Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner angående resultatutjämning vid beskattningen m. m.

Skatteutskottets betänkande nr 55 är 1971 SkU 1971:55

Nr 55

S k a tteu tsk o ttets betänkande i anledning av m otioner angående resultat­ utjäm ning vid beskattningen m . m.

M otionerna

I d e t t a b e tä n k a n d e behandla s

m o t i o n e n 197 1 :235 av h e r r Jo s e fs o n i Arrie m. fl. (c) vari h em stä lls a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär tilläggsdirektiv till d en pågående u tr e d n in g e n o m fö r e ta g s b e s k a ttn in g e n i fråga om i n f ö ra n d e av rä t t till ö p p e n re s u lta t u tjä m n i n g g e n o m en k o n t o m e t o d , i enlighet med vad som a n f ö r ts i m o t io n e n ;

m o t i o n e n 197 1 :3 0 5 av h e r r Ericsson i Å tvidaberg m. fl. (fp, c) vari hem s tälls a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t be gär u t r e d n in g och förslag om in f ö r a n d e av genere llt k o n t o s y s t e m ( in v e ste r in g sk o n to ) vid b e s k a ttn in g e n i en lighet m e d vad i m o t i o n e n anförts;

m o t io n e n 1 9 7 1 :3 1 6 av h e rr J o h a n s s o n i S kärstad m. fl. (c) vari hem stä lls a t t riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär u tr e d n in g av frågan o m in k o m s t u tj ä m n in g f ö r k o n s tn ä re r;

m o t io n e n 1 9 7 1 :6 1 5 av h e r r Magnusso n i Borås m. fl. (m , c, fp ) vari hem s tälls a tt riksdagen 1. a n ta r a. Förslag till

Förordning angående ändring i förordningen (1 9 6 0 :6 3 ) om rätt till förlustutjäm ning vid taxering för inkom st.

H ärig en o m fö r o rd n a s, a tt 2, 8 och 9 §§ f ö r o rd n in g e n ( 1 9 6 0 : 6 3 ) om rä tt till f ö r lu s tu tj ä m n in g vid ta x e r in g f ö r in k o m s t skall erhålla följande ä n d r a d e lydelse.

2 §

Med f ö r l u s t sam m a år. F ö rlu sta v d r a g må medgivas allen ast o m sk attsk y ld ig u n d e r förlu ståret eller u n d e r n åg o t av de två n ä rm a s t fö reg åen d e b e s k a ttn in g så re n varit jä m li k t 22 § 1 m o m . första s t y c k e t vid 1) ta x e r in g f ö ro rd n in g e n skyldig av läm na självdeklara tion till ledning fö r sin ta x e r in g fö r in k o m s t eller om s k attsk y ld ig s b r u t t o i n t ä k t e r av en eller flera förvärv sk ällor u n d e r n åg o t av

1 - R ik s d a g e n 1 9 7 1 . 6 sam i. N r 5 5

n ä m n d a å r u p p g å tt till så d a n t b e lo p p a tt h a n jä m lik t b e s tä m m e ls e r n a vid 2) eller 3) n ä m n d a stycke varit skyldig avläm na d e k la r a ti o n som nyss sagts. Vid b e d ö m a n d e av fråga o m rätt till förlustavdra g föreligger skall b e tr ä ffa n d e ä k ta m a k a r o c h o s k i f t d ö d s b o tillika iak ttag as vad i tred je o c h sjätte s ty c k e n a sagda m o m e n t stadgas. F ö r r ä t t till fö rlu stavdra g erf o rd ra s h ä r u t ö v e r a tt d e k la r a tio n för fö r lu s t å re t avgivits u n d e r veder­ börligt taxeringsår. Till f ö r l u s t a v d r a g vederbörligt taxe ringså r. R ä t t e n t i l l 1 0 0 0 k ro n o r . (Se vidare anvisningarna)

