Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion om arbetsgivarinträde beträffande pensionstagare sysselsatta i skyddade verkstäder

Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 32 år 1971 SfU 1971:32

Nr 32

S ocialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av m otion om arbetsgivarinträde beträffande pensionstagare sysselsatta i skyddade verkstäder.

1 m otionen 1971: 128 av herr H am rin m. fl. (fp) har yrkats, a tt riks­ dagen m åtte besluta att hos K ungl. M aj:t hem ställa om en undersök­ ning huruvida s. k. arbetsgivarinträde ä r läm pligt för pensionstagare sysselsatta i skyddade verkstäder.

Y ttranden över m otionen h ar på utskottets begäran avgivits av rik sfö r­ säkringsverket, arbetsm arknadsstyrelsen, Svenska landstingsförbundet och Svenska kom m unförbundet.

Gällande bestämmelser

N ågra bestäm m elser om arbetsgivarinträde inom den allm änna pen­ sioneringen finns inte.

D ärem ot förekom m er ett system med sådant inträde inom sjukpen­ ningförsäkringen. Enligt 3 kap. 16 § lagen om allm än försäkring kan arbetsgivare, som utger lön vid sjukdom eller barnsbörd, få uppbära arbetstagaren tillkom m ande sjukpenning jäm te barntillägg i den mån fö rm ån ern a inte överstiger den u tbetalda lönen. En förutsättning för arbetsgivarinträde ä r att överenskom m else härom har trä ffa ts i form av kollektivavtal, som på arbetstagarsidan slutits eller godkänts av organisation som enligt lagen om förenings- och förhandlingsrätt ä r att anse som huvudorganisation.

D e angivna bestäm m elserna har i huvudsak få tt betydelse för stats­ anställda och jäm ställda grupper, med undantag av extra tjänstem än med m indre än sex anställningm ånader. A rbetsgivarinträdet för statsanställda regleras närm are i Bil. D till allm änt avlöningsavtal för statliga och vissa an d ra tjänstem än (AST).

Arbetstagare vid skyddade verkstäder

Enligt årets statsverksproposition utgjorde antalet platser för arbetsprövning, arbetsträning och skyddat arbete vid ingången av år 1970 sam m anlagt 12 172. D etta innebar en ökning m ed m er än 1 000 platser under å r 1969. E n fo rtsatt k raftig expansion förutses, och an talet p la t­ ser vid verkstäderna beräknas uppgå till 17 450 den 1 juli 1972.

1— R iksdagen 1971. 11 sami. N r 32

Pensionsförhållandena för de vid verkstäderna sysselsatta a rb e tsta­ garna h ar undersökts av den i juli 1969 avslutade utredningen rörande enhetlig lönesättning vid de skyddade verkstäderna. Enligt m aterial som införskaffades av utredningen om kring årsskiftet 1968/69 utgjorde antalet platser p å skyddade verkstäder vid utgången av novem ber 1968 8 558. En undersökning av 1 800 slum pvis utvalda arbetstagare visade a tt ca 600 eller en tredjedel u ppbar allm än pension. Av pensionärerna hade 36 % både folkpension och A T P, m edan 64 % hade enbart folk­ pension. Tilläggspensionen varierade m ellan lägst 4 kr. och högst 932 kr. i m ånaden (m edelvärdet var 220 kr. i m ånaden). Olika fo rm e r av pen­ sion fö rd elar sig bland de undersökta på följande sätt:

100%

Av m aterialet fram går a tt förhållandevis m ånga arbetstagare h ar hel förtidspension. R iksförsäkringsverket h ar i sitt nedan redovisade re­ m issyttrande fram hållit a tt d etta särskilt ä r fallet i fråga om sådana arbetstagare som ä r sysselsatta på avdelningar avsedda för psykiskt utvecklingsstörda. V erket h ar också fram hållit att arbetstagarna med förtidspension som regel h ar en betydligt reducerad arbetsförm åga och a tt deras anställning vid verkstäderna frä m st får anses vara socialt betingad.

