Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion om samordning av hjälpinsatser vid arbetslöshet och sjukdom

Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 6 år 1971 SfU 1971: 6

Nr 6

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion om samordning av hjälpinsatser vid arbetslöshet och sjukdom.

Motionen

I m otionen 1971: 726 av h e rra r W erner i M alm ö och K o m sted t hem ­ ställes »att riksdagen m åtte hos Kungl. M aj:t anhålla att m otionen för b eaktande m åtte överläm nas till utredningen om sjukpenning vid arbets­ värd m. m.»

I m otionen, som väsentligen ta r sikte p å de problem som föreligger be­ träffan d e sam ordning av sam hällets stödåtgärder till den som åtnjuter arbetsvärd, fram hålls inledningsvis a tt den förekom m ande splittringen p å olika hjälpform er vid arbetslöshet av den enskilde upplevs som för­ virrande o ch inte alltid rättvis. A rbetslöshetsstödet å t den, som inte h unnit kvalificera sig fö r bidrag från erkänd arbetslöshetskassa, skiftar i om fattning beroende p å om vederbörande vänder sig till socialvården eller till arbetslöshetsnäm nden, vilket av m otionärerna betecknas som otillfredsställande. Situationen ä r enligt m o tionärerna än m er kom pli­ cerad vid bestäm m ande av utbildningsbidrag u n d er arbetsm arknadsut­ bildning. Svårigheterna sam m anhänger med att det i praktiken inte går att dra någon k la r gräns m ellan den, som genom går rehabilitering i form av arbetsvärd efter sjukdom eller skada, och annan utbildningssökande. M otionärerna fram håller att det föreligger ett stark t behov av adm inistrativ förenkling och större rättstrygghet fö r den enskilde i des­ sa frågor. Enligt m o tionärerna ä r arbetsm arknadsstyrelsen generös i sin tilläm pning av bidragsbestäm m elserna m edan riksförsäkringsverket re­ kom m enderat m ycket stor restriktivitet i fråga om rä tt till sjukpenning under arbetsvärd. H äro m anförs i m otionen vidare:

N u varande system ä r icke bra. H ögst kvalificerade tjänstem än vid försäkringskassorna och den statliga arbetsvärden få r n u spilla tid på a tt i fall efter fall tillsam m ans söka kom m a överens om vad som skall gälla. Om sjukpenning tillåtits utgå, skall den enligt riksförsäkringsver­ k et dras in efter viss tid så snart m an anser a tt den försäkrade hunnit så långt i utbildningen a tt h an eller ho n kan antas v ara kapabel a tt fö r­ tjäna m inst hälften så sto r arbetsinkom st som den »han hade h a ft om h a n varit frisk och fo rtsa tt sitt gam la yrke» (riksförsäkringsverkets cirkulärserie n r 6/1968). D etta k a n innebära a tt en person som beviljats en tvåårig utbildning m ister sjukpenningen efter e tt år och m åste fo rt­ sätta p å en lägre ekonom isk nivå.

S ådana fö rb ättrin g ar då d e t gäller ekonom iskt stöd till den enskilde u n d er arbetsm arknadsutbildning b ö r åstadkom m as a tt

Riksdagen 1971.11 sami. Nr 6

a) alla bidrag utanordnas från ett en d a håll till den enskilde, läm pli­ gen genom länsarbetsnäm nden,

b) bidragen u tg å r enligt generella norm er, som ta r hänsyn till den enskildes behov och som ä r m era generösa m ot fullständiga fam iljer än nuvarande principer,

c) utbildningsbidrag på anm odan av den utbildningssökande utgår m ed belopp som m o tsvarar vad som eljest i tilläm pliga fall ku n n at utgå i form av sjukpenning frå n allm än försäkringskassa eller dagersättning från erkänd arbetslöshetskassa.

Gällande bestämmelser m. m.

Med rehabilitering avses sådan verksam het som syftar till a tt åte r­ ställa den fysiska och psykiska funktionsförm ågan hos sjuka eller ska­ dade m änniskor eller hjälpa dem att övervinna invaliditet, så att de i görlig m ån b lir självförsörjande och oberoende. Inom rehabiliteringsverksam heten skiljer m an m ellan den m edicinska och den yrkesbetonade rehabiliteringen (arbetsvärd). Till arbetsvärden hän fö rs alla icke m edicinska åtgärder, som kan vara erforderliga för att ino rd n a partiellt arbetsföra i produktionen. Exem pel p å arbetsvårdande åtgärder ä r arbetsprövning, arbetsträning, yrkesutbildning, skyddad sysselsättning och näringshjälp.

