Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner om skatt på utlandsturism

S k atteu tsk ottets betänkande nr 5 2 år 1971 SkU 1971:52

Nr 52

S k a tteu tsk o ttets betänkande i anledning av m o tio n er om skatt på utlandsturism .

M otionerna

I d e t t a b e t ä n k a n d e b e h a n d la s

m o t io n e n 1 9 7 1 :3 0 6 av h err G u sta f sso n i Byske m. fl. (e), vari h e m ­ ställs a t t riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller a t t Kungl. Maj:t ta r k o n t a k t e r med regeringarna i övriga n o rd isk a lä n d e r an g åen d e avgifts­ beläggning, m o ts v a r a n d e lägst in o m d e t egna la n d e t gällande k o n s u m t i o n s b e s k a ttn in g , f ö r resor (r esevalu ta o c h /e lle r b il je t tk o s tn a d ) som m ed b o r g a re i n o rd isk t land f ö r e ta r u t a n f ö r de n ordiska lä n d e r n a o c h a tt d e förslag sorn k an bli re sultat härav snarast möjligt föreläggs riksdagen;

m o tio n e n 1 9 7 1 :466 av h err S v an strö m (c), vari hem ställs a t t riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller o m u tr e d n in g o c h förslag till b e s k a ttn i n g av u tl a n d s tu ris m e n i syfte a t t s t o p p a d e n f o r tg å e n d e negativa utv ecklin gen i fråga om tu r is t n e tt o t.

Frågans tidigare behandling m. m.

1 m o t io n e r till 1966 års riksdag begärdes riksdagsskrivelse b e tr ä f f a n d e b e s k a ttn in g av utlandsre sor. B evillningsuts kottet a v sty rk te y r k a n d e t , då d e t enligt u t s k o t t e t s m ening s a k n a d e s p ra k tisk a fö r u ts ä t tn i n g a r för en sådan b e s k a ttn in g (BeU 1966 :4 7 ), o c h riksdagen avslog m o tio n e r n a .

Frå gan om s k a tt på u tla n d s re s o r togs vid sam m a riksdag u p p i en in terp ellatio n , vilken besvarades av fi n an sm in is tern , som därvid bl. a. fram höll (p r o t. 1: 1966:2 0), a t t flera av våra in te rn a tio n e lla å ta g a n d e n h in d r a r en särskild b e s k a ttn in g av u tla n d s re s o r o c h a tt en så dan åtgärd inte står i öv eren s stäm m else med de in te rn a tio n e lla å ta g a n d e n vi gjort för a tt u n d e rlä tta tu r is ttr a fik e n . V idare fr a m h ö lls a tt en b e s k a t tn i n g av b ilje tte r m. m. f ö r u tla n d s re s o r ä r föga effektiv. A llm ä n h e te n skulle sn a b b t lära sig a tt i stället k ö p a b ilje tte r n a i u tla n d e t. En effektivare b e s k a ttn in g k u n d e t e o r e tis k t tä n k a s g e n o m sk att på resevaluta. D etta to r d e em elle rtid inte k u n n a ske på grund av våra å ta g a n d e n g e n te m o t In te rn a tio n e lla v a lu ta fo n d e n . Även OECD :s s. k. liberaliseringskod, som Sverige b i t r ä t t, lade hin d e r i vägen.

Med a n le d n in g av m o t i o n e r till 1968 års riksdag o m i n f ö r a n d e av reseskatt fram höll b e v illn in g su tsk o tte t (BeU 1 9 6 8 :1 3 ) bl. a. följande.