8 §

O m a k tie r n a i aktiebola g eller an d ela rn a i e k o n o m is k fö r e n in g vid ingången av fö r lu s tå re t eller utg ån g en av d e t besk a ttn in g så r, fö r vilket ta x e r in g skall ske, till h u vudsaklig del ägdes eller på d ä rm e d jäm fö rlig t sätt — d ir e k t eller g enom f ö r m e d lin g av ju rid isk p ers o n — in n e h a d e s av en fysisk p ers o n eller e t t fåtal fysiska p e rs o n e r, må vid sagda taxering fö r lu stav d rag ej medgivas m e d m i n d r e samtliga eller så g o tt som samtliga a k ti e r eller a n d ela r vid n ä m n d a b å d a tillfällen ägdes eller på angivet sätt in n e h a d e s av s a m m a fysiska p ers o n eller p e r s o n e r samt u n d e r f ö r u t s ä t t­ ning tillika, å fråga är om två eller flera aktie- eller andelsägare, a t t envar av dessa ägde eller in n e h a d e ungefä rligen lika s to r andel i aktie- eller a n d e ls k a p ita le t vid d e t en a som vid d e t a n d ra tillfället. H in d e r fö r förlu stavdrag m ö t e r dock ej, d ä r skiljaktighet i ä g a ref ö rh ållan d en a b e ­ tingas av a tt ak tie rn a eller an d ela rn a g e n o m arv, te s ta m e n t e eller b o d e ln in g öv e rg å tt å annan fysisk person eller a n d ra fysiska p e r s o n e r eller av a tt på n ä m n t sätt förvärvade ak tier överlåtits å sådan fysisk person eller sådan a fysiska pe rs o n e r som sedan fö rlu stårets ingån g in n e h a f t a k tier i för e ta g e t.

9 § Har bo lag ( d o tte r b o l a g ) g e n o m fusion enligt 174 § 1 m o m . lagen den 14 s e p t e m b e r 1944 o m aktiebolag u p p lö s ts och u p p g å tt i a n n a t bolag ( m o d e rb o la g ), äger m o d e r b o la g e t sam ma r ä t t till förlustavdra g, som om fu s io n en ej sk e t t — ti ll k o m m it d o tte r b o la g e t. Däre st a k ti e r n a i m o d e r b o la g e t vid utg ån g en av b es k a ttn in g s å re t eller a k ti e r n a i d o t t e r b o l a ­ get vid ingången av fö r lu stå re t till huvudsaklig del ägdes eller på dä rm e d j ä m f ö r l ig t sätt in n e h a d e s — d ir e k t eller g e n o m fö rm ed lin g av juridisk pers o n — av en fysisk person eller e tt fåtal fysiska personer, skall vad nyss sagts angående m o d e r b o la g e ts r ä t t a tt u t n y t t j a d o tt e r b o la g e ts fö rlu st­ avdrag gälla e n d a s t däre st m o d e r b o la g e t jäm väl vid sis tn ä m n d a ti d p u n k t ägde m e r ä n nio tio n d e la r av a k tie k a p ita le t i d o tt e r b o la g e t. Ägdes eller in n e h a d e s på sätt nyss sagts a k tie r n a i m o d e r b o la g e t vid u tg å n g e n av b e s k a t tn in g s å re t av en fysisk p e rs o n eller e t t fåtal fysiska pe rs o n e r, skall såsom f ö r u ts ä t tn i n g för förlustavdragets u t n y t t j a n d e jäm väl gälla, a tt

d e n n a p e rs o n eller dessa p e r s o n e r ägde eller in n e h a d e samtliga eller så g o tt som samtliga ak tier i m o d e r b o la g e t jäm väl vid ingången av d o t t e r ­ bolagets ifrågavara nde förlustår. Ä r i fall, som sist sagts, fråga o m två eller flera aktieägare, kräves y tte rlig a re a t t envar av dessa ägde eller in n e h a d e ungefä rligen lika stor andel i a k tie k a p it a le t vid d e t ena so m vid d e t a n d ra av s istn ä m n d a b åd a tillfällen. H in d e r f ö r förlustavdragets u t n y t t j a n d e m ö t e r d o c k ej, där sk iljaktighet i äg a rf ö rh å lla n d e n a b e tin g a ts av a tt ak tie rn a g e n o m arv, t e s ta m e n t e eller bod eln in g öv e rg å tt å a n n a n fysisk pers o n eller a n d ra fysiska p e r s o n e r eller av a t t på n ä m n t sätt förvärvade a k t i e r överlåtits å sådan fysisk p ers o n eller sådana fysiska p e rs o n e r som sedan fö r lu s tå re ts ingång in n e h a f t a k tie r i företaget.

