Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående studiesocialt stöd till utländska studerande, jämte motioner

Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 29 år 1971 SfU 1971:29

Nr 29

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående studiesocialt stöd till utländska studerande, jämte motion.

Genom en den 26 mars 1971 dagtecknad proposition, 1971: 81, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av stats­ rådsprotokollet över utbildningsärenden, föreslagit riksdagen att 1. antaga vid propositionen fogade förslag till a) lag om ändring i studiehjälpsreglementet (1964: 402), b) lag om ändring i studiemedelsförordningen (1964: 401), 2. godkänna de riktlinjer för gäststipendier till utländska studerande som föredragande statsrådet förordat.

I samband med propositionen har utskottet behandlat en i anledning av propositionen väckt motion, 1971: 1434 av herr H am rin m. fl. (fp, c).

Av propositionen återges i det följande, förutom författningsförslagen, endast vad föredragande statsrådet uttalat i fråga om gäststipendier till utländska studerande. De vid propositionen fogade författningsförslagen har följande ly­ delse:

Förslag till Lag om ändring i studiehjälpsreglementet (1964: 402)

Härigenom förordnas, att 3, 31 och 32 §§ studiehjälpsreglementet (1964: 402) skall ha nedan angivna lydelse.

3 §

Studiehjälp utgår till svensk studerande så ock till annan studerande, som är bosatt i riket.

Den som icke är svensk med­ D en som icke är svensk med­ borgare äger dock icke rätt till stu­ borgare äger dock rätt till studie­ diehjälp, om han bosatt sig i riket hjälp endast om han bosatt sig i huvudsakligen i syfte att här vinna riket huvudsakligen i annat syfte utbildning. än att här vinna utbildning.

1 Riksdagen 1971. 11 sami. N r 29

31 §

drag eller förhöjt studiebidrag ut- drag eller förhöjt studiebidrag ut­ går endast efter ansökan. går endast efter ansökan. I fråga om studiehjälp till den som ej är svensk medborgare kräves dock alltid ansökan.

32 § Beslut om studiehjälp meddelas, Beslut om studiehjälp meddelas, där ej annat följer av andra eller där ej annat följer av andra, tredje tredje stycket, av skolstyrelsen, om eller fjärde stycket, av skolstyrelläroanstalten står under dess för- sen, om läroanstalten står under vältning, och eljest av rektor. dess förvaltning, och eljest av rek­ tor.

Beslut om behovsprövat tillägg till studiebidrag så ock beslut om stu­ dielån eller om studiehjälp för studier utom riket meddelas av centrala studiehjälpsnämnden.

Fråga om sökande som icke är svensk medborgare enligt 3 § äger rätt till studiehjälp prövas av cen­ trala studiehjälpsnämnden. Har nämnden tidigare funnit sökanden äga sådan rätt till studiehjälp eller rätt till studiemedel enligt 5 § studiemedelsförordningen (1964:401), skall han, när han senare ånyo an­ söker om studiehjälp, anses äga rätt till studiehjälp enligt 3 § utan ny prövning av nämnden, om han fortfarande är bosatt i riket. Om sist nämnda villkor är uppfyllt prövas i ärende om behovsprövat tillägg till studiebidrag eller studie­ lån av centrala studiehjälpsnämn­ den och i ärende om annan studie­ hjälp av skolstyrelsen eller rektor.

Fråga som avses i 29 § prövas av centrala studiehjälpsnämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Förslag till Lag om ändring i studiemedelsförordningen (1964: 401)

