Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vuxenutbildning, såvitt propositionen hänvisats till utskottet, jämte motioner

Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 28 år 1971 S£U 1971:28

Nr 28

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vuxenutbildning, såvitt propositionen hän­ visats till utskottet, jämte motioner.

Genom en den 26 februari 1971 dagtecknad proposition, 1971: 37, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden, föreslagit riksdagen

dels att anta vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i studiemedelsförordningen (1964: 401),

dels att bifalla de förslag i övrigt om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

Propositionen har behandlats av socialförsäkringsutskottet såvitt angår författningsförslaget. Övriga delar av propositionen har hänvisats till utbildningsutskottet.

I detta betänkande behandlas bl. a. fråga om ändring av 5 § 2 och 3 st. studiemedelsförordningen. Ytterligare ändring av sistnämnda stycke föreslås i propositionen 1971: 81 angående studiesocialt stöd till ut­ ländska studerande, vilken kommer att behandlas i utskottets betänkande 1971: 29.

I samband m ed propositionen h ar utskottet behandlat följande mo­ tioner, nämligen

A . vid riksdagens början väckt motion

1) 1971:478 av herr Stridsman m. fl. (c) om studiesociala åtgärder för att stimulera elitidrotten;

B. i anledning av propositionen väckta motioner

2) 1971: 1357 av fru Mogård och herr Nordstrandh (båda m);

3) 1971: 1361 av herr Petersson i Gäddvik och fröken Ljungberg (båda m).

Av propositionen återges endast författningsförslaget, som har föl­ jande lydelse:

Förslag till Lag om ändring i studiemedelsförordningen (1964: 401)

Härigenom förordnas att 5, 8, 9, 11 och 15 §§ studiemedelsförord­ ningen (1964: 401), skall ha nedan angivna lydelse.

1 Riksdagen 1971. 11 sami. N r 28

5 §

Studiemedel utgå till svensk studerande så ock till annan studerande, som är bosatt i riket.

8 §

Studiemedel beviljas efter ansökan.

Studiemedel beviljas för högst två eller i fall, för vilka centrala stu­ diehjälpsnämnden så förordnar, högst tre terminer i sänder.

9 §

11 §

Såsom den studerandes inkomst räknas den inkomst som han kan antagas komma att åtnjuta under terminen eller, om studiemedel vid ett och samma tillfälle skola beviljas för mer än en termin, den inkomst som han kan antagas komma att åtnjuta under terminerna, delad med antalet terminer. V ärdet av naturaförm åner uppskattas efter regler som fastställas av Konungen. Studiemedel, doktorandstipendium och allmänt barnbidrag anses icke såsom inkomst.

Vad i andra stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning vid beräk­ ning av makes inkomst.

15 §

I studiemedel, till vilka den studerande enligt 5— 14 §§ äger rätt, ingår studiebidrag med följande belopp, nämligen

Utgående studiemedel utgöra i första hand studiebidrag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971.

Motionsyrkandena

1) I motionen 1971: 478 av herr Stridsman m. fl. (c) hemställs »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att förslag utarbetas till ändrade studiemedelsbestämmelser så att studiemedel i full utsträckning kan utgå till ungdomar som satsar på elitidrott och som på grund av sin idrottsutövning inte har möjlighet att bedriva studier på heltid.»

2) I motionen 1971: 1357 av fru M ogård och herr Nordstrandh (båda m) hemställs att riksdagen måtte besluta anta det vid proposi­ tionen fogade författningsförslaget med den ändringen att 5 § erhåller följande, såsom motionens förslag betecknade, lydelse:

Propositionens förslag M otionens förslag

5 §

Studiemedel utgå till svensk studerande så ock till annan studerande, som är bosatt i riket.

Till den som ej är heltidsstude- Till den som ej är heltidsstude­ rande utgå studiemedel endast om rande utgå studiemedel endast om han bedriver studierna p å minst han bedriver studierna på minst halvtid och på grund av förvärvs- halvtid.

arbete, vård av egna barn eller andra särskilda skäl ej kan bedriva

studier på heltid.

Den som icke är svensk medborgare äger icke rätt till studiemedel, om han bosatt sig i riket huvudsakligen i syfte att här vinna utbildning.

3) I motionen 1971: 1361 av herr Petersson i Gäddvik och fröken Ljungberg (båda m) hemställs »att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t anhåller om tilläggsdirektiv till 1968 års studiemedelsutredning, inne­ bärande att utredningen får i uppdrag att föreslå åtgärder i syfte att skapa större enhetlighet i studiemedelslagstiftningen vad avser gifta och sammanboende under äktenskapsliknande förhållanden.»

