Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner angående vissa regionalpolitiska skattefrågor

Skatteutskottets betänkande nr 53 år 1971 SkU 1971:53

Nr 53

S k a tte u ts k o tte ts b e tä n k a n d e i a n led n in g av m o tio n e r a n g å en d e vissa

re g io n a lp o litisk a sk a ttefrå g o r.

M otion ern a

I d e t t a b e tä n k a n d e b e h a n d la s

m o t io n e n 197 1:171 av h e rr Öhvall m. fl (f p ) vari h em stä lls

L a t t riksdagen u tt a l a r a tt s tö d å tg ä rd e r b ö r in rik tas på generella å tg ä r d e r ägnad e a tt sk apa e t t företagsvänligt k lim at, varvid b ö r övervägas bl. a. regional u tjä m n in g av priserna på b en sin o c h olja, lindring av e n e rg isk a tte n samt an d ra dif fe re n tie r in g a r i s k a tte h ä n s e e n d e som kan främ ja N o rrlan d s utveck ling, sam t

2. a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit be gär a tt 1968 års lokalis erin gsutredning får i u p p d r a g a tt s k y n d s a m t b e h a n d la frågan om e t t reg ionalt slo p an d e av d en särskilda ar betsgivaravgiften.

m o t i o n e n 197 1:3 10 av h e rr Helén m. fl. (fp) vari h em stä lls

1. a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit begär, a tt fö retag sb es k attn in g s u tre d n in g e n g e n o m tilläggsdirektiv får allsidigt u tr e d a s k a tte s y s te ­ m e ts användnin g som regionalp olitisk! in s tr u m e n t,

2. a tt riksd agen u tta la r , a tt s tö d å tg ä rd e r i s tö r r e u ts tr ä c k n in g b ö r ges en generel! u tf o r m n i n g som främ ja r e t t företag sv än lig t k li m a t i enlighet m ed i m o t io n e n 1 9 7 1 :446 angivna riktlinjer;

m o t i o n e n 197 1 :5 9 8 av h err H e d lu n d m. fl. (c ) vari hem stä lls att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit anhåller

1. o m sådana åtg ä r d e r, a t t in ves teringsfonde rna generellt får användas fö r aktiv lokaliserin gspolitik i lokaliseringspolitiskt s t ö d o m r å d e , varvid som villkor sam tidigt skall gälla a tt inves teringarna u n d e r alla förhållan­ d e n till klart överv ägande del m ås te tjäna d e n aktiva lokaliseringspoliti­ k en, sam t

2. om a tt vid f o r ts a t t u tr e d n in g om lokaliserings- o ch regionalpoliti­ kens u tf o r m n i n g m å t te prövas vidgad lokaliseringspolitisk an v ä n d n in g av s k a t t e i n s tr u m e n t e t, avse ende bl. a. d ir e k ta lä t tn a d e r i den statliga in k o m s t­ s k a t te n , els k a tte n o ch den allm än n a arbetsg ivara vgiften;

m o t i o n e n 197 1 :6 2 8 av h e rr Petersson i G äd d v ik m. fl. (m ) vari hem ställs att riksd agen i skrivelse till Kungl. Majit anhåller o m förslag o m d if feren tierad b e s k a ttn in g av fly ta n d e bränsle i syfte a tt m o tv e rk a olika priser på d e tt a i olika delar av lan d et;

R iksd a g en 1971. 6 sam i. N r 53.

m o t io n e n 1971:1 143 av h e rrar S tr id sm a n (c) o c h J o h a n s s o n i Holm gården (c ) vari hem s tälls a tt riksdagen b e s lu ta r a tt i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla o m u tr e d n in g b e tr ä f f a n d e e t t system m e d industrietableringsfonder i s y f te a tt stim u le ra företagsetableringar i N o rrlan d s inland i enlighet m ed vad som a n f ö r t s i m o t io n e n .

Frågans tid igare b e h a n d lin g m . m.