Härigenom förordnas, att 5 och 34 §§ studiemedelsförordningen (1964: 401) skall h a nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse 1 Föreslagen lydelse 5 § Studiemedel utgå till svensk studerande så ock till annan studerande, som är bosatt i riket. Till den som ej är heltidsstuderande utgå studiemedel endast om han bedriver studierna på minst halvtid och på grund av förvärvsarbete, vård av egna barn eller andra särskilda skäl ej kan bedriva studier på heltid. J-v>1 Den som icke är svensk med­ Den som icke är svensk medbor­ borgare äger icke rätt till studieme­ gare äger rätt till studiemedel en­ del, om han bosatt sig i riket hu­ dast om han bosatt sig i riket hu­ vudsakligen i syfte att här vinna vudsakligen i annat syfte än att här utbildning. vinna utbildning. 34 § Ansökan om studiemedel prövas Ansökan om studiemedel prövas av studiemedelsnämnd eller för av studiemedelsnämnd om ej an­ fall, beträffande vilka Konungen nat följer av andra stycket eller av så förordnar, av centrala studie- bestämmelser som avses i tredje hjälpsnämnden. stycket. Fråga om sökande som icke är svensk medborgare enligt 5 § äger rätt till studiemedel prövas av cen­ trala studiehjälpsnämnden. Har nämnden tidigare funnit sökanden äga sådan rätt till studiemedel eller rätt till studiehjälp enligt 3 § stu­ die hjälpsreglemente t (1964:402), skall han, när han senare ånyo an­ söker om studiemedel, anses äga rätt till studiemedel enligt 5 § utan ny prövning av centrala studie­ hjälpsnämnden, om han fortfaran­ de är bosatt i riket. Om sist nämn­ da villkor är uppfyllt prövas av studiemedelsnämnd eller i fall som avses i bestämmelser enligt tredje stycket av centrala studiehjälps­ nämnden. Även i andra fall än som avses i andra stycket prövas ansökan om studiemedel av centrala studie­ hjälpsnämnden enligt bestämmel­ ser som Konungen meddelar. Fråga om återkrav enligt 32 § prövas av centrala studiehjälpsnämn­ den.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. 1 Med nuvarande lydelse avses den lydelse som har föreslagits i prop. 1971: 37 och som har tillstyrkts av utskottet i betänkandet SfU 1971: 28.

1* Riksdagen 1971. 11 sami. N r 29

Föredraganden

D et är enligt min mening angeläget att studerande från andra länder får möjlighet att som g ä s t s t u d e r a n d e vistas i Sverige. Man bör enligt min mening räkna med att dessa studerande själva kan svara för sitt uppehälle, i första hand genom att föra med sig hemlandets studie­ sociala förmåner. Som jag antytt i det föregående tillämpar emellertid inte alla länder principen att studiestödet kan föras med vid studier i annat land. Enligt min mening bör man därför väsentligt utöka antalet gäststipendier i Sverige för utländska studerande. Svenska institutet förfogar f.n. över ca 65 stipendier vilka i huvudsak används för bilateralt utbyte. Institutets gäststipendier utgår med 850 kr. i månaden jämte visst dyrortstillägg. F ör budgetåret 1972/73 bör 100 gäststipendier av ny typ inrättas. I vilken takt eventuella ökningar skall ske får bedömas från år till år. Denna form av gäststipendier bör kunna innehas i högst tre år och bör utgå med årsbelopp motsvarande studiemedlen, dvs. vid basbeloppet 6 900 kr. sammanlagt 9 660 kr. Sti­ pendierna bör administreras av Svenska institutet. Jag vill framhålla angelägenheten av att urvalet av stipendiater blir allsidigt.

Motionen

I motionen 1971: 1434 har hemställts »att riksdagen vid sin behandling av proposition n r 81 måtte be­ sluta 1. att i skrivelse till Kungl. M aj:t hemställa a) att förslag föreläggs 1971 års höstriksdag om en utvidgning av de studierådgivande och kurativa insatserna för utländska studerande b) att en utredning tillsätts med uppgift att framlägga förslag rö­ rande den fram tida utformningen av utländska medborgares studiemöjligheter i Sverige i enlighet med vad som anges i motionen 2. att uttala att som villkor för rätt till studiestöd bör för annan än flykting och övriga i propositionen exemplifierade grupper lik­ som i nuvarande praxis gälla att vederbörande skall h a vistats och förvärvsarbetat i Sverige under en period av ett år.»

Utskottet

Enligt nu gällande regler är utländsk studerande som är bosatt i Sve­ rige jämställd med svensk studerande i fråga om rätt till studiestöd. Sådant stöd utgår dock inte till den som bosatt sig i riket huvudsakligen

