Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner angående vissa uppbördsfrågor m. m.

S k a t te u t s k o t te t s b etä n k a n d e nr 51 år 197 1 SkU 1 97 1:51

Nr 51

S k a tteu tsk o ttets betänkande i anledning av m otion er angående vissa uppbördsfrågor m. m .

M otionerna

I d e tt a b e tä n k a n d e beh an d la s

m o t i o n e n 1 9 7 1 :1 6 8 av h e r r a r Bengtsson i L a n d s k ro n a (s) o c h H e n ­ ningsson (s) vari hemställs a t t riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit be gär sådana ä n d rin g a r i gällande u p p b ö r d s k o n tr o l l a tt tid e n från d e t a tt avdragen k ällsk att skall vara inleverer ad från arbetsgivare till dess a tt alla nödvändig a k o n t r o ll e r o c h e v e n tu e llt ö v e rlä m n a n d e av äre n d e till k r o n o ­ fo g d e m y n d ig h e t h a r sk e tt blir b ety d lig t k o r t a r e än f ö r n ä rv aran d e;

m o t io n e n 1971:601 av h e r r H o v h a m m a r m . fl. (m , c, fp ) vari hemställs a t t riksd agen i skrivelse till Kungl. Majit begär a t t u tr e d n in g e n angående fö retag en s u ppgifts- och u p p b ö r d s s k y ld ig h e t erhåller tilläggsdirektiv a tt u t a r b e ta förslag o m skälig e rs ä ttn i n g för

1. d en u p p g if tss k y ld ig h e t so m åläggs fö retag en och

2. d e n u p p b ö r d s s k y ld i g h e t so m åläggs företa gen:

m o t i o n e n 1 9 7 1 :6 0 7 av h e rr J o n a s s o n m. fl. (c) vari h em stä lls a tt riksdagen b e s l u ta r

1. a tt u p p b ö r d s te r m in e r n a f ö r in b e t a la n d e av p re lim in ä r s k a tt senarelägges till tid e n mellan den 15 o c h 25 i s k a t te m å n a d e r n a ja n u a r i, mars, maj, juli, s e p t e m b e r o c h n o v e m b e r , sam t

2. a t t k v ars tåen d e s k a tt u p p d e la s i tre p e r io d e r o ch a t t in b e ta ln in g av d e n n a s k a tt skall ske i m å n a d e r n a februari, april o ch ju n i;

m o t i o n e n 1 9 7 1 :6 1 9 av h e r r a r N o rd g ren ( m ) o c h A do lfs so n ( m ) vari hem s tälls a t t riksdagen h o s Kungl. Majit begär u tr e d n in g o c h förslag till in n e v a r a n d e års riksdag s y f ta n d e till b e stä m m e lse r so m m e d g e r a rb e ts ­ givare r ä t t till e rs ä ttn in g f ö r fu llg örande av u p p b ö r d s - o ch uppgif tsskyldigheter.

Gällande bestäm m elser m. m.

K o stn a d se rsä ttn in g fö r fö r e ta g e n s u p p g ifts - och u p p b ö r d s s k y ld ig h e t

I n o m d en d ir e k ta b es k a ttn in g e n h a r in te fu n n i ts någ ra b e stä m m e lse r om e r s ä ttn in g till fö retag en f ö r k o s t n a d e r i s a m b a n d m e d d eras u p p b ö r d s ­ sk y ld ig h et till s ta te n . F rå gan s aknade a k tu a lite t före 1945, d å källskattes y s te m e t införd es. I k ä lls k a tte s y s te m e t finns em elle rtid inbyggd en

R iksd a g en 1971. 6 sami. N r 51

m öjlig h et till rä n te v in s te r på de s k a tte a v d r a g s o m arbetsg iv aren gör på de anställdas lö n e r vid avlöningstillfället m e n so m h a n inte b e h ö v e r inleve­ rera till statsv erk et fö rrän u n d e r n ä r m a s t följande u p p b ö r d s t e r m in . I p r a k t ik e n to r d e s y s te m e t in n e b ä r a a t t arb etsgivare n i g e n o m s n it t u p p b ä r n å g o t m e r än en m å n a d s rä n ta p å s k a t te m e d le n . T o ta lt m o t s v a ra r en så d a n r ä n t a u p p sk a ttn in g sv is m in s t 3 0 0 milj. kr. p e r år.

I n o m den in d i r e k t a b e s k a ttn i n g e n har en f o r m av k o s tn a d s e r s ä ttn in g fu n n i ts u n d e r s tö rre delen av den tid f ö r o rd n in g e n ( 1 9 5 9 : 5 0 7 ) o m allmän v a r u s k a tt gällde. D e n n a ers ättn in g , s o m beslöts g e n o m a t t 1960 års h ö strik s d a g biföll m o t io n s y r k a n d e n h ä ro m , h a d e från b ö rjan f o r m e n av en avdragsrätt f ö r de skattskyldig a. Reglerna o m k o s t n a d s e r s ä ttn in g ä n d ra d e s s e d e r m e ra av 1961 års h ö strik s d a g o c h fick då fö lja n d e u t f o r m ­ ning.

S k attsk y ld ig a h a d e r ä tt till särskild k o s tn a d s e r s ä ttn in g f ö r s itt a rb ete med s k a t te n u n d e r fö r u t s ä t tn i n g a t t d en sk attep lik tig a o m s ä tt n in g e n u p p g ic k till visst b e lo p p . K o s tn a d s e rs ä ttn in g e n g ott skrevs d e n s k a tts k y l­ dige av länssty relsen i e f te r h a n d fö r h e lt b e s k a ttn in g s å r r ä k n a t i s a m b a n d m e d avräkningen m ellan d en erlagda p re lim in ä rs k a tte n o c h d e n slutliga s k a t t e n enligt d e n vid taxerin gen fastställda s k a tte p lik tig a o m s ä ttn in g e n f ö r b e s k a ttn in g s å re t. E rsättningen utgick i fö r h å lla n d e till d e n i avgivna d e k la r a tio n e r f ö r p relim in är allmän v a r u s k a tt redovisade sk a t te p lik tig a o m s ä tt n in g e n f ö r året — i f ö r e k o m m a n d e fall d e n re d u c e r a d e s k a t te p l i k t i­ ga o m s ä tt n in g e n .

S å lu n d a b e r ä k n a d e rs ä ttn in g u p p to g s såsom en särskild p o s t i den d e b e ts e d e l å slutlig allmän v a r u s k a tt, som skulle u tf ä r d a s f ö r varje re gistrera d skattskyldig. K o s tn a d s e rs ä t tn in g e n k o m d ärig en o m d e n s k a t t ­ skyldige till g o d o i f o r m av ö v e rs k ju ta n d e p re lim in ä r allm än v a ru s k a tt eller m i n s k a d k v a rs tå e n d e sådan s k a tt.

E rs ä ttn i n g e n u tg jo rd e

n ä r den s k a tte p lik tig a o m s ä tt n in g e n u p p g ic k till 10 0 0 0 m e n icke 25 0 0 0 kr: 4 0 k r för 10 0 0 0 kr och 4 %n av å te r s to d e n ; 25 0 0 0 m e n icke 17 0 0 0 0 kr: 100 k r fö r 25 0 0 0 k r och 1,2 %o av å te r s to d e n ; 170 0 0 0 m en icke 9 0 0 0 0 0 kr: 2 7 4 k r fö r 170 0 0 0 k r o ch 0,2 %o av å te r s to d e n ; 90 0 0 0 0 m en icke 3 0 0 0 0 0 0 kr: 4 2 0 kr f ö r 9 0 0 0 0 0 k r o ch 0,1 %o av å te r s to d e n ; 3 0 0 0 0 0 0 kr: 6 3 0 k r f ö r 3 0 0 0 0 0 0 k r och 0,05 %r av å te r s to d e n ;

E rs ä ttn in g s b e lo p p avru n d a d e s n e d å t till helt k ro n ta l.

Frå g a n om k o s tn a d s e rs ä ttn in g e n s b ib eh ållan d e i s a m b a n d m e d över­ gången från allmän v a ru s k a tt till m e r v ä rd e s k a tt b e h a n d la d e s ingående i p ro p . 1 9 6 8 :1 0 0 m e d förslag till f ö r o r d n in g om m e r v ä rd e s k a tt. F ö r e d r a ­ gande d e p a r t e m e n t s c h e f e n a n fö r d e i d e n n a fråga fö ljande.

En a n n a n fråga av m e r a principiell n a t u r är o m k o stn a d se rs ä ttn in g skall utg å till de s k a ttsk y ld ig a även i m e r v ä r d e s k a tte s y s te m e t. Sådan e rs ä ttn in g u tg å r till s. k. registrera de sk attsk y ld ig a till allm än v a r u s k a tt enligt en

degressiv skala i fö r h å lla n d e till d e n dekla r a re ra d e s k a ttp lik tig a o m s ä t t ­ ningen. E rs ä ttn i n g s b e lo p p e t gottskrivs d e n skattskyldige vid d e b ite rin g e n av slutlig allmän v a r u s k a tt p å grundval av d e n årliga v a ru s k a tte ta x e rin g e n . Någon e rs ä ttn in g u tg å r in te till registrera de s k attsk y ld ig a m e d en s k a t te ­ pliktig å rs o m s ä ttn i n g u n d e r 10 0 0 0 kr. o c h ej heller till v aru s k atte p lik tig a jo r d b r u k a r e .

