Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motioner angående det kommunala bostadstillägget till pensionärer
Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 40 år 1971 SfU 1971:40
Nr 40
Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motioner angående det kommunala bostadstillägget till pensionärer.
S ocialförsäkringsutskottet h a r i ett sam m anhang behandlat följande två m otioner, näm ligen
1) m otionen 1971: 704 av h e rr C arlsham re m . fl. (m), i vilken hem ställts — såvitt nu är i fråg a — om utredning och förslag i fråga om förstatligande av det kom m unala bostadstillägget till folkpension sam t åstadkom m ande av enhetliga regler fö r utgivande av sådant bostads tillägg;
2) m otionen 1971:712 av h err Jonsson i M o ra m . fl. (fp), i vilken hem ställts — såvitt n u ä r i frå g a — a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t begär förslag till statliga åtg ärd er i syfte a tt utjäm na skillnaderna i utgående kom m unala bostadstillägg.
Gällande bestämmelser m. m.
E nligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kom m unalt bostads tillägg till folkpension kan kom m un fa tta beslut om a tt kom m unalt bostadstillägg skall utges i kom m unen. S ådana beslut föreligger sedan å r 1963 i alla kom m uner i riket. K om m unalt bostadstillägg u tg å r efter inkom stprövning till den som åtn ju ter folkpension i form av ålders pension, förtidspension eller änkepension och är m antalsskriven inom kom m unen.
Bostadstilläggen u tg å r enligt grunder som kom m unen själv bestäm mer. Avvikelse frå n de i lagen fastställda inkom stprövningsreglerna få r dock inte göras och inte heller få r kom m unen ställa upp villkor om viss tids bosättning i kom m unen eller liknande. F ö r pensionärer som ä r bosatta i ålderdom shem eller därm ed likställt hem äger Kungl. M aj:t m axim era d et kom m unala bostadstillägget.
Bostadstilläggen finansieras helt av vederbörande kom m un.
K om m unerna h a r i huvudsak u tfo rm at grunderna fö r bostadstillägget enligt något av följande alternativ.
A lternativ I: B ostadstillägget u tg å r m ed ett generellt belopp obe roende av den verkliga bostadskostnaden.
A lternativ II: B ostadstillägget bestäm s av bostadskostnaden inom r a m en fö r ett m axim um , beloppsmässigt eller standardm ässigt (t. ex. kost naden fö r två rum och kök).
Riksdagen 1971. 11 sami. N r 40
A lternativ III: Bostadstillägget, som utges inom ram en fö r ett m axim i belopp, består dels av ett generellt grundbelopp dels av ett belopp som är knutet till bostadskostnaden.
Av undersökningar som riksförsäkringsverket u tfö rt fram går att alternativen i januari 1969 fördelade sig m ellan de d åvarande 848 k o m m unerna så att 561 (66 % ) gått in för alternativ I, 133 kom m uner (1 4 % ) fö r alternativ II och 154 kom m uner (2 0 % ) fö r alternativ III. A lternativ I tilläm pades fra m fö r allt av de m indre kom m unerna. I ja nuari 1968 fördelade sig alternativen p å pensionärerna så att 260 966 (42 % ) fick tillägg enligt alternativ I och 360 108 (58 % ) efter altern a tiven I I och III. A v bostadstilläggen var ca 24 % reducerade på grund av inkom stprövningen.
Beloppsmässigt h a r de kom m unala bostadstilläggen av kom m unal ekonom iska, kom m unalpolitiska och an d ra skäl kom m it a tt bli mycket varierande — frå n tillägg som täcker hela den faktiska bostadskostna den vid en norm al utrym m es- och utrustningsstandard till mycket låga belopp som endast täcker en m indre del av bostadskostnaden. En tabell, häm tad från Svenska kom m unförbundets m aterial, över utgående tillläggsbelopp i juli 1968 är intagen i an d ra lagutskottets utlåtande 2LU 1970: 72 till vilken hänvisas. Av tabellen fram g år att beloppen för en sam stående vid den tidpunkten varierade frå n den nedre gränsen 200— 399 kr. till 5000— 5499 kr. p er å r jäm te någ ra fall u ta n m axim ering.