G ällande s k a tte la g s tiftn in g in nehålle r in te några regler som sy ftar till a tt främja lokalis eringspolitik, m iljöpolitik eller dy lik t. Riksdagen har em e l­ lertid i olika s a m m a n h a n g haft a tt ta ställning till frågan o m sådana regler b ö r in föras vid b e s k a ttn in g e n . De principiella s y n p u n k t e r n a på a n v ä n d ­ ningen av s k a tte s y s te m e t so m in s tr u m e n t f ö r lokaliseringspolitiken har närm are u tv e c k la ts av 1968 års lo kalis erin gsutredning (In 19 6 9 :2 0 ) som i b e tä n k a n d e t Lokaliserings- och regionalpolitik (SOU 1 9 6 9 :4 9 ) a n fö r d e hl. a. följande.

T e o r e tis k t vore det givetvis möjligt a tt ha en lägre s ta ts s k a tt för företa g inom vissa d e la r av lan d et, m e n u tr e d n in g e n är inte be re d d att framlägga förslag i d e n n a riktning. En sådan ” regional” sk a tte p o litik är förenad med så stora k o m p l ik a t i o n e r , a tt d en red an u r tekniska s y n p u n k t e r synes svår a tt g e n o m f ö ra . V id are är m öjlig h etern a till avskrivningar på anlägg­ ningstillgångar o ch nedskriv nin g av varu lager samt avsättningar till inve­ sterin g s fo n d er så stora , a tt b e s k a ttn in g e n av ev. företagsvinste r knap p ast är något av de stö rsta p r o b l e m e n vid lokalis ering till s t ö d o m r å d e t .

Det andra slaget av sk a tte s tim u la n s - särskilda s k a t te f ö r m å n e r för företa g vid deras inves teringar i s t ö d o m r å d e t — synes i o c h fö r sig lättare a tt g e n o m f ö r a o ch skulle troligen också ha stö rre e ff e k t. F ö re ta g e n k an ju nämligen i d e t t a fall från b ö rja n b e rä k n a värd et av sk a tte stim u la n s e n , då d e tta vä rd e in te är b e r o e n d e av d e n f r a m tid a v in stu tvecklingen i det nya fö retaget.

En s k a tte fö r d e l av d e t t a slag skulle k u n n a k o n s t ru e ra s så, a tt företaget fick rätt a tt an v än d a o b e s k a t ta d e vinstm edel vid investeringar i vissa av st a ts m a k te r n a b e s tä m d a regioner. S tark a skäl sy nes k u n n a a nföras för att skapa en så dan o rdning. Då u tr e d n in g e n tr o t s d e t t a inte är bere dd a tt föreslå å tg ä r d e r i d e n n a riktning, är skälet helt e n k e lt d e t, a t t den anser det inte n ö d v ä n d ig t m ed d y lik a bestäm m elser. N u varande b estäm m elser o m avsättning till o ch a n v ändning av investeringsfonde r to r d e nämligen helt k u n n a tillgodose de s y f te n en speciallag stiftning av ovan a n ty d d art skulle främja. U n d e r så d a n a f ö r h å lla n d e n synes d e t o n ö d ig t a tt ytterligare k o m p licera vår s k a tte la g stiftn in g med bestä m m e lse r av angiven in nebörd.

Samtidigt so m u tr e d n in g e n inte vill f ö r o r d a någon speciallagstiftning vill d e n d o ck u n d e r s tr y k a an g e lä g e n h e te n av a tt in vesteringsfonde rna i all u ts trä c k n i n g som är möjlig anv än d s som lokalis eringspolitiskt styrm edel inom s t ö d o m r å d e t . Det sy n es inte u te s lu te t a tt b e t y d a n d e resultat härigenom skall k u n n a nås.

B e trä f fa n d e m öjligheten a tt använda f r a k ts u b v e n t io n e r som ett lokali­ seringspolitiskt medel vill u tr e d n in g e n fram h ålla följande. Med h änsyn till s ta ts m a k te r n a s b eslu t på tr a n s p o r t p o l i ti k e n s o m r å d e synes det inte möjligt att b e h a n d la dessa p ro b le m u ta n att ingående överväga i vad m ån tä n k b a r a lösningar k an p åverka n u v aran d e allm änna riktlinjer. Inga delade m eningar to r d e a n n a rs råda o m a t t en u tjä m n in g av tr a n s p o r t k o s t­ nad ern a - så a t t företa g i n o rra Sverige inte på sam m a sätt som för

närvarande h a r en belas tn in g i d y ra tr a n s p o r t e r såväl när d e t gäller råvar or etc. som färdiga p r o d u k t e r — skulle ha en g y n n s a m e ffek t från lokaliseringssy n p u n k t. Man b ö r d o c k in te glö m m a b o r t a tt de h ö g a tr a n s p o r t ­ k o s tn a d e r n a i vissa fall fungerar som ett slags ” tu ll s k y d d ” fö r d e n lokala in d u s trin , som fr a m g å tt av bl. a. d e n tidigare lokalis erin gsutredningens redovisning.

Enligt u tr e d n in g e n s m e n in g b ö r stor u p p m ä r k s a m h e t ägnas å t d e tt a p ro b l e m vid d e t fo r ts a t ta u tr e d n in g s a r b e te t. T y v ä rr har u tr e d n in g e n inte fu n n it möjligt a tt framlägga ens e tt provisoriskt förslag rö r a n d e tr a n s p o rtra b atterin g f ö r v is s a o m r å d e n , d e t t a på gru nd av k o n k u r r e n s f ö r h å l la n d e n a m ellan olika tr a n s p o r tm e d e l.

På grundval av d e t t a b e t ä n k a n d e och e tt b e tä n k a n d e av e x p e r tg r u p p e n f ö r regional u tr e d n in g s v e r k s a m h e t framla des i p ro p . 1971:75 förslag om den fo r ts a t ta regionalp olitiska s tö d v e rk s a m h e te n . 1970 års riksdag biföll förslag om en regionalpolitisk! satsning på 1 2 0 0 milj. kr. för en treårsperiod. Av d e t t a b e lo p p b e rä k n a d e s 2 0 0 milj. kr. fö r lokaliseringsbidrag/avsk riv ningslån, 8 0 0 milj. kr. för lokalis eringslån, 100 milj. kr. för utb ild n in g sstö d o ch 25 milj. kr. f ö r sysselsättningsstöd.

In d irek t b e sk a ttn in g

Vid 1969 års vårriksdag h a d e bev illn in g su tsk o ttet a tt prö va m o t io n s y r ­ k a n d e n sorn s y f ta d e till a tt an v än d a s k a t te i n s t r u m e n t e t i m iljöpolitiskt syfte.

I fråga o m sådana å tg ä r d e r vid d en in d ire k ta b e s k a ttn in g e n b e to n a d e u t s k o t t e t (BeU 1969 :1 8 ), som tidigare fu n n it starka skäl tala m o t en utb y g g d p u n k tb e s k a tt n in g o c h m o t en d if fe re n tie r in g av d e n nuvarande b e s k a t tn in g e n f ö r a t t tillgodose miljöintre ss en, a n gelä genheten av a tt be­ s k a ttn in g e n såvitt möjligt är neutral.

M o tio n s y r k a n d e n o m vissa d ifferen tierin g ar av d rivm edelsbeskattningen i lo kalis eringspolitiskt sy fte h a r avvisats senas t vid 1968 o c h 1970 års riksdagar. B e v illn ingsuts kottet fram höll 1968 bl. a. (BeU 1 9 6 8 :7 0 ) att förslaget f ö r u ts a t te vittg åen d e näringsp olitisk a in g r ip a n d e n för a tt ge ö n s k a t resultat och ansåg a tt m o t io n ä r e r n a valt en från sk a tte te k n is k s y n p u n k t olycklig väg. De zontillägg som o lje b ra n sc h e n tilläm p ad e var att anse som sch ab lo n iserad e f r a k tk o s t n a d e r . A t t g e n o m b e s k a ttn in g e n u tjä m n a skillnaderna i f r a k tk o s t n a d e r mellan olika delar av la n d e t fick b e tr a k ta s som e n olöslig uppgift.