Både u tr e d n in g e n och a llm ä n n a s k a tte b e r e d n in g e n h a r föreslagit att k o s tn a d s e r s ä ttn in g in te skall utg å in o m m e r v ä r d e s k a tte s y s te m e t. U t­ r e d n in g e n s skäl h ä r f ö r h a r redovisa ts i d e t föregående. F örsla get h a r s t ö t t på viss k ritik vid re m iss b eh an d lin g en . I fö r s ta h a n d fö r e trä d a r e för näringslivet an se r a t t e rs ä ttn in g i m in s t sam m a o m f a tt n i n g som n u skall utgå även e f te r överg ången till m er v ä rd e sk a tt.

J ag h a r i andra s a m m a n h a n g u tt a la t , a t t k o s t n a d e r so m fö r a n le d s av s kyldigheten a t t u p p b ä r a och redovisa in d irek t s k a tt till staten i princip b ö r b e tr a k ta s som k o s t n a d e r i v e rk s a m h e te n o ch k o m p e n s e r a s p å sam m a s ä tt som a n d ra k o s tn a d e r . D et är vidare in te möjligt a tt i p r a k tik e n k o n s t r u e r a e t t e rs ä ttn in g ssy s te m som ger e rs ä ttn in g m o ts v a r a n d e fa k tisk a k o s tn a d e r. E rs ä ttn i n g e n till de n u v a ru s k a tte sk y ld ig a ger ingen sådan k o m p e n s a ti o n . Den u tg å r i fö rh ålla n d e till den s k a tte p lik tig a o m s ä t t ­ ningens storlek. D e n n a k o n s t r u k t i o n lä m p a r sig föga i e t t m e r v ä r d e s k a tte ­ system bl. a. m ed h ä n s y n till e x p o r t f ö r e ta g e n . Härtill k o m m e r a t t jag i d et följande b itr ä d e r u tr e d n in g e n s förslag a t t n åg o n ta x e r in g till m ervär­ d e s k a tt inte skall ske u ta n a t t i princip sam ma b e s k a ttn in g s fö rf a ra n d e som n u gäller för p u n k t s k a t t e r n a skall tillämpas f ö r m e r v ä rd e s k a tte n . D ärm ed föreligger in te m öjligheten a t t som n u sk er g o ttsk riv a de sk attsk y ld ig a k o s t n a d s e r s ä ttn in g i e f t e r h a n d i s a m b a n d med d e b ite rin g av slutlig s k a tt. En k o s tn a d s e r s ä ttn in g skulle d ä r f ö r in o m m e r v ä rd e s k a tte s y s ­ te m e t få lösas g e n o m någon f o r m av d ir e k ta avdrag i den lö p a n d e sk atte re dovisningen. På d e t t a s ä tt var oc kså e rs ä ttn in g e n till de v a r u s k a t­ teskyldiga u tf o r m a d från början. D e tta system visade sig d o c k oläm pligt. Fela ktig a avdrag gjordes i b e ty d a n d e o m f a tt n i n g o c h u tg jo rd e en väsent­ lig an led n in g f ö r en om läggning av e rs ä ttn in g ssy s te m e t.

Det är möjligt a tt de a n ty d d a o lä g e n h e te rn a skulle bli m in d re om sam tliga skattskyldiga ti llerkändes e t t fixt o ch lika s t o r t avdra gsbelopp p e r år. Den e rs ä ttn in g som enligt gällande regler årligen gottskrives de varu sk atte sk y ld ig a u p p g å r till n å g o t över 27 milj. kr. Utslaget på i ru n t tal 17 0 0 0 0 registrerade skattsk y ld ig a m o tsv a ra r d e t t a en genom s n ittlig e rs ä ttn i n g av 160 kr. p e r år. I m e r v ä r d e s k a tte s y s te m e t h a r m a n a t t räkna m e d d ry g t 2 0 0 0 0 0 s k attsk y ld ig a rö relseidkare och in e m o t 2 0 0 0 00 j o r d b r u k a r e eller to t a l t ca 4 0 0 0 0 0 sk attskyldig a. I d e tt a system får j o r d b r u k a r n a anses lika b e rä ttig a d e till e rs ä ttn in g so m övriga s k a tts k y l d i­ ga. En e rs ä ttn in g i n o m r a m e n fö r vad som n u u tg å r o c h lika fö r d e la d på alla skattsk y ld ig a skulle b e ty d a a tt var o ch en av d e m skulle få ca 7 0 kr. f ö r år. Det kan in te anses a t t e t t så d a n t b e lo p p h a r n åg o n b e ty d e lse som e rs ä ttn i n g för b e s ty r e t med m e r v ä rd e s k a tte n . Skulle å a n d ra sidan e rs ä ttn in g enligt vad n u u tg å r i g e n o m s n it t även utg å e f t e r omläg gningen skulle e rs ä ttn in g s b e l o p p e t stiga till t o t a lt ca 57 milj. kr. o c h således

f ö r a n le d a e t t in k o m s t b o r tf a ll f ö r s ta te n m e d y tterlig are 30 milj. kr. En sådan ö k n in g av e r s ä ttn in g s b e lo p p e t a n ser ja g in te m o tiv erad .

Jag an s lu te r mig d ä r f ö r till u tr e d n in g e n s förslag a t t någon e rs ä ttn in g inte skall u tg å till de sk attskyldig a.

I sitt b e tä n k a n d e (B eU 1 9 6 8 :4 5 ) ö v er p r o p o s iti o n e n u tt a la d e bevill­ n in g s u ts k o t te t följande b e tr ä f f a n d e frågan o m k o s tn a d se rs ä ttn in g .

U ts k o t te t d elar u p p f a t tn i n g e n a tt särskild k o s t n a d s e r s ä ttn in g in te b ö r utgå m ed h ä n s y n fr ä m st till de ad m in is tra tiv a svårigheter so m e t t ers ä ttn in g s fö r fa ra n d e skulle m e d f ö ra . Skäl talar em ellertid för a tt de sk attsk y ld ig a på n åg o t sä tt bereds k o m p e n s a ti o n f ö r b o r t ta g a n d e t av denna fö r m å n . M e to d e n a tt fö rlänga in b e ta ln in g s tid e n synes därvidlag vara en lämplig åtg ärd , e f te r s o m d e n sa m tid ig t skulle tillgodose ö n sk e m å l av re dovisnin gsteknisk art.

Vid fa s tställande av in b e ta ln in g stid e n s längd b ö r h ä n s y n tas dels till den n u u tg å e n d e sam m a n la g d a k o s tn a d s e r s ä ttn i n g e n s s to rle k , dels till d en g enom snittliga r ä n te v in st de sk attsk y ld ig a k o m m e r a t t göra vid en senareläggning av sista dag f ö r sk a tte in b e ta ln in g e n . U ts k o t te t h a r m e d u tg å n g s p u n k t härifrå n f u n n i t den av u tr e d n in g e n föreslagna tidsfristen på 35 dagar e f t e r re dovisningsperiode ns u tg å n g bäst svara m o t dessa f ö r u t ­ s ättn ingar. Ö n s k e m å le t fr å n bl. a. b a n k h å ll om a t t m e r v ä rd e s s k a tte u p p b ö rd e r n a b ö r äga r u m i j ä m n a m å n a d e r fö r a t t in te k ollid era m ed a n d ra s k a t te u p p b ö r d e r blir vid e n så dan ä n d rin g bäst tillg o d o se tt om m a n bib ehåller d e t i v a r u s k a tte f ö r o r d n in g e n tillä m p a d e s y s te m e t med redovis­ n in g s p e rio d e r so m b ö rja r m e d u d d a m å n a d e r.

Riksd ag en g o d k ä n d e u t s k o t t e t s u t t a l a n d e n o c h förslag i d e n n a del.

Vissa fr ågor rö r a n d e arbetsgivares upp g ifts- o c h u p p b ö r d s s k y ld ig h e t är f. n. fö r e m å l f ö r ö vers yn av u tr e d n in g e n ( F i 1 9 7 0 :6 9 ) o m fö retag en s u p p g if tsp lik t. Ur d ir e k tiv e n fö r d e n n a u tr e d n in g k a n följande anföras.

