Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion angående samordningen av statliga pensioner till änkor, m. m.
Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 39 år 1971 SfU 1971:39
Nr 39
Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av m otion angående samordningen av statliga pensioner till änkor, m. m.
I motionen 1971:476 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m) har yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. M ajit m åtte hemställa
a) om en ingående och lättfattlig information om de statliga efter levandepensionerna, samt
b) om utredning syftande till borttagande eller mildring av samord ningseffekterna för statsanställda änkor efter statstjänstemän.
Över motionen har på utskottets begäran avgivits yttranden av statens personalpensionsverk, statens avtalsverk, Statsanställdas förbund, TCO:s statstjänstemannasektion och Sveriges akademikers centralorganisation.
Motionen
I motionen anförs att en statsanställd änka, vars man varit anställd i statens tjänst, får sin änkepension samordnad med sin egen statspen sion. Hon vidkännes därigenom en betydande reduktion av sina pensions förmåner. Enligt motionärerna är den tekniska konstruktionen av sam ordningen svår att förstå och inger hos pensionstagaren känslan av att bliva förfördelad. En grundläggande orsak härtill är att statsanställda inte blir tillräckligt informerade om samordningen.
Gällande bestämmelser m. m.
Statstjänstemännen erhåller pension enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente och statens pensionslöneförordning. Sedan stats tjänstemännen fått förhandlingsrätt tillhör pensionsförhållanden de om råden om vilka partem a kan träffa avtal. Någon avtalsreglering av pensionsvillkoren har ännu inte kommit till stånd. Frågor om pensionsvillkoren blir emellertid föremål för överläggningar mellan avtalsverket och personalorganisationerna i samband med löneförhandlingarna. Vad parterna därvid enas om redovisas i form av hemställan till Kungl. M ajit om författningsändringar av viss innebörd.
D et statliga pensionssystemet är tillämpligt på ordinarie och extra ordinarie tjänstemän samt på övriga tjänstemän under förutsättning att de uppfyller vissa krav, bl. a. på viss tids tjänstgöring. Pension kan utgå som ålderspension, sjukpension eller familjepension. F ö r full ålders-
Riksdagen 1971. 11 sami. N r 39
pension krävs 30 tjänsteår. Pensionsunderlaget utgörs av slutlöneklassens lönebelopp i den lönegrad tjänstemannen befinner sig vid pensionsfallet. H ar tjänstemannen haft lönegraden kortare tid än fem år kan dock pensionsunderlaget bli något lägre. Vid högre lönegrader än C 2 inräknas inte hela lönen i pensionsunderlaget. Ålderspensionen och sjuk pensionen utgör i princip 65 % av pensionsunderlaget. D ärtill kommer vissa rörliga tillägg och efter 67 års ålder ett särskilt tillägg, f. n. ca 200 kr./månad. Familjepensionens storlek beror på antalet efterlevande. En efterlevande får 32,5 % av pensionsunderlaget i pension. Procent talet stiger för varje ytterligare efterlevande. De statliga pensionsförmånerna är samordnade enligt den s. k. bruttometoden med förm ånerna från den allmänna pensioneringen. Brutto samordningen innebär att den enskilde är berättigad till minst de för måner som skall utgå enligt pensionsreglementet. Skulle folk- och tillläggspension tillsammantagna vid något utbetalningstillfälle överstiga tjänstepensionens belopp skall det högre beloppet utbetalas. Samord ningen gäller enbart sådana pensioner som intjänats samtidigt. En tjänste m an med endast tjugo tjänsteår får därför endast två tredjedelar av folkpensionen samordnad. Fram till den 1 juli 1971 gällde särskilda be stämmelser om samordning av familjepensionsförmån med annan per sonalpensionsförmån. Enligt 7 § 5 mom. statens allmänna tjänstepensionsreglemente samordnades familjepensionsförmån, som utgick en ligt reglementet, med egenpensionsförmån som den efterlevande förvär vat i statlig, kommunal eller privat anställning. Samordningen inne bar att familjepensionsförmånen — om Kungl. Maj:t inte förordnat annat — skulle minskas med en fjärdedel, dock högst med belopp m ot svarande hela egenpensionen. Som en följd av överläggningar i sam band med årets avtalsrörelse har bestämmelserna i 7 § 5 mom. pen sionsreglementet med retroaktiv verkan upphört att gälla fr. o. m. den 1 juli 1971 (SFS 1971:521).