R ik sd a g e n 1 9 7 1 . 6 sam i. N r 5 2

U t s k o t t e t vill inte be strid a a t t f r a m f ö r allt d e n snabba utv ecklin gen av c h a rte rfly g e t till u tla n d e t bid ragit till a t t fö rsäm ra b eta lnin gsbala nsen. Läget h a r d o c k hittills inte b e d ö m t s vara så allvarligt a tt någon fo rm av re s tr ik tio n e r a n s e tts påkallade. Vid en ä n d ra d inställning i d e t t a h ä n s e e n ­ de to r d e en s k ä r p t ra ns onering av tilldelningen av valuta för tu ristreso r vara d e n åtgärd som ligger n ä rm a st till h ands. D ä r e m o t to r d e våra å ta g a n d e n g e n te m o t I n te rn a tio n e lla v a lu t a f o n d e n lägga h in d e r i vägen fö r a t t u tf o r m a en b e s k a t tn in g så a tt tu r istv a lu ta b e sk a tta s g e n o m a tt d e n säljs till en högre ku rs än s a m m a h andels valu ta.

Den e n d a te k n is k a lösningen på en re s e b e sk a ttn in g som formellt in te s trid er m o t våra in te rn a tio n e lla å ta g a n d e n skulle vara en b e s k a t tn i n g av d e n ty p som nyligen föreslagits i USA. D et am erik an s k a förslaget, som m ö t t kra ftig k ritik , går u t på a tt re s e k o s tn a d e r n a d ek lareras o ch s k a tt b etalas e f t e r resans avslutande. D e tta förslag to r d e do ck i p r a k tik e n vara synnerligen svårt a tt tilläm pa på svenska f ö r h å lla n d e n på g ru n d av bl. a. d e n r å d a n d e passfriheten mellan de n o rd isk a länderna som o m öjliggör varje k o n tr o ll över r e s a n d e s tr ö m m e n . Den am erik an s k a s k a t te n avses gälla e n d a s t res o r u ta n f ö r d e n s. k. västra h em isfären, alltså i huvudsak resor till a n d ra världsdelar. O m m a n i m o ts v a ra n d e m å n e n d a s t skulle b e s k a t ta u to m e u r o p e i s k a resor skulle vinsten av b e sk a ttn in g så tg ä r d e rn a bli o bety dlig .

Det b ö r även observeras a tt d e n all tm e r ö k a n d e b il tu r is m e n är e t t p ro b le m som in te lägger h in d e r i vägen fö r d e t am erikans ka skattefö rsla get m e n som självfallet skulle u tg ö r a e n b e t y d a n d e svårighet vid en svensk r es ebeskattning. Enligt u t s k o t t e t s mening saknas f. n. p ra k tisk a f ö r u ts ä t t­ n ingar fö r a t t med rimliga kra v pä rättvisa och k o n tr o ll in fö ra en generell res eb esk attn in g . Med h ä n sy n härtill fin n e r u t s k o t t e t inte skäl a t t närm are granska de a r g u m e n t m o t io n ä r e r n a i övrigt a n f ö r till stöd för en sådan åtgärd.

Riksdagen b e s lö t enligt u t s k o t t e t s h e m s tä lla n avslå m o tio n e r n a .

Vid 1969 års riksdag a n fö r d e u ts k o t t e t ( BeU 19 6 9 :2 8 ) i a n slu tn in g till e tt m o ts v a ra n d e m o t io n s y r k a n d e följande.

U ts k o t t e t h a r med anled n in g av m o t i o n e r till föregående års riksdag nä rm a re m o t iv e r a t sitt a v s t y rk a n d e av en särskild re sebeskattnin g. Vad som i viss m än to r d e ha inspirerat till dessa m o t io n e r var d e t förslag om res e b e sk a ttn in g som USA:s regering lade fram och som u n d e r 1968 b e h a n d la d e s av den a m er ik an s k a kongre ssen. Det am erik an s k a förslaget h a r em elle rtid s e d erm era fö rk astats.

F rågan o m e n res e b e sk a ttn in g k an givetvis b e tr a k t a s frän många s y n p u n k t e r , och ingen k an b e strid a m o t io n ä r e r n a s uppgif ter a tt tu ristre­ sorna in verkar negativt på b etalnings balansen. D ä re m o t to r d e m en in g arn a vara mera de la d e i frågan o m u tla n d s re s o r skall b e tr a k ta s som en fo rm av s k a t te fl y k t. U t s k o t t e t vill em ellertid begränsa sig till a tt i fö rsta hand g rans ka frågan u r s k a tte te k n is k synvinkel.