D e n n a fö r o rd n in g t r ä d e r i k r a f t d e n 1 jan u ari 1972. Ä ld re b e s tä m ­ melser gäller d o c k vid 1972 eller tidigare års taxering o c h vid efte rta x e ring f ö r år 1972 eller tidig ar e år.

b. Förslag till

Förordning om rätt till utjäm ning i vissa fall av statlig inkom stskatt i samband m ed inkom ststegring eller inkom stm inskning.

H ärig en o m f ö r o rd n a s som följer.

1 §

Fysisk pers on, oskift d ö d s b o eller familjestiftelse må, u n d e r de f ö r u ts ä ttn in g a r o c h på det s ä tt n e d a n i n ä m n d a f ö r o r d n in g sägs, erhålla u tjä m n i n g av statlig in k o m s t s k a tt i sa m b a n d m e d in k o m s t s te g r in g eller in k o m stm in sk n in g .

2 §

U p p g å r d e n b e s k a t tn in g s b a ra in k o m s t e n fö r i 1 § o m f ö r m ä l d s k a tts k y l­ dig till b e lo p p , som m e d m in s t 10 0 0 0 k r o n o r överstiger eller u n d e rs tig e r d en skattskyldig es m o ts v a r a n d e in k o m s t u n d e r det n ä s tfö re g å e n d e be­ s k attn in g såret (jäm förelseåret), skall u tjä m n in g e n av s k a t t e n verkställas så lunda a tt d e n skatt, som d e n skattskyldige har a tt jä m li k t f ö r o rd n in g e n o m statlig in k o m s ts k a tt erlägga, n e d s ä tte s till så d a n t b e lo p p , a tt d en sam m an lag d a statliga in k o m s t s k a tt e n för d e t if rågavarande b e s k a ttn in g s ­ året o c h f ö r jä m fö re ls e å r e t blir lika stor som s u m m a n av d e n s k a tt, som h a n haft a t t erlägga fö r n ä m n d a b å d a år, därest d e n sam manlagda b e s k a ttn in g sb a ra in k o m s t e n f ö r dessa år m ed lika delar b e l ö p t på va rtd e ra av åren. Vid tilläm p n in g en av b e s tä m m e ls e n i fö rsta sty c k e t skall beräk n in g av skatt ske e f t e r d e t p r o c e n t ta l av g ru n d b e l o p p e t fö r statlig in k o m s ts k a tt , som jä m li k t 12 § f ö r o rd n in g e n o m statlig in k o m s ts k a tt skall tilläm pas för slutlig skatt på grund av ta x e r in g e n för besk attn in g såret. (Se vidare anvisningarna)

3 § F in n e s vid jä m fö re ls e som i 2 § sägs m e lla n de b esk attn in g sb ara in k o m s t e r n a m e r in k o m s te n eller in k o m s t m in s k n in g e n uppgå till lägre b e lo p p än 10 0 0 0 k r o n o r , skall d e n statliga i n k o m s t s k a tt e n fö r b e s k a t t ­ ningsåret eller fö r jä m fö re ls e å r e t likväl icke u tg å m ed högre b e lo p p , än som sk o lat beräk n as , däre st m e r in k o m s t e n eller in k o m s tm in s k n in g e n u p p g å tt till 10 0 0 0 k ro n o r .

4 § O a k ta t vad i 2 o c h 3 §§ stadgas, m å d o c k s k a tte u tjä m n in g , som d ä r sägs, ej ske m e d m i n d r e d e n n a fö r a n le d e r a tt s k a tte n b e rä k n a s till e tt m inst 5 0 k r o n o r lägre b elopp än enligt f ö r o rd n in g e n om statlig in k o m s t­ skatt.

5 § H a r s k a ttsk y ld ig avlidit u n d e r b e sk a ttn in g så re t, skall m e d avseende å r ä t t till s k a t te u tjä m n in g , som i d e n n a f ö r o r d n in g avses, oskift d ö d s b o efter h o n o m äga s a m m a rätt, som eljest skulle hava till k o m m it d en sk attskyldig e.