Löne- och anställningsvillkoren för arbetstagare vid de skyddade verkstäderna regleras sedan den 1 juli 1969 genom avtal m ellan Svenska landstingsförbundet och Svenska kom m unförbundet, å ena sidan, och Svenska kom m unalarbetareförbundet, å an d ra sidan. A vtalet h a r revi­ derats å r 1970 och ä r f. n. förem ål fö r ytterligare revidering. Enligt avtalet utgår lönen antingen som tidlön eller som blandackordslön. Vid arbete m ot tidlön u tgår tim lön i princip med sam m a belopp till alla arbetstagare inom sam m a ortsgrupp oavsett arbetsförm åga. Blandackordslön — som skall syfta till a tt på ett ändam ålsenligt sätt stim ulera arbetstagaren a tt u tfö ra en prestation som m ed hänsyn till vedcrbörandcs handikapp svarar m ot hans arbetsförm åga — består av en fast och en rörlig del. E n garanti ä r inskriven som tillförsäkrar ackordsarbetare m inst sam m a förtjänst per tim m e som gällande tim lön. Sedan den 1 juli 1970 gäller vissa bestäm m elser om sam ordning av avlöningsförm ånerna med socialförsäkringsförm åner och an d ra fö rm å ­ ner som ersätter bortfall av arbetsinkom st. Sålunda reduceras avlönings­ fö rm ån ern a m ed sam tidigt utgående sjukpenning, yrkesskadelivränta eller annan ersättning, som tillkom m er arbetstagaren med anledning av

L

olycksfall, våld, m isshandel, sjukdom eller dylikt. B eträffande sjukpen­ ning skall sam ordning dock inte ske m ed sådan sjukpenning, som är grundad på arbetstagarens inkom st frå n verkstaden och som u tgår då arbetstagaren på grund av sjukdom helt eller delvis ä r u rstån d satt att u t­ fö ra sitt arbete på verkstaden. A v pensionsförm ånerna enligt lagen om allm än försäkring sker sam ­ ordning med ålderspension, förtidspension, sjukbidrag och änkepension sam t pensionstillskott till dessa fö rm å n er enligt lagen om pensionstill­ skott. S am ordningen m ed änkepension avser endast änkefolkpension och inte änkepension i form av A TP. A vdrag skall också göras fö r egenpension (ålders- eller sjukpension), som arbetstagare ä r berättigad till på grund av tidigare statlig, kom m u­ nal eller p rivat anställning. Principen ä r att arbetstagaren skall vidkännas avdrag fö r erhållen ersättning endast i den m ån denna u tg ö r kom pensation för arbetsin­ kom ster, som arbetstagaren hade innan hans arbetsförm åga blev ned­ satt. E rsättningen skall således ha funktion av ersättning fö r minskad arbetsförm åga (livränta, pension). I den m ån ersättningen avser att täcka kostnaden för särskild vård, läkarundersökning, sakskada, protes eller an d ra sådana särskilda hjälpm edel, som angives i 12 § lagen o m yrkesskadeförsäkring, eller u tgår för sveda och värk eller för bestående m en skall sam ordning inte ske. N ågon sam ordning skall inte ske med tilläggsförm åner till folkpen­ sion, dvs. barntillägg, invaliditetstillägg, invaliditetsersättning, h u stru ­ tillägg och kom m unalt bostadstillägg. Sam ordningen sker på så sätt a tt de sam ordningsbara förm ånernas m ånadsbelopp om vandlas till tim belopp genom division med 177. Avrundning sker därvid till närm ast lägre örestal. B eträffande sam tidigt utgående sjukpenning skall sjukpenningbelop­ pet per dag m ultipliceras med 30 v arefter det då erhållna »månadsbeloppet» divideras med 177. F ö r tid u nder vilken avlöningsförm åner utgår eller b o rt utgå reduce­ ras arbetstagarens avlöningsförm åner per tim m e med på ovan angivna sätt fram räk n ad e tim belopp. O m de sam ordningsbara fö rm ån ern a ä r betydligt större än den intjänade lönen, kan denna reduceras bort till hela sitt belopp. N ågon garanti- eller spärregel finns alltså inte. I den lön som utgår till arbetstagare i skyddad verksam het ingår re ­ gelmässigt en socialt m otiverad subvention, som ä r förhållandevis större ju lägre arbetsförm ågan är. Lönebeloppets storlek kan d ä rfö r i de flesta fall inte anses vara en m ätare på den u tfö rd a arbetsprestationen och den försäkrades arbetsförm åga. Enligt ett cirkulär av riksförsäkringsverket n r 4/1969 b ör hänsyn tas till d etta förhållande vid prövning av fråg o r om rä tt till förtidspension (sjukbidrag) för sådana arbetstagare. Enligt