U t s k o t t e t fr a m h ö ll vid fö reg åen d e års riksdag de svår ig heter som skulle föreligga a tt in fö ra en sådan b e s k a ttn in g om m a n sam tidigt vill bibehålla k ra ven på rättvisa o ch k o n tr o llm ö jlig h e te r. M o tio n ärer n a gör nu gällande a tt d e t skulle vara möjligt a t t tr o t s våra in tern atio n ella å ta g a n d e n införa en re s eb esk attn in g . De h in d e r som dessa förpliktels er s k a p a r väger em elle rtid lätt m o t exempelvis de k o n tr o ll p r o b le m som d e n nord iska pass friheten m e d f ö r . Såvitt u t s k o t t e t k u n n a t finna f ö r u ts ä t t e r d e n före­ slagna b e s k a t tn i n g e n en to tal pass k o n tro ll i fö renin g med en u tbyggnad av tu llk o n t r o lle n fö r a t t verk sam t fö r h in d ra privat utförsel av valuta.

V idare b ö r d e n statliga k o n t r o ll e n över affärslivets u tl a n d s t r a n s a k t i o n e r vara så e ff ek tiv a tt överfö rin g ar till u tr e s a n d e svenskar via a ff ä rs fö r b in d e l­ ser k a n utes lutas. U ts k o t te t är o ck så tv e k s a m t om m a n vid en re s eb esk attning k a n tillåta u tlä n d sk a tu r is te r a tt in fö ra sin egen v alu ta m e d h ä n sy n till a tt d e n n a m ås te k o m m a a t t b etin g a en m o t b e s k a ttn in g e n sv aran de öv erkurs. U t s k o t t e t vill alltså u n d e r s t r y k a a tt e t t b e sk a ttn in g sfö rs la g m ås te u p p f y lla vissa gru n d läg g an d e kra v fö r a t t k u n n a b e a k ta s . O avsett h u r m a n b e d ö m e r a n gelä genheten a tt tillgodose sy f te t m e d d e n föreslag­ na re s e b e s k a ttn in g e n , k a n en så dan r e f o rm in te g e n o m f ö ra s e fte rso m p r a k tis k t taget alla m ö jlig h eter till effektiv k o n tr o ll saknas. U n d e r sådana fö r h å lla d e n fin n e r u t s k o t t e t ej heller skäl tillstyrk a e n u tr e d n in g av frågan.

Då frågan å te r k o m vid 1970 års riksdag h a d e den u tv idgats till a t t avse en n ordisk re s e b e sk a ttn in g . B evilln in g su ts k o ttet (BeU 1 9 7 0 :1 5 ) ansåg sig em ellertid b ö r a a vstyrka oc k så d e t t a y r k a n d e m e d fö ljande motiv er ing.

U t s k o t t e t h a r som fr am går av d e n fö reg åen d e re dogörelsen u p p r e p a d e gånger a v sty rk t m o t io n e r o m s k a t t på u tla n d sre s o r m e d fr ä m s t d en m otiv erin g en a t t p ra k tisk a f ö r u ts ä t tn i n g a r saknas fö r en tillfredsställande k o n tr o ll av en sådan b e s k a ttn in g . Därvid h a r u t s k o tt e t bl. a. fram h ållit a t t en b ib e h å lle n nord isk passfrihet k n a p p a s t lå te r sig fö r en a m e d de k o n tr o llk r a v som m an m ås te u p p stä lla o m en re s e b e sk a ttn in g införs.