6 §

Ingår i d e n b e s k a ttn in g sb a ra i n k o m s t e n enligt tax erin g en fö r b e s k a t t­ ningsåret a c k u m u le r a d in k o m st o c h h a r av d en sk attskyldig e framställt y r k a n d e o m ti llä m p n in g av f ö r o rd n in g e n an g åen d e b e rä k n in g av statlig in k o m s t s k a tt f ö r a c k u m u le r a d in k o m s t v u n n it bifall, må sk a tte u tjä m n in g enligt fö r e v a ra n d e f ö r o r d n in g ej medgivas fö r s k a tt, som i a n le d n in g av sa m m a ta x e r in g påföres. D ärest i den b e s k a ttn in g s b a ra in k o m s te n enligt ta xeringen fö r j ä m f ö ­ relseåret in g ått a c k u m u le ra d in k o m s t o c h om i a n le d n in g därav särskild s k a tte b e r ä k n in g s k e tt enligt f ö r o rd n in g e n a n g å e n d e beräk n in g av statlig i n k o m s t s k a tt f ö r a c k u m u le r a d in k o m s t , skall vid nu if rågavarande s k a tte ­ u tjä m n in g så anses so m o m den b e s k a ttn in g sb a ra in k o m s te n u p p g å tt till d e t b e lo p p , vilket legat till g ru n d f ö r s k a tte b e r ä k n in g e n enligt n ä m n d a fö r o rd n in g , respektive som om s k a t te n b e rä k n a ts å s istn ä m n d a b e lo p p enligt fö r o r d n in g e n o m statlig in k o m s t s k a tt . (Se vidar e anvis ningarn a.)

7 §

R ä tt till s k a t te u t jä m n in g enligt d e n n a f ö r o r d n in g föreligger e n d a s t för så dan i 1 § o m f ö r m ä l d skattskyldig , som på grund av vad i 22 § 1 m o m . 1)— 3) ta x e r in g s f ö ro rd n i n g e n sägs varit skyldig a tt u ta n an m an in g avläm­ na själv deklaration till ledning f ö r sin taxerin g för in k o m st u n d e r jä m f ö r e ls e å r e t eller n å g o t av de två n ä rm a s t föregående beskattn ingsåren.

Tillika skall gälla a tt d e k la r a tio n s s k y ld ig h e te n fullgjorts u n d e r ia k t ta g a n ­ de av de h ä r f ö r i ta x e r in g s f ö ro rd n i n g e n lä m n a d e föreskrifte rna.

8 §

Sk attsk y ld ig , som ö n s k a r erhålla sk a tte u tjä m n in g enligt d e n n a fö r o r d ­ ning, h a r a tt d ä r o m göra a n s ö k a n ho s p rö v n in g s n ä m n d e n i d e t län, d ä r d e n s k attsk y ld ig e skall ta x e r a s till statlig i n k o m s t s k a tt för in k o m s t e n u n d e r besk a ttn in g så re t. A n s ö k a n ingives eller insändes till p rö v n in g s n ä m n d e n s kansli o c h skall, m e d u n d a n ta g för fall va ro m i 12 § sägs, vara till ka nsliet i n k o m m e n före utg ån g en av april m å n a d e f t e r taxerin gsåret.

9 § Bifalles ansö k n in g , v a ro m i 8 § fö rmäles, skall länsstyrelsen — däre st b e s lu te t icke k an iak ttag as vid p å fö r in g e n av slutlig s k a tt enligt ta x e ­ ringen, v a ro m fråga är — m e d d e la fö r o r d n a n d e o m avkortnin g, eller, där r e s tit u ti o n skall ske, tillställa d e n skattsk y ld ig e h o n o m ti llk o m m a n d e b e lo p p ö v er postgiro. Å re s titu e ra t b e lo p p u tg å r icke ränta.

10 §

K an ansö k n in g o m s k a t te u t jä m n i n g enligt d e n n a fö r o rd n in g icke av p rö v n in g s n ä m n d u p p ta g a s till avgöra nde, e m e d a n d e n skattskyldiges ta x e r in g f ö r jä m fö re lse å r e t icke v u n n it laga k ra f t, skall p r ö v n in g s n ä m n d e n g e n o m särskilt b eslut fö rklara a n s ö k n in g e n vilande. D et a n k o m m e r d ä r e f te r på d e n sk attsk y ld ig e a tt, se dan ifrågavarande taxerin g v u n n it laga k ra f t, till p rö v n i n g s n ä m n d e n i n k o m m a med fram ställnin g o m a n s ö k ­ ningens u p p ta g a n d e till fö r n y a d behandling. S åd an fr amställnin g skall göras in o m e t t år från det slutligt be slut eller utslag m e d d e la d e s i tax erin g sf rågan.