I m o t io n e r till 1970 års riksdag föreslogs i lokalis eringspolitiskt syfte en rad å tg ä r d e r som b e r ö r d e stora delar av b e s k a ttn i n g e n . Sålunda f r a m fö r d e s på d e n in d ire k ta b es k a t tn in g e n s o m r å d e å te r ta n k e n på e t t g enom b e s k a ttn in g e n sän k t oljep ris i landsdela r med länga avstånd eller insulärt läge. E tt lik artat y r k a n d e fr am ställdes också b e tr ä f f a n d e endast N orrland. M o tio n ä re r n a i de sistn äm n d a m o t io n e r n a ville d e ss u to m ha en lindring av e n e rg isk a tte n och an d ra in te n ä rm a re p reciserade d if fe re n tie ­ ringar i sk a tte h ä n s e e n d e som k u n d e främ ja N o rrla n d s utveckling. I andra m o t i o n e r y rk a d e s a tt fo r d o n s b e s k a ttn in g e n av lastbilar o ch släpvagnar i N orrland skulle sänkas med en tredjedel. B ev illn in g su ts k o ttet a n fö r d e

(BeU 1960:3 6) med an led n in g av dessa y r k a n d e n bl. a. följande.

D et k an enligt u t s k o t t e t s mening m ed fog göras g ällande a tt en regional sk a t te p o l it ik skulle vara särskilt oly cklig i fråga o m d e n indirekta b e s k a ttn in g e n . Mot b a k g r u n d e n av u t s k o t t e t s principiella inställning i d e n n a fråga anser u t s k o t t e t d e t inte m o tiv e r a t a tt i d etalj redovisa alla in v ändningar som k a n göras m o t de ifrå gavara nde å tg ä r d e r n a u ta n u t s k o t t e t in s k rä n k e r sig h ä r till a t t framhålla a tt de skulle äventy ra k o n tr o lle n , ru b b a k o n k u r r e n s n e u tr a li t e te n o c h skapa b e ty d a n d e merarbete f ö r såväl de skattskyldiga som b e s k a t tn i n g s m y n d ig h e te r n a u ta n att några lokalis eringspolitiska resultat k an garanteras.

1 sam m a b e tä n k a n d e b e r ö r d e u t s k o tt e t också d e t regionalpolitiska u n d a n ta g från b e s k a ttn in g e n som 1970 års riksdag b e s lu ta t i sam b an d m e d å te r in f ö r a n d e t av inves teringsavgiften f ö r v is s a b y g g n a d s a r b e te n och erin ra d e om a t t u t s k o t t e t i sitt b e tä n k a n d e 1970 :3 7 visserligen tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag till fö r o rd n in g om investeringsavgift för vissa b y g g n a d sa r b e te n , in n e b ä r a n d e a tt sådan avgift inte skall erläggas fö r by g g n a d sa r b e te i d e t s. k. allm än n a s t ö d o m r å d e t m e n därv id särskilt m o t iv e r a t d e t t a avsteg från de tidigare d e k la r e ra d e p rin c ip e r n a m ed att investeringsavgiften m e r a k a n b e te c k n a s som en fo rm av förbudslagstiftning än som egentlig sk attelagstiftnin g.

Riksdagen g o d k ä n d e u t s k o t t e t s b e tä n k a n d e .

1971 års vårrik sd ag avslog på h emställan av e tt enhälligt s k a t t e u t s k o t t (S k U 197 1 :1 7 ) e tt m o t io n s y r k a n d e o m u n d a n ta g fr å n d e n allmänna arbetsgivaravgiften fö r företag in om a llm ä n n a s t ö d o m r å d e t . U ts k o t te t m o tiv e r a d e sitt a v s t y rk a n d e sålunda.

Y r k a n d e n , m o ts v a ra n d e d e t som nu f r a m f ö r ts i m o t i o n e n 1 971:620, o m a t t u n d a n ta d e t a llm ä n n a s t ö d o m r å d e t från tillä m p n in g so m r å d e t avvisades u n d e r 1970 års hö strik s d ag med hänvisning till a t t regionala sk a tte re g le r in te b ö r k o m m a i fråga, o ch d e n n a m o tiv erin g finner s k a t t e u t s k o t t e t all tjäm t b ä rande.

D irek t b e sk a ttn in g

B e v illn ingsuts kottet av s ty rk te år 1970 m o tio n s y r k a n d e n o m f ö r b ä t tr a ­ de avskriv nin gsmöjligheter fö r in d u s trin s b y g g n a d e r in om a llm ä n n a s t ö d ­ o m r å d e t (BeU 1970:3 6) o c h o m generell an v ä n d n in g av investeringsfon­ d e rn a fö r inves teringar i n ä m n d a o m råde. U ts k o t t e t hänvis ade därvid bl. a. till a tt de n ya regler o m avdrag för v ärd em in sk n in g på byggnader o ch m arkanläggningar i in k o m s tk ä lla n rörelse som antagits av 1969 års riksdag (Prop. 1 9 6 9 :1 0 0 ; BeU 4 5 ) m e d f ö r t avsevärda s k a t te l ä tt n a d e r för rö relseidkarn a. I fråga o m investeringsfo ndern a fr am h ö ll u t s k o t t e t att Kungl. Maj:t även e fte r d e n 1 juli 1965, då det statliga lokalis erin gsstö det b ö rja d e tilläm pas , i ett flertal fall medgivit f o n d e r n a s an v än d n in g i lokaliseringspolitiskt sy fte.

U ts k o tte t

De m o t i o n e r u t s k o t t e t har a t t behandla i d e t t a b e tä n k a n d e s y f ta r alla till a tt ge s k a t t e i n s tr u m e n t e t en vidgad an v ä n d n in g som lokaliseringspoli-

tisk t medel. De spörsm ål so m b erö rs gäller bl. a. regionala u tj ä m n i n g a r av prise rn a på bensin o ch olja, m in sk n in g av e n erg isk atten , regionala u n d a n ta g från skyldig het a tt erlägga allmän arbetsgivaravgift eller diffe ­ re ntieringar av sa m m a avgift, l ä t tn a d e r i d e n d ir e k ta b e s k a ttn in g e n , avseende bl. a. r ä tt till högre initialavskrivning på investeringar i n o m s t ö d o m r å d e n m. m. Några m o t io n ä r e r b e r ö r frågan o m in vesteringsfo n­ d ern a och anser a t t dessa b ö r få an v än d as g enerellt f ö r a tt främja regionalpolitiska m ålsättn in g ar. 1 en m o t io n fö r o rd a s e t t system med in d u s trie ta b le rin g s fo n d e r i s y f te a t t stim u le ra fö r etag setab ler in g ar i N o rr­ lands inland.

Riksdagen h a r u n d e r se nare år i olika s a m m a n h a n g k o n s e k v e n t avvisat m o ti o n s y r k a n d e n av in n e b ö r d a tt vissa re gioner, v e rk s a m h e te r, varor eller tjä n ste r b ö r ges särskilda s k a tte s u b v e n tio n e r . Därvid h a r riksdagen — i enlighet med u tt a la n d e n av b e v illn in g su tsk o tte t — fram hållit, a t t de än d am å l m o t io n ä r e r n a velat främja — d e t kan ha gällt åtg ä r d e r på a r b e ts m a r k n a d s o m r å d e t eller lokaliserings- o c h m iljö p o litik — b ä tt r e tillgodoses g e n o m statliga bidrag än g e n o m l ä t tn a d e r vid beskattn ingen.

Även s k a t t e u t s k o t t e t a n ser vägande skäl tala m o t en regional dif fe re n ­ tiering av sk a t te b e s t ä m m e ls e rn a . F ö r u t o m a t t en sådan dif feren tierin g klart s trid er m o t d e t b e rä ttig a d e kra vet på a tt sk a tte b e s tä m m e ls e rn a så långt möjligt b ö r vara k o n k u r r e n s n e u tr a la är den i hö g grad ägnad a tt göra vår r e d a n k o m p lic e r a d e s k a tte la g stiftn in g än m e r svårtillämpad.

Vad särskilt angår frågan o m t e m p o r ä r a s k a t te f ö r m å n e r vid n y in v e s te ­ ringar i s t ö d o m r å d e t a n ser s k a t t e u t s k o t t e t — i likhet m e d lokaliseringsutredningen n u v a ra n d e bestä m m e lse r om a vsättn ing till o ch a n v ändning av in v es terin g sfo n d e r väl tillgodose de s y f te n som en så dan speciallagstift­ ning skulle k u n n a främja. I sa m m a n h a n g e t vill s k a t t e u t s k o t t e t erinra om a tt in ves teringsfonde rna i re aliteten redan i dag ä r fria i s t ö d o m r å d e t , även om kra vet pä a n sö k a n om a tt få ta f o n d e r n a i an sp råk formellt kvarstår.

Med d e t a n fö r d a av sty rk er s k a t t e u t s k o t t e t bifall till samtliga m o tio n e r .

Med hänvis nin g till d e t an fö r d a h e m s tä lle r u t s k o t t e t a l t riksdagen avslår 1. m o t io n e n 1971:171 2. m o t io n e n 1 9 7 1 :3 10 3. m o t io n e n 197 1 :5 9 8 4. m o t io n e n 1 9 7 1 :6 2 8 5. m o t io n e n 1971 :1 143.

S to c k h o lm d e n 13 o k t o b e r 1971 På s k a t te u t s k o tt e t s vägnar E RIK B R A N D T

N ärvarande: h e r r a r B randt (s), Magnusson i Borås ( m ) , Eriksso n i B äc k m o ra (c), K ris ten so n (s), Wärnberg (s), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s), Nilsson i T r o b r o ( m ) , Wikner (s), Sun d k v is t (c), Stadling (s), W estberg i H ofo rs (s), H ö rberg (fp), Björk i Gävle (c) o c h fru Norm ark (s).

R eserv a tio n er

1. av h e rrar Eriksso n i B ä c k m o ra (c), Larsson i U m e å (f p ) , Sundkvist (c), H ö rb erg (f p ) o c h Björk i Gävle (c) vilka

dels a n f ö r t fö ljande:

” 1 flera u tp räg lad e in d u s tr i lä n d e r används vissa s k a t te l ä tt n a d e r fö r att främ ja de regionalpolitiska m ålsä ttn in g a rn a . S k a tt e l ä t tn a d e r n a k a n beröra fö r e ta g s b e s k a ttn in g av vinster eller fastigheter, speciella avskrivningsregler, befrielse från energi- o c h t r a n s p o r t s k a t t e r etc.

Som fram hålls i flera av m o t i o n e r n a har s k a t t e i n s t r u m e n t e t h ittills inte a n v ä n ts i re g io n a lp o litik e n i s a m m a u ts tr ä c k n in g i vårt land som i en rad a n d ra in d u s trilän d er. 1 s to rt se tt har åtg ä r d e rn a in s k r ä n k t sig till en viss an v ä n d n in g av in v es terin g sfo n d e rn a i regionalp olitisk! s y f te . Bl. a. den begränsade e ff e k t som d e tt a i n s t r u m e n t h a r på e ta b le rin g a r av helt nya fö r e ta g o c h på d e n m in d re fö r e ta g s a m h e te n talar enligt u ts k o tt e t s mening f ö r a t t m an nu u t r e d e r m öjlig h etern a a tt vidta även andra f ö r ä n d rin g a r i s k a tte s y s te m e t i syfte a t t styra fö r e ta g o c h arb etstillfä llen till de sysselsättningssvaga regionerna. Såd an a å tg ä r d e r k a n u tf o r m a s på m ånga olika sätt b å d e in o m r a m e n f ö r d en d ir e k ta b e s k a ttn in g e n — i f o r m av t. ex. speciella avskrivningsregler eller s k atteb ef rielse u n d e r viss tid — o c h g enom en d ifferen tierin g av olika i n d ire k ta s k a t te r o c h avgifter.