D et kan a n ta s a tt d e t är m o t b a k g ru n d av dessa in v ä n d n in g a r som m o t io n ä r e r n a n u fr å n g å tt d e t tidigare kra vet på en e n b a r t svensk r e s e b e sk a ttn in g och i stället b eg är riksdagsskrivelse med a n h å lla n om förslag till N o rd is k a råd et o m in f ö ra n d e av en s k a t t som skall gälla då m e d b o r g a r a r n a i de n o rd isk a lä n d e r n a reser u ta n f ö r N o rd e n . S k a tt e n b ö r till sin hö jd m otsvara d en in h e m s k a k o n s u m ti o n s s k a t t e n .

U t s k o t t e t k a n inte fi n n a a tt en n o rd isk s a m o rd n in g av r e s e b e s k a tt­ ningen skulle erbjuda några n äm n v ä r d a fö r d e la r från k o n tr o llte k n is k s y n p u n k t . Väsentligar e är em elle rtid a t t en s k a tt på resor u to m N o r d e n in n e b ä r a t t de nord isk a lä n d e r n a g y n n a s som tu r is tm å l och a t t övriga lä n d e r missg ynnas , vilket in te står i ö v eren s täm m els e m e d de n ordiska lä n d e r n a s å ta g a n d e n enligt O EC D . Härtill k o m m e r a tt alla de övriga invän d n in g ar som u t s k o t t e t redovisat vid tidigare rik sdagsbehandling av frågan i h u v u d sa k kvarstår o f ö r ä n d r a d e .

Rik sdagen avslog m o tio n e r n a .

Frå gan h a r också v idrörts i m o t i o n e r som f i n a n s u ts k o t t e t u n d e r d e tt a års vårriksdag b e h a n d la t i anslu tn in g till finansplanen fö r b u d g e tå r e t 197 1/72, varvid u t s k o t t e t (F iU 1971:1 s. 1 5 - 1 6 ) bl. a. a n f ö r d e följande.

En a n n a n specifik åtgär d m o t den y tt r e b alans bris ten, som fö reslagits i d en allm än n a d e b a tt e n , ä r någon fo rm av b e s k a ttn in g på turistre sor. D enna fråga b erö rs i m o t i o n e n n r 5 6 2 , d ä r m a n p e k a r på d e n prelim inära n a ti o n a lb u d g e te n s k o n s t a te r a n d e a tt tu r is t b y r å e r och c h a rte rfly g i Sverige h a d e en dålig säsong 1970 tr o t s a t t u n d e r s k o t t e t i tu r istb a la n s e n d e tt a år ö k a d e kraftigt. Liksom d e p a r t e m e n t s c h e f e n an se r m o t i o n ä r e r n a a t t d e n ­ na ö k n in g i hu v u d sak m åste fö rklara s av a n d ra fa k to r e r , bl. a. den ök a d e invandrin gen till Sverige och im m ig ra n te rn a s ö v e rf ö ra n d e av m e d e l till sina h e m l ä n d e r. M o tio n ä re r n a d ra r därav slutsatsen a tt en s k a tt på tu r is tre s o r — även som en så dan k u n d a göras effektiv - san n o lik t b l o t t i begrä nsad u ts trä c k n in g skulle fö rmå av sakta ö k n in g e n i ” t u r i s t u n d e r s k o t ­ t e t ” .

1 o c h f ö r sig k a n enligt u t s k o t t e t skäl a n fö r a s f ö r a tt u tla n d s t u r is m b elastas m ed s k a t te r o c h avgifter i sa m m a o m f a t t n i n g som övrig - även he lt oundgänglig — k o n s u m tio n . D e n n a s y n p u n k t har få tt ö k a d ty ngd e f te r m e r v ä r d e s k a tte n s h öjning till 15 % från års skiftet. S a m tid ig t är u t s k o t t e t m e d v e t e t o m de m y c k e t st o ra svårighete r som m ö t e r n ä r m a n i p ra k t ik e n skall sk apa en effektiv k o n tr o ll av en s k a t t på u tla n d s tu ris m e n . En så dan b e s k a t tn i n g to r d e oc k så f ö r u ts ä t ta en g em ens am ö v e r e n s k o m ­ melse m ellan de n o rd isk a lä n d e r n a o m en enhetlig u t f o rm n in g . Dessa frågor h a r tidigare b e h a n d la ts i b ev il ln in g s u ts k o tt e ts b e tä n k a n d e 1970: 15, d ä r m o t i o n e r i ä re n d e t avstyrkts . Även i år f ö r e k o m m e r sådana m o tio n e r . Dessa h a r r e m itte r a t s till s k a t t e u t s k o t t e t , vilket enligt vad fi n a n s u ts k o tt e t i n h ä m ta t h a r för avsikt a tt b e h a n d la d em u n d e r riksda­ gens höstsession.