E tt stort antal kom m unsam m anslagningar h ar ägt ru m vid årsskiftet 1970/1971. M ot 848 kom m uner fö rra året svarar frå n och med i å r 464. E n undersökning, som Pensionärernas riksorganisation gjort på grund val av förhållandena efter årsskiftet, utvisar a tt kom m unsam m anslag ningarna h a ft en gynnsam inverkan på bostadstilläggens storlek och m edfört en ökad utjäm ning i principerna fö r tilläggens utgivande. Enligt denna undersökning varierar tilläggsbeloppen frå n och med i år för ensam stående frå n 500 kr. till 5 820 k r. p er å r och fö r äkta m akar frå n 600 kr. till 6 000 kr. p er å r vartill k om m er ett antal kom m uner utan m aximering.
I syfte att främ ja utvecklingen m ot större enhetlighet och sam ordning u tfärd ad e Svenska k om m unförbundet den 11 novem ber 1968 en rekom m endation b eträffande grunderna fö r bostadstillägget. M ål sättningen för bostadstilläggen form uleras i denna rekom m endation så a tt dessa — fö ru to m a tt stim ulera pensionärerna a tt söka skaffa sig lättskötta och m oderna bostäder — b ör ge största m öjliga grupp fo lk pensionärer täckning fö r den verkliga bostadskostnaden. D etta bör ske inom ram en fö r en rimlig kostnad fö r kom m unerna och med rimlig adm inistrativ belastning fö r försäkringskassorna. U tifrå n denna m ål sättning rekom m enderar förbundet a tt grunderna fö r de kom m unala bostadstilläggen u tfo rm as så a tt till alla pensionärer u tg å r ett generellt
grundbelopp, vilket som regel inte bör överstiga 700— 1000 kr., sam t a tt bostadskostnad ö ver grundbeloppet täcks intill e tt tak, som kan vara antingen beloppsm ässigt eller standardm ässigt fixerat.
R ekom m endationen h a r enligt K om m unförbundets u ppfattning lett till justeringar u p p åt av bostadstilläggens belopp. D e tta förhållande jäm te ökningen av an talet pensionärer h a r m e d fö rt betydande kostnads ökningar fö r kom m unerna. F rå n 1966 till 1971 ökade kom m unernas k ostnader fö r bostadstilläggen frå n ca 450 till ca 850 m iljoner kr. F ö r 1972 beräknas de uppgå till ca 1 m iljard kr.
Tidigare riksdagsbehandling
I sitt i maj 1968 avläm nade betänkande Pensionstillskott m. m. (SOU 1968: 21) föreslog pensionsförsäkringskom m ittén bl. a. viss uppm juk ning av inkom stprövningsreglerna för erhållande av kom m unalt b o stadstillägg. V id rem issbehandlingen av betänkandet fram förde riks försäkringsverket vissa kritiska synpunkter på förslaget i sto rt och m e nade a tt en ny översyn av pensionssystem et b o rd e kom m a till stånd. V id en sådan översyn b orde också inkom stprövningsfrågan tas upp, varvid det borde övervägas om de kom m unala bostadstilläggen hör hem m a inom socialförsäkringssystem et eller om de b ör knytas sam m an m ed bostadsstödets övriga delar. Svenska k om m unförbundet ansåg att m an borde p rö v a om tiden v a r m ogen för a tt staten övertog ansvaret fö r sam tliga pensionsförm åner som är knu tn a till den allm änna fö r säkringen, dvs. även de kom m unala bostadstilläggen till folkpensionärer. Länsstyrelsen i M alm öhus län ansåg a tt d e t skulle vara önskvärt att åstadkom m a m era likartade regler fö r de kom m unala bostadstilläggen, eftersom de nuvarande stora skillnaderna m åste anses otillfredsställande. Pensionärernas riksorganisation i Sverige pekade på de sto ra differenser som föreligger b eträffan d e bostadstilläggen i de olika kom m unerna och fö ru tsatte a tt bostadstilläggen fick en sådan utform ning a tt de täcker en godtagbar bostadsstandard å t folkpensionärerna.