1 1 § Har s k a tte u t jä m n in g enligt d e n n a fö ro rd n in g s k e tt, m e n ä n d ra s den b e s k a ttn in g sb a ra in k o m s t, varå d e n u tjä m n a d e s k a t t e n b e r ä k n a ts g enom be slut av p rö v n in g s n ä m n d eller uts lag av k a m m a r r ä tte n eller Kun gl. Majit eller å sättes d en sk attsk y ld ig e g e n o m sådant beslut eller utslag eftertaxering till statlig i n k o m s t s k a tt så a t t g ru n d e r n a f ö r sk a tte u tjä m n in g e n eller f ö r u ts ä ttn in g a r n a för r ä t te n a t t k o m m a i å tn j u t a n d e därav än dras, skall p r ö v n i n g s n ä m n d e n vidtaga d e n än dring av s k a t te u tjä m n in g e n vartill f ö r h å lla n d e n a k u n n a föranle da.

/ * - R iksd a g en 1 9 7 1 . 6 sam i. N r 5 5

12 § Föreligga f ö r u ts ä t tn i n g a r f ö r sk a tte u tjä m n in g enligt d e n n a fö r o rd n in g först e f te r m e d d e l a n d e t av sådant be slut av p r ö v n in g sn ä m n d eller utslag av k a m m a r r ä tt e n eller Kungl. Majit som i 11 § sägs, eller h a r den b e rä k n a d e m e r in k o m s te n eller in k o m s tm in s k n in g e n ö k a t till följd av sådant b eslu t eller utslag, äger d e n skattsk y ld ig e in k o m m a med a nsökning enligt 8 § in o m e t t år från d e t ifrågavara nde b eslut eller utslag m e d d e la ­ des. Äger sk atts k y ld ig enligt 99 § t a x e r in g s f ö ro rd n in g e n i särskild o rd n in g an fö ra besvär h os p rö v n in g sn ä m n d , m å h an tillika in o m d ä r angiven tid in k o m m a m e d an s ö k n in g e n enligt 8 §.

13 § B e trä f fa n d e u n d e r r ä tte ls e o m b eslut av p r ö v n in g sn ä m n d enligt d e n n a f ö r o r d n in g ä vensom b e tr ä f f a n d e r ä tt a t t föra talan över dy lik t be slut skola de i ta x e r in g s f ö ro rd n in g e n givna b e stä m m e lse r n a i fråga om ta x e r in g f ö r in k o m s t äga m o ts v a ra n d e tillämpning; d o c k a t t besvär över prö v n in g s n ä m n d s b eslut a t t för k la ra a n sökningen vilande enligt 10 § icke må föras.

14 § K o n u n g e n äger u tf ä r d a f ö r tilläm p n in g av d e n n a fö r o rd n in g e r f o r d e r ­ liga fö resk rifter.

A n visn in g a r till 2 § Till le d n in g fö r s k a tte b e r ä k n in g e n a n fö r es följande e x e m p e l:

S am m anlagd b e sk a ttn in g s b a r i n k o m s t k r o n o r 30 100

E fte r u tjä m n in g fö r d e la d b e sk a ttn in g s b a r in k o m s t ( d e lb e lo p p e n avjäm­ nas till n ä rm a s te h u n d r a t a l k r o n o r så a tt s u m m a n av d e lb e lo p p e n m otsvarar d e n sam m an lag d a b e sk a ttn in g sb a ra in k o m s te n ):

K r o n o r 3 0 100

S k a tt å fördelad i n k o m s t enligt g ru n d e r n a vid ta x e r in g e n f ö r d e t b es k a ttn in g s å r va r u n d e r m e r in k o m s t u p p k o m m i t antages u tg öra:

K r o n o r 3 6 2 0

S k a tt a tt erlägga e n lig t ta x e rin g fö r b e sk a ttn in g så re t K r o n o r 2 6 2 0

D et an m ärk es, a t t — fö r a tt s k a tte u t jä m n in g enligt d e n n a fö r o rd n in g fö r d e n i e x e m p le t avsedde s k a ttsk y ld ig e m å äga ru m jäm väl vid taxerin g fö r n ä stfö lja n d e år — d e n b e s k a ttn in g s b a ra in k o m s t e n enligt sistn äm n d a års ta x e r in g skall u p p g å till lägst 30 100 k ro n o r , dvs. m e d m in st 10 0 0 0 k r o n o r överstiga d e n tidigare b e s k a ttn in g s b a ra in k o m s t e n , 20 100 k ro ­ nor.