De ovan angivna å tag a n d en a g e n te m o t I n te rn a tio n e lla v a lu ta f o n d e n u tg ö r in te n å g o t d ir e k t hin d e r m o t s k a tt på resor m e n väl m o t s k a tt på resevaluta. En s k a tt på resevaluta skulle få sa m m a in n e b ö r d som a t t man ti llä m p a r särskilda växlingsk urser på v a lu to r som d ra b b a s av s k a t te n , och en sådan ti lläm p n in g är ofö renlig med n y s s n ä m n d a åtaga nden.

Enligt O EC D :s liberaliseringskod skall fö r tu r is tre s o r ga ra n te ra s en viss årlig m inim itilldelning av valuta — 7 0 0 dollar. Sverige liksom e t t flertal a n d ra m e d l e m m a r i O EC D ti llä m p a r d o c k väsen tligt högre tilldeln ing av resevaluta.

1 r ik sb a n k e n s sam m an ställn in g V alutaregleringen föreskrivs bl. a. föl­ ja n d e .

I postfö rs ä n d e lse må av a n n a n än v a lu ta b a n k u tf ö ra s sedlar o ch sk iljem y n t till e tt värde av högst 100 k ro n o r .

Vid utresa ur Sverige är, vid sidan av vad ovan medgivits, jäm väl följande utf örsel tillåten:

R e sa n d e till u tl a n d e t må u ta n särskilt tillstån d u tf ö ra resevaluta till e tt värde av hö gst 6 0 0 0 k ro n o r . U tförsel av resevaluta d ä r u tö v e r skall k u n n a s ty rk as m edelst in k ö p s a n m ä la n , som a v stäm p lats av r i k s b a n k e n eller försäljningsställe f ö r resevaluta.

I u tl a n d e t b o s a t t res ande må d ä r jä m te u tf ö r a u tl ä n d s k a sedlar samt från u tl ä n d s k t försäljningsställe fö r resevaluta ( b a n k , resebyrå e tc .) i u tl a n d e t förvärv ade c h e c k a r o ch a n d ra pen ninganvisn ingar.

I fråga om v a lu ta b e stä m m e lse r n a k a n i d e t t a s a m m a n h a n g också erinras om vad som gäller b e tr ä f f a n d e in k ö p av fritidshus i u tla n d e t. S ålu nda k an bl. a. d e n som h a r fast b o s ta d i Sverige, d ä re s t h a n är u tlä n n in g d o c k e n d a s t om h a n in n e h a f t så dan b o stad de tr e senast fö r flu tn a k a le n d e rå re n , e f te r a n sö k a n på rä k n a v alu tatilldeln ing f ö r in k ö p för re k r e a ti o n s ä n d a m å l av fa stighet eller lägenhe t i u tla n d e t till e t t värde av högst 75 0 0 0 kr., d o ck a tt vissa b egränsningar u p p rä tts h å lls i fråga om to m t k o s t n a d och tid f ö r beb yggande.

Med anled n in g av d e n i m o tio n e r n a s m otivering fr a m fö r d a ta n k e n a tt m an g enom en utlandsresa u n d v ik e r d en in h e m sk a generella b e s k a t t ­ ningen f ö r tjä n a r fram hållas a tt åtskilliga lä n d e r i E u ro p a , som b e s ö k s av svenska eller nordiska tu rister, h a r en generell in d ire k t b e s k a ttn in g av i sto rt sett sam ma höjd som Sverige. Den s ta r k t ö k a n d e b iltu r is m e n to r d e i st or u ts trä c k n i n g gä till lä n d e r med så dan b e s k a ttn in g .