Utskottet

I förevarande proposition föreslås bl. a. att vuxenstuderande och andra studerande inom studiemedelssystemet skall få rätt till studie­ medel vid deltidsstudier. Som förutsättning för denna rätt skall gälla att den studerande bedriver sina studier på minst halvtid. I övrigt innebär förslaget väsentligen följande. Studiemedel till deltidsstuderande skall

kunna beviljas med hälften av vad som utgår till heltidsstuderande eller således med 35 % av basbeloppet per termin, varav 440 kr. skall utgöra studiebidrag. H ärtill kommer barntillägg med samma belopp som gäller för heltidsstuderande. Utgående studiemedel skall — i enlighet med nu­ varande principer för behovsprövning av studiemedel — reduceras med hänsyn till den studerandes och hans makes inkomst och förmögenhet. Fribeloppet föreslås utgöra, beträffande egen inkomst 125 % av basbe­ loppet och beträffande makes inkomst 250 % av basbeloppet, allt per termin. I fråga om överskjutande belopp liksom beträffande förmögenhet skall reduktionen ske enligt nu gällande regler för heltidsstuderande.

F ör att deltidsstuderande skall vara berättigad till studiemedel upp­ ställs i propositionen som villkor att vederbörande skall kunna ange rimliga skäl för att han bedriver deltidsstudier. Enligt författningsförslaget i denna del skall rätten till studiemedel sålunda endast gälla stu­ derande som på grund av förvärvsarbete, vård av egna barn eller andra särskilda skäl ej kan bedriva studier på heltid.

I motionen 1971: 1357 kritiseras det föreslagna villkoret såsom stö­ tande och principiellt betänkligt. M otionärerna anser att det medför en integritetskränkande prövning av den studerandes motiv fö r att bedriva deltidsstudier. De yrkar att villkoret slopas.

Vid remissbehandlingen av det förslag från 1968 års studiemedelsutredning, som ligger till grund för propositionen i av utskottet behand­ lade delar, har de flesta remissinstanserna ansett att någon prövning av skälen till deltidsstudier ej bör ske. Landsorganisationen, universitetskanslersämbetet och centrala studiehjälpsnämnden har dock pekat på att en ovillkorlig rätt till studiemedel vid del tidsstudier kan få icke önskvärda konsekvenser för ungdomsutbildningens del. Föredragande statsrådet menar att principiella skäl visserligen talar fö r att den stude­ rande själv bör få avgöra om han skall studera på heltid eller halvtid. Enligt statsrådets mening bör dock såsom villkor fö r studiemedel till deltidsstuderande åtminstone t. v. gälla att den studerande har rimliga skäl för att begränsa sina studier till deltidsstudier. Prövningen av huru­ vida sådana skäl föreligger bör emellertid enligt statsrådet i huvudsak gälla dem som fortsätter sina studier i direkt anslutning till sin ung­ domsutbildning. Beträffande vuxenstuderande, varmed i propositionen avses personer som efter ett inte alltför obetydligt studieuppehåll, exem­ pelvis på grund av förvärvsarbete, återvänder till studierna, uttalar statsrådet att tillräckliga skäl för deltidsstudier torde kunna anses före­ ligga generellt.

I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet i princip att det borde kunna överlåtas på den enskilde att själv avgöra den tidsmässigt lämpliga omfattningen av sina studier. En villkorslös rätt till studiemedel för deltidsstudier skulle dock enligt utskottets mening för de grupper, som den föreslagna prövningen huvudsakligen är avsedd att omfatta,

kunna medföra en lockelse att i onödan övergå tilli deltidsstudier med bl. a. förlängd studietid och förkortad återbetalningstid som följd. Med hänsyn härtill och på de skäl som statsrådet h ar anfört ansluter sig ut­ skottet till propositionsförslaget i denna del. D ärm ed avstyrker utskottet motionen 1971: 1357.

I motionen 1971: 478 hemställs om förslag till sådan ändring av studiemedelsförordningen att ungdomar som satsar på elitidrott och därför inte kan bedriva studier på heltid skall kunna erhålla fulla studiemedel.

Enligt studiemedelsutredningen, vars förslag i den delen godtas av föredragande statsrådet, bör elitidrottstutövning kunna betraktas som ett rimligt skäl att bedriva studier på deltid. U tskottet delar denna upp­ fattning. A tt för just denna kategori deltidsstuderande införa special­ regler som medför rätt till fulla studiemedel anser utskottet däremot inte motiverat. U tskottet avstyrker därför motionen i vad den inte till­ godoses genom propositionen.

Enligt motionen 1971: 1361 bör reglerna om behovsprövning av studiemedel i förhållande till makes ekonomi utsträckas till att gälla även studerande som sammanbor under äktenskapsliknande förhål­ landen. M otionärerna hävdar att gifta studerande uppfattar det så att de genom nuvarande regler diskrimineras i studiemedelshänseende gent­ emot ogifta men faktiskt sammanboende studerande. I motionen yrkas att studiemedelsutredningen ges tilläggsdirektiv i syfte att åstadkomma samma enhetlighet i bedömningen av äkta makars och faktiskt samman­ boendes ekonomiska förhållanden, som redan gäller inom skatte- och sociallagstiftningen.