Sam hälls utv ecklin gen h a r m e d f ö r t a t t fö r e ta g e n o c h a n d ra arbetsgivare f å t t allt m e r v idgade åliggan den a t t förse m y n d i g h e te r n a m ed u p p g if te r av olika slag o ch a tt m e d v e r k a vid u p p b ö r d av skatt. D e tta sa m m a n h ä n g e r bl. a. m e d ta x e r in g s m y n d ig h e t e rn a s b e h o v av a t t erh ålla u p p g if te r till ledning fö r de anställdas taxerin g, sk y ld ig h et a tt erlägga m e r v ä rd e sk a tt o ch a n d ra in d ire k t a s k a t t e r sam t av gif tsskyld igheten till fö rsä kringen fö r tilläggspension o c h sjuk- o c h y r k e s sk a d e fö rs ä k rin g a r n a . Arbetsgivarnas m ed v er k an vid u p p b ö r d av s k a tt ingår i k ä lls k a tte s y s te m e t. Rörelseidkarnas o ch j o r d b r u k a r n a s u p p g if tss k y ld ig h e t h a r u ts t r ä c k t s på grund av e t t väx an d e b e h o v av i n f o r m a t io n f ö r s tatistisk b e a rb e tn in g .

Den uppgif ts- o c h u p p b ö r d s s k y ld ig h e t som h ä r red o g jo rts fö r h a r k o m m i t till o c h u t f o r m a t s successivt u n d e r de senas te d e c e n n ie rn a u ta n a t t m e r in g åen d e överväganden gjo rts o m ev en tu e lla m öjligheter till sam o rd n in g . På vissa p u n k t e r h a r m an å a n d ra sidan k u n n a t vidta å tgärder i fö renklingssyfte. F ö r e t a g o c h a n d ra arbetsgivare k a n så lunda n u m e r a e xempelvis få ti ll stånd a t t m e d m a g n e t b a n d i n h ä m t a u p p g if t om a rb e ts ­ tagares p relim in ära o c h k v ars tåen d e s k a tt sam t a t t vid redovisning av k ällsk att sä n d a m a g n e t b a n d i stället f ö r sk a tte a n v isn in g a r eller f ö r te c k ­ ningar. E t t a n n a t e x e m p e l är den f ö r e n k lin g av uppg iftss k y ld ig h eten

b e tr ä f f a n d e tr a k t a m e n ts e r s ä t t n in g s o m infördes år 19 6 7 o c h s o m in n e b ä r a t t fö rste ta x e r in g s in te n d e n t e n k a n m edge a t t ar betsgiv aren e n d a st b e h ö v e r a n m ä r k a i k o n tr o ll u p p g if t e n a tt sådan e rs ä ttn in g u tg å t t.

Vid åtskilliga tillfällen h a r fr am ställts m o t i o n e r i riksdagen med y r k a n d e o m u t r e d n in g i syfte a t t u p p n å en fö ren k lin g av fö retagens uppgif ts- o c h u p p b ö r d s s k y ld ig h e t. I m o t i o n e r till 1965 års riksdag (1:346 o c h 11:416) hem s tälldes så lu n d a a t t riksd agen i skrivelse till Kungl. Maj:t skulle anhålla o m u t r e d n in g o ch förslag b e tr ä f f a n d e s a m o rd n in g och fö r e n k lin g av de uppgif ts- o c h u p p b ö r d s s k y ld ig h e te r so m av d e t allm änna åläggs fö retag en . A llm ä n n a b e r e d n i n g s u t s k o tt e t v itso rd a d e i s itt u tlå ta n d e (A BU 3 0 ), a t t d e n f ö r e ta g a rn a åliggande sk y ld ig h eten a tt årligen läm na en rad u p p g if te r till olika m y n d i g h e t e r m e d f ö r d e vissa b esvärligheter inte m inst f ö r de m in d re fö retag are, vilka ej h ad e m öjlighet a t t anställa särskild a rb e ts k ra f t f ö r d e t t a a rb ete. I den m å n u p p g if ts l ä m n a n d e t k u n d e f ö r e n k la s o ch ra tio naliseras b o r d e d e t också ske. D et sy n te s u t s k o t t e t inte u te s lu t e t , a t t m a n i s å d a n t syfte m ed a n v ä n d a n d e av d a ta m a s k in e r skulle k u n n a s a m o r d n a åtskilliga uppgif te r. I vilken u ts tr ä c k n in g det k u n d e tä n k a s ske u n d a n d r o g sig u t s k o t t e t s b e d ö m a n d e , m e n u t s k o tt e t delade r i k s s k a t te n ä m n d e n s u p p f a t tn i n g , a t t u p p g if t s l ä m n a n d e t borde göras så e n k e lt o c h ra tio n e llt s o m möjligt o c h tillsty rk te d ä rf ö r en u t r e d n i n g av p ro b l e m e t . H u ru v id a även fö r etag arn as s k y ld ig h e t a tt verk stä lla u p p b ö r d k u n d e ra tio naliseras fö refö ll u t s k o t t e t m e r a tv eksam t, m e n en u n d e rs ö k n in g även av d e t t a spörsm ål sy n tes d o c k m o tiv e r a d .

U t s k o t t e t h e m s tä lld e a t t riksd agen i anled n in g av m o t i o n e r n a i skrivel­ se till Kungl. Maj:t skulle anhålla om u tr e d n in g b e tr ä f f a n d e s a m o rd n in g och fö ren k lin g av de uppgifts- o c h u p p b ö r d s s k y ld ig h e te r s o m av d e t a llm ä n n a åläggs fö r e ta g e n . Riksdagen fa t ta d e b eslut i ö verens stäm m else m e d u t s k o t t e t s h e m s tä l la n (rskr 261).

De sak k u n n ig a b ö r b e a k ta de s y n p u n k t e r so m f r a m f ö r ts av u t s k o t t e t i dess u tl å ta n d e . S y f t e t m e d u tr e d n in g e n b ö r i fö r s ta h a n d vara a t t efter g e n o m g å n g av r u t i n e r n a på varje o m r å d e överväga vad so m k a n göras fö r a tt åliggandena skall bli så lite t b e tu n g a n d e som möjligt. Härvid bör b e a k ta s a tt också m y n d i g h e te r n a h a r e t t s t a r k t in tress e av a t t b e s tä m m e l­ ser na är u tf o r m a d e så a t t fö r e ta g e n o c h a n d ra k an fullgöra sina skyldig­ h e te r på e t t e n k e lt o c h r a tio n e llt sätt. En r e f o rm so m m e d f ö r en s a m m a n j ä m k n in g av de nu i olika avse enden tilläm p ad e tidsinterv allerna o ch t i d p u n k te r n a o c h so m vidgar m ö jlig h eter n a a tt a n v ä n d a e t t och s a m m a g ru n d m a te r ia l f ö r skilda ä n d a m å l skulle säkerligen v e rk a i sådan riktn ing. M öjlighetern a till en dy lik s a m o rd n in g b ö r d ä r f ö r u n ders ökas. När d e t fra m stå r s o m p r a k tis k t o c h effektivt b ö r f ö r f a r a n d e t u tf o r m a s så a tt d e t t a k an anslutas till fö retag en s o ch m y n d ig h e te r n a s data m a sk in e lla resurser.

Ö v ersynen b ö r ha en i h u v u d s a k teknisk k a r a k t ä r o c h såled es in te avse t. ex. frågan o m e rs ä ttn in g fö r uppg ifts- o c h u p p b ö rd s s k y ld ig h e te n s fullgöra nde. De sa k k u n n ig a b ö r vara o f ö r h in d r a d e a t t u n d e r s ö k a i vilken m å n ä n d rin g a r av d e t sakliga in n eh ållet i gällande b e s t ä m m e ls e r på fö revarande o m r å d e n kan vara av bety delse för en fö ren k lin g och

rationalisering. De s a k k u n n ig a b ö r sa m rå d a m e d bl. a. t r a k ta m e n ts b e sk a ttn in g su tr e d n in g e n .

I sa m b a n d m ed d e n u tr e d n i n g jag n u f ö r o r d a t b ö r även u p p b ö rd s fö ro rdningens b e s t ä m m e ls e r o m rä n ta, restavgift o c h tilläggsavgift ses över. De r ä n t o r so m d e t h ä r är fråga o m h a r h vuudsakligen till syfte a tt k o m p e n s e r a sta tsv e r k e t eller d en enskild e f ö r r ä n t e f ö r l u s t e r i sam b an d med u p p b ö r d e n . B e trä f fa n d e rä n ta på k v ars tåen d e s k a t t k a n d e ss u to m a nföras a tt d en b ö r vara e t t m edel f ö r a t t effektiviser a s k a tte u p p b ö r d e n . D etta gäller i ä n n u högre grad restavgift o ch tilläggsavgift, där d o c k r ä n t e s y n p u n k te n in te är oväsentlig.