E nligt 4 kap. 2 § lagen om allm än försäkring (A FL) åligger det försäkringskassa a tt vid m era långvariga sjukdom sfall - i främ sta ru m ­ m et sådana d ä r sjukpenning eller sjukhusvård utgivits fö r nittio dagar i följd - undersöka huruvida skäl föreligger a tt vidta rehabiliteringsåtgärder. Om sådan åtgärd befinns erforderlig, skall kassan se till a tt den vidtas. R ehabiliteringsfrågor behandlas i försäkringskassa av ett sam arbetslag som består av representanter fö r kassan och länsarbetsnäm n­ den.

U n d er tid d å fö rsäkrad ä r förem ål fö r rehabiliterande åtgärder kan sjukpenning utgå. F ö r rä tt till sjukpenning krävs enligt huvudregeln i 3 kap. 7 § A F L a tt sjukdom förorsakat nedsättning av arbetsförm ågan m ed m inst hälften. Som sjukdom anses jäm väl sådant tillstånd av ned­ satt arbetsförm åga, som förorsakats av sjukdom fö r vilken sjukpenning utgivits och som alltjäm t kvarstår efter sjukdom ens upphörande. Om den försäkrade ä r förem ål fö r rehabiliterande åtgärder enligt 4 kap. 2 § A FL , skall arbetsförm ågan enligt 3 kap. 8 § A F L anses n edsatt i den m ån den försäkrade därigenom är förhindrad a tt u tfö ra förvärvs­ arbete. F örtidspension eller sjukbidrag kan också utgå u n d er rehabili­ tering: särskilt gäller det fall d ä r rehabiliteringen kan väntas ta lång tid och d är pensionförm ånerna h a r större värde fö r den försäkrade än sjukpenningen.

T ill ledning fö r tilläm pningen av bestäm m elsen om sjukpenning vid arbetsvård h a r riksförsäkringsverket på grundval av avgöranden i försäkringsdom stolen hösten 1967 i cirkulär till försäkringskassorna (S n r

6/68) läm nat vissa föreskrifter. V erket h a r därvid angivit att en fö ru t­ sättning för att åtgärd enligt 4 kap. 2 § A F L skall anses föreligga är att den sjukdom som föranlett arbetsvärden red a n m edfört eller - om å t­ gärden ej vidtas - k an kom m a att m edföra nedsättning av arbetsför­ m ågan m ed m inst hälften. Om det k an antas att försäkrad, om arbets­ värden ej kom m er till stånd, p å den allm änna arbetsm arknaden skulle k u n n a u ppnå och behålla en arbetsinkom st m otsvarande m inst hälften av den han kun n at påräk n a om han v arit frisk, skall arbetsförm ågan inte anses nedsatt m ed m inst hälften och sjukpenning ej utgå.

K an sjukpenning utgå, blir frågan huru v id a tiden för utgivande av sjukpenning skall begränsas till viss del av arbetsvårdstiden beroende av om arbetsvärden k an antas fortgå längre tid än som k an anses erfo rd er­ ligt för att den försäkrade skall k u n n a återgå i arbete och förvärva m inst hälften av den arbetsinkom st han k u n n at p årä k n a i sin tidigare sysselsättning om han varit frisk. Skulle h an t. ex. e fte r en ettårig kontorsutbildning k u n n a p årä k n a m inst hälften så stor arbetsinkom st som den han hade h a ft om h an varit frisk och fo rtsatt i sitt gam la yrke, skall sjukpenningtiden begränsas till ett år även i sådant fall, då arbets­ vårdstiden ä r längre (t. ex. treårig ingenjörsutbildning).

F örsäkrad, som av arbetsvårdsorgan beviljats arbetsvärd i form av arbetsprövning, arbetsträning eller yrkesutbildning, erhåller u nder tid denna p ågår utbildningsbidrag enligt vissa i arbetsm arknadskungörelsen och i arbetsm arknadsstyrelsens anvisningar till denna angivna grunder. U tbildningsbidraget u tgår efter individuell behovsprövning m ed ett grundbidrag av f. n. för m ånad högst 575 k ro n o r fö r gift och 525 k ro ­ n o r för ogift person, vartill kom m er tillägg i form av hyresbidrag, familjetillägg och särskilt bidrag, avseende bl. a resekostnadsersättning och ersättning för läkarundersökning. U tbildningsbidraget m inskas i princip m ed bl. a. erhållen sjukpenning eller pension från den allm änna försäkringen, dock ej m ed större belopp än a tt visst m inim ibelopp av grundbidraget fö r m ånad alltid kom m er a tt utgivas. Storleken av detta s. k. stim ulansbidrag - som växlar allteftersom utbildningen äger rum i eller utom hem orten och om vederbörande ä r fam iljeförsörjare eller ej - uppgår i regel till m inst 262 kro n o r fö r m ånad. U tbildningsbidrag be­ viljas i fråga om yrkesutbildning och arbetsprövning vid statens arbetsklinik av länsarbetsnäm nd. V id arbetsprövning vid annan institution och vid arbetsträning beslutar den huvudm an som driver institutionen. Bi­ drag som u tgår av kom m unala m edel m ot statsbidrag benäm nes d ä r­ vid klientersättning.

Pågående utredningsarbete

I gem ensam fram ställning till Kungl. M aj:t den 17 decem ber 1968 hem ställde riksförsäkringsverket och arbetsm arknadsstyrelsen om än d ­ ring i lagen om allm än försäkring av innebörd att sjukpenning inte

skulle utgå till fö rsäkrad under tid då denne efter arbetsvårdsm yndighets förm edling undergick arbetsvärd i form av yrkesutbildning.

M yndigheterna konstaterade a tt nuvarande system, d ä r den försäk­ rade under arbetsvärd erhåller försörjning från tv å skilda håll - försäk­ ringskassa och arbetsvårdsm yndighet - m edförde påtagliga olägenheter och icke fyllde rim liga krav p å tillförlitlighet, effektivitet o ch lätth an ter­ lighet. BI. a. fram hölls som vanskligt att bedöm a en försäkrads förvärvs­ förm åga på den allm änna arbetsm arknaden vid arbetsvärdens början lik­ som också att avgöra vid vilken tidpunkt u n d er utbildningstiden för­ sörjningsförm åga skulle anses h a inträtt och sjukpenning p å grund d är­ av ej vidare skulle ifrågakom m a.

M yndigheterna ifrågasatte, om inte systemet, i varje fall d ä r arbets­ värden avser yrkesutbildning, borde avlösas av e tt annat, d ä r ersätt­ ning u nder utbildningstiden utgick enbart i form av bidrag frå n arbets­ m arknadsverket. Sjukpenningförsäkringen skulle bli vilande så länge utbildningen pågick och aktualiseras först efte r dess avslutande eller vid avbrott i densam m a. E n förutsättning fö r genom förande av en an­ ordning av angivet slag var a tt bidraget i varje särskilt fall anpassades så att det ej understeg den sjukpenning som eljest skulle utgivas jäm te stim ulansbidrag. H ä rfö r erfordrades ändringar i arbetsm arknadskungörelsen och A FL.

Fram ställningen från de båda m yndigheterna h ar rem issbehandlats. E m ellertid har verkens förslag av olika skäl inte befunnits m edföra en tillfredsställande lösning av de problem som uppstått.

C hefen fö r socialdepartem entet h a r på gru n d h ärav efter bem yndi­ gande av Kungl. M aj:t den 20 m ars 1970 tillkallat en sakkunnig med uppdrag att utreda frågan om sjukpenning vid arbetsvärd m . m . I di­ rektiven för utredningsm annen anförs bl. a.

M ed utgångspunkt i att den allm änna försäkringen även i fortsätt­ ningen skall k unna stödja arbetsm ässiga rehabiliteringsåtgärder bö r en utredning ske om den läm pliga utform ningen av de n ärm a re villkoren för d etta stöd. E n ändam ålsenlig sam ordning m ellan de fö rm ån er som utgår från den allm änna försäkringen och dem som u tgår frå n arbetsvårdsorganen skall eftersträvas. V id utredningen bör, m ot bakgrund av de erfarenheter som n u gällande n o rm er gett, särskilt beaktas önskvärd­ heten av en sådan utform ning av reglerna att de så långt m öjligt m ed­ ger för den försäkrade att redan vid arbetsvärdens början överblicka vad som kom m er att gälla för honom u nder rehabiliteringstiden.

N uvarande norm er fö r utgivande av sjukpenning h a r visat sig med­ fö ra de största bedöm ningssvårighetem a i frå g a om de m ycket långva­ riga rehabiliteringsåtgärderna. F ö r dessa fall b ö r särskilt undersökas vilka m öjligheter till en m era ändam ålsenlig ordning som k a n stå till buds inom ram en fö r reglerna inom förtidspensioneringen.