i syfte att vinna utbildning här. Med undantag för bl. a. flyktingar och den sorn är gift med svensk medborgare krävs f. n. enligt praxis att invandrare för att kunna erhålla studiestöd skall ha vistats och arbetat cirka ett år i Sverige. Handläggningen av ansökningar om studiestöd sker — inom studiehjälpssystemet — vid skolstyrelser och rektorsexpeditioner och — inom studiemedelssystemet — vid studiemedelsnämndema. I syfte att under kortare tid ge visst studiefinansiellt stöd åt utländska gäststuderande utdelas f. n. ett begränsat antal stipendier, som admini­ streras av Svenska institutet. Förutsättningen för tillträde till svensk högre läroanstalt är att den utländske studeranden h ar en grundexamen, som berättigar till inträde vid motsvarande läroanstalt i hans hemland. Kunskaper i svenska språket är däremot inte något krav. På grundval av förslag från kommittén för utländska studerande dras i propositionen upp nya riktlinjer för behandlingen av utländska medbor­ gare i studiesocialt avseende. I överensstämmelse med nuvarande ordning behandlas i propositionen invandrare och gäststuderande som två sepa­ rata grupper. I fråga om invandrare uttalas att huvudprincipen alltjämt bör vara att endast den som är inlemmad i det svenska samhället bör ha rätt till svenskt studiesocialt stöd. Detta anges innebära att studiestöd bör utgå till utlänning som mottagits under sådana omständigheter att det klart kan förutsättas att han kommer att stanna i Sverige. Till denna kategori hänförs i första hand flyktingar och därmed jäm förbara grupper. För övriga utlänningar uppställs som villkor för rätt till studiestöd att veder­ börande med erforderliga tillstånd vistats och arbetat i Sverige under en sammanhängande period av två år, om inte särskilda omständigheter föreligger, t. ex. en nära familjeanknytning. Beträffande handläggningsordningen föreslås att centrala studiehjälpsnämnden i fortsättningen skall pröva principfrågan om utlännings rätt till studiestöd. Enligt förslaget skall nämndens behandling av sådana ärenden ske inom en nyinrättad delegation, vari skall ingå företrädare för utbildnings- och invandrar­ myndigheter samt studerandeorganisationer. F ör att utvidga möjligheterna för utlänning att vistas här som gäst­ studerande bör enligt propositionen fr. o. m. budgetåret 1972/73 inrät­ tas 100 gäststipendier av ny typ. Stipendierna skall kunna innehas i högst tre år och föreslås utgå med ett årsbelopp motsvarande studie­ medlen, dvs. med nuvarande basbelopp 9 660 kr. I motionen 1971: 1434 framförs kritik mot åtskilliga av de i propo­ sitionen framlagda förslagen. En väsentlig brist i propositionen är enligt m otionärerna att den inte tar upp de mera principiella överväganden rörande utländska studerande och deras antal, som borde ligga till grund för åtgärder på detta område. M otionärerna anser att det beträffande antalet utländska studerande kan finnas skäl för någon form av regle­ ring, som skulle anknyta till principerna för vår invandringspolitik i

stort. F ö r nordiska studerande innebär förslaget enligt motionärerna en avsevärd försämring, som strider mot andan i det nyligen undertecknade nordiska kulturavtalet. Även den föreslagna ändringen av handläggningsordningen kritiseras. Ärenden rörande utlännings rätt till studiestöd är enligt m otionärerna av invandringspolitisk natur och bör därför ej avgö­ ras av centrala studiehjälpsnämnden utan läggas under annan instans. Möjligheter att överklaga beslut i sådana ärenden bör tillskapas. I motio­ nen ifrågasätts vidare om den föreslagna tidsgränsen för innehav av de nya gäststipendiema — tre år — är lämplig. Vid bedömningen härav måste m an enligt motionärerna, som utgår ifrån att tillfredsställande kunskaper i svenska kräver cirka ett års studier, ta hänsyn till att det inte kan vara meningsfyllt för en utländsk studerande att återvända utan fullföljd examen. M otionärerna framhåller vidare att det krävs ytterligare insatser vad gäller svenskundervisningen för utländska studerande. De kritiska synpunkter, som enligt det nu anförda framförs i motio­ nen, utm ynnar samtliga i ett krav på tillsättande av en utredning med uppgift att lägga fram förslag om den framtida utformningen av utlän­ ningars studiemöjligheter i Sverige. I avvaktan härpå bör enligt mo­ tionärerna det nuvarande kravet på ett års vistelse här för rätt till stu­ diestöd bibehållas. Den föreslagna skärpningen i detta hänseende bör således inte genomföras. I motionen yrkas att riksdagen måtte göra ett uttalande av denna innebörd. Frågan om r e g l e r i n g a v a n t a l e t u t l ä n d s k a s t u d e ­ r a n d e behandlades även av kommittén för utländska studerande. Kommittén föreslog att en sådan reglering skulle ske beträffande de invandrare, som påbörjar sin vistelse här med studier. Flera remissin­ stanser har i princip anslutit sig till förslaget men har däremot uttryckt delade meningar om vilka kriterier som skall vara avgörande för be­ dömningen av hur många utländska studerande regleringen skall omfatta. Utskottet vill för egen del ansluta sig till den uppfattning i frågan, som föredragande statsrådet givit uttryck för. Denna innebär att rätten till studiestöd från något av de två studiesociala systemen inte bör göras beroende av någon reglering i form av tillståndsgivning eller genom något system av fastställda kvoter för antalet utländska studerande, som skall tillåtas invandra. Rätten till studiestöd bör i stället utformas med hänsyn till utlänningens faktiska anknytning till Sverige. Huvudprincipen bör även i fortsättningen vara densamma, som gällt sedan det studie­ sociala systemet infördes, nämligen att endast den som kan anses in­ lemmad i det svenska samhället bör ha rätt till svenskt studiestöd. Eko­ nomiskt stöd åt utländska medborgare som kommer till Sverige i syfte att utbilda sig här bör därem ot — såsom föreslagits i propositionen — utgå i form av stipendier. Vad gäller n o r d i s k a s t u d e r a n d e hänvisar föredragande statsrådet till en resolution, som antogs vid nordiska undervisningsminis­