De s a k k u n n ig a b ö r sö k a å s t a d k o m m a e t t sys tem , varigenom de angivna rä n t o r n a o c h avgifterna på e t t sm idigt s ä tt kan anpassas till f ö r ä n d rin g a r­ na i d i s k o n to t . Möjligheten a t t införa b e s tä m m e ls e r o m a t t r ä n t o r n a o c h avgifternas s to rlek skall b e s tä m m a s i a d m in is tra tiv o r d n i n g i a n k n y tn i n g till d i s k o n to t b ö r u tr e d a s . Vad särskilt b e tr ä f f a r r ä n t a på k vars tående s k a tt b ö r b e a k ta s dess nyss a n ty d d a u p p g if t från u p p b ö r d s s y n p u n k t o ch huruvida d ä r m e d är helt fören ligt, a tt d e n n a r ä n ta är avdragsgill vid i n k o m s tta x e r in g e n . Prin cip en a tt drö jsm ål m ed b e ta ln in g av s k a tt som är förem ål fö r indriv ning in t e p åv erk ar sto r le k e n av restavgift eller tilläggsav­ gift b ö r tas u p p till b e d ö m a n d e . De sa kkunniga b ö r u n d e r s ö k a o m s y s te m e t m e d tilläggsavgift, som f. n. är tillämpligt e n d a s t i fråga om in nehållen kä llsk a tt, k a n vara e t t m edel a t t effektivisera u p p b ö r d e n på a n d ra s k a t te o m r å d e n , såsom fö r m e r v ä rd e ss k a tt o c h p u n k t s k a tt e r . De s ak k u n n ig a b ö r u p p m ä r k s a m m a a tt fr ågor o m rä n ta o c h restavgift k an bli aktu ella också i sa m b a n d m e d u p p b ö r d e n av arbetsgivaravgifter. Även i a n d ra avseenden än de n ä m n d a b ö r de sa kkunniga, i d e n m å n de fin n er det påkallat, u tr e d a m ö jlig h eter n a a tt f ö r b ä tt r a gällande o rd n in g i fö revarande h ä n s e e n d e n o c h lägga fram förslag.

A rbetsgivares red o visn in g av k ä llsk a tt

B estäm m elsern a o m d e t s. k. k ä lls k a tte s y s te m e t är m e d d e la d e i u p p b ö r d s f ö r o r d n i n g e n ( 1 9 5 3 : 2 7 2 ) — U F — o c h i den m e d stöd därav u tf ä r d a d e u p p b ö r d s k u n g ö r e ls e n ( 1 9 6 7 : 6 2 6 ) o ch in n e b ä r i huv u d sak följande.

U n d e r lå te r arbetsgivare u t a n skälig anled n in g a t t fullgöra sin sk yldig het a t t verkställa s katteavdrag, är han j ä m t e a rb e ts ta g a re n ansvarig för sk a tte n . Den lokala s k a t te m y n d ig h e t e n fastställer g e n o m särskilt beslut arb etsg ivarens ansvarighet. Arbetsgivare h a r regr essrätt m o t arbetsta garen.

F r a m k o m m e r d e t a t t arbetsgivare v erkställt s k a tte a v d r a g men in te in b e ta la t d e t in n e h å lln a b e lo p p e t fastställs likaledes h a n s skyldighet a tt inbetala s k a t te n . O avsett o m arbetsgivaren vid en så d a n s itu a t io n verkli­ gen erlägger b e lo p p e t eller ej är a rbetsta garen fri från betalningsansv ar.

Det åligger i fö r s ta h a n d den lo kala s k a t te m y n d i g h e t e n a tt u tö v a k o n tr o ll av a t t arbetsg ivarn a fullgör sina s k y ld ig h e te r b e tr ä ffa n d e de anställdas s k a t te r o ch a t t vid fö rsu m m else fastställa d eras ansvarighet. Besvär över lokal s k a tt e m y n d ig h e t s b eslut angående d e b ite rin g , restavgift o ch arbetsgivares ansvar ighet m. m. a n fö rs ho s länsstyrelsen. Även läns­

styre lses beslut kan m e d vissa u n d a n t a g besvär a n fö r as h o s k a m m a r r ä t t och regerin gsrätten. S åsom d en skattsk y ld ig es eller arbetsgivare ns m o t p a r t i processen fu n g e r a r i flerta le t av dessa besvär smål e t t sär skilt f ö r o r d n a t allm ä n t o m b u d .

F rågan om effektiviserin g av k ä lls k a tte k o n tr o lle n h a r tagits u pp av sk a t te s tra f fla g u t re d n in g e n so m i sitt b e t ä n k a n d e S k a t t e b r o t t e n (SOU 1 9 6 9 :4 2 ) föreslagit a tt n u v a ra n d e stra ff b e s tä m m e ls e r till s k y d d för u p p b ö r d s f ö r f a r a n d e t i 79 § o c h 80 § 1 m o m . U F e f te r vissa m indre ingripande ä n d ri n g a r överförs till förslaget till s k a tte b r o t ts la g . B estäm­ m elsern a bo rd e enligt u tr e d n in g e n läm pligen u p p d e la s på tre paragrafer och ges särskilda b r o tts b e t e c k n in g a r . S o m b r o t ts n a m n föreslogs osann uppb ö rd s u tsag a, u n d e r l å te n h e t a tt in n e h å lla s k a tt s a m t u p p b ö r d s b r o t t . H ärom a n fö r d e u tr e d n in g e n bl. a. fö ljande.

U tr e d n in g e n s förslag i fråga om u p p b ö r d s b r o t t s k y d d a r i första h a n d in betalningen av in n eh ållen s k a tt. I para grafens andra s t y c k e föreslås e m elle rtid a tt d e n som vid u p p så tlig t b r o t t lä m n a r osann u p p g if t om s to rle k e n av verk s tällt s k a tte a v d r a g skall d ö m a s e f t e r en särskild strängare straffskala.

B ak g ru n d e n härtill är a t t d e t föreligger e t t s t o r t intresse h o s u p p b ö rd s m y n d i g h e te r n a a t t få u p p g if t o m sto rle k e n av verk ställda skatteavdrag även i de fall då arb etsgivare n av en eller a n n a n anled n in g in t e in b etalar b e lo p p e t eller e n d a s t in b e ta la r en del av d e t in n e h å lln a b e lo p p e t . Det f ö r e k o m m e r nämligen f. n. a t t arbetsgivare u n d e r en följd av år kan b etala in m indre b e lo p p än so m in nehållits so m p re lim in ä r s k a t t u ta n a tt d e t t a k o m m e r till m y n d i g h e te r n a s k ä n n e d o m . N är f ö r f a r a n d e t u p p tä c k s k a n åtg ä r d e r f ö r a t t få s k a t te n b etald bli re s u ltatlö s a på gru nd av exempelvis k o n k u rs .

U tre d n i n g e n a n ser a t t en strängare s tra ff b e stä m m e lse k an vara m o tiv e ­ rad i sådana fall då arbetsgivare lä m n a r osa n n a u p p g if te r o m verkställda skatteavdrag eller u n d e r l å te r a t t lä m n a så d a n a u p p g if te r. H ärig enom kan k a n sk e å s ta d k o m m a s a t t arbetsgivare i stö rre u ts tr ä c k n i n g än f. n. sker lä m n a r sanna u p p g if te r även o m de sa k n a r m öjli ghet a t t in b e ta la skatten. D e tta skulle i så fall m e d f ö r a fö r d e la r såväl f ö r s k a tte d e b ite r in g e n o ch sk attein d riv n in g en som f ö r a rb etsta g arn a. Arbetsgiv are ns u p p g if te r om innehållen s k a tt ligger till g ru n d fö r k red iter in g en av p re lim in ä r sk a tt för a rb etsta g aren o c h d e n n e till g o d o räk n as således in nehållen s k a t t även om arbetsgivaren in te in b e t a la t den .

Den som m edelst skattean v isn in g eller på a n n a t s ä tt in b e ta la r in n eh ål­ len skatt k an i s a m b a n d m ed in betalningen ange s to rle k e n av d e t in nehållna s k a t te b e l o p p e t . A t t så b ö r ske fra m g å r em elle rtid inte med tillräcklig ty d lig h e t av UF:s bestäm m elser. U tre d n in g e n h a r emellertid inte a n s e t t sig i d e t t a s a m m a n h a n g k u n n a föreslå de ä n d rin g a r i U F som blir erforderliga. Förslag h ä ro m to r d e få u t a r b e ta s i a n n a t sa m m a n h a n g . A tt sådana ä n d rin g a r företa s är e m elle rtid en f ö r u ts ä t t n i n g fö r a tt e tt u p p b ö r d s b r o t t skall anses so m grovt e n b a r t d ä r f ö r a t t o sa n n uppgift lä m n a ts o m s k a tte a v d r a g e ts storlek.

U tred n in g en s förslag till u p p b ö r d s b r o t t in n e b ä r , a tt in b etaln in g en av

innehållen s k a t t alltjäm t s k y d d a s so m d e t cen tr a la m e n a t t den som lä m n a r oriktiga u p p g if te r o m sto rlek en av in n e h å lle t b e lo p p k an straffas e f t e r en strä ngare straffsk ala.

U tre d n in g e n h a r d is k u te r a t, o m m a n h e lt k u n d e slopa s tr a f f för d en som inte in b e t a la r in nehålle n s k a tt och e n d a s t s traffa d e n o sanna u p p g if te n eller u n d e r l å t e n h e t e n a tt lä m n a u p p g if t o m sto rle k e n av skatteav d rag et. U tre d n in g e n har e m elle rtid fu n n it, a t t n u v a ra n d e b ro ttsbeskrivning alltjä m t b ö r bib ehållas.