till 6 § I n n e b ö r d e n av 6 § a n d ra s ty c k e t belyses av fö lja n d e ex em p e l. En sk attskyldig s b e s k a ttn in g sb a ra in k o m s t enligt tax erin g en fö r jä m ­ fö relseåret har u p p g å t t till 4 0 0 0 0 k ro n o r . I in k o m s t e n u n d e r jä m fö re ls e ­ året h a r em ellertid in g å t t a c k u m u le r a d i n k o m s t till b e lo p p av 3 0 0 0 0 k r o n o r , hänfö rlig till jä m f ö r e ls e å r e t o ch ytterlig are två år. S k a t t e b e r ä k ­ ning f ö r a c k u m u l e ra d in k o m s t h a r skett. Vid tillä m p n in g e n av fö revaran­ de fö r o rd n in g anses d e n s k attsk y ld ig es b e s k a ttn in g sb a ra in k o m s t för jä m fö re lse å r e t ha u tg j o rt 20 0 0 0 k ro n o r .

D e n n a f ö r o r d n in g tr ä d e r i k ra f t d e n 1 ja n u a r i 19 72. F ö r o r d n in g e n äger inte tillä m p n in g m e d avse ende på sk a t te b e r ä k n in g i a n le d n in g av 1972 års eller tidigare års ta x e r in g eller på fö r a n le d a n d e av e ft e rta x e rin g för år 19 7 2 eller tidigare år.

2. i skrivelse till Kungl. Maj:t begär s k y n d s a m u tr e d n in g om möjlig­ h e te r n a till en fu llständig re s u lta tu tjä m n in g , varvid i fö rsta h a n d prövas frågan om r e s u lta t u tjä m n in g g e n o m d en s. k. k o n t o m e t o d e n , o ch att förslag i d e tta syfte snar ast föreläggs riksdagen.

Gällande bestäm m elser

F ö rlu s tu tjä m n in g G e n o m fö r o rd n in g e n ( 1 9 6 0 : 6 3 ) o m r ä tt till f ö r lu s tu tjä m n in g vid ta x e r in g för in k o m st in f ö rd e s i sk a tte la g stiftn in g e n r ä tt till f ö r lu s t u tjä m ­ ning. Enligt f ö r o rd n in g e n får en skattskyldig, o m h an s v erk s a m h e t e tt år

lä m nat u n d e r s k o t t som in te k a n sk atte m ässigt avrä knas m o t ö v e rs k o tt av an n a n förvärvskälla s a m m a år, u t n y t t j a u n d e r s k o t t e t så som förlustav drag senare. D e tta k a n ske när som helst vid ta x e r in g fö r d e följande sex åren. Som fö rlust rä knas in te e n d a s t u n d e r s k o t t i egentlig m en in g u ta n även andra allm änna avdrag, som skattem ässigt inte k u n n a t u tn y ttja s . Det krävs f ö r a t t fö rlustavdrag skall m ed g es a t t fö rlu sten u p p k o m m i t u n d e r e tt år, då d e n sk attsk y ld ig e varit skyldig dekla rera, samt a t t d e k la r a tio n s ­ skyldig heten oc kså fullgjorts. U p p g å r fö r lu ste n u n d e r fö rlu ståret in te till 1 0 0 0 k r o n o r , får d e n s a m m a inte u tn y t tj a s som förlustavdra g. F ö r l u s t­ avdragets b e lo p p fastställs ej fö r rä n y r k a n d e om dess u t n y t t j a n d e vid senare taxering fr am ställts av d e n skattskyldig e. Om e tt ak ti e b o la g eller en e k o n o m is k fö renin g öv erg år i andra h ä n d e r g enom att ak tie rn a i bolaget eller an d e la rn a i f ö r e n in g e n b y te r ägare, påverkar d e t t a i princip inte a k tie b o la g e ts eller d e n e k o n o m is k a f ö r­ eningens r ä t t till u tj ä m n in g av fö rlu ster, som u p p k o m m i t före ö v erlåtel­ sen i fråga, m o t vin ster e f te r d e n s a m m a , e fte rso m rä ttig h e te n tillk o m m e r den ju r id isk a p e rs o n e n som sådan. Em ellertid har i f ö r o rd n in g e n intag its vissa s ä r b e stä m m e lse r i sy fte a tt f ö r h in d r a m issbruk. Dessa regler ta r främ st sikte på få m an s(fam ilje)b o lag o c h avser a t t fö r h in d ra a tt företa g — u ta n a n d ra ” v ä r d e n ” än en skatte m ässig r ä t t till förlu stavdrag - b ö rjar gå i h andeln . F ö r a tt fåm ansbola g skall erh ålla rätt till fö r lu s tu tjä m n in g fö r u ts ä tts , a t t äg a re f ö rh å lla n d e n a i bolaget i det väsentliga är d esam m a vid förlu sttillfä llet o c h då fö r lu ste n skall u tn y t tj a s . D e t t a krav är enligt fö r o rd n in g e n u p p f y llt o m a k tie r n a i bolaget eller a n d e la rn a i fö reningen då avdraget y rk a s — d ir e k t eller in d irek t — helt eller så g o t t so m he lt ägs av sa m m a personer, som ägde a k tiern a eller a n d e la rn a när förlusten u p p k o m , eller av någon eller några som p å g ru n d av arv, t e s ta m e n te eller bod eln in g t r ä t t i n ä m n d a pers o n ers ställe. L ik n a n d e in skrän k n in g gäller f ö r d e t fall, då e fte r fusio n m o d e r b o la g skall u t n y t t j a förlust, som d o tte rb o la g e t h a ft före fusionen.