1* R iksdagen 1971. 11 sami. N r 32

närm are angivna anvisningar skall vid bedöm ningen av rä tt till förtids­ pension (sjukbidrag) främ st beaktas vederbörandes faktiska arbetspres­ tation i jäm förelse med en fullt arbetsför arbetstagares norm ala pres­ ta tio n i sam m a slags arbete och inte den utgående lönens storlek.

D et u tfärd ad e cirkuläret fö ru tsätter ett organiserat sam arbete mellan försäkringskassorna, de skyddade verkstäderna och arbetsvårdsexpeditionerna. D et h a r ansetts angeläget a tt rätten till förtidspension (sjuk­ bidrag) tas upp till prövning i enlighet m ed cirkuläret, eftersom detta är av grundläggande betydelse för kostnadsfördelningen mellan å ena sidan huvudm ännen och å andra sidan staten och den allm änna pensionering­ en.

Utredningen rörande enhetlig lönesättning vid de skyddade verkstäderna

D en 29 m ars 1968 uppdrog K ungl. M aj:t å t en sakkunnig a tt u nder­ söka m öjligheterna att få till stånd m era enhetliga grunder för löne­ sättning m. m. fö r personer sysselsatta i skyddade verkstäder.

Sedan L andstingsförbundet och K om m unförbundet, å ena sidan, och K o m m unalarbetareförbundet, å an d ra sidan, i m ars 1969 trä ffa t prelim i­ när överenskom m else angående löne- och anställningsvillkoren för han d i­ kappade arbetstagare vid kom m unala verkstäder för skyddad syssel­ sättning, ansåg utredningsm annen a tt ändam ålet med hans utredning förfallit. D etta anm älde han i en skrivelse till inrikesm inistern den 7 juli 1969.

I skrivelsen tog utredningsm annen upp frågan om sam ordning mellan lön och pension fö r dem som åtn ju ter förtidspension eller sjukbidrag.

H an anfö rd e följande:

F rå n vissa håll h a r fram hållits, att pensionärer i allt fö r hög grad skulle gynnas om de finge behålla sina pensioner och sam tidigt ha m öjlighet a tt nå sam m a tim förtjänst som övriga arbetare. D et h ar å an d ra sidan gjorts gällande, a tt högre löner som m edför reduktion av pensioner, skulle innebära en kostnadsöverflyttning från försäkrings­ kassorna till sjukvårdshuvudm ännen — något som vållat betänkligheter hos kom m unförbunden. F rå n handikapphåll h a r understrukits a tt pen­ sionssystem et h a r en rehabiliteringsfientlig konstruktion, som hos m ånga handikappade m änniskor inte sällan försvagar det ekonom iska incita­ m entet till förvärvsarbete. S istnäm nda problem h a r visserligen delvis m inskat i betydelse sedan riksförsäkringsverket gett nya anvisningar a n ­ gående pensionsreduktion fö r arb etare på skyddade verkstäder. M en på handikapphåll anser m an att frågan fö rtjän a r ytterligare prövning.

U ta n a tt ta n ärm are ställning till dessa olika synpunkter vill jag fra m ­ hålla a tt en fo rtsa tt utredning av sådana och an d ra specialfrågor kan behöva övervägas, även om huvudproblem et till stor del förts närm are en lösning genom den träffad e prelim inära överenskom m elsen och i viss m ån genom riksförsäkringsverkets nya anvisningar. E tt uppslag som h ä r­ vid kan förtjäna att övervägas ä r m öjligheten till s. k. arbetsgivarinträde i socialförsäkringen dvs. att huvudm ännen u p p b är pensionerna för de

arbetstagare som ä r pensionärer fö ru tsatt att dessa genom skyddat arbete u p p n år en inkom st som överstiger den pension de avstår ifrån. E n allsidig och förutsättningslös utredning av h ithörande frå g o r har jag ansett falla u ta n fö r det mig läm nade uppdraget.

1 en PM fogad vid skrivelsen näm ndes som alternativ till lösning av sam ordningsproblem en — utöver arbetsgivarinträde — m öjligheten att genom kollektiva bidrag frå n socialförsäkringen till huvudm ännen m o t­ verka en om fördelning av kostnaderna.

Kommunförbundets och Landstingsförbundets framställning till chefen för socialdepartementet

M otionen h ar sam m a syfte som den fram ställning Svenska landstings­ förb u n d et och Svenska k o m m unförbundet gjort i en den 6 och 19 n o ­ vem ber 1970 dagtecknad skrivelse till chefen för socialdepartem entet. I skrivelsen h a r förbunden hem ställt a tt socialm inistern m åtte uppdra å t sjukpenningutredningen att utreda huruvida huvudm ännen genom arbetsgivarinträde kan få rä tt a tt u p p b ära folkpension och A T P för arbetstagare på skyddade verkstäder.

Som m otiv för fram ställningen h ar förbunden an fö rt följande.

Landstingsförbundets och kom m unförbundets styrelser anser det a n ­ geläget a tt det skapas föru tsättn in g ar fö r a tt sam tliga arbetstagare vid de skyddade verkstäderna om fattas av gem ensam m a löne- och anstå IIningsbestäm m elser. E tt sådant system kan enligt förbundsstyrelsernas förm enande erhållas genom a tt huvudm ännen — genom s. k. arb e ts­ givarinträde — få r u p p b ära arbetstagarnas pensionsförm åner m ot att i gengäld u tb etala ograverade löner enligt bestäm m elserna. N u v arande lönesystem m ed ersättning dels från huvudm ännen och dels från social­ försäkringen upplevs av den enskilde arbetstagaren som nedvärderande och stim ulerar ej till ökad arbetsprestation. System et m edför dessutom avsevärda adm inistrativa olägenheter. E tt arbetsgivarinträde skulle exem ­ pelvis innebära likartade löner för alla arbetstagare, att pensionen tills vidare inte utgår, men m ed m öjlighet a tt snabbt återfå pensionen om fö rhållandena ändras, a tt arbetstagaren sjukpenningförsäkras i fö rh å l­ lande till sin arbetsinkom st sam t a tt nuvarande statsbidragsbestäm m clser om prövas.

Sjukpenningutredningen tillkallades enligt Kungl. M aj:ts bem yndi­ gande den 27 maj 1970 fö r a tt u treda de tekniska föru tsättn in g arn a för a tt inordna sjukpenningen m. m. i beskattningssystem et. Enligt direkti­ ven skall utredningen u n d er sitt arbete bl. a. pröva huruvida ett m era allm änt arbetsgivarinträde kan vara en lösning på de adm inistrativa svå­ righeter som uppstår om beskattning införes.

K om m unförbundens fram ställning är beroende av prövning i Kungl. M aj:ts kansli.

Remissyttrandena

A rbetsm arknadsstyrelsen, L andstingsförbundet och K om m unförbundet tillstyrker bifall till m otionen. R iksförsäkringsverket fö rk la rar att verket inte vill m o tsätta sig en utredning av det slag m otionärerna fö re ­ slagit. R iksförsäkringsverket uttalar a tt det föreslagna arbetsgivarinträdet tydligen ä r avsett att ersätta den nuvarande sam ordningen m ellan u p p ­ buren lön och socialförsäkringsförm åner. V erket fram håller a tt ett arbetsgivarinträde på den allm änna pensioneringens om råde kom m er att kräva vissa lagändringar. E n sådan lagstiftning m edför problem och konsekvenser av annan a rt än de som nu finns vid arbetsgivarinträde inom sjukpenningförsäkringen. V erket utvecklar d etta uttalan d e på följande sätt.

V ad b eträ ffar arbetsgivarinträdets om fattning kan ifrågasättas om inte d etta — fö r a tt de av förslagsställarna åsyftade verkningarna skall uppnås — rimligen bö r om fatta inte bara den allm änna pensionen utan även övriga sam ordningsbara fö rm ån er av offentlig- eller privaträttslig n atu r såsom tjänstepensioner, yrkesskade- och an d ra olycksfallslivräntor, skadestånd och sjukpenningförm åner. D e legala aspekterna i detta hänseende m åste i så fall klarläggas. Vill m an inte ge arbetsgivarinträdet en sådan om fattning uppkom m er frågan, h uruvida någon form av sam ordning skall bibehållas b eträffande övriga förm åner. I kom m unförbundens fram ställning åberopas som en särskilt önskvärd effekt av ett arbetsgivarinträde a tt arbetstagaren skall kunna vara placerad i sjukpenningklass efter lönen på den skyddade verkstaden och vid in trä ffan d e sjukdom sfall få upp b ära sjukpenning därefter. D et må fram hållas a tt för den som u ppbär förtidspension — och arbetsgivarin­ träd e t innebär inte någon förändring i arbetstagarens ställning som förtidspensionär — m öjligheterna a tt vara placerad i sjukpenningklass och a tt vid sjukdom få u ppbära sjukpenning ä r begränsade i olika h ä n ­ seenden. A rbetsgivarinträdet inom sjukpenningförsäkringen avser fast anställda med en sjuklön, som norm alt överstiger beloppet av sjukpenningen. N ågra adm inistrativa svårigheter uppkom m er i allm änhet inte, då det gäller a tt tillgodoräkna arbetsgivaren vad han skall uppbära på grund av arbetsgivarinträdet. V id ett arbetsgivarinträde fö r arbetstagare på de skyddade verkstäderna kom m er d ärem o t olika om ständigheter att kom plicera det adm inistrativa förfarandet. A rbetsgivaren k an sålunda endast äga tillgodoräkna sig pension för m otsvarande tid som han betalt lön till arbetstagaren. H ä r uppkom m er frågan vad som skall menas m ed m otsvarande tid. Lönen beräknas per tim m e, pensionen beräknas m ånadsvis. A tt kräva att arbetsgivaren utgivit full lön till arbetstagaren fö r hel m ånad fö r a tt han skall få uppbära pensionen fö r m ånaden i fråg a to rd e vara lika o tänkbart som a tt låta honom få tillgodoräkna sig pensionens hela m ånadsbelopp trots a tt arbetstagaren bara arb etat sporadiskt under m ånaden. H u r avräkningen och jäm förelsen än skall ordnas, to rd e det uppstå ett avse­ värt redovisnings- och aviseringsarbete både fö r de skyddade v erk stä­ derna och de pensionsutbetalande organen. M an få r sålunda observera

a tt den genom snittliga arbetstiden per arbetstagare på de skyddade verkstäderna ä r betydligt lägre än vad fallet ä r på den öppna m a rk n a­ den, beroende inte bara på a tt m ånga arbetstagare går endast på deltid, utan i lika hög grad på en mycket oregelbunden närvarofrekvens.

F ö r den händelse arbetsgivarinträde införs inte bara b eträffande all­ m än pension utan också b eträffan d e övriga sam ordningsbara förm åner, t. ex. tjänstepension, yrkesskade- och trafik liv rän to r m. m., uppkom m er m otsvarande problem i fråga om dessa.

Slutsatsen av verkets argum entering ä r a tt verket inte vill m otsätta sig en utredning om ett arbetsgivarinträde för pensionstagare på de skyddade verkstäderna. U tredningen bö r enligt verkets m ening gå u t på att klarlägga om fördelarna m ed en sådan anordning kan anses överväga bl. a. de adm inistrativa och an d ra olägenheter som verket pekat på. Även finansieringsfrågor bö r beaktas.

Arbetsm arknadsstyrelsen ansluter sig i sitt y ttran d e till u p p fa tt­ ningen a tt handikappade arbetstagare vid skyddade verkstäder b ö r a r ­ beta under förhållanden som så m ycket som m öjligt liknar dem som råder på den öppna arbetsm arknaden. N u v arande lönesystem med ersättning både från huvudm ännen och socialförsäkringen stim ulerar inte till ökad arbetsprestation och kan av den enskilda arbetstagaren upplevas som m ycket orättvist och nedvärderande. M ed hänsyn härtill tillstyrker styrelsen m otionskravet om undersökning huruvida arbetsgi­ varin träd e ä r läm pligt fö r pensionstagare sysselsatta i skyddade v erk ­ städer.

L andstingsförbundet och K o m m u n fö rb u n d e t tillstyrker m otionen med hänvisning till förbundens fram ställning till socialm inistern i novem ber 1970.

Utskottet

Löne- och anställningsvillkoren för arbetstagare vid skyddade verk­ städer regleras sedan den 1 juli 1969 genom avtal m ellan Svenska landstingsförbundet och Svenska kom m unförbundet å ena sidan och Svenska k o m m unalarbetareförbundet å an d ra sidan. A vtalet h a r tillläm pning på i princip alla arbetstagare som antagits fö r skyddad syssel­ sättning vid kom m unal skyddad verkstad. Sedan den 1 juli 1970 inne­ håller avtalet vissa bestäm m elser om sam ordning av avlöningsförm å­ nerna m ed socialförsäkringsförm åner och an d ra förm åner som ersätter bortfall av arbetsinkom st. Sam ordningen innebär bl. a. a tt ålderspen­ sion. förtidspension, sjukbidrag, änkepension och pensionstillskott, som utgives från den allm änna pensioneringen, skall på visst sätt räk n as av på utgående avlöningsförm åner. O m de sam ordningsbara förm ånerna är större än den intjänade arbetsinkom sten, kan arbetsinkom sten reduceras bort till hela sitt belopp.

M ot sam ordningsbestäm m elserna har från olika håll riktats kritik. D et h a r bl. a. sagts a tt systemet m ed ersättning dels från h uvudm än­ nen, dels frå n socialförsäkringen ä r adm inistrativt tungrott. M an har också g jort gällande att systemet av den enskilde arbetstagaren ofta upplevs som nedvärderande. D et stim ulerar inte heller till ökad arbets­ prestation. M ot bakgrund härav h ar kom m unförbunden i en fram ställ­ ning till socialm inistern i novem ber 1970 hem ställt om utredning av frågan om huvudm ännen genom arbetsgivarinträde kan få rätt att u p p ­ bära folkpension och A T P för arbetstagare på skyddade verkstäder. G enom ett sådant system skulle likartade löner kunna betalas ut till alla arbetstagare m ot rä tt för arbetsgivaren a tt u p p b ära — efter sam m a modell som i viss utsträckning gäller inom sjukpenningförsäkringen — arbetstagarna tillkom m ande pensionsförm åner.