U tre d n in g e n , so m föreslår e t t stadgande av i princip s a m m a k o n s t r u k ­ tion som 80 § U F , anser inte a t t d e t e f t e r d e t t a av görande föreligger b eh o v a tt lagstiftningsvägen sö k a lösa kollisionen m ellan b estäm m elsen o m m a n n a m å n m o t b o r g e n ä r e r o ch regeln om u p p b ö r d s b r o t t . Enligt u tr e d n in g e n s m e n in g b ö r frågan liksom tidigare överläm nas åt rättspraxis.

Möjlighet f ö r en tilltalad a t t å b e ro p a rättsvillfarelse so m grund fö r stra ff rih e t to r d e k n a p p a s t finnas vid u p p b ö r d s b r o t t . En arbetsgivare som innehållit s k a tt vid u tb e t a l n i n g av a rb etsta g ares lön lär n o r m a lt inte k u n n a a n fö r a nå gra skäl till s tö d fö r a tt en u n d e r l å te n h e t a t t inbetala de in nehållna b e lo p p e n u n d e r föreskriven u p p b ö r d s te r m in skulle vara u r ­ säktlig.

D et k rim inalisera de h a n d la n d e t h a r getts n a m n e t u p p b ö r d s b r o t t .

Den so m in te till u p p b ö r d s m y n d ig h e t e n in b e t a la r in n eh ållen s k a t t stra ffas f. n. m e d d a g sb ö te r eller fängelse i h ö g s t sex m å n a d e r . U t r e d ­ ningen fö reslår u p p b ö r d s b r o t t , o m gärningen begås up p såtlig en eller av grov o a k ts a m h e t, stra ffas m ed b ö t e r eller fängelse i högst e tt år. Om uppsåtligen begånget b r o t t är a t t anse som grovt föreslås fängelse i högst två år.

B eträffande u p p b ö r d s b r o t t e n a n fö r d e d e p a r t e m e n t s c h e f e n i prop. 1 9 7 1 :1 0 m ed förslag till s k a t te b r o t ts la g bl. a. följande.

Enligt 80 § 1 m o m . a n d ra s ty c k e t U F i n t r ä d e r s tr a f f f ö r arbetsgivare so m gör sig skyldig till b etaln in g s fö rsu m m else i fråga om anställdas s k a tte m e d e l. L ä m n a n d e av felaktig u p p g if t b e tr ä f f a n d e sto rle k e n av in nehålle n s k a tt är d ä r e m o t in te straffbelagt. U tre d n i n g e n h a r ansett a tt även d e t t a b r o t t so m b e n ä m n t s u p p b ö r d s b r o t t b ö r föras in i s k a t t e b r o t t s ­ lagen. U p p b ö r d s b r o t t som h a r b eg åtts med u p p s å t kan enligt u tr e d n in g s­ förslaget vara a t t anse so m grovt, bl. a. om o sa n n u p p g if t lä m n a ts i fråga o m sto rlek en av verk ställt skatteavdrag.

Arbetsgivare so m g ö r sig skyldig till beta ln in g s fö rsu m m e lse rö rande an ställdas s k a t t e r b ö r enligt m in m e n in g liksom hittills d rabbas av straffpåföljd. V idare b ö r finnas s tr a f f s a n k tio n e r när d e t gäller skyldighe­ te n a tt fö r u p p b ö r d s m y n d ig h e t e n uppge d e t b e lo p p som i ve rk ligheten innehållits i fo r m av s katteavdrag. D e n n a u p p g if t ligger näm ligen till g ru n d f ö r d e t b e lo p p va rm e d d en skattsk y ld ig e g o ttskrivs inbetalad källskatt, vilket b e t y d e r a t t d en anställde skattsk y ld ig e tillgodoräknas e n d a s t b e lo p p s o m arbetsgivare u p p g e tt a t t h a n innehållit. Det ligger i sakens n a tu r a t t o m arb etsgiv are n u p p g e r felaktigt b e lo p p , d e t t a kan leda till sk ada antin g en fö r den an ställde s kattskyldige, såsom då fö r lågt b e lo p p redovisas so m in n e h å lle t, eller fö r s t a ts v e r k e t, såsom d å för högt

b e lo p p redovisas s o m in n e h å lle t. D essu to m är d e t f ö r u p p b ö r d s m y n d ig h e tern as agera nde m y c k e t väsentligt, a t t de på e t t ti digt st a d iu m får k ä n n e d o m om sto r le k e n av in nehållen s k a t t även o m s k a t t e n inte kan erläggas på g ru n d av bri stan d e likviditet. Emellertid b ö r in te oriktiga u p p g if te r o m in n eh ållen s k a t t göra b e ta ln in g s fö rsu m m e lse n till e tt grovt b r o t t. Freste ls en a t t vid b rista n d e b e ta ln in g s fö rm å g a lä m n a oriktiga u p p g if te r k an vara stor, o c h d e t förefaller olä m p lig t a tt kvalificera be ta ln in g s fö rsu m m e lse n p å d e t s ä tt som u tr e d n in g e n föreslagit. De båda g ä r n in g sty p e r n a b ö r in te ingå i sam m a bro ttsb es k riv n in g .

B r o tte t m o t sann in g sp lik ten b ö r h a sin plats i s k a tte b r o t ts la g e n och kallas o re d lig h e t m e d u p p b ö rd s u p p g ift. Ansv ar b ö r in t r ä d a red an om den o riktiga u p p g if te n f ö r a n le d e r fara fö r a t t s k a t te n eller avgiften gottsk rivs m e d felaktigt b e lo p p i fö rh ålla n d e till vad som i v erkligheten har innehållits. Den oriktiga u p p g if te n b ör, på s a m m a s ä tt som i fråga om ska tte b e d r ä g e ri, ha lä m n a ts i skriftlig h a n d lin g f ö r a tt m e d f ö r a st r a f f p å ­ följd. Även passivitet b ö r m e d f ö r a straff.

I subjek tiv t h ä n s e e n d e b ö r krävas up p såt. E m ellertid b ö r även gärning so m begås av grov o a k t s a m h e t bestraffas. D e tt a b r o t t b ö r kallas vårdslös­ h e t m e d u p p b ö rd s u p p g ift. F ö r a t t arbetsgivaren skall ådra ga sig ansvar för a tt h an inte l ä m n a t u p p b ö r d s m y n d ig h e t e n m e d d e la n d e o m sto rle k e n av de s k a tte a v d r a g so m h a n verk ställt b ö r fo r d ra s a t t en så dan sk y ld ig h et är u tt ry c k lig e n föreskriven. Någon sådan s k y ld ig h e t finns e m elle rtid f. n. inte klart u t t r y c k t i UF. I d e t följande avser ja g a t t föreslå b e stä m m e lse r i U F av in n e b ö r d a t t arbetsgivaren blir skyldig a t t l ä m n a särskild uppgift o m sto rle k e n av verkställda sk atteavdrag.

S tr a ffb e s tä m m e ls e n f ö r b etaln in g s fö rsu m m else b ö r liksom hittills ha sin plats i UF.

De i p r o p o s iti o n e n föreslagna ä n d rin g arn a i U F g o d k ä n d e s av riksdagen och tr ä d e r i k ra f t vid års skiftet 1 9 7 1 /7 2 .

Vid 1970 års h ö strik s d a g b eh an d la d es en m o t i o n , vari yrk ad es a t t u tr e d n in g e n an g åen d e fö retag en s uppgifts- o ch u p p b ö r d s s k y ld i g h e t m. m. g e n o m tilläggsdirektiv skulle få i u p p d ra g a t t oc kså b e h a n d la frågan om en sk ärp n in g av u p p b ö r d s k o n tr o l l e n . Till s tö d f ö r y r k a n d e t å b e ro p a d e m o t io n ä r e r n a a tt det a llm ä n n a u n d a n d r a s b e t y d a n d e k ä lls k a tte b e l o p p g e n o m a tt arbetsgivare går i k o n k u r s o c h a tt d e t d ä r f ö r är av vikt a tt eftersläp n in g ar i u p p b ö r d e n s n a b b t u p p d a g a s o c h åtgärdas.

B evillningsuts kottet (B eU 197 0 :5 1 ) a n f ö r d e bl. a. följande.

U ts k o t te t d elar helt m o tio n ä r e r n a s s y n p u n k t e r b e tr ä f f a n d e angelägen­ he te n av e t t e ff e k tiv t u p p b ö r d s s y s t e m . På u p p b ö r d s s id a n h a r som m o tio n ä r e r n a fr am hålle r s k a t te m y n d ig h e t e r n a inte alltid i tid k u n n a t vidta erforderlig a å tg ä r d e r b e tr ä ffa n d e eft e rs lä p n in g a r i k ä lls k a tte u p p b ö r den.

D enna del av p r o b l e m e t har som fram g år av d en inledningsvis lä m n ad e redogörelsen u p p m ä r k s a m m a ts av s k a tte s t ra f fla g u tre d n in g e n som fö r o r ­ dat s tra ff sk ä rp n in g a r i de fall arbetsgivare lä m n a r osa n n a u p p g if te r o m verk ställda s k a tte a v d r a g eller u n d e r lå te r a t t lä m n a sådana uppgifter.

