Skatteutskottets betänkande i anledning av motion angående befriese från arvsskatt för de fria trossamfunden och invandrarkyrkorna

Skatteutskottets betänkande nr 23 år 1971 SkU 1971:23

Nr 23

Skatteutskottets betänkande i anledning av motion angående be­ frielse från arvsskatt för de fria trossamfunden och invandrarkyrkorna.

Motionen

I motionen 1971: 34 av herr Helén m. fl. (fp) yrkas bl. a. ändrade bestämmelser angående uttagande av arvsskatt i syfte att införa skat­ tefrihet för stiftelse och sammanslutning med huvudsakligt syfte att främ ­ ja religiösa ändamål.

Övriga till skatteutskottet hänvisade delar av motionen har behand­ lats i betänkande nr 17.

Gällande bestämmelser m. m.

Staten är enligt 3 § förordningen (1941: 416) om arvsskatt och gåvo­ skatt befriad från sådan skatt. Detsamma gäller stiftelser och andra sammanslutningar som ansetts främ ja ett i särskilt hög grad allmän­ nyttigt ändamål. Befriade är sålunda försvarsstiftelser samt stiftelser med huvudsakligt ändamål att främ ja barns eller ungdoms vård och fostran eller utbildning, vård av behövande ålderstigna, sjuka eller lytta, eller vetenskaplig undervisning eller uppfostran. Skattebefrielsen för staten om fattar bl. a. svenska kyrkan. A ndra allmännyttiga stiftelser och sammanslutningar är enligt 38 § befriade från gåvoskatt men inte från arvsskatt. Till stiftelser av denna art hör bl. a. sådana som främ jar religiösa, välgörande eller sociala ändamål. Dessa stiftelser arvsbeskattas enligt skatteklass lil, dvs. enligt en skatteskala som i sina lägre skikt överensstämmer med den som gäller för andra arvtagare än efterlevande make och barn men som beträffan­ de skattepliktiga lotter över 30 000 kr. stannar vid 30 % av överskju­ tande belopp.

Kapitalskatteberedningen föreslog i sitt betänkande Kapitalbeskatt­ ningen (SOU 1969: 54) att arvs- och gåvoskattefriheten skulle samord­ nas och begränsas till att gälla i huvudsak staten, försvarsstiftelser och sammanslutningar som främ jar högre undervisning eller uppfostran.

1 Riksdagen 1971. 6 sa m i N r 23

I prop. 1971: 71 föreslog departementschefen emellertid oförändrade regler och åberopade som motiv härför att beredningens förslag vid remissbehandlingen m ött stark kritik. Endast mycket tungt vägande skäl borde enligt hans mening föranleda inskränkningar i skattefriheten, och de skäl som beredningen åberopat ansåg han inte tillräckligt överty­ gande. Å andra sidan menade han att de rättssubjekt, som åtnjöt både arvs- och gåvoskattefrihet, främjade en i så hög grad allmännyttig verk­ samhet att andra organisationer inte hade anledning att känna sig till­ bakasätta. Bl. a. med hänsyn härtill var det enligt departementschefen obefogat att, som föreslagits av några remissinstanser, utvidga arvs­ skattefriheten. Vid riksdagsbehandlingen av propositionen väcktes motioner om såväl lättnader som skärpningar av stiftelsernas beskattning. Med anledning härav framhöll bevillningsutskottet (BeU 1970:40) — som tidigare erinrat om att koncentrationsutredningen i sitt betänkande Ägande och inflytande inom det privata näringslivet (SOU 1968: 7) fäst uppm ärk­ samheten på stiftelsernas roll vid förmögenhetsfördelningen och ansett att den i samband därmed förda debatten manade till försiktighet i fråga om åtgärder som måste tolkas som ett ytterligare befästande av stif­ telsernas skatteförmåner — att motionsyrkandena berörde endast delar av ett större frågekomplex. D etta frågekomplex borde enligt utskottets mening bli föremål för en mer allsidig utredning än den kapitalskatteberedningen enligt sina direktiv haft att verkställa. Utskottet förutsatte att Kungl. M aj:t uppmärksammade dessa spörsmål och avstyrkte därför motionerna. Betänkandet godkändes av riksdagen.