P ro g essio n su tjä m n in g 1957 års s k a t te u tr e d n in g , vars förslag låg till g ru n d fö r lagstiftningen o m f ö r lu s tu tjä m n in g , fö reslog också i sitt b e tä n k a n d e (S OU 195 8 :3 5 ) r ä tt till u tjä m n in g av statlig in k o m s t s k a t t på m e r i n k o m s t i vissa fall. Förslaget le d d e i d e n n a del in te till lagstiftning. Sam m an fattn in g sv is in n e b a r u tr e d n in g e n s förslag till progressionsu tjä m n in g följande. Fysisk p e rs o n ägde påkalla p rogressionsutjäm ning, o m d e n b e s k a t t­ ningsbara in k o m s t e n m ed m in s t 12 0 0 0 k r o n o r översteg nästföregående års m o t s v a ra n d e in k o m st. En jäm fö re lse skulle sålunda göras allenast mellan två på va ra n d r a följande år. Förelåg fö r u ts ä t t n i n g a r fö r utj äm n in g , sk e d d e d e n n a så a t t s k a tte n fö r det andra året, då in k o m s t ö k n in g förelåg, i erforderlig o m f a ttn in g jä m k a d e s n edåt.

Upp gick in k o m s t ö k n in g e n till e t t nå got lägre b e lo p p ä n d e t föreskrivna m in im ib e lo p p e t 12 0 0 0 k r o n o r , skulle det k u n n a in trä ff a a t t en lägre in k o m s t gav en högre skatt. Då en sådan k o n se k v e n s enligt u tr e d n in g e n m åste fö rh in d ras , k u n d e enligt förslaget s k a t te o m r ä k n in g jä m väl i d e tta fall ske, nämligen so m o m in k o m s t ö k n in g e n likväl u p p g å tt till m inim i­ b e lo p p e t 12 0 0 0 k r o n o r . O m p ro g r e ssio n su tjä m n in g e n ej gav större e f f e k t än en s k a t t e r e d u k tio n un d e rs tig a n d e 50 k r o n o r , förfö ll r ä t te n till utj äm ning. B e träffan d e ä k ta m a k a r föreslogs regler av in n e b ö r d a tt h ä n s y n togs till sam m anlagda b e lo p p e t av m a k a r n a s b e s k a ttn in g sb a ra in k o m s t e r. D e tta m e d f ö r d e bl. a. en viss sk a tte lin d rin g fö rsta året f ö r nygifta, som ingick ä k te n s k a p i s a m b a n d m ed a tt en av m a k a r n a fick ö k a d in k o m s t eller båda bö rja d e fö rvärvsarb eta. En f ö r u ts ä ttn in g fö r s k a t te u tjä m n in g var a t t d e n sk attsk y ld ig e även u n d e r jä m fö re ls e å r e t h a ft så dan in k o m s t a tt h a n varit dekla rationