Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion om åtgärder mot könsdiskriminering

Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 34 år 1971 SfU 1971:34

Nr 34

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion om åtgärder mot könsdiskriminering.

I m otionen 1971:339 av h errar Björk i G ävle och A ndersson i N ybro (båda c) h a r hem ställts »att riksdagen i skrivelse till K ungl. M aj:t anhåller om översyn av förekom m ande lagstiftning, vari individer av olika kön behandlas olika när det gäller rättigheter och skyldigheter».

B akgrund

Spridda fö rfattn in g ar för olika delar av sam hällslivet, bl. a. inom so­ cialförsäkringens och arbetarskyddets om råden, innehåller regler som gör åtskillnad m ellan m än och kvinnor. Dessa regler belyses i det följande. 1 sam band därm ed läm nas en redogörelse för tidigare rik s­ dagsbehandling av hithörande frågor, för lagändringar som nyligen gjorts i syfte att åstadkom m a jäm ställdhet m ellan könen sam t för det reform arbete som alltjäm t pågår p å om rådet. 1 anledning av m otioner i äm net behandlade 1967 års riksdag frågan om jäm ställdhet m ellan m än och kvinnor inom socialförsäkringssyste­ m et. M otio n ärern a berörde ett flertal bestäm m elser i lagen om allm än försäkring, enligt vilka m än och kvinnor behandlades olika, exempelvis reglerna om hem m afruförsäkring och barntillägg inom sjukförsäkringen och bestäm m elserna om änkepension och hustrutillägg inom den all­ m änna pensioneringen. På hem ställan av an d ra lagutskottet (2LU 1967: 38) beslöt riksdagen att hos K ungl. M a j:t begära utredning av frågan. U tredningsuppdraget överläm nades sederm era, såvitt gällde frå ­ gan om jäm ställdhet m ellan män och kvinnor inom sjukförsäkringen till fam iljepolitiska kom m ittén och b eträffande övriga frågor till pensionsförsäkringskom m ittén. V ad gäller frågan om jäm ställdhet m ellan m än och kvinnor inom sjukförsäkringen biföll fjolårets riksdag en proposition i äm net, u ta rb e ­ ta d på grundval av ett förslag frå n fam iljepolitiska kom m ittén. P ro p o ­ sitionen innebar huvudsakligen a tt den dittillsvarande s. k. h em m afru ­ försäkringen om vandlades till en hem m am akeförsäkring och a tt de könsberoende reglerna om barntillägg slopades. E fter denna reform kvarstår inom sjukförsäkringen särbestäm m elser för kvinnor i form av reglerna rörande m o d e r s k a p s f ö r s ä k r i n g e n . Dessa regler innebär att kvinnlig försäkrad under vissa villkor h ar rätt till, förutom m oder-

Riksdagen 1971. 11 sami. N r 34

skapspenning, tilläggssjukpenning fö r sam m anlagt 180 dagar u nder tid då kvinnan i anledning av barnsbörd avhåller sig frå n förvärvsarbete. F rågan om utform ningen av det ekonom iska stöd som m oderskapsförsäkringen ger under barnets första m ånader har ett n ära sam band med spörsm ålet om eventuellt in förande av vårdnadsbidrag. F råg o rn a kom ­ m er a tt behandlas av fam iljepolitiska kom m ittén i dess slutbetänkande. 1 det sam m anhanget kom m er kom m ittén — om dess ställningstagande i övrigt ger anledning därtill — a tt pröva även frågan om änd rin g av särregeln fö r kvinnor i 1945 års lag om fö rb u d m o t arbetstagares a v ­ skedande i anledning av äktenskap eller havandeskap. E nligt 2 § i denna lag få r kvinnlig arbetstagare, som sedan m inst ett å r h aft stadigvarande anställning hos arbetsgivaren, icke skiljas från anställningen på den grund a tt hon i sam band med barnsbörd avhåller sig från arbetet under skälig tid, högst sex m ånader.

Inom den allm änna pensioneringen finns ett flertal bestäm m elser en ­ ligt vilka rätten till pensionsförm åner i vissa fall ä r beroende av köns­ tillhörighet. D e viktigaste av dessa regler gäller efterlevande m akas rä tt till ä n k e p e n s i o n . M otsvarande pensionsrätt fö r efterlevande m an finns ej. E n annan särregel av liknande k ara k tär avser h u s t r u t i l l - 1 ä g g, som efter inkom stprövning och u nder vissa an d ra villkor kan utgå till folkpensionärs hustru. N ågon m ot hustrutillägg svarande fö r­ m ån finns ej fö r m an i det fall hustrun åtnjuter pension. B a r n t i 1 I- 1 ä g g inom folkpensioneringen u tg å r till ålders- eller förtidspensionär, som har vårdnaden om eller stadgivarande sam m anbor m ed barn under 16 å r till sig eller sin hustru. Om pensionären ä r gift kvinna u tgår ej tillägget.

Sam tliga nu näm nda regler har behandlats av pensionsförsäkringskom m ittén i dess slutbetänkande »Fam iljepensionsfrågor m. m.» (SOU 1971: 19). B eträffande änkepensionen h ar kom m ittén funnit att denna b ö r ersättas med bl. a. en oberoende av kön utgående försörjarpension. K om m ittén h a r dock ansett, bl. a. m ed hänsyn till det sto ra sociala be­ hov änkepensioneringen alltjäm t fyller, a tt m ed denna refo rm tills v i­ d are bör anstå. D ärem ot har kom m ittén för om edelbart genom förande föreslagit a tt hustrutillägget ändras till ett m aketillägg och att barntilllägg skall kunna utgå även till gift kvinna, som u p p b är egenpension. K om m itténs förslag ä r f. n. förem ål fö r övervägande inom K ungl. M aj:ts kansli.

Arbetarskyddslagen innehåller särbestäm m elser för kvinnlig arb e ts­ kraft. Som exempel kan näm nas 34 § i lagen, som föreskriver a tt kvinna icke m å användas till arbete u n d er jord i gruva eller stenbrott. D et in ­ går i uppdraget för den i fjol tillsatta arbetsm iljöutredningen att pröva behovet av ifrågavarande bestäm m elser. I direktiven uttalas bl. a. att den fortgående utvecklingen m ot jäm ställdhet m ellan m än och kvinnor på arbetsm arknaden gör det naturligt att söka undvika särbestäm m elser fö r den kvinnliga arbetskraften i arbetsrättslig lagstiftning.

U n d e r fjolårets riksdag behandlades ett an tal m otioner med förslag till utredningar om bl. a. allm än lagstiftning m ot könsdiskrim inering och om lagstiftning m ot könsdiskrim inering på arbetsm arknaden. M otioner­ na avstyrktes av allm änna beredningsutskottet i dess av riksdagen god­ kän d a utlåtande 1970:56. I u tlåtan d et erinrade utskottet inledningsvis om de riktlinjer för arbetsm arknadspolitiken, som statsm akterna a n ta ­ git å r 1966 och som innebär bl. a. a tt någon särbehandling efter kön inte få r förekom m a n är det gäller användningen av arbetsm arknads­ politikens medel. U tsk o ttet pekade vidare på det refo rm arb ete p å o m ­ rådet, som p ågår inom den å r 1969 tillkallade utredningen rö ran d e den fam iljerättsliga lagstiftningen. D ärvid hänvisade utskottet bl. a. till d i­ rektivuttalanden enligt vilka det inte finns anledning a tt avstå frå n a tt använda lagstiftningen om äktenskapet och fam iljen som ett av flera instrum ent i reform strävandena m ot ett sam hälle d är varje vuxen in­ divid kan ta ansvar fö r sig själv u ta n a tt v ara ekonom iskt beroende av anhöriga och d ä r jäm likhet m ellan m än och kvinnor ä r en realitet. U tsk o ttet berörde även de lagändringar som genom förts eller fö rb e re d ­ des inom socialförsäkringens om råde. E fte r a tt ha fram hållit a tt frågan om lagstiftning m ot könsdiskrim inering aktualiserats tidigare u n d er v å r­ riksdagen i sam band med behandlingen av en proposition angående go d ­ kännande av en konvention om avskaffande av rasdiskrim inering, m. m „ fo rtsatte utskottet:

U tsk o ttet h a r vid sina överväganden i denna fråga kom m it till den uppfattningen a tt tillräckliga skäl f. n. inte föreligger fö r en allm än lagstiftning m ot könsdiskrim inering. D et to rd e stöta på stora svårigheter såväl a tt utfo rm a som a tt u p p rätth ålla en sådan lagstiftning och det kan m ot bakgrunden av det inledningsvis an fö rd a hävdas a tt en utveckling p åg å r som i förening m ed den ökade upplysning i hith ö ran d e frå g o r vil­ ken kan förväntas genom bl. a. skolundervisningen bö r k unna i väsent­ liga avseenden tillgodose m otionernas allm änna syfte. V ad särskilt gäller förslaget om lagstiftning m ot könsdiskrim inering på arbetsm arknaden vill utsk o ttet erinra om att, enligt e tt av riksdagen godkänt uttalan d e i den ovannäm nda propositionen om rasdiskrim inering, i v årt land råder principen att lagbestäm m elser skall användas fö r att reglera förhållandet m ellan arbetsm arknadens p arte r endast i den m ån problem en inte kan lösas avtalsvägen eller eljest särskilda skäl kan åberopas. D e t borde så­ ledes i fö rsta h and anförtros arbetsm arknadens p arter a tt frivilligt i sam ­ verkan se till a tt rasdiskrim inering på arbetsm arknaden hindras. Enligt utskottets m ening äger d etta resonem ang tilläm plighet jäm väl b e trä ffa n ­ de könsdiskrim inering på arbetsm arknaden.

U tskottet

I förevarande m otion kritiseras lagbestäm m elser, som b ehandlar indi­ vider olika m ed hänsyn till kön. M otio n ärern a kräver en översyn av sådan lagstiftning i syfte a tt åstadkom m a full jäm ställdhet mellan könen.

D en i m otionen aktualiserade frågan h ar anknytning främ st till vissa lagar på socialförsäkringens och arbetarskyddets om råden.

Inom den allm änna pensioneringen gäller sålunda vissa särregler för m än och fö r kvinnor. H it hör i fö rsta hand bestäm m elserna om änkepension och om hustrutillägg. Som exempel kan vidare näm nas den regel rörande barntillägg inom folkpensioneringen enligt vilken sådant tillägg inte k an utgå till pension som tillkom m er gift kvinna. Sam tliga nu näm nda regler h ar behandlats av pensionsförsäkringskom m ittén i dess under våren 1971 avgivna slutbetänkande. K om m ittén fö rordar att änkepensionerna på sikt skall ersättas m ed bl. a. en av kön o b e­ roende försörjarpension. V idare föreslår kom m ittén att hustrutillägget om vandlas till ett m aketillägg sam t a tt särbestäm m elsen i fråga om barntillägg slopas. K om m itténs förslag bereds f. n. inom Kungl. M aj:ts kansli.

På sjukförsäkringens om råde antogs fö rra året vissa lagändringar som syftade till a tt på detta o m råde genom föra principen om jäm ställd­ het m ellan m än och kvinnor. Ä n dringarna innebar främ st att den dittillsvarande s. k. hem m afruförsäkringen ersattes med en hem m am akeförsäkring. D e särregler för kvinnor, som num era återstår inom sju k ­ försäkringen, gäller m oderskapsförsäkringen som bl. a. ger ekonom iskt stöd under vissa föru tsättn in g ar till m odern under barnets första levnadsm ånader. D en stundom ifrågasatta m öjligheten a tt utsträcka detta stöd till a tt även gälla fadern h ar ett n ära sam band med frågan om in ­ förande av ett eventuellt vårdbidrag. D essa frågor övervägs f. n. inom fam iljepolitiska kom m ittén, som väntas lägga fram sitt slutbetänkande i början av 1972.

Ä ven arbetarskyddslagen innehåller särbestäm m elser för kvinnor. Av direktiven fö r den i fjol tillsatta arbetsm iljöutredningen fram går att det ingår i utredningens uppdrag a tt pröva behovet i fram tiden av sådana bestäm m elser.

Även på an d ra lagstiftningsom råden än de nu näm nda, exempelvis inom fam iljerätten, pågår utredningsarbete för vilket en ledande p rin ­ cip angetts v ara a tt åstadkom m a jäm ställdhet mellan m än och kvinnor.

G enom den utveckling som skett och som alltjäm t pågår inom lag­ stiftningen i det av m otionärerna berörda hänseendet anser utskottet att syftet m ed m otionen är i allt väsentligt tillgodosett. N ågot riksdagens initiativ i anledning av m otionen ä r d ä rfö r inte påkallat och utskottet får således hem ställa

a tt m otionen 1971: 339 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 oktober 1971 P å socialförsäkringsutskottets vägnar E R IC C A R L S SO N

Närvarande: h errar Carlsson i V ikm anshyttan (c), Lundberg (s), F re d ­ riksson (s), fröken Sandell (s), h errar M agnusson i N ennesholm (c), Karlsson i R onneby (s), fru H åvik (s), h errar N ordberg (s), M arcusson (s), fröken B ergström (fp), h errar Jonsson i Alingsås (fp)*, Adolfsson (m), Björk i G ävle (c) och Olsson i Stockholm (vpk).

* Ej närv aran d e vid betänkandets justering.

K l B K kniintT ryektri»rA B * Stockholm 0106051

mmmm

mmi

mmMmffl

M im

•‘v-! ' ' ' ’

L