S y f t e t m e d s tr a ff sk ä rp n in g e n är a tt skapa b ä tt r e f ö r u t s ä t tn i n g a r för a tt b e d ö m a en arbetsgivares k ällsk attesk u ld f ö r a t t d ä rig e n o m snabbare k u n n a vidta e x e k u tiv a å t g ä r d e r . D ä r e m o t k a n u t s k o t t e t in te finna d e t erforderligt eller ens läm pligt a tt g e n o m tilläggsdirektiv utvidga u p p d r a g e t fö r u tr e d n in g e n angående fö retag en s uppgifts- o c h u p p b ö rd s skyldig het på d e t s ä tt m o t io n ä r e r n a avser. D e n n a u t r e d n in g h a r nämligen till huvudsaklig u p p g if t a tt g e n o m en te k n isk öv ersyn tillse a t t sådana åligganden f ö r fö r e ta g e n blir så litet b e tu n g a n d e som möjligt. U t s k o t te t fin n e r således a tt re s u lta te n av ovan redovisade, redan b e slu ta d e eller fö r v ä n ta d e åtgärder b e tr ä f f a n d e u p p b ö r d s k o n tr o l l e n b ö r avvaktas innan frågan om ytt erlig are u tr e d n i n g övervägs.

M o tio n e n avslogs på u t s k o t t e t s hem ställan.

U p p b ö rd ste rm in e rn a

Enligt 23 § U F skall sk a tt för falla till betaln in g u n d e r u p p b ö r d s t e r m in .

U p p b ö r d s t e r m i n e r n a u n d e r u p p b ö r d s å r e t är sex o c h in fall er u n d e r tiden från och m ed d en 6 till och med d e n 13 i m å n a d e r n a mars, maj, juli, s e p te m b e r , n o v e m b e r o c h ja n u a r i; d o c k skall u p p b ö r d in te f ö r r ä tt a s på sön- eller helgdag. Skulle u p p b ö r d s te r m in m e d tillä m p n in g av nyss angivna regel bö rja på sön- o c h helgdag, skall u p p b ö r d s t e r m i n e n i stället ta sin b ö rjan på n ästfö ljan d e vardag, varvid slu td ag en i m o ts v a r a n d e mån förskjuts.

R ik ss k a tte v e rk e t k a n o m sär skilda o m s tä n d ig h e te r därtill fö ran led er, e f t e r poststy relsen s h ö ra n d e , föreskriva a t t u p p b ö r d s t e r m in u n d e r viss m å n a d skall infalla u n d e r a n n a n tid än nyss sagts.

19 5 4 o ch 1962 års riksdagar avstyrkte m o t i o n s y r k a n d e n om a tt u p p b ö r d e n av kvars tående s k a tt skulle u ts trä c k a s från tv å till fy ra u p p b ö r d s t e r m in e r , m e n i övrigt syns riksdagen inte h a ft a tt ta ställning till förslag o m ä n d r a d e u p p b ö r d s te r m i n e r e f t e r k ä ll s k a t te s y s te m e ts infö­ rande.

U tsk ottet

De här b eh an d la d e m o t io n e r n a berö r så skilda frågor som källsk attek o n tr o ll e n , u p p b ö r d s te r m in e r n a för B -skattebetalare och k o m p e n s a t i o n fö r arbetsgivares m e r a rb e te f ö r fullgöra nde av u p p b ö rd s - o c h uppgiftsskyldigheter. Frågorna h a r alltså endast d e t g e m e n s a m t a tt de i huvudsak a n k n y t e r till s k a t t e u p p b ö r d e n .

Frågan o m fö retag en s uppgifts- o ch u p p b ö rd s sk y ld ig h e t är fö r närva­ ra nde förem ål fö r särskild översyn av u tr e d n in g e n o m fö r e ta g e n s uppgiftsplik t (F i 1970:6 9). S y f t e t m e d u tr e d n in g e n är när det gäller uppgiftss k y ld ig h e te n i första h a n d a tt fö r e n k la o ch sa m o r d n a u p p g if ts lä m n a n d e t, m e d a n u tr e d n in g e n in te h a r i u p p d r a g a tt överväga frågan om e rs ä ttn in g till fö retag en . I m o t io n e r n a 1971:601 och 1 9 7 1 :6 1 9 h em stä lls a tt u tr e d ­ ningen g enom tilläggsdirektiv få r i u p p d ra g a t t oc k så u tr e d a frågan om

e rs ä ttn in g till fö r e ta g e n f ö r deras b e s t y r m ed u p p b ö r d o c h m ed a tt läm na up p g if te r till olika offen tlig a organ. Även o m m o t i o n e r n a in nehålle r lik­ a rtad e y r k a n d e n ä r de i fråga om m o tiv er in g en så till vida olika a tt m o t io ­ näre r n a i m o t i o n e n 19 71:6 01 fr a m f ö r allt b e to n a r u p p g if tss k y ld ig h e te n s b e tu n g a n d e k a r a k tä r , m e d a n i m o t i o n e n 1 9 7 1 :6 1 9 särskilt fram hålls d e t m e r a rb e t e som näringslivet åsam kas g enom m e r v ä r d e s k a t te u p p b ö r d e n .

B e träffan d e u p p b ö r d s f r å g a n vill u ts k o t t e t först k o n s t a te r a a tt källskatt e u p p b ö r d e n in te å b e ro p a s som grund f ö r ers ä ttn in g s a n s p r å k e n m en m o t io n ä r e r n a g ö r in te h eller något u n d a n ta g härför. Av d e n inledningsvis läm n ad e redogörelsen framgår a tt de rä n te v in s t e r som fö r e ta g e n g ör g e n o m r ä t te n a tt d is p o n e ra löntagarnas s k a tt från avlöningstillfället fram till inbetalningsdagen m o ts v a ra r b e ty d a n d e b e lo p p . U t s k o t t e t f ö r u ts ä t te r a tt m o tio n ä r e r n a inte är o v e ta n d e om d e t t a f ö r h å lla n d e o c h u tg å r från att d e t t a också ä r a n le d n in g e n till a tt k ä ll s k a t t e u p p b ö r d e n in te särskilt å b e r o p a ts i s a m m a n h a n g e t . I fråga om m e r v ä r d e s k a t te n ä r fö r h ålla n d en a n åg o t a n n o r lu n d a m ed h ä n s y n bl. a. till a tt i d e n n a s k a t te f o r m s fö re­ gångare, den a ll m ä n n a v a ru s k a tte n , fanns e tt särskilt system för k o s t n a d s ­ ers ättn in g till de sk attsk y ld ig a fö r deras b e s ty r m ed u p p b ö r d e n .

I prop. 1 9 6 8 :1 0 0 m e d förslag till fö r o r d n in g o m m e r v ä rd e s k a t t u tta la d e d e p a r t e m e n t s c h e f e n bl. a. a tt red o v is n in g s k o s tn a d e r n a enligt h a n s m e n in g b o r d e b e h a n d la s so m k o s t n a d e r i v e r k s a m h e te n och k o m ­ pe nseras på s a m m a s ä tt so m a n d ra k o s tn a d e r . Han fan n vidare a tt, o m m a n fö rd elad e de tidigare k o s tn a d e r n a f ö r redovisnin g av allm än v aru­ s k a t t på de m er v ä rd e sk a tte s k y ld ig a , e rs ä ttn in g e n blev så ringa a t t d en inte hade någon b e ty d e lse , m e d a n en u p p r ä k n in g av k o s t n a d e r n a m ed h ä n sy n tili d e t ö k a d e a n ta l e t s k a ttsk y ld ig a skulle m e d f ö r a en o m o tiv erad u t ­ giftsökning f ö r statsv erk et. B evillningsuts kottet (B eU 1 9 6 8 :4 5 ) delade u p p f a ttn in g e n a t t särskild k o s tn a d s e r s ä ttn in g inte b o r d e utgå m ed h ä n s y n fr ä m st till de a d m in is trativ a svår ig heter so m e t t e r s ä ttn i n g s fö r fa ra n d e skulle m e d f ö ra . U t s k o t t e t ansåg em elle rtid skäl tala fö r a t t de s k a tts k y ld i­ ga i någon fo r m b e re d d e s k o m p e n s a tio n f ö r b o r t t a g a n d e t av d e n n a fö r m å n . Med h ä n s y n härtill o ch till vissa a n d ra o m s tä n d i g h e te r av re dovisnin gsteknisk art f ö r o rd a d e u ts k o t t e t a t t den av d e p a r t e m e n t s c h e ­ fen föreslagna ti dsfristen för in b e ta ln in g av s k a t te n — in o m 18 dagar e f te r redovisnin gsperio dens utgång skulle förlängas till 35 dagar. Riksdagen b eslöt i enlighet m e d u t s k o t t e t s förslag.

Då m e r v ä r d e s k a t te n således re dan in n eh åller en fo r m av k o m p e n s a tio n för a r b e t e t m e d redovisningen fin n er s k a t t e u t s k o t t e t inte skäl a t t fö r o r d a ytterligare å tg ä r d e r i s å d a n t sy fte.