In o m O EC D -län d ern a finns fö r n ä rv aran d e in te n å g o n r e s e b e sk a ttn in g av d e t slag som fö r o rd a s i de h ä r b e h a n d la d e m o tio n e r n a . D o c k h a r vissa länder, bl. a. S to r b r ita n n ie n o ch F r a n k r ik e , nyligen h a f t r e s tr i k ti o n e r i fråga om tilldelningen av resevaluta. F in lan d h a r med v e rk a n fr. o. m. d en 1 februari 1968 in fö rt e n re s e sk a tt av m era begrä nsad räckvidd. D enna s. k. pa ssagera rskatt h a r fö lja n d e u tf o rm n in g .

1 F in lan d b o s a tt p erson, som från F in la n d reser till u tl a n d e t sjöledes m e d h a n d e ls fa rty g , är skyldig a t t vid u tr e s a n b etala p ass ag erarsk att till s taten . P erson anses vara b o s a t t i F in la n d , o m h an eller h a n s familj h a r sin egentliga b o s t a d i landet.

Passagerarskatten u tg å r m ed 5 m a r k för resa, vars längd är hö g st 9 0 sjömil, o c h m ed 10 m ark f ö r resa, vars längd överstiger 9 0 sjömil. Resans längd räknas från d e n h a m n i F in la n d , d ä r resanden b ö r j a r sin resa, till d e n u tlä n d s k a h a m n , som fa r ty g e t först an lö per.

S k a t t e n skall beta las till tu l lm y n d ig h e t e n i sa m b a n d m ed tu l l k o n t r o l­ len vid utr e sa n eller på f ö r h a n d m o t en särskild p a s s a g e ra rs k a tte k u p o n g som vid avresan skall uppvisas fö r tu llm y n d ig h e te n .

Befriade från passagerarskatt är bl. a. b arn u n d e r 12 år, o m b o r d a n ­ ställda o ch lega tionspersonal.

1968 b e h a n d la d e USA:s kongre ss e t t av regeringen fram lagt förslag b e tr ä f f a n d e s k ä r p t b e s k a ttn in g av res or o ch resevaluta. Försla get i n n e b a r i h u v u d s a k i fråga o m f ö r b r u k n in g e n av resevaluta a t t vid turistre sa u t a n f ö r d en a m e r ik a n s k a k o n t i n e n t e n skulle resenäre n ha e t t s k a t te f r it t b o t t e n b e l o p p av 7 d o llar per dag, på ö v e rs k ju ta n d e b e lo p p u p p till 8 dollar skulle utgå en s k a tt med 15 p ro c e n t o ch p å b e lo p p d ä r u tö v e r med 30 p r o c e n t. Förslaget in n e h ö ll d e ta lje r a d e b e s t ä m m e ls e r om vilka resor som skulle b e s k a t ta s och h u r gränsern a skulle dras mellan b e s k a t ta d e och o b e s k a t t a d e resor. S k a tt e n k o llid erad e em ellertid in te m ed In te r n a t io n e l­ la v a lu t a fo n d e n s regler d å d e n in te utg ick på själva v a lu ta n u ta n in n e b a r a tt v a lu t a f ö r b r u k n in g e n skulle dekla reras e f t e r resans avslutande. F ö rs la ­ get g o d to g s d o ck inte av ko ngre sse n.