Enligt direktiven för företagsskatteberedningen (Fi 1970: 77) bör be­ redningen ta upp frågan om friheten från inkomst- och förmögenhets­ skatt för vissa stiftelser. Vid sin prövning av denna fråga bör utred­ ningen bl. a. överväga om den ändamålsbestämning som f. n. gäller som villkor för skattefrihet är lämplig. D et kan enligt direktiven ifrågasättas om inte villkoren bör göras snävare mot bakgrunden av den utveckling samhällets verksamhet num era fått p å hithörande område.

Utskottet

Yrkandet i motionen 1971: 34, att de fria trossamfunden och invandrarkyrkom a skall befrias inte såsom nu endast från gåvoskatt utan även från arvsskatt, skall ses bl. a. m ot bakgrunden av att svenska kyrkan är befriad från båda dessa skatter. Enligt motionärernas uppfattning bör en större jämlikhet åstadkommas mellan svenska kyrkan och övriga trossamfund, vilka bedriver en från allmän synpunkt betydelsefull verk­ samhet under ekonomiskt ogynnsamma villkor. I stort sett motsvarande yrkanden, som det skatteutskottet nu har att

behandla, har vid upprepade tillfällen avvisats av riksdagen. Som de­ partementschefen anförde i prop. 1970: 71 till föregående års riksdag, främ jar de rättssubjekt, som åtnjuter både arvs- och gåvoskattefrihet, en i så hög grad allmännyttig verksamhet att andra organisationer inte har anledning att känna sig tillbakasätta. E tt bifall till yrkandet i den nu ifrågavarande motionen skulle emellertid föranleda att även andra allmännyttiga organisationer skulle kunna ställa befogade krav på sam­ m a förmånliga behandling. A tt nu ytterligare befästa deras förm åner vid beskattningen bör — bl. a. av skäl som bevillningsutskottet anfört i sitt betänkande 1970: 41 — inte komma i fråga. Skatteutskottet vill i sammanhanget också påpeka att den num era tillsatta företagsskatteberedningen (Fi 1970: 77) enligt sina direktiv har att överväga om inte villkoren för stiftelsernas skatteförmåner bl. a. vid inkomstbeskattning­ en bör göras snävare. D et av m otionärerna påtalade förhållandet att svenska kyrkan är be­ friad från arvsskatt beror inte på dess ändamål utan på att den fort­ farande utgör ett statsorgan. Staten är — liksom vissa stiftelser med ett i särskilt hög grad allmännyttigt ändamål — befriad från arvsskatt. A tt religiösa och andra allmännyttiga sammanslutningar befriats från gåvoskatt har motiverats med att en gåvobeskattning i dessa fall i allt­ för hög grad skulle motverka benägenheten att ge gåvor till allmännyt­ tiga ändamål. Denna synpunkt kan emellertid inte åberopas som skäl för befrielse från arvsskatt. Bortsett från arv till make och barn beräk­ nas nämligen arvsskatten för dessa sammanslutningar efter samma el­ ler — beträffande skattepliktiga lotter över 30 000 kr. — väsentligt gynnsammare regler än som gäller fö r andra skattskyldiga. U tskottet avstyrker således motionen 1971: 34.

M ed hänvisning till det anförda hemställer utskottet att riksdagen avslår motionen 1971: 34, i vad den behandlas i detta betänkande.

Stockholm den 15 april 1971

På skatteutskottets vägnar

E R IK BRANDT

Närvarande: herrar Brandt (s), Engkvist (s), fruar Nettelbrandt* (fp), Holmqvist* (s), herrar Kristenson (s), Josefson i Arrie (c), W ärnberg (s), Larsson i Um eå (fp), Carlstein (s), Nilsson i Trobro (m), W ikner (s), Sundkvist* (c), Stadling (s) och Olof Johansson i Stockholm (c). * Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av fru Nettelbrandt (fp), herrar Josefson i Arrie (c), Larsson i Umeå (fp), Nilsson i Trobro (m), Sundkvist (c) och Olof Johansson i Stock­ holm (c), vilka