1 fråga o m fö r e ta g e n s sk yldig het a tt läm na u p p g if te r till olika o f f e n t ­ liga m y n d i g h e te r , vilka u p p g if te r till s to r del är av d en a rte n a t t de skall ligga till g ru n d f ö r d e n offentliga s ta tistik e n , kan in te sa mma s y n p u n k t e r å b e r o p a s som i fråga o m u p p b ö r d e n . S k a t t e u t s k o t t e t vill inte bestrida a tt vissa f o r m e r av up p g iftsp lik t kan bli arb e tsk rä v a n d e o c h te sig särskilt b e tu n g a n d e f ö r m in d re företag, vilka in te h a r e n k o n to r s k a p a e i te t som är avpassad härför. Kn anled n in g till a tt fö r e ta g e n reagerar m o t up p g if tss k y ld ig h eten to r d e ofta vara a tt d e inte själva fi n n e r a t t resultatet

av d e t in h ä m ta d e m a te ria le t kan vara av n åg o t intresse för deras egen del. Även o m u ts k o t t e t är m e d v e te t o m att de u p p g if ts i n h ä m t a n d e m y n d ig ­ h e te r n a nu m e r a s ö k e r o rie n te r a de b e rö r d a fö r e ta g e n o m s y f te t m e d olika u p p g if te r b ö r ytterlig are an strän g n in g a r göras fö r a t t in f o rm e r a uppgiftslä m n a rn a o m n ö d v ä n d ig h e te n av deras m e d v e r k a n . S y f t e t m e d den p åg åen d e u tr e d n in g e n är f r ä m s t a t t u n d e r l ä tt a u p p g if ts lä m n a n d e t. Det k an enligt s k a t t e u t s k o t t e t s m e n in g in te anses m o tiv e r a t a t t k o n s t ru e ra n åg o n fo rm av e rs ä ttn in g till fö retag en fö r u p p g if te r som e r f o r d r a s för sam hällsplanerin gen. Dessa u p p g if te r begärs m ed h ä n s y n till sam hällets b e h o v och tjän ar alltså i lika h ö g grad d en ensk ild a som d e n offentliga se k to rn s intress en.

M otio nen 1971:6 01 ger u t t r y c k åt u p p fa t tn i n g e n a tt vissa företa g u ts ä tts f ö r e t t m era b e tu n g a n d e u p p g if ts lä m n a n d e än a n d r a o c h a tt ju s t dessa företa g d ä r f ö r b o r d e få viss k o m p e n s a tio n . När m o t io n ä r e r n a talar o m a tt b r a n s c h u n d e rs ö k n i n g a r skulle m e d f ö ra en särskild belas tn in g fö r vissa fö r etag har u t s k o t t e t inte ly c k a ts klarlägga vilka u n d e r s ö k n in g a r som avses. 1 d en m å n m o t io n ä r e r n a m e n a r u n d e rs ö k n in g a r enligt u rv a lsm e to ­ d e n , vilken in n e b ä r a tt vissa fö r etag får r e p r e s e n te r a e t t s tö r r e antal likvärdiga fö r e ta g in o m en bra n s c h , så m e d f ö r d e t t a e tt m e r a r b e t e f ö r d e utv alda fö reta gen vilket kan te sig orättvist i fö rh ålla n d e till de företag som slipper läm na u p p g if te r, m e n m e t o d e n in n e b ä r sam tidig t a tt flertalet fö r e ta g inte alls belastas m e d u p p g if ts lä m n a n d e , o ch d e t t a m å s te u p p e n ­ barligen in n eb ära b e ty d a n d e vin ster för näringslivet i dess h elh et. De te m p o r ä r a o rä ttv i s o r som d e t t a system m e d f ö r to r d e också j ä m n a ut sig i det långa lo p p et. En k o m p e n s a ti o n mellan fö retag en för sådana f o r m e r av e x tr a a r b e te te r sig d ä r f ö r in te heller m otiverad. Mot b a k g r u n d av de så lunda redovisade in v ä n d n in g a rn a finner u t s k o t t e t inte skäl tillstyrka någon u tr e d n in g o m k o m p e n s a ti o n för fö retag en s u p p g if ts lä m n a n d e .

Vad vidare gäller d e n i m o t i o n e n 197 1 :1 6 8 väckta frågan o m e ffek ti­ vare överv akning av k ä l l s k a t t e u p p b ö r d e n har b ev il ln in g s u ts k o tte t vid 1970 års riksdag m e d a n le d n in g av e tt likartat m o t io n s y r k a n d e hänvisat till det då föreligga nde förslaget av s k a tte s tra f fla g u tre d n in g e n o m straff­ s k ärp n in g ar f ö r bl. a. o s a n n a u p p g if te r o ch u n d e r l å te n h e t a tt lämna u p p g if te r o m verkställda källskatteavdra g. D e tta års vårriksd ag har g od­ k ä n t d e n på grundval av u tr e d n in g e n s förslag fr amla gda p r o p o s iti o n e n o c h de nya b e stä m m e lse r n a o m u p p b ö r d s b r o t t k o m m e r a tt gälla fr. o. m. 1972.

S k a t t e u t s k o t t e t vill inte göra gällande a tt d e n nya lagstiftningen k o m m e r a tt helt om öjliggöra varje fo rm av u n d a n h å lla n d e av källsk att, men de besluta de ä n d rin g a rn a f ö r b ä t tr a r väsentligt m y n d ig h e te r n a s m ö j­ ligheter att k o m m a till r ä tta m ed ju s t de eftersläp n in g ar i ra p p o r te r in g e n som m o t io n ä r e r n a anser vara en viktig an led n in g till u p p b ö r d s f ö r lu s te r n a . Vad som ytt erlig are kan göras f ö r a tt f ö r b ä ttr a u p p b ö r d s k o n tr o l le n ligger närm ast på d e n personella sidan o c h därvid a n k o m m e r d e t i fö r s ta hand på rik ssk a tte v e r k e t i egenskap av central u p p b ö r d s m y n d ig h e t a tt göra fr am ställningar o m de fö r stär k n in g ar sorn k an erfordras. Sävitt u t s k o tt e t k a n fi n n a sy nes f ö r n ärvarande u p p b ö r d s s y s t e m e t inte k u n n a f ö r b ä ttr a s

g enom ytterlig are u tr e d n in g a r . U ts k o t t e t anser d ä r f ö r a tt m a n nu h a r an led n in g a t t avvakta r e s u lta t e t av r e d a n v idtagna åtgär der.

U ts k o t te t h a r slutligen a t t ta ställning till y r k a n d e t i m o t io n e n 1 9 7 1 :607 o m senar eläggning av u p p b ö r d s te r m i n e r n a f ö r B -skattebetalare o c h en u p p d e ln in g av deras k v a r s k a t te u p p b ö r d på tr e te r m in e r.

U p p b ö r d s t e r m i n e r n a infaller u n d e r ti d e n d en 6 —13 i u d d a m å n a d e r, d o c k m e d viss fö r s k ju t n in g f r a m å t i ti d en o m begynnelsedagen infaller på sön- o c h helgdag. M o t io n ä re r n a vill in fö ra särskilda u p p b ö r d s p e r io d e r u n ­ der ti d en 15—25 i u d d a m å n a d e r m e d h ä n s y n bl. a. till a t t p e n s io n e r och mejerilikvid er u t b e t a la s först u n d e r d e n n a period. V idare a n ser m o t i o n ä ­ rerna att B -s k a tte b e ta la rn a b ö r få b etala k v a rs tå e n d e s k a tt u n d e r m å n a ­ derna februari, april o c h ju n i i stället f ö r i m ars o c h maj. De fö reslagna å tg ärd ern a skulle enligt m o tio n ä r e r n a s m e n in g nedbringa a n ta l e t sk atterestantier.

Enligt s k a t t e u t s k o t t e t s m e n in g k a n några sakliga skäl inte å b e ro p a s för a tt B -sk a tte b e ta la rn a skall ha andra in b e ta ln in g s p e rio d e r än övriga s k a t te ­ betalare , o c h a tt generellt försena s k a t te u p p b ö r d e n 10 dagar kan enligt u t s k o t t e t s m e n in g inte k o m m a i fråga av statsfinansiella skäl. Det har tidigare i olika sa m m a n h a n g fr a m fö r ts ö n s k e m å l o m a tt s k a t te n skall få betalas t. o. m. d en 15 i u p p b ö r d s m å n a d e r n a , m e n p o s tv e r k e t h a r inte an sett sig k u n n a tillsty rk a så dan ä ndring e f te r s o m u p p b ö r d e n då skulle kollidera m e d p en s io n s u tb e ta ln in g a rn a . T id p u n k t e n fö r p e n s io n s u tb e ta lningen k a n d ä r f ö r i högre grad å b e ro p a s som e tt h in d e r m o t än som e tt skäl fö r e n f r a m f l y tt n in g av u p p b ö r d s p e r io d e r n a . U ts k o t t e t anser d e t inte heller från r ä t tv is e s y n p u n k t lämpligt a tt B -sk a tte b e ta la rn a får b etala kvars tående s k a tt vid tre i stället fö r vid två u p p b ö rd s tillf ä lle n . Enligt u t s k o t t e t s m e n i n g finns ingen anle dning a t t vid ta åtg ä r d e r som skulle ku n n a stim u lera B -sk atteb etalarn a att senarelägga sk a tte b e t a ln in g e n . Även i d e t t a fall m åste h ä n s y n tas till d e t postala a r b e te t. U ts k o t t e t , som alltså fin n er övervägande skäl tala m o t de föreslagna ä n d rin g arn a av u p p b ö r d s te r m in e r n a , a v s t y rk e r bifall till m o t io n e n 1 9 7 1 :607.