U tsk o ttet

Det s. k. tu r i s t n e tt o t s negativa e f f e k te r för b e taln in g s b alan sen i f ö r ­ ening m ed krav på a t t k o n s u m ti o n s b e s k a t tn i n g e n skall vara generell oavsett o m k o n s u m ti o n e n äger ru m in o m eller u to m la n d e t h ö r till de nu m era välkända skäl so m u p p r e p a d e gånger å b e r o p a t s till stöd för en skatt på u tl a n d s tu ris m e n o ch dessa a rg u m e n t å t e r k o m m e r också i de här b e h a n d la d e m o tio n e r n a . Då frågan tidigare b e h a n d la ts av riksdagen har bev illn in g su tsk o ttet s ta rk t u n d e r s t r u k i t k o n tr o llsv ä rig h e te rn a vid en så­ d a n b e s k a ttn in g , m e d a n m o t io n ä r e r n a vidhållit sina u tr e d n in g sk r a v u ta n a tt k u n n a anvisa någon p ra k tisk lösning pä p roblem en.

De tidigare f r a m tr ä d a n d e v a lu ta p r o b le m e n har g e n o m den u n d e r senare tid väsentligt f ö r b ä t tr a d e b y te s b a la n se n fö r lo r a t åtskilligt i sty rk a. Det fi n n s anle dning n o te r a a tt viss del av d e t p e n n in g u tf l ö d e som b r u k a r

b o k f ö r a s på tu r is m e n k an — sorn också a n ty d s i årets finansplan — ha helt a n n a n bak g ru n d .

R e s o n e m a n g e t o m k o n s u m ti o n s b e s k a ttn in g e n s räckvidd är långt ifrån invändningsfritt. En av h u v u d ta n k a r n a i m e r v ä rd e s k a tte s y s te m e t ä r a tt varje land fa stställer b e s k a ttn in g e n s hö jd vid k o n s u m ti o n in o m d e t egna la n d e t och a tt d e n in h e m sk a s k a t te n d ä r f ö r skall avlyftas vid e x p o r t till an d ra län d er . 1 d e t t a system m åste i princip u tla n d s tu ris m e n jäm ställas med e x p o r t e n . A t t vissa tu r is tlä n d e r inte in f ö rt m e r v ä rd e s k a tte s y s te m e t eller h a r e n o b e ty d l ig k o n s u m t i o n s b e s k a t tn i n g ä n d r a r ingentin g i sak fö r de l ä n d e r som ti llä m p a r m e r v ä rd e s k a t te p r in c ip e n .

D et i m o t i o n e n 1 9 7 1 :3 0 6 fr a m f ö r d a ö n s k e m å le t o m en g em ensam nordisk reseskatt elim in e ra r vissa av de k o n tr o l l p r o b le m som den nordis­ k a p ass frih eten skulle m e d f ö ra vid en isolerad svensk re s eb esk attn in g , m e n e t t så d a n t arr a n g e m a n g in n e b ä r in te b ara a t t en s to r del av k o n tr o ll e n k o m m e r a t t vila på D a n m a r k , som får ta e m o t h u v u d d e le n av den b il - o c h jä r n v ä g sb u rn a tu r i s t s t r ö m m e n m o t k o n ti n e n te n , u ta n även a tt de n o r d is k a lä n d e r n a g e m e n s a m t gör e t t avsteg från in te rn a tio n e lla ö v e re n s k o m m e ls e r i sy fte a tt u n d e r l ä tt a t u r i s t u t b y t e t länderna emellan. U tan a tt fö rrin ga v ä rd e t av de n o rd is k a s a m a rb e t s s tr ä v a n d e n a kan k o n s ta te ra s a tt de p ra k tis k a re s u lta te n hä ra v varit förh ållandev is bly gsam ­ m a o c h a t t d e t d ä r f ö r finns anle dning a n ta a t t vägen till e t t så k o n tr o v ersiellt s lu tm ål som en g e m en s am re s e b e s k a ttn in g antagligen skulle bli lika besvärlig som oviss. Enligt u p p g if te r i pressen h a r vissa s o n d erin g ar i frågan gjo rts på m inis tern ivå u ta n a tt de såvitt k ä n t le tt till någ o t res u ltat.