F örevarande m otion bygger på kom m unförbundens fram ställning och m ynnar u t i ett krav om undersökning huruvida arbetsgivarinträde är lämpligt för pensionstagare sysselsatta i skyddade verkstäder.

En nackdel m ed sam ordningsbestäm m elserna i nuvarande kollektiv­ avtal sett u r arbetstagarens synpunkt ä r a tt ökade arbetsinsatser inte alltid leder till ökade arbetsinkom ster för arbetstagare med pension. Bestäm m elserna kan således sägas inrym m a ett rehabiliteringsnegativt m om ent, som hos m ånga arbetstagare på skyddade verkstäder försvagar intresset fö r förvärvsarbete. Enligt utskottets bedöm ning skulle ett system m ed arbetsgivarinträde inte betyda någon materiell förbättring för arbetstagarna i d etta hänseende. R esultatet skulle för dem inskränkas till att den nu i lön och pension uppdelade inkom sten skulle omrubriceras till a tt i sin helhet utgöra lön och att arbetsgivaren skulle svara för utbetalning av den sam m anlagda inkom sten med rä tt att i efterhand u p p b ära arbetstagaren tillkom m ande pensionsförm åner.

F ö r arbetstagarna borde en ändring av sam ordningsbestäm m elserna med sikte på generösare regler vara a tt föredra. E nligt vad utskottet inhäm tat h a r i de förhandlingar som f. n. pågår om revidering av a v ­ talet krav rests från arbetstagarsidan om en kom plettering av nuvarande sam ordningsregler m ed en bestäm m else som garan terar arbetstagaren att alltid få behålla viss del av arbetsinkom sten. Skulle detta krav bli till­ godosett vid avtalsuppgörelsen, uppnår m an en klar m ateriell förbättring av nuvarande sam ordningssystem .

M ot ett system m ed arbetsgivarinträde på pensionsom rådet kan — förutom vissa invändningar av m era principiell n atu r — riktas in v ä n d ­ ningar som h ä rrö r från lagtekniska och adm inistrativa överväganden. R iksförsäkringsverket h a r i sitt ovan återgivna yttrande redovisat en del av dessa. Å an d ra sidan kan också skäl anföras fö r införandet av ett sådant system. D e av utskottet h örda rem issinstanserna h a r med hänsyn härtill tillstyrkt m otionen eller — som riksförsäkringsverket — inte velat m otsätta sig en utredning av det slag som föreslås i m otionen.

Enligt utskottets uppfattning bör em ellertid resultatet av pågående a v ­ talsförhandlingar avvaktas, innan ställning tas till en utredning om arbetsgivarinträde på pensionsom rådet. Även ytterligare erfarenheter av sam ordningsbestäm m elserna bö r föreligga vid ett sådant ställningstagan­ de. På grund härav och då frågan genom kom m unförbundens fram ställ­ ning redan gjorts till förem ål för K ungl. M aj:ts uppm ärksam het anser utskottet a tt m otionen inte i dagens läge bör föranleda någon riksdagens åtgärd. U tskottet får d ärfö r hem ställa

a tt m otionen 1971: 128 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 o k tober 1971 På socialförsäkringsutskottets vägnar E R IC C A R LSSO N

Närvarande: h e rra r Carlsson i V iksm anshyttan (c), Lundberg (s), Fredriksson (s), R ingaby (m)*, fröken Sandell (s), herrar M agnusson i N ennesholm (c), K arlsson i R onneby (s), fru H åvik (s), h erra r N o rd ­ berg (s), M arcusson (s), fröken Bergström (fp), h errar Jonsson i Alingsås (fp)*, Adolfsson (m), Björk i G ävle (c) och Olsson i Stockholm (vpk).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

K l B e c k m a n s T r y c k ir ie r A B • S to c k h o lm 0 1 0 6071