E n viktig uppgift vid utredningsarbetet b ö r slutligen vara att söka åstadkom m a regler som m edger en från adm inistrativ synpunkt rationell handläggning av stödet.

H ä r m å vidare näm nas att statsrådet H olm qvist u n d er hösten 1970 tillkallat en sakkunnig fö r översyn ö v bidragsbestämmelser m . m . inom arbetsm arknadsutbildningen. Enligt direktiven skall den sakkunnige bl. a. se över reglerna om sam ordning av utbildningsbidrag m ed vissa an d ra förm åner. D e t anges att den sakkunnige därvid skall sam råda m ed u t­ redningen röranden frågan om sjukpenning vid arbetsvärd m . m.

Utskottet

I förevarande m otion tas upp problem rö ran d e sam ordning av sam ­ hällets stödåtgärder till dem som åtn ju ter arbetsvärd i form av arbets­ m arknadsutbildning.

F rå g o r m ed d irekt anknytning till de i m otionen berörda problem en utreds f. n. av den fö rra våren tillsatta utredningen om sjukpenning vid arbetsvärd m. m . I direktiven fö r utredningen pekas på a tt rådande norm er fö r utgivande av sjukpenning u n d er tid fö r arbetsvärd h a r visat sig m edföra vissa tilläm pningssvårigheter, som berörts i en fram ställ­ ning till Kungl. M ajit från riksförsäkringsverket och arbetsm arknads­ styrelsen. I fram ställningen h a r föreslagits bl. a. att nuvarande system, innebärande att försäkrad u nder arbetsvärd erhåller försörjning från två skilda håll - försäkringskassa och arbetsvårdsm yndighet — borde avlösas av ett annat, d ä r ersättning utges en b art i form av bidrag från arbetsm arknadsverket. Enligt direktiven h a r em ellertid verkens förslag inte befunnits m edföra en tillfredsställande lösning av de problem som uppstått. I direktiven anges a tt den allm änna försäkringen även i fortsättningen skall kunna stödja arbetsm arknadsm ässiga rehabiliteringsåtgärder och att en ändam ålsenlig sam ordning m ellan de fö rm å n er som utgår frå n försäkringen och de som u tg å r frå n arbetsvårdsorgan b ö r ef­ tersträvas. V idare uttalas att utredningen bö r söka åstadkom m a regler, som dels möjliggör fö r den försäkrade att redan vid arbetsvärdens b ör­ jan k u n n a överblicka vad som k o m m er a tt gälla fö r honom u n d er rehabiliteringstiden och dels m edger en frå n adm inistrativ synpunkt ratio ­ nell handläggning av stödet.

M otionärerna p ekar på vissa olägenheter m ed det nuvarande syste­ m et och utta la r att det föreligger ett starkt behov av adm inistrativ för­ enkling och större rättssäkerhet fö r den enskilde i dessa frågor. M otio­ nen innehåller vidare vissa ko n k reta förslag till ändring av nuvarande bestäm m elser, bl. a. beträffande handläggningen av bidragsfrågom a och i fråga om bidragens storlek. M o tionärerna begär a tt m otionen för beak­ tande m åtte överläm nas till utredningen om sjukpenning vid arbets­ värd m. m.

D e i m otionen fram fö rd a synpunkterna och förslagen ä r enligt u t­ skottets bedöm ning sam tliga av den a rt att de innefattas i direktiven fö r den ovannäm nda utredningen. D å det således kan fö rutsättas att

utredningen, även utan att m otionen överläm nas till densam m a, k o m ­ m er a tt överväga de fråg o r som tas u p p i m otionen, avstyrker utskottet m otionsyrkandet.

U tskottet hem ställer

a tt m otionen 1971: 726 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 2 m ars 1971

P å socialförsäkringsutskottets vägnar E R IC CA R LSSO N

Närvarande: h erra r Carlsson i V ikm anshyttan (c), L undberg (s), Jo n s­ son i M o ra (fp), Fredriksson (s), R ingaby (m), fröken Sandell (s), h e rra r M agnusson i N ennesholm (c), K arlsson i R onneby (s), M undebo (fp), fru H åvik (s), h e rr Björck i Nässjö (m), fröken P ehrsson (c), h e rra r H erm ansson i M alm berget (vpk), M arcusson (s)* och Signell (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

.

ESSELTE TRYCK, STHLM 71 7 1 2 0 8 2