1968 års studiemedelsutredning har fått i uppdrag bl. a. att behandla reglerna om behovsprövning av studiemedel med hänsyn till makes in­ komster. Enligt vad utskottet inhäm tat kommer utredningen att i det sammanhanget överväga även den i förevarande motion aktualiserade frågan. Något riksdagsinitiativ i anledning av motionen är därför inte erforderligt, och utskottet avstyrker följaktligen densamma.

Utöver vad ovan anförts har de i propositionen framlagda förslagen inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

M ed hänvisning till det anförda får utskottet hemställa

A. att riksdagen — med avslag på motionen 1971: 1357 — antager

det vid propositionen 1971: 37 fogade förslaget till lag om änd­

ring i studiemedelsförordningen (1964: 401);

B. att motionen 1971: 478 inte föranleder någon riksdagens åtgärd;

C. att motionen 1971: 1361 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 27 april 1971 På socialförsäkringsutskottets vägnar TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Lundberg (s)*, fröken Sandell (s), herrar Magnusson i Nennesholm (c)*, Karlsson i Ronneby (s), Mundebo (fp)*, fru Håvik (s), herrar Björck i Nässjö (m), N ordberg (s), fröken Pehrsson (c), herrar Hermansson i Malmberget (vpk), Marcusson (s), Andersson i Nybro (c), fröken Bergström (fp) och herr Åkerlind (m)*. * Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

vid utskottets hemställan under A av herrar Björck i Nässjö och Åker­ lind (båda m), som ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande, som börjar på s. 5 med orden »I likhet» och slutar med orden »motionen 1971: 1357» bort ersättas med text av följande lydelse:

»I likhet med kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX) och det helt övervägande antalet remissinstanser, som yttrat sig över studiememedelsutredningens och SVUX’ förslag, är utskottet av den bestämda uppfattningen att det bör överlåtas på den enskilde att avgöra om han skall bedriva sina studier på heltid eller på halvtid. Propositionens för­ slag att den studerande måste kunna ange rimliga skäl för sitt val skulle, som SVUX framhåller, kunna skapa osäkerhet om när rätt till studie­ medel föreligger och därför i många fall leda till att en planerad ut­ bildning inte kommer till stånd. D et fram står som principiellt oriktigt, särskilt med tanke på att den övervägande delen av studiemedlen utgörs av lånemedel, att studiemedelsnämnderna skall besluta om rimliga skäl för deltidsstudier föreligger. Någon motsvarande prövning görs inte av utbildningsmyndigheten, utan vederbörande kan registrera sig som del­ tidsstuderande vid en institution utan att behöva ange några skäl här­ för. D et är vidare alldeles uppenbart att kravet på rimliga skäl kommer att leda till en väsentligt utökad arbetsbelastning för studiemedelsnämn­ derna utan att man därmed åstadkommer näm nvärt större garantier mot missbruk av rätten till studiemedel vid deltidsstudier. Utskottet vill slutligen betona att det råder allmän enighet om att någon prövning huruvida rimliga skäl föreligger inte skall företas beträffande vuxen­ studerande. Detta har emellertid inte kommit till uttryck i författningsförslaget, och statsrådets definition av »vuxenstuderande» är enligt ut­ skottets mening alltför vag och otydlig. Därmed föreligger också risk för att åtskilliga vuxenstuderande, alltså just den grupp vars utbildnings­ möjligheter man vill förbättra genom propositionen, blir uteslutna från rätten till studiemedel vid deltidsstudier. E tt av de väsentliga syftena med propositionen kan därmed bli förfelat.

M ot bakgrund av det anförda anser utskottet att det föreslagna vill­ koret för rätt till studiemedel vid deltidsstudier bör slopas. Utskottet tillstyrker alltså motionen och avstyrker propositionen i förevarande del.»

dels ock att utskottet under A bort hemställa

»att riksdagen — med förklaring att riksdagen funnit viss

ändring böra vidtas i det vid propositionen fogade förslaget till

lag om ändring i studiemedelsförordningen (1964: 401) — med

bifall till motionen 1971: 1357 för sin del antar nämnda förslag

med den ändringen att 5 § erhåller följande såsom utskottets

förslag betecknade lydelse:

Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag

5 §

Studiemedel utgå till svensk studerande så ock till annan studerande, som är bosatt i riket.

Till den som ej är heltidsstude- Till den som ej är heltidsstude­ rande utgå studiemedel endast om rande utgå studiemedel endast om han bedriver studierna på minst han bedriver studierna på minst halvtid och på grund av förvärvs- halvtid.

arbete, vård av egna barn eller andra särskilda skäl ej kan bedri­

va studier på heltid.

Den som icke är svensk medborgare äger icke rätt till studiemedel, om han bosatt sig i riket huvudsakligen i syfte att h är vinna utbild­ ning.»

T R Y C K E R I B O L A G E T I V A R H / E G G S T R Ö M A B . S T O C K H O L M 1 9 7 1