dels anfört följande: »Som framhålls i motionen 1971: 34 driver de fria trossamfunden och invandrarkyrkorna en i hög grad allmännyttig verksamhet under ekonomiskt ogynnsamma villkor. Trots en allmän strävan att åstadkom­ m a större jämlikhet med svenska kyrkan, har skillnaderna i ekonomis­ ka förutsättningar ökat. Införandet av den allmänna arbetsgivaravgiften och de höjda indirekta skatterna har bidragit till denna utveckling, efter­ som dessa trossamfund inte liksom svenska kyrkan kan kompensera sig för uppkommande kostnadsökningar genom höjd utdebitering. De skilda villkor som gäller för svenska kyrkan och för övriga tros­ samfund fram träder bl. a. i de olika regler som gäller vid arvsbeskatt­ ningen. Om en sammanslutning skall erlägga arvsskatt eller ej avgörs i princip med hänsyn till arten av den verksamhet sammanslutningen bedriver. Fastän verksamhetens art inom svenska kyrkan och de övriga trossamfunden i allt väsentligt är identisk, är emellertid svenska kyrkan i motsats till de sistnämnda befriad från arvsskatt. A tt tidigare års riksdagar avvisat i och för sig välmotiverade mo­ tionsyrkanden, att sådana rättssubjekt som är befriade från gåvoskatt skall befrias även från arvsskatt beror inte på skilda uppfattningar i ovan angivna hänseenden, utan på skäl som delvis fallit bort sedan ställ­ ning num era tagits till kapitalskatteberedningens år 1969 framlagda be­ tänkande. De invändningar, som vid 1970 års riksdag kvarstod mot mo­ tionsyrkanden av denna innebörd, var att de från arvsskatt befriade rättssubjekten främ jar en i så hög grad allmännyttig verksamhet, att andra organisationer inte hade anledning att känna sig tillbakasätta och att den förda debatten om stiftelsernas roll vid förmögenhetsfördelningen manade till försiktighet i fråga om åtgärder som kunde befästa stiftelsernas förm åner vid beskattningen. Yrkandet i motionen 1971: 34 berör emellertid endast religiösa or­ ganisationer. Dessa är, som fram går av vad vi tidigare anfört, missgyn­ nade vid beskattningen, och några svårigheter att avgränsa dessa orga­ nisationer från sådana stiftelser, som torde ha avsetts i det återgivna uttalandet, föreligger inte. Vi delar således motionärernas uppfattning att det är både rimligt och angeläget att skyndsamt medge skattefrihet för testamentariska för­ ordnanden till förmån för de fria trossamfunden och invandrarkyrkor­ na. E tt ytterligare skäl härtill är den bristande överensstämmelsen mel­ lan beskattningsreglerna vid arv och gåva. A tt gåvor är befriade från

skatt innebär ofta att rena tillfälligheter avgör om en donation skall beskattas eller ej. Många personer som h ar bestämt sig fö r att över­ läm na en del av sin förmögenhet till ett trossamfund av detta slag kän­ ner ej till skattekonsekvenserna av att detta ej sker under livstiden. M ed det anförda tillstyrker vi motionen 1971: 34 i nu ifrågavaran­ de del.»

dels ansett att utskottet bort hemställa att riksdagen med bifall till motionen 1971: 34 i nu ifrågavarande del antar följande

Förslag till

Förordning

om ändring i förordningen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt skall ha nedan angivna lydelse.

F rån skattskyldighet---------------- vissa släkter;

akademi och sådan stiftelse eller akademi, trossamfund, invandsammanslutning, som har till hu­ rarkyrka och sådan stiftelse eller vudsakligt ändamål att främ ja ve­ sammanslutning, som h ar till hu­ tenskaplig undervisning eller forsk­ vudsakligt ändamål att främ ja ve­ ning. tenskaplig undervisning eller forsk­ ning. Skattebefrielse e n lig t--------------- eller sammanslutning.

D enna förordning träder i kraft den 1 juli 1971. Äldre bestämmelser tillämpas dock om skattskyldighet inträtt dessförinnan.

T R Y C K E R I B O L A G E T IVAR H / E G G S T R Ö M A B. S T O C K H O L M 1 9 71