F ö r fö r e ta g i an d ra delar av la n d e t som har intresse av a tt förlägga filialför etag till in la n d e t kan särskilda s k a t te f ö r m å n e r spela en avsevärd roll vid lokalis eringspolitiska avg ö ra n d e n . Det kan d ä r f ö r enligt u ts k o tt e ts m en in g vara m o tiv e r a t, a tt frågan o m s k a t te s y s te m e ts a n v ä n d n in g som regionalpolitisk! in s tr u m e n t n u blir förem ål fö r e n allsidig u tr e d n in g , varvid även dif fe re n tie r a d arbetsgivaravgift som m edel fö r regional u tjä m ­ ning b ö r bli förem ål för ö vervägande.”

dels a n s e t t a t t u ts k o t t e t b o r t hemställa

” a t t riksdagen m e d an le d n in g av m o t i o n e r n a 1 9 7 1 :1 7 1 , 1971 :3 1 0 ,

197 1 :5 9 8 , 1 9 7 1 :6 2 8 o c h 1 9 7 1 :1 143 i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhåller o m e n allsidig u tr e d n in g av s k a t te s y s te m e ts an v ändning

so m re gionalp olitisk! i n s t r u m e n t . ”

2. av h e rr a r Magnusson i Borås ( m ) oc h Nilsson i T r o b r o (m ), vilka

dels a n f ö r t följa nde:

” 1 flera u tp r ä g la d e i n d u s trilä n d e r anv än d s s k a t te i n s tr u m e n t e t fö r att främja regionalp olitiska m å lsättn in g ar. Mot b a k g ru n d härav k an det vara b efogat a tt i en u tr e d n in g pröva frågan o m an v ä n d n in g av skattelag ­ s tiftn in g e n i lokalis eringspolitiskt syfte i vad gäller i n d ire k ta s k a t te r och avgifter.

Enligt vår m ening skulle e xem pe lvis en regional befrielse fr å n eller

n ed s ä ttn in g av den f ö r m ångå fö r etag otv ivelaktig t b e tu n g a n d e a r b e t s ­ givaravgiften k u n n a vara ägnad a tt främ ja en aktiv lokaliseringspolitik. En lik n a n d e e f f e k t skulle m a n k u n n a u p p n å g e n o m sk attere gler so m möjlig­ g ör en d if fe re n tie r in g av tr a n s p o r t k o s tn a d e r n a in o m skilda delar av la n d et. S ålunda b ö r u tr e d n in g e n pröva m ö j lig h e te n a tt via b es k a ttn i n g e n u tjä m n a b e n sin p ris ern a till fö r m å n fö r avlägsna bygder. E n betydelsefull f a k t o r i s a m m a n h a n g e t u tg ö r givetvis in v es teringsfonde rna. U ts k o t te t fr am håller a t t dessa i rea lite te n red an i dag ä r fria i s t ö d o m r å d e t . H ä re m o t k an d en in v än d n in g en göras a tt in v es terin g sfo n d e rn a — o m de skall k u n n a få e n av görande regionalp olitisk e f f e k t — b ö r k u n n a få tas i a n sp r å k även i en h ö g k o n j u n k t u r . Vi a n ser således a tt in ves terin g sfo n d e r­ na generellt b ö r få an v än d as i alla de fall då a n v ä n d n in g e n sk er f ö r a t t främ ja en ak tiv lo kalis erin gspolitik.”

d els a n s e t t a t t u t s k o t t e t b o r t hem ställa

” a t t riksdagen m e d an led n in g av m o t io n e r n a 1 9 7 1 :1 7 1 , 1 9 7 1 : 3 10,

1 9 7 1 :5 9 8 , 1 9 7 1 :6 2 8 och 1 9 7 1 : 1 143 i skrivelse till Kungl. Maj:t

b eg är u tr e d n in g av frågan om en dif fe re n tie r in g i lokaliserings po-

litiskt syfte av in d ire k ta s k a t te r och avgifter.”

G ö t e b o r g s O f f s e t t r y c k e r i A B , S t h l m 7 1 . 4 5 1 S