förena­ de m ed tilläggspensioneringens enhetliga uppbyggnad.

Socialförsäkringsutskottet vill fö r egen del fram hålla att den bris­ tande överensstäm m elsen m ellan avgifter och fö rm ån er som föreligger inte g år u t över den försäkrades rä tt till pension. D en korttids- och del­ tidsanställde få r alltid — liksom den heltidsarbetande — rä tt till pen­ sion fö r alla förvärvsinkom ster som överstiger basbeloppet och under­ stiger det för alla försäkrade föreskrivna m axim ibeloppet. D en n a pensionsrätt tillerkännes honom oberoende av om arbetsgivaren betalat in avgifter eller ej. F all kan alltså förekom m a d ä r pensionsrätt i praktiken föreligger utan a tt avgift är betald, på sam m a sätt som avgift — såsom m otionärerna fram håller — i vissa fall kan betalas utan att helt eller delvis ge upphov till pensionsrätt. D et kan knappast vara m otionärernas avsikt att en ökad överensstäm m else mellan avgift och förm ån skall ske genom att från k än n a försäkrade pensionsrätt i fall d är avgift inte er­ lagts. M otionärerna torde endast eftersträva en ökad överensstäm m else i de fall d är pensionsrätt inte fullt u t tillerkännes den försäkrade i för­ hållande till inbetalda avgifter. E tt sätt att tillgodose d etta önskem ål skulle vara att arbetsgivaren befrias frå n skyldigheten att erlägga avgift i m otsvarande grad. E n sådan avgiftsbefrielse skulle enligt utskottets

m ening inte p å något m era påtagligt sätt stärk a de deltids- och korttidsanställdas ställning i ATP-system et. H ärtill kom m er att praktiska m öjligheter att genom föra en avgiftsbefrielse av d etta selektiva slag k nappast to rd e föreligga i ett avgiftssystem som bygger p å fördelningsm etod. D etsam m a gäller en sådan överföring av erlagda avgiftsmedel till de anställda som förordas i en av m otionerna. M ed hänvisning till det n u an fö rd a och till de skäl som tidigare åberopats m ot en ändring av avgiftssystem et inom tilläggspensioneringen i linje m ed önskem ålen i förevarande m otioner avstyrker utskottet bifall till m otionsyrkandena.

I m otionen 1971: 97 behandlas också frågan om de s. k. trettio- och fem tonårsreglem a. I princip gäller fö r erhållande av full ålderspension inom tilläggspensioneringen att pensionspoäng skall h a tillgodoräknats den försäkrade i 30 år. Pensionen beräknas p å genom snittet av pen­ sionspoängen u n d er de 15 år då poängen varit högst. M otionärerna gör gällande att b erö rd a regler m issgynnar dem som h a r låga inkom ster och som k om m er tidigt u t i förvärvslivet. T rettioårsregeln innebär a tt avgifter som inbetalas fö r en försäkrad m ed m er än 30 pensionsår inte tillför den försäkrade någon ökad pensionsrätt. F em tonårsregeln ä r enligt m otionärerna endast till nytta fö r de grupper som h a r b ra n t stigande inkom ster u n d er senare delen av sin aktiva tid. D e som h a r lägre inkom ster h ar i regel en relativt jäm n inkom stutveck­ ling. M otio n ärern a vill att reglerna skall ses över i syfte att elim inera nuvarande orättvisor gentem ot låginkom stgrupperna. A n d ra lagutskottet h a r vid åtskilliga tillfällen tagit ställning till m o­ tionsyrkanden av sam m a innebörd. I sina av riksdagen godkända u tlå ta n ­ den h a r utskottet avstyrkt m otionerna m ed följande motivering. Regeln om 30 pensionsgrundande år h a r sin förebild inom den statliga pensio­ neringen. G enom att antalet poänggivande år som fordras fö r full pen­ sion begränsats till 30, tillgodoses sådana försäkrade som på grund av studier eller annan utbildning in träd er i förvärvslivet vid en högre ålder. Ä ven kvinnor, som p å grund av b arnsbörd och om vårdnad om barnen u nder någ ra år ä r förhindrade att h a förvärvsarbete, h a r fördel av trettioårsregeln. D etsam m a gäller personer som på grund av sjukdom eller arbetslöshet tvingas vara bo rta frå n förvärvslivet under längre tid. Regeln få r anses innefatta en läm plig avvägning m ellan olika arbetstaga­ res pensionsintressen. Fem tonårsregeln innebär en b art fördelar för den försäkrade, så snart någon förändring skett i realinkom sten u nder de pensionsgrundande åren. D en om ständigheten a tt vissa g rupper kan ha större fördel ^v regeln än andra m otiverar inte att regeln tas bort. Enligt socialförsäkringsutskottets m ening saknas anledning fö r riksda­ gen a tt frå n trä d a sina u n d er tidigare år gjorda ställningstaganden. U t­ skottet avstyrker d ärfö r m otionen även i denna del. I sam band härm ed vill utskottet erinra om att pensionsålderskom m ittén under sitt u tred ­