termötet 1959 och sorn innebar att nordiska studerande skulle kunna föra med sig studiestödet från det egna landet vid studier i annat nor­ diskt land. En särskild nordisk kommitté undersöker f. n. tillämpningen av nuvarande regler. I likhet med föredraganden anser utskottet att för nordiska studerande bör, i avvaktan på resultatet av detta kommitté­ arbete, gälla i huvudsak samma regler som för utländska studerande i övrigt. Nuvarande o r d n i n g f ö r h a n d l ä g g n i n g av ärenden om stu­ diestöd åt utlänning har i vissa avseenden visat sig vara mindre tillfreds­ ställande. Uppsplittringen av handläggningen av dessa ofta svårbedöm­ bara ärenden på ett stort antal lokala myndigheter har bl. a. lett till en oenhetlig bedömning av likartade frågor. En förbättring i detta hänseen­ de torde, såsom föredragande statsrådet och flera remissinstanser för­ ordat, lämpligen böra ske genom att handläggningen av dessa frågor centraliseras. Eftersom ärendena i första hand får anses vara av studie­ social karaktär är det enligt utskottets mening naturligt att stanna för den av statsrådet förordade lösningen, nämligen att flytta över pröv­ ningen av principfrågan om utlännings rätt till studiestöd på centrala studiehjälpsnämnden. Genom att behandlingen av ärendena är avsedd att ske inom en för ändamålet tillskapad delegation med representanter för berörda myndigheter och studerandeorganisationer kommer också, såvitt utskottet kan bedöma, ärendenas invandringspolitiska aspekter att bli i erforderlig utsträckning beaktade. U tskottet kan alltså inte dela motionärernas uppfattning att prövningen av dessa ärenden nu bör för­ läggas till annan instans. Erfarenheterna av det nya systemet bör av­ vaktas innan frågan om en annan handläggningsordning eventuellt tas upp till förnyat övervägande. Därvid kan också den i motionen upptagna frågan om införande av någon form av besvärsrätt aktualiseras. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i förevarande del. Som framhålls av föredragande statsrådet och även utvecklas i m o­ tionen är det av olika skäl angeläget att studerande från främmande länder får möjlighet att som g ä s t s t u d e r a n d e vistas i Sverige. Förslaget om inrättande av de nya gäststipendierna innebär en väsentlig förbättring av nuvarande stipendiegivning, såväl beloppsmässigt som i fråga om antalet stipendier och tiden för innehav av dessa. Frågan om de nya stipendierna kan anses lämpligt utformade med hänsyn till sitt syfte torde vid behov få aktualiseras av stipendiemyndigheten, Svenska institutet, först sedan någon tids erfarenhet vunnits av det nya system et Någon anledning att nu låta utreda denna fråga föreligger enligt utskot­ tets mening inte. Utskottet tillstyrker propositionen även i förevarande del. I propositionen behandlas även spörsmålet huruvida dokumenterade kunskaper i s v e n s k a skall krävas för utomnordisk medborgares rätt till tillträde till högre studier. Enligt statsrådet bör några generella krav

härom inte f. n. ställas upp. I de fall då förkunskaper i svenska av utbildningsmyndighetema bedöms som erforderliga bör, enligt vad stats­ rådet uttalar, den som gått igenom kurserna 1— 3 i svenska inom ramen för vissa kurser för utländska studerande anses ha dessa förkunskaper. Det förutsätts att utlänning som inte är gäststuderande och som behöver genomgå någon av dessa kurser skall kunna få studiemedel. Utskottet, som ansluter sig till föredragandens bedömning av frågan, utgår ifrån att utbildningsmyndighetema i samband med anslagsframställningar läg­ ger fram erforderliga förslag i syfte att tillgodose ifrågavarande undervisningsbehov. Det anförda ger enligt utskottets mening vid handen att en utredning av det slag motionärerna åsyftar inte kan anses erforderlig. Utskottet avstyrker således motionsyrkandet härom. Rörande frågan om att utsträcka den k a r e n s t i d s r e g e l om ett år som nu gäller till två år vill utskottet för egen del anföra följande. Propositionens förslag härom bör ses mot bakgrund av den av utskottet i det föregående förordade principen för utlännings rätt till studie­ stöd, nämligen att sådan rätt bör tillkomma endast den som kan anses inlemmad i det svenska samhället. Invandrare, som inte tillhör gruppen flyktingar och därmed jämställda och som ej heller h ar någon direkt familjeanknytning till Sverige, bör enligt utskottets mening kunna betrak­ tas som inlemmad först sedan han fått sådan anknytning till vårt land att det klart kan förutsättas att han kom m er att stanna här. Utskottet anser det med hänsyn härtill befogat att i dessa fall utsträcka det nu­ varande kravet på ett års vistelse och förvärvsarbete för rätt till studie­ stöd till två år. Härigenom uppnås också en anpassning till rådande praxis för beviljande av bosättningstillstånd, vilket norm alt sker efter två år. F ö r invandrare, som avser att bedriva studier i Sverige, torde den föreslagna förlängningen av karenstiden även kunna medföra ökade möjligheter att lära sig svenska och över huvud taget nå en bättre anpass­ ning till svenska samhällsförhållanden. D etta innebär i sin tu r att veder­ börande får större utsikter att kunna bedriva sina studier med framgång. I detta sammanhang må framhållas att av de utländska medborgare, som under senare år beviljats studiemedel — år 1969 var siffran cirka 1 400 — erhöll 35 % studiemedel endast en gång, dvs. fö r en eller två terminer. D et torde kunna antas att en inte obetydlig del av dessa gått miste om rätten till fortsatta studiemedel därför att de inte uppfyllt kravet på uppnådda studieresultat. Detta har säkerligen i många fall haft sin grund i bristfälliga svenskkunskaper eller allmänna anpassnings­ svårigheter. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet propo­ sitionsförslaget i denna del. M otionsyrkandet avstyrks. Motionen tar slutligen upp frågan om s t u d i e r å d g i v n i n g o c h k u r a t i v v e r k s a m h e t i fråga om de utländska studerandena. An­ slagen till den särskilda studierådgivning, som anordnades första gången

under läsåret 1969/70 i anslutning till universitetskurserna i svenska, är enligt m otionärerna mycket knappa. En avsevärd utbyggnad av denna studierådgivning liksom av de kurativa insatserna bör enligt motionärer­ na komma till stånd. I motionen yrkas att Kungl. Maj:t måtte förelägga 1971 års höstriksdag förslag härom. I propositionen framhåller föredragande statsrådet att det finns motiv för vidgade studierådgivande och kurativa insatser för utländska stu­ derande. Statsrådet uttalar att det ankommer på utbildningsmyndigheterna att aktualisera förslag härom för kommande budgetår. Enligt ut­ skottets uppfattning får det bedömas som angeläget att en ökad sats­ ning sker på förevarande områden. Med hänsyn till vad statsrådet an­ fört utgår utskottet ifrån att de förslag i ämnet, som petitamyndigheterna finner skäl att lägga fram, kommer att bli föremål för en positiv behandling. D ärm ed blir också syftet med motionen i förevarande del i allt väsentligt tillgodosett. Utöver vad ovan anförts föranleder propositionsförslagen ingen er­ inran eller särskilt uttalande från utskottets sida. Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa 1. att riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till lag om ändring i studiehjälpsreglementet (1964: 402) samt lag om ändring i studiemedelsförordningen (1964: 401); 2. att riksdagen godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för gäststipendier till utländska studerande; 3. att motionen 1971: 1434 inte föranleder någon riksdagens åt­ gärd. Stockholm den 13 maj 1971

På socialförsäkringsutskottets vägnar ERIC CARLSSON

Närvarande: herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Lundberg (s), Fred­ riksson (s), Ringaby (m), fröken Sandell (s), herrar Magnusson i Nennesholm (c)*, Karlsson i Ronneby (s), Mundebo (fp)*, Björck i Nässjö (m), fröken Pehrsson (c), herr Marcusson (s), fröken Bergström (fp), herrar G add (s) och Signell (s). * Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av herr Mundebo och fröken Bergström (båda fp), som ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande, som börjar på s. 6 med or­ den »Frågan om» och slutar på s. 8 med orden »Motionsyrkandet av­ styrks» bort ersättas med text av följande lydelse:

»Frågan o m ------------- ( = u tsk o tte t)---------------- skall omfatta. Enligt utskottets mening bör i linje med nuvarande praxis rätten till studiesocialt stöd i första hand göras beroende av utlänningens faktiska anknytning till Sverige. E n huvudprincip bör således alltjämt vara att endast den som kan anses inlemmad i det svenska samhället bör ha rätt till svenskt studiestöd. Som utskottet utvecklar närm are nedan bör kravet på inlem­ mande — bortsett från gruppen flyktingar och därmed jämställda samt från dem som h ar direkt familjeanknytning till Sverige — anses upp­ fyllt beträffande den som vistats och arbetat här i ett år. I likhet med motionärerna anser utskottet det emellertid därjämte angeläget att främ­ ja en ökad invandring av studerande och grupper med högre utbild­ ning. Våra högre utbildningsanstalter bör i högre grad än vad som nu är fallet kunna fungera som öppna och aktiva centra för ett vidgat kul­ turutbyte, ökade forskningsinsatser i internationell samverkan och större internationell förståelse över huvud taget. De i propositionen föreslagna gäststipendierna får ses som en välkommen insats i detta syfte men är enligt utskottets mening inte desto mindre otillräckliga. Som ytterligare stimulansåtgärd borde övervägas att i viss utsträckning utvidga det stu­ diesociala stödet till att gälla även andra invandrargrupper än de förut angivna. Detta förutsätter emellertid någon form av reglering av anta­ let utländska studerande, som vill påbörja sin vistelse här med studier. Kommittén för utländska studerande lade också fram ett förslag här­ om, som i princip tillstyrktes av flera remissinstanser. Utskottet, som inte nu anser sig kunna ta ställning till utformningen av en sådan regle­ ring, finner i likhet med m otionärerna att frågan bör närm are över­ vägas. Till frågan om de n o r d i s k a s t u d e r a n d e n a s ställning åter­ kommer utskottet nedan under avsnittet om den föreslagna förlängning­ en av karenstiden. Nuvarande o r d n i n g — — — ( = u ts k o tte t) — frågor centraliseras. U tskottet ställer sig emellertid tveksamt till förslaget att prövningen av ifrågavarande ärenden flyttas till centrala studiehjälpsnämnden. I sitt eget remissyttrande har nämnden i likhet med flera andra remissinstanser förordat statens invandrarverk som prövningsin­ stans. D et har därvid hävdats att ärenden om utlännings rätt till studie­ stöd främst är av invandringspolitisk natur. Utskottet kan i princip ansluta sig till denna uppfattning men anser att problemet — liksom motionärernas förslag om införande av besvärsmöjligheter — bör ut­ redas närmare innan slutlig ställning tas. I avvaktan härpå vill utskottet inte motsätta sig bifall till propositionen i förevarande del. Som fra m h å lls-------------( = u tsk o tte t)----------------i Sverige. Förslaget om inrättande av de nya gäststipendierna innebär en förbättring av nu­ varande stipendiegivning och utskottet är därför berett att tillstyrka det­ samma. Den föreslagna begränsningen till tre år för innehav av sådant

stipendium fram står dock enligt utskottets mening som alltför snäv. Syftet med den nya stipendieringen måste rimligtvis vara att ge gäst­ studenten studiefinansiella möjligheter att avlägga akademisk examen. Detta torde med den föreslagna tidsbegränsningen knappast vara möj­ ligt att åstadkomma, eftersom ett av de tre åren torde åtgå för inhäm­ tande av tillfredsställande kunskaper i svenska. Även på denna punkt vill utskottet förorda ytterligare utredning. Rörande frågan om dokumenterade kunskaper i s v e n s k a skall krävas för tillträde till högre utbildning uttalar föredragande statsrådet att några generella krav härom inte f. n. bör ställas upp. E n motsatt uppfattning redovisas av kommittén för utländska studerande och av de flesta remissorgan som yttrat sig i frågan, bl. a. universitetskanslersämbetet. M an har därvid pekat på de många studiemisslyckanden som sker och de allmänna anpassningssvårigheter som uppstår till följd av brist­ fälliga svenskkunskaper. U tskottet instämmer i dessa synpunkter och vill dessutom kraftigt understryka angelägenheten av att svenskundervis­ ningen planeras effektivt och ges tillräckliga resurser. Med hänvisning till det anförda har utskottet i likhet med motionä­ rerna kommit till den uppfattningen att de frågor, som utskottet nu be­ rört, bör göras till föremål för ytterligare utredning. U tskottet tillstyrker följaktligen motionsyrkandet härom. Föredragande statsrådet h ar i propositionen förordat att den i nuva­ rande praxis tillämpade k a r e n s t i d s r e g e l n om ett år skall u t­ sträckas till två år. Kommittén för utländska studerande föreslog att kravet på inlemmande skulle anses uppfyllt beträffande den som med vederbörliga tillstånd vistats och arbetat i Sverige under längre tid. Detta förslag mötte kraftigt motstånd bland flera remissorgan, och många av dessa hävdade att den hittills gällande regeln borde bibe­ hållas. Utskottet vill för egen del notera att statsrådet icke anfört nå­ got skäl för den föreslagna skärpningen. I en tid av ökad internationa­ lisering och ökad rörlighet över gränserna fram står det enligt utskot­ tets uppfattning som omotiverat att på detta sätt försvåra möjligheterna för utländska medborgare att få svenskt studiestöd. D en nuvarande ettårsregeln anser utskottet innebära en lämplig avvägning av de intressen, som här gör sig gällande. Särskilt för de nordiska studerandena skulle den föreslagna skärpningen vara till nackdel, samtidigt som den mot­ verkar de integrationssträvanden, som kännetecknar förhållandet mellan de nordiska länderna. Förslaget strider enligt utskottets mening mot andan i det nyligen undertecknade nordiska kulturavtalet, där det bl. a. heter att avtalsparterna skall vidga möjligheterna fö r studerande och andra hemmahörande i ett nordiskt land att utbilda sig och avlägga examen vid de övriga nordiska ländernas utbildningsanstalter. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att den nuvarande ett-årsregeln bör bibehållas och att riksdagen i enlighet med motionsyrkandet bör göra ett uttalande härom.»

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med orden »I propositionen» och slutar m ed orden »väsentligt tillgodosett» bort ersättas med text av följande lydelse: »I propositionen------------( = utskottet)-------------kommande budgetår. Enligt utskottets mening är det nödvändigt inte bara att det på sikt sker en kraftigt ökad satsning på den studierådgivande och kurativa verksamheten bland de utländska studerandena. Situationen, som präg­ las av oacceptabelt många studiemisslyckanden till följd av brister på dessa områden, är också sådan att omedelbara förbättringsåtgärder bör vidtas. Kungl. M aj:t bör därför såsom m otionärerna föreslagit re­ dan till 1971 års höstriksdag lägga fram förslag till sådana åtgärder.»

dels ock att utskottet under 3. bort hemställa »att riksdagen med bifall till motionen 1971: 1434 a) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att en utredning tillsätts med uppgift att lägga fram förslag rö­ rande den fram tida utformningen av utländska medborgares stu­ diemöjligheter i Sverige i enlighet med vad utskottet anfört; samt att förslag föreläggs 1971 års höstriksdag om en utvidgning av de studierådgivande och kurativa insatserna för utländska stude­ rande; b) uttalar att som villkor för utlännings rätt till studiestöd bör för annan än flykting och övriga i propositionen exemplifierade grupper gälla att vederbörande skall ha vistats och förvärvsarbe­ tat i Sverige under ett år.»

T R Y C K E R I B O L A G E T IV A R H A G G S T R Ö M A B . S T O C K H O L M 1 9 7 1