I propositionen 1969: 38 m ed förslag till lag om pensionstillskott, m. m. förklarade föredragande departem entschefen a tt han inte var beredd a tt fö ro rd a utredningar av det slag som riksförsäkringsverket och K o m m u n fö rb u n d et föreslagit. S ådana utred n in g ar skulle fö r övrigt ta en avsevärd tid och de fö rb ättrin g ar beträffande de inkom stprövade förm ånerna, som kom m ittén föreslagit och som i övervägande grad m ottagits m ed tillfredsställelse av rem issinstanserna, skulle inte kunna genom föras fö rrän längre fra m i tiden. D epartem entschefen ansåg sig böra go d ta kom m itténs förslag. N ä r det gällde påpekandena från bl. a. Pensionärernas riksorganisation i Sverige om de olikheter som före ligger m ellan bostadstilläggen i olika kom m uner, erinrade d ep arte m entschefen om a tt utvecklingen i fråga om bostadstilläggen alltm era
gått i den riktningen a tt deras storlek anknutits till pensionärernas fa k tiska bostadskostnader. H an hänvisade också till innehållet i den av Svenska k o m m unförbundet u tfärd ad e rekom m endationen angående nya norm algrunder fö r bostadstillägg.
V id riksdagsbehandlingen väckte departem entschefens uttalanden inte någon gensaga (se 2L U 1969: 41).
I m otioner till 1970 års riksdag hem ställdes a tt frågan om form erna fö r det fra m tid a bostadsstödet till folkpensionärer blev förem ål fö r utredning. V id en sådan översyn borde prövas om bostadstilläggen skulle föras över från socialförsäkringssystem et till det statliga bostads stödets övriga delar. D ärvid skulle bostadsstödet till folkpensionärerna i likhet m ed bostadsstödet till barnfam iljerna kunna u tfo rm as som ett statligt grundstöd kom pletterat med kom m unala tillägg enligt av k o m m unerna beslutade grunder. I an d ra m otioner till sam m a riksdag h em ställdes om en utredning m ed uppgift a tt skapa norm er fö r kom m unala bostadstillägg som gav täckning fö r en n orm al bostadskostnad. F ö r a tt n å d etta m ål kunde det enligt m otionärerna bli nödvändigt m ed en viss statlig styrning av bostadstilläggens utform ning och adm inistration.
M otionerna behandlades av an d ra lagutskottet i utlåtandet 2LU 1970: 72. U tsk o ttet uttalad e sin anslutning till en utveckling m ot m er likform iga g runder fö r de kom m unala bostadstilläggen innebärande en anpassning av tilläggens belopp till pensionärernas faktiska bostads kostnader. E n sådan utveckling var enligt utskottet redan i gång och skulle accentueras genom de förestående kom m unsam m anslagningarna. Bakom utvecklingen spårade utskottet också K om m unförbundets ovan redovisade rekom m endation angående nya norm algrunder fö r bostads tillägg. U tsk o ttet utgick från a tt kom m unerna vid sina överväganden om grunderna fö r bostadstillägg skulle i huvudsak fö lja K o m m u n fö r bundets rekom m endation. E n utredning m ed uppgift a tt skapa norm er fö r bostadstilläggen som gav täckning fö r en n orm al bostadskostnad v ar d ä rfö r inte erforderlig. N ä r det gällde d et an d ra utredningsyrkandet h uruvida de kom m unala bostadstilläggen h ö r hem m a inom socialför säkringen eller om de b orde knytas sam m an m ed bostadsstödets övriga d elar anslöt sig utsk o ttet till vad föredragande departem entschefen a n fö rt i den ovan angivna propositionen till 1969 års riksdag.