D et statliga pensionssystemet har särskilt vad gäller samordning mel lan pension och socialförsäkringsförmåner ansetts komplicerat och svår tillgängligt. Behovet av en på en gång utförlig och lättfattlig redogörelse har ofta påtalats. Statens personalpensionsverk har också strävat efter att successivt vidareutveckla sin informationsverksamhet. I stora drag sker numera följande information i pensionsfrågor. Varje blivande statspensionär får från pensionsverket ett pensionsbevis med uppgift om pensionsförmånens bruttobelopp, om lönegrad vid den förutsatta avgångstidpunkten och, när pensionen är avkortad, om den del som pensionen utgör av hel pension. I beviset informeras vidare om att pensionen är en kompletteringspension och om hur den beräknas med hänsyn till socialförsäkringsförmåner. N är statspensionären blir berättigad till allmän tilläggspension och
folkpension jämte eventuellt pensionstillskott får han från försäkrings kassan ett skriftligt besked om beloppet av dessa förmåner. H an får samtidigt av kassan underrättelse om att kompletteringspensionen och socialförsäkringsförmånerna betalas ut av pensionsverket i ett belopp.
En gång om året får statspensionären från pensionsverket en specifika tion som visar hur stor del av det utbetalade pensionsbeloppet som är allmän tilläggspension och folkpension.
Pensionär — och även den som fortfarande är i tjänst — får, om han så önskar, en inom pensionsverket utarbetad skriftlig redogörelse för det statliga pensionssystemet. Redogörelsen beskriver i förenklad form gäl lande regler för hur den statliga pensionen ändrar sig när socialförsäk ringsförmåner utgår samtidigt. Pensionär med rätt till socialförsäkrings förm åner får då också en specifikation som visar hur hans kompletteringspension är beräknad.
Den aktiva personalen har nu bättre möjligheter än tidigare att få information i pensionsfrågor hos anställningsmyndigheten. Pensions verket har nämligen tillställt anställningsmydighetema en katalog med anvisningar för handläggning av pensionsärende samt anordnat kurser för arbetstagare som handlägger sådana ärenden.
Personalen hos vissa av anställningsmyndigheterna är ytterligare till godosett i informationshänseende. D är tillämpar m an på försök ett personaladministrativt datasystem som ökar information om pensionsförhållandena. De tjänstematrikelutdrag, som man äm nar tillställa ar betstagarna vartannat år, kommer att innehålla vissa från pensionssynpunkt betydelsefulla uppgifter som t. ex. om tidpunkt för erhållande av pensionsskydd och om ledigheter av betydelse för tjänsteårsberäkningen.
De statsanställdas huvudorganisationer bidrar verksamt till att infor mera i pensionsfrågor. Informationen sprids främst genom handböcker och artiklar i facktidskrifter. Dessutom förekommer kursverksamhet.
Frågan om ytterligare inform ation om det statliga pensionssystemet diskuterades i riksdagen den 15 april 1971 i anslutning till en inter pellation i ämnet. Statsrådet Löfberg förklarade i sitt svar att det, trots det arbete som läggs ned på att inform era om statens pensionsbestämmelser, finns många pensionärer som vet alltför litet. Enligt hans m e ning var det därför motiverat med en ökad information åt pensionä rerna. Det prim ära m ålet borde vara att så enkelt och lättförståeligt som möjligt belysa hur det statliga pensionssystemet kompletterar den allmänna försäkringen och hur den statliga pensionen konstruerats för det ändamålet. Även i övrigt borde informationen gälla pensionsfakta av särskilt intresse för dem som redan gått i pension. Statsrådet fö r klarade sig beredd att medverka till att m an utarbetar en så uppbyggd pensionsfolder och delar u t den till alla statspensionärer. På fråga av
interpellanten förklarade statsrådet att en sådan folder borde kunna föreligga inom ett år.