Med hänvis nin g till d e t a n f ö r d a h e m s tä l le r u t s k o tt e t

a tt riksdagen avslår

1. m o t io n e n 1971 :168

2. m o t io n e n 1 9 7 1 : 6 0 1

3. m o t io n e n 197 1 :6 0 7

4. m o t io n e n 1 9 7 1 :6 19.

S to c k h o l m d en 13 o k t o b e r 1971 På s k a t t e u t s k o t t e t s vägnar

ERIK B R A N D T

N ärvarande: h errar B ra n d t (s), M agnusson i Borå s (m ), Eriks son i B ä c k m o ra (c), K ris te n s o n (s), W ärn berg (s), Larsson i U m eå (fp), Carlstein (s), W ik ner (s), Su ndkvist (c), Stadling (s), W estberg i H ofo rs (s), O lo f J o h a n s s o n i S to c k h o l m (c), H örberg (f p ) , S ö d e r s tr ö m (m ) och fru N o r m a r k (s).

R eservation

av h e r r a r M agnusson i Borås (m ), Eriks son i B ä c k m o ra (c), Larsson i U m e å (f p ), S undkvis t (c), O lo f J o h a n s s o n i S to c k h o lm (c), H ö rb e rg (fp) och S ö d e r s tr ö m (m ), vilka

d els a n f ö r t följande:

” 1 m o t io n e r n a 1971:6 01 o c h 197 1 :6 1 9 yrk a s a tt u tr e d n in g e n om fö r e ta g e n s u p p g if tsp lik t skall få i u p p d r a g a tt u ta r b e t a förslag o m skälig e r s ä ttn i n g till fö r e ta g e n f ö r d en uppgif ts- och u p p b ö r d s s k y ld i g h e t so m de åläggs. B e träffan d e frågan o m e rs ä ttn in g fö r u p p b ö r d s s k y ld i g h e te n kan vi i s to rt sett ansluta oss till de s y n p u n k t e r s o m u t s k o tt s m a j o r i te te n fr a m f ö r t. När det gäller e rs ä ttn in g f ö r u p p g if ts k y ld ig h e t e n anser vi em ellertid a tt d e t föreligger s t a r k a skäl f ö r a t t d e t t a sp ö rsm ål skall k u n n a tas u p p till prövning av d e n pågående u tr e d n in g e n . Vi skulle in t e h a h aft n å g o t a t t in vända m o t u ts k o tt s m a j o r i te te n s s t å n d p u n k t om d e t h a d e varit så a t t statliga m y n d i g h e te r e n d a s t in f o r d r a r u p p g if te r so m k a n anses vara oundgängligen n ö d vändiga fö r sam hällsplanerin gen, m e n e r f a r e n h e te r n a visar a tt i n h ä m ta n d e t av u p p g if te r k n a p p a s t är beg rän s at till sådana fall. D et h a r f r a m k o m m it a t t vissa m y n d i g h e te r i s a m b a n d med i n f o r d r a n d e av obligatoriska u p p g if te r också be gär s. k. frivilliga u p p g if te r u ta n a t t u pplysa u p p g if ts lä m n a r n a o m a tt de inte är skyldiga a t t läm na u p p g if te rn a . D e tta sy s te m in n e b ä r a t t de bäst in f o rm e r a d e fö r e ta g e n kan u n d e r l å ta a tt läm na vissa u p p g if te r vilket måste m e d f ö r a a t t m y n d i g h e te n få r e tt bristfälligt material till sitt fö rfogande. I sådana fall m åste det u p p e n b a rlig e n vara en fördel fö r m y n d i g h e te n a tt k u n n a b etala e rs ä ttn in g till alla f ö r a tt få in e t t fu llständigt material. E t t system m e d viss e r s ä ttn in g till fö retag en h a r också den fördelen a tt m y n d i g h e t e r n a får begrä nsade anslag till sitt fö r fo g a n d e vilket i högre grad än vad so m n u gäller b ö r bidra till a tt prio rite ra s å d a n t u p p g if ts in h ä m ta n d e so m är av särskild vikt. U n d e r så d a n a o m s tä n d ig h e te r m åste d e t anses vara e tt minim ikrav a tt den sitta n d e u tr e d n in g e n får fria h ä n d e r a t t pröva e r s ä ttn in g sfr å g a n .”

d els a n s e tt a tt u t s k o t t e t u n d e r p u n k te r n a 2 o c h 4 b o r t h em s tälla

” a t t riksdagen i anled n in g av m o t io n e r n a 1 9 7 1 :601 och 1 9 7 1 : 6 19 i

skrivelse till Kungl. Maj:t begär sådan ä n d rin g av d ir e k tiv e n fö r

u tr e d n in g e n om fö r e ta g e n s up p g if tsp lik t a t t u t r e d n in g e n blir

o f ö r h in d ra d a tt pröva frågan om e rs ä ttn in g till fö r e ta g e n för

deras u p p g if ts lä m n a n d e till offen tliga m y n d i g h e te r .”

Särskilt yttrande

av h e rrar Eriksso n i B ä c k m o ra (c), Sun d k v is t (c ) o c h O lo f J o h a n s s o n i S to c k h o l m (c):

” 1 m o t i o n e n 1 9 7 1 :607 framställs y rk a n d e o m en f ö r s k ju t n in g fr a m å t i tid e n av p e r i o d e r n a fö r in b e ta ln in g av p re lim in ä r s k a tt och om u p p d e ln in g av in b e t a ln in g e n av k v ars tåen d e s k a t t på tre te r m in e r. Av m o tiv er in g en fram g år a t t m o t i o n ä r e r n a an ser a t t dessa ä n d rin g a r skall gälla B-skatteb etalare. Även o m vi till viss del anser oss k u n n a dela m o t io n ä r e r n a s u p p f a t tn i n g b e tr ä f f a n d e den k v a rs tå e n d e s k a t te n är vi d o c k m e d v e t n a om a tt en ytterlig are u p p d e ln in g skulle m e d f ö r a m o ts v a ra n d e krav fr å n övriga s k a t te b e ta la r e , vilket i sin tu r skulle k u n n a ha negativa e f f e k te r f ö r d e t sam lade u p p b ö r d s r e s u l t a te t. I fråga o m den p re lim in ä ra B -skatte n ligger d e t d o c k enligt vår m e n in g a n n o r l u n d a till. M o tio n ä re r n a p e k a r på a t t bl. a. m jö lk lik v id e rn a e n d a s t delvis h in n e r in f ly ta före u p p b ö r d s p e r io d e r nas utgång. Enligt vår m en in g in n e b ä r d e t n u v a ra n d e s y s te m e t a tt i s y n n e r h e t l a n t b r u k a r n a i p r a k tik e n få r f ö r s k o tt e r a B-skatten, in te bara n ä r d e t gäller m jölklikviderna u t a n k anske i än hö gre grad i fråga om i n k o m s t e r n a av d en vegetabiliska p r o d u k t io n e n . Med h ä n s y n till a tt B -sk a tte b e ta la rn a är en n u m e r ä r t se tt ringa del av s k a t te b e t a la r n a bo rd e det vara m öjligt a tt k o n s tr u e r a sär skilda in b e ta ln in g s te r m in e r f ö r dem u ta n a t t re s u lta t e t av s k a t te u p p b ö r d e n i s t o r t d ä r f ö r äventyras. F rågan är em ellertid så k o m p lic e r a d a tt vi in te anser oss k u n n a tills ty rk a någon o m e d e l b a r lagstiftning. Bland a n n a t m åste de e k o n o m is k a o c h ad m i n i­ stra tiva e f f e k te r n a utr e d a s. Av den inledningsvis lä m n a d e re d o g ö relsen i d e t t a b e tä n k a n d e fram g år a tt den p åg åen d e u tr e d n in g e n om fö retag en s u p p g if ts p lik t även i a n d ra avseenden än de so m n ä m n s i d ir e k tiv e n skall k u n n a prö v a m ö jlig h e te r n a a t t f ö r b ä tt r a gällande o rd n in g i vad bl. a. gäller u p p b ö r d s f r å g o r n a . Vi f ö r u ts ä t te r d ä r f ö r a t t u tr e d n in g e n med an led n in g av de h ä r fr a m fö r d a s y n p u n k t e r n a k o m m e r a tt ta u p p frågan om u p p b ö r d s te r m in e r n a fö r p re lim in ä r B-skatt till nä rm a re öve rv ä g a n d e .”

G ö t e b o r g s O f f s e t t r y c k e r i A B , S t h l m 7 1 . 4 2 7 S