D e kom m unala bostadstilläggens finansieringssida h a r aktualiserats i riksdagen vid e tt flertal tillfällen genom m otionsyrkanden om införande av ett statligt grundbelopp i det kom m unala bostadstillägget. Y rkandena h a r ställts i syfte bl. a. a tt uppnå en längre gående utjäm ning av de ekonom iska olikheterna m ellan kom m unerna än skatteutjäm ningssystem et i sin nuvarande utform ning ger. I enlighet m ed statsutskottets u t låtanden 1969: 36 och 1970: 120 h ar riksdagen båd a åren understrukit a tt allm änt hållna, autom atiskt verkande regler som ej inkräktar på
kom m unernas självbestäm m anderätt även i fortsättningen bö r vara huvudprincip i skatteutjäm ningssystem et. R iksdagen kunde d ärfö r inte biträda de m otionsvis fra m fö rd a yrkandena om vissa specialdestinationer.
M ed stöd av K ungl. M aj:ts bem yndigande den 24 april 1970 tillkallade chefen fö r finansdepartem entet sakkunniga m ed uppdrag a tt se över reglerna om skatteutjäm ningsbidrag till k o m m unerna — skatteutjäm ningsrevisionen. Översynen skall h a som m ålsättning a tt m ed bevarande av det nuvarande system ets principiella uppbyggnad u ppnå en bättre och rättvisare utjäm ning av det kom m unala skattetrycket i olika delar av landet.
C hefen fö r civildepartem entet tillsatte m ed stöd av K ungl. M aj:ts be m yndigande den 20 m ars 1970 en beredning m ed uppgift a tt behandla fråg o r om uppgifts- och ansvarsfördelningen m ellan stat och kom m un — länsberedningen. I avvaktan p å lösning av dessa fördelningsproblem ansåg chefen fö r finansdepartem entet — senast i e tt svar p å en in ter pellation den 9 m a rs i å r — a tt frågan om kostnadsfördelningen m ellan stat och kom m un inte skall tas upp till prövning.
M ed hänvisning till länsberedningens arbete avstyrkte finansutskottet i sitt betänkande 1971: 11 m otioner till årets riksdag m ed yrkande om en skyndsam utredning av frå g an om kostnadsfördelningen m ellan stat och kom m un. U tsk o ttet avstyrkte också e tt m otionsyrkande om fö rtu r i skatteutjäm ningsrevisionens arbete av frå g an om ett statligt grund belopp i det kom m unala bostadstillägget f ö r folkpensionärer. F inans utskottet pekade p å vad statsutskottet tidigare a n fö rt i äm net. U tskottet an fö rd e också a tt e tt statligt bidrag p å 100 k ro n o r i m ånaden till var och en av de pensionärer som i dag u p p b är bostadstillägg skulle innebära ökade statsutgifter p e r å r p å ca 800 m iljoner kr. U tsk o ttet m enade att ett sådant kostnadsåtagande frå n statsm akternas sida skulle stå i strid m o t vad riksdagen tidigare i å r u tta la t angående nödvändigheten av en restriktiv utgiftsprövning.
I en reservation till betänkandet anfördes a tt utbyggnaden av den kom m unala verksam heten lett till sto ra ekonom iska påfrestningar fö r kom m unerna. D å expansionen i hög grad sam m anhänger m ed a tt staten genom direkta beslut ålagt kom m unerna n y a uppgifter, v ar det enligt reservanterna nödvändigt a tt kostnadsfördelningen m ellan stat och kom m un uppm ärksam m as. I reservationen hem ställdes a tt riksdagen skulle anhålla om en skyndsam parlam entarisk utredning rö ran d e kom m unernas ekonom iska situation, varvid frågan om kostnadsfördelning m ellan stat och kom m un beaktades. I en annan reservation uttalades a tt kostnaderna fö r de kom m unala bostadstilläggen är m ycket betungande fö r kom m unerna. D en nuvarande ordningen b eträffan d e bostadstilläg gens finansiering utgjorde d ä rfö r ett betydelsefullt exempel p å nödvän digheten av a tt snabbt u tre d a kostnadsfördelningen m ellan stat och kom m un. D enna reservation m ynnade u t i en hem ställan a tt riksdagen
i anledning av m otionen om ett statligt grundbelopp i d et kom m unala bostadstillägget skulle ge K ungl. M a j:t till k än n a vad utsk o ttet anfört.
V id behandlingen av finansutskottets betänkande den 14 april 1971 biföll riksdagen de båd a reservationerna.
I svar p å enkla fråg o r den 26 oktober 1971 förklarade chefen för finansdepartem entet a tt direktiven för en utredning som skall behandla frå g o r om kostnadsfördelningen m ellan stat och kom m un f. n. håller på a tt utarbetas i finansdepartem entet och att h an räknade m ed a tt u tre d ningen skulle k unna tillsättas inom de närm aste m ånaderna.
D et kan tilläggas a tt Svenska k o m m unförbundet i en skrivelse den 1 oktober 1971 till chefen fö r socialdepartem entet hem ställt a tt staten — m o t bakgrund av kom m unernas ekonom iska situation och kostnads utvecklingen fö r bostadstilläggen till pensionärer — m edverkar till finansieringen av bostadstilläggen. D etta bö r enligt förbundets mening läm pligen ske genom in förande av ett statsbidrag bestäm t till visst belopp fö r varje pensionär som ä r berättigad till kom m unalt bostads tillägg. F ö rb u n d e t föreslår a tt d et statliga bidraget bestäm s till 500 k ro n o r fö r varje pensionär, dock högst det belopp pensionären up p bu rit i bostadstillägg. F ram ställningen övervägs f. n. i K ungl. M aj:ts kansli.
Utskottet
I förevarande m otioner, 1971:704 och 1971:712, hem ställs om u t redning och förslag till enhetliga regler fö r utgivande av kom m unalt bostadstillägg till folkpensionärer. R iktpunkten b ö r enligt den först n äm nda m otionen vara att tillägget skall täcka hela bostadskostnaden, inklusive till boendet k n u tn a utgifter för bränsle, lyse, telefon m. m., upp till ett tak som fastställs likvärdigt kom m un fö r kom m un i rela tion till ortens pris. F ö r a tt påskynda uvecklingen m ot likvärdiga reg ler fö r bostadstillägg i hela la n d et bör m an enligt m otionen 1971:704 överväga ett förstatligande av tilläggen och enligt m otionen 1971:712 p röva någon form av statligt bidrag till finansieringen av tilläggen.
A v den tidigare redogörelsen fram går att k o m m unerna i huvudsak u tfo rm at grunderna fö r d e kom m unala bostadstilläggen enligt något av följande tre alternativ. D et första alternativet innebär a tt ett gene rellt tillägg utgår till alla pensionsberättigade inom kom m unen, obe roende av pensionstagarens bostadskostnad, d et an d ra att tillägget i sin helhet bestäm s av bostadskostnaden inom ram en för ett m axim ibelopp. D e t tredje alternativet utgör en kom bination av de båd a fö rsta och innebär att bostadstillägget utgår, inom ram en fö r e tt m axim ibelopp, dels m ed ett generellt grundbelopp, dels m ed ett belopp som är knutet
till bostadskostnaden. Beloppsm ässigt uppvisar de kom m unala bostads tilläggen betydande v ariationer — frå n tillägg som täck er hela den faktiska bostadskostnaden vid en norm al utrym m es- och utrustningsstandard till belopp som täck er en m indre del av bostadskostnaden.
Svenska k o m m unförbundet utfärd ad e i novem ber 1968 anvisning a r fö r kom m u n ern a angående norm algrunder fö r bostadstillägg. I des sa anvisningar rekom m enderar K om m unförbundet att grunderna för bostadstilläggen utform as i enlighet m ed det tredje alternativet. A lla pensionärer b ö r få ett generellt grundbelopp, vilket som regel inte bör överstiga 700— 1 000 k ro n o r p e r år, sam t få sina bostadskostnader över grundbeloppet täck ta intill ett tak, som kan vara antingen be loppsm ässigt eller standardm ässigt fixerat.
R ekom m endationen ledde m ed ganska om edelbar verkan till att pen sionärerna i ö k ad utsträckning kom att erhålla bostadstillägg som täck er hela bostadskostnaden upp till ett visst m axim um . E n accentue ring av denna utveckling h a r k u n n at noteras i sam band m ed kom m un sam m anslagningarna — särskilt det sto ra antalet sam m anslagningar som ägde ru m vid senaste årsskiftet — vilka ofta gjort d et nödvän digt att ta ställning till bostadstilläggens konstruktion och storlek. E n ligt utskottets m ening k an utvecklingen m ot enhetliga g runder för u t givande av bostadstillägg n u m e ra sägas vara p å så god väg a tt någon särskild utredning av frå g an inte är erforderlig. U tskottet avstyrker d ärfö r bifall till m otionerna i dessa delar.
N ä r det gäller frå g an om förstatligande av bostadstilläggen eller in fö ran d e av e tt statligt bidrag till dessa vill utskottet erin ra om den be gäran, som riksdagen i våras gjorde om utredning rö ran d e kom m u nernas ekonom iska situation varvid fråg an om kostnadsfördelningen m ellan stat och kom m un skulle beaktas. U tskottet vill också erinra om det uttalande som riksdagen sam tidigt gjorde att den nuvarande ordningen b eträffande finansieringen av de kom m unala bostadstillläggen till p ensionärer u tg ö r ett betydelsefullt exem pel på nödvändig heten av a tt kostnadsfördelningen m ellan sta t och kom m un snabbt utredes. E nligt v ad ch efen fö r finansdepartem entet nyligen h ar u p p givit i svar p å enkla fråg o r håller direktiven till en utredning som skall behandla kostnadsfördelningen m ellan stat och kom m un f. n. på a tt utarbetas i finansdepartem entet. U tredningen beräknas k unna bli tillsatt inom de närm aste m ånaderna. M ed hänsyn till riksdagens be slut tidigare i å r ta r utskottet fö r givet a tt fråg an om bostadstilläggens finansiering kom m er att ingå i utredningens arbetsuppgifter. M otionä rernas k rav p å utredning angående förstatligande av bostadstilläg gen, helt eller delvis, to rd e därigenom kom m a a tt bli tillgodosedda. N ågot initiativ frå n riksdagens sida i dessa hänseenden är således inte påkallat.
M ed hänvisning till vad utskottet anfört får utskottet hem ställa
a tt m otionen 1971:704, såvitt nu ä r i fråga, och m otionen
1971:712, såvitt n u ä r i fråga, inte föranleder n ågon riks
dagens åtgärd.
S tockholm den 16 novem ber 1971 P å socialförsäkringsutskottets vägnar T O R S T E N F R E D R IK S S O N
Närvarande: h e rra r F redriksson (s), L undberg (s), Jonsson i M ora (fp)*, h errar R ingaby (m), K arlsson i R onneby (s), M agnusson i N ennesholm (c), fru H åv ik (s), h e rra r M undebo (fp), N o rd b erg (s), Björck i N ässjö (m), M arcusson (s), frö k en P ehrsson (c), h e rra r H erm ansson i M alm berget (vpk)*, A ndersson i N ybro (c) och Signell (s).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
N . O. M auritzons Boktryckeri AB, Stockholm 1971