I m o t io n e n 1 9 7 1 :4 6 6 f ö r o r d a s a tt f ö r b r u k n in g e n av resevaluta samt övriga k o s tn a d e r skall redovisas i sj älvdeklarationen. S k a t t e u t s k o t t e t anser sig in te k u n n a re k o m m e n d e r a d e n n a väg so m ö p p n a r allt för stora m öjligheter till s k a tte fu s k o ch s a m tid ig t i h ög grad m o t v e r k a r strä v a n ­ dena a t t in fö ra en definitiv källsk att.

U t s k o t t e t anser såled es a tt dis kussionen o m s k a t t på u tla n d s tu ris m e n inte tillförts några n ya eller mera b ety d elsef u lla s y n p u n k t e r g e n o m de vid årets riksdag väckta m o t io n e r n a . Då de av b e v illn in g su tsk o tte t redovisade ko n tro llsv årig h etern a kvars tår o e m o ts a g d a fin n er s k a t t e u t s k o t t e t inte skäl tillstyrka bifall till m o tio n e r n a .

Med hänvis ning till d e t a n fö r d a h e m s tä lle r u t s k o tt e t

a tt riksd agen avslår

1. m o t io n e n 1 9 7 1 :306

2. m o t i o n e n 1971 :466.

S to c k h o lm d e n 13 o k t o b e r 1971 På s k a t te u t s k o tt e t s vägnar

ERIK B R A N D T

N ärvarande: h e r r a r B ra n d t (s), Magnusson i Borås ( m ) , Eriksson i B äc k m o ra (c), K ris ten so n (s), W ärn berg (s), Larss on i U m e å (fp), Carlstein (s), Nilsson i T r o b r o ( m ), Wikner (s), S u n d k v is t (c), S tadlin g (s), Westberg i H ofors (s), H ö rb e rg (f p ), Björk i Gävle (c ) o c h fru N o r m a r k (s).

Särskilt yttrande

av h e rr a r Eriksson i B ä c k m o ra (c), S undkvis t (c ) o c h Björk i Gävle (c).

” R ik sdagen h a r u p p r e p a d e gånger avslagit m o t i o n e r från vårt håll om in f ö r a n d e av en särskild s k a t t på u tla n d s re s o r o c h därvid i h u v u d sa k å b e r o p a t de k o n tr o ll te k n i s k a sv årig hete rna vid en dylik b e sk a ttn in g . E tt av de f r ä m s ta m o tiv e n f ö r e n s k a tt på u tl a n d s t u r is m e n ä r — so m framhålls i de h ä r b e h a n d la d e m o t io n e r n a — dess negativa e f f e k t p å betaln in g s­ balan sen . Då d e t s. k. t u r i s t n e t t o t te n d e r a r a tt ö k a väsentligt f ö r varje år syns d e t vara m o tiv e r a t a t t n ä rm a re u n d e r s ö k a m ö jlig h e te r n a a t t införa en s k a t t so m i viss m ån k a n u tj ä m n a o c h d ä m p a verk n in g a rn a av d e t t a v a lu ta u tf lö d e . Det f ö r tj ä n a r även framhållas a t t en b e ty d a n d e del av tu r istv a lu ta n inte d ra b b a s av n åg o n generell in d ir e k t b e s k a ttn in g i de lä n d e r d ä r den fö r b ru k a s . Vi är fu llt m e d v e tn a o m a t t k o n tr o lls v å rig h e te r­ na är b e ty d a n d e o c h a tt en tu r is t s k a t t kanske f o r d r a r a t t vi g ö r avsteg från vissa in te rn a tio n e l la å ta g a n d e n , men dessa fö r h å lla n d e n anser vi m otivera a t t frågan blir fö r e m å l f ö r en nä rm a re u tr e d n in g . Vi k a n alltså in te ansluta oss till u ts k o t t s m a j o r i te te n s u p p f a t tn i n g a t t de påvisade svårig hete rn a skulle u tg ö r a e t t h i n d e r för en n ä r m a r e kartläggning av p r o b l e m e n . ”

G ö t e b o r g s O f f s e t t r y c k e r i A B , S t h l m 7 1 . 4 2 8 S