Remissyttrandena
Till kravet i motionen på en ingående och lättfattlig information ställer sig remissinstanserna i huvudsak positiva. Statens personalpen sionsverk säger sig hysa starka sympatier för att snarast gå ut till samtliga pensionärer med en skrift, i vilken på ett så lättfattligt sätt som möjligt belyses hur det statliga pensionssystemet kompletterar social försäkringarna. TCO-S efterlyser i likhet med motionärerna bättre in formation till de statsanställda om pensionssamordningens verkningar och menar att det bör åligga staten som arbetsgivare att svara för en sådan information. SACO föreslår att ingående och lättfattlig upplysning kommer till stånd beträffande hela det statliga pensionssystemet och inte endast beträffande efterlevandepensionerna. Statsanställdas förbund medger att bestämmelserna är komplicerade och att detta ställer sär skilda anspråk på information. Problemet har å andra sidan fortlöpande varit föremål för uppmärksamhet från de fackliga organisationerna och statens personalpensionsverk. Enligt förbundets mening tillgodoses in formationsbehovet tillfredsställande på detta sätt.
N är det gäller frågan om utredning i syfte att mildra eller slopa samordningsreglerna i fråga om efterlevandepensioner pekar samtliga remissinstanser på att detta är en förhandlingsfråga, ehuru ännu inte reglerad i kollektivavtal. Motionen avstyrkes därför i denna del.
Utskottet
I motionen hemställs dels om utredning i syfte att liberalisera eller upphäva samordningsreglerna beträffande familjepension i statens all männa tjänstepensionsreglemente, dels om utarbetande av en ingå ende och lättfattlig information om de statliga efterlevandepensio nerna.
De samordningsregler som m otionärerna åsyftar var vid tidpunk ten för motionens avlämnande intagna i 7 § 5 mom. tjänstepensionsrcglementet. Enligt detta stadgande samordnades familjepensionsförmån som utgick enligt reglementet med egenpensionsförmån som den efterlevande förvärvat i statlig, kommunal eller privat anställning. Samordningen innebar att familjepensionsförmånen minskades med en fjärdedel dock högst med belopp motsvarande egenpensionen. Som en följd av överläggningar mellan statens avtalsverk och personal organisationerna i samband med årets avtalsrörelse har bestämmel serna i 7 § 5 mom. tjänstepensionsreglementet upphört att gälla från den 1 juli 1971. Motionens syfte i denna del har således blivit helt till
godosett och någon åtgärd från riksdagens sida är inte påkallad. N är det gäller frågan om information angående det statliga pen sionssystemet vill utskottet fram hålla att åtskilligt redan nu görs i detta hänseende såväl av statens personalpensionsverk som av de statsanställdas organisationer. D et statliga pensionssystemet fram står emellertid för många som komplicerat och utfärdade bestämmelser anses svårlästa och invecklade. Behov av upplysning om systemets uppbyggnad och de enskilda bestämmelsernas innebörd och konse kvenser, inte minst i fråga om samordning med socialförsäkringsför m ånerna, är därför stort. I likhet med motionärerna och flertalet av de i ärendet hörda remissinstanserna anser utskottet att en satsning bör göras på ökad information om den statliga tjänstepensioneringen. Som fram går av den föregående redogörelsen har det för frågor av detta slag ansvariga statsrådet i svar på en interpellation tidigare i år förklarat sig beredd att medverka till att en pensionsfolder ut arbetas med upplysningar på ett enkelt och lättförståeligt sätt om väsentliga pensionsfakta. Enligt vad utskottet inhäm tat har m an inom statens personalpensionsverk påbörjat arbetet med utarbetandet av en sådan informationsbroschyr. D å således motionens syfte kan väntas bli tillgodosett genom detta arbete är någon särskild åtgärd från riks dagens sida inte påkallad. Med hänvisning till det anförda får utskottet därför hemställa att motionen 1971:476 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 16 november 1971 På socialförsäkringsutskottets vägnar TORSTEN FREDRIKSSON
Närvarande: herrar Fredriksson (s), Lundberg (s), Jonsson i Mora (fp)*, herrar Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), fru Håvik (s), herrar Mundebo (fp), N ordberg (s), Björck i Nässjö (m), Marcusson (s), fröken Pehrsson (c), herrar Hermansson i Malmberget (vpk)*, Andersson i N ybro (c) och Signell (s).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
N. O .Mauritzons Boktryckeri AB, Stockholm 1971
_______