ningsarbete angående en sänkning av pensionsåldern och standardsäk­ ring av pensionerna inte torde k u n n a undgå att b eröra trettio- och fem ­ tonårs reglerna.

U n d er åberopande av det anfö rd a få r utskottet hem ställa A. a tt m otionen 1971: 97, såvitt avser sam bandet m ellan avgift och fö rm ån inom tilläggspensioneringen, m otionen 1971:701 och m otionen 1971: 722 inte föranleder någon riksdagens åtgärd; B. a tt m otionen 1971: 97, såvitt avser trettio- och fem tonårsreglerna, inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 april 1971

P å socialförsäkringsutskottets vägnar

T O R S T E N F R E D R IK S S O N

Närvarande: h errar Fredriksson (s), R ingaby (m)*, fröken Sandell (s), h e rra r M agnusson i N ennesholm (c), K arlsson i R onneby (s), M undebo (fp), fru H åvik (s), h e rra r Björck i Nässjö (m), N ordberg (s), fröken Pehrsson (c), h errar H erm ansson i M alm berget (vpk), M arcusson (s), A ndersson i N ybro (c), fröken B ergström (fp) och h e rr Signell (s)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

R eservationer

1) vid utskottets hemställan under A . av h errar R ingaby (m), M agnus­ son i N ennesholm (c), M undebo (fp), Björck i N ässjö (m), fröken P ehrs­ son (c), h e rr A ndersson i N ybro (c) och fröken B ergström (fp) som an ­ sett

dels a tt det avsnitt av utskottets yttrande som b örjar på s. 4 med o rden ” Alltsedan år” och slutar på s. 5 med orden ” till m otionsyrkande­ n a ” b o rt ersättas m ed text av följande lydelse. ”E n konsekvens av de nu redovisade reglerna angående tilläggspensio­ neringens finansiering ä r att betydande avgifter erläggs av arbetsgivare fö r korttids- och deltidsanställda utan a tt de anställda erhåller pensionsrä tt eller så stor pcnsionsrätt som avgifterna egentligen m otiverar. D etta förhållande upplevs ofta — fra m fö r allt på sådana arbetsplatser d är in­ b etalda arbetsgivaravgifter lätt uppfattas som avsedda fö r pensioneringen av just de p å arbetsplatsen anställda — som klart otillfredsställande. U t­ skottet ä r införstått m ed att ett betraktelsesätt av d etta slag inte låter sig helt väl förena m ed en finansieringsm etod som bygger på ett ren­ odlat fördelningssystem . I ett sådant kan det med fog hävdas att arbets­ givarens totala lönekostnad skall utgöra avgiftsunderlag vid beräk­

ning av tilläggspensionsavgift, alldeles oberoende av om hans an ­ ställda tjä n ar in någon pensionsrätt eller ej. D en fördelningsm etod som ligger till grund för finansieringen av den svenska tilläggspen­ sioneringen ä r em ellertid inte renodlad p å d etta sätt u ta n h a r i väsentliga avseenden m odifierats. T ro ts arbetsgivaravgiftens kollektiva k ara k tär h a r m an således eftersträvat att n å en viss överensstäm m else m ellan den lön, som g rundar fö rm ån srätt, och den lön på vilken avgiften beräknas. A vgift erläggs t. ex. inte fö r lön till anställd som före avgifts­ årets ingång fyllt 65 år, eftersom m an vid denna ålder inte längre kan tjä n a in pensionspoäng. Inte heller erläggs i princip avgift fö r de delar av lönen som understiger ett basbelopp eller överstiger IV2 gånger bas­ beloppet, eftersom dessa delar av inkom sten inte är pensionsgrundande. Som utsk o ttet ovan an fö rt kan em ellertid avdragsreglem a i sistnäm nda hänseende ge otillfredsställande resultat i fråga om korttids- och del­ tidsanställda. E n översyn av avgiftssystem et inom tilläggspensioneringen i syfte a tt åstadkom m a ökad överensstäm m else m ellan avgifter och fö r­ m ån er fö r dessa grupper, i linje m ed önskem ålen i förevarande m otio­ ner, b ö r d ärfö r kom m a till stånd. U tskottet tillstyrker alltså förevarande m otionsyrkanden i så m åtto a tt utskottet föreslår att riksdagen hos K ungl. M aj:t hem ställer om en översyn av d etta slag.”

dels o ck a tt utskottet under A. b o rt hem ställa

” a tt riksdagen m ed bifall till m otionen 1 9 7 1 :97„ såvitt avser

sam bandet m ellan avgift och fö rm ån inom tilläggspensioneringen,

och m otionen 1971: 722 sam t m ed anledning av m otionen 1971:

701 i skrivelse till Kungl. M aj:t hem ställer om sådan reform ering

av A T P-reglerna att den nuvarande disproportionen m ellan avgift

och förm ån fö r deltids- och korttidsanställda undanröjes” .

2) vid utskottets hemställan under B. av h e rr M agnusson i Nennesholm , fröken Pehrsson och h e rr A ndersson i N ybro (alla c) som ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som b örjar p å s. 5 med o rden ”A n d ra lagutskottet” och slutar på s. 6 m ed orden ”trettio- och fem tonårsreglerna” b o rt ersättas m ed text av följande lydelse.

”V id tidigare riksdagsbehandling h a r beträffande trettioårsregeln häv­ dats a tt den in n efattar en läm plig avvägning m ellan olika arbetstagares pensionsintressen. Regeln innebär sålunda fö rd e lar fö r försäkrade, som till följd av studier h a r relativt få pensionsgrundande år. D etsam m a gäl­ ler fö r kvinnor, som på grund av om vårdnad av barn u nder ett antal å r ä r fö rhindrade att förvärvsarbeta. Ä ven långtidssjuka och arbetslösa k an h a fö rd e lar av regeln. B eträffande fem tonårsregeln h a r gjorts gäl­ lande a tt regeln innebär en b art fö rd elar fö r en försäkrad så sn a rt fö r­ änd rin g skett i realinkom sten u nder de pensionsgrundande åren.

T rettioårs- och fem tonårsreglerna innebär onekligen beaktansvärda

fö rd elar fö r sto ra grupper försäkrade. U tskottet h ar inte för avsikt att föreslå någon försäm ring fö r dessa grupper. D et finns em ellertid vissa g rupper — frä m st låginkom sttagare — som inte i sam m a utsträckning som an d ra kan tillgodogöra sig fö rd elarn a av de berörda reglerna. In ­ kom sttagare tillhörande dessa grupper h a r relativt konstant årsinkom st p å låg nivå. D e h a r ofta betydligt m er än 30 år i förvärvslivet. U tskottet anser det angeläget att m an p å något sätt ger den berö rd a gruppen fö r­ säkrade pensionsrätt även fö r pensionsgrundande år som överstiger 30. H u r d etta skall ske få r n ärm a re utredas. I det sam m anhanget bö r också övervägas om m an inte genom en alternativ regel kan kom pensera så­ d an a försäkrade som f. n. h a r relativt liten fördel av fem tonårsregeln.”

dels ock att utskottet u nder B. bort hem ställa

” att riksdagen m ed bifall till m otionen 1971: 97, såvitt avser trettio-

och fem tonårsreglem a, i skrivelse till Kungl. M aj:t hem ställer om

utredning i enlighet m ed vad utskottet anfört” .

A B E g n e l ls k a B o k t r y c k e r ie t , S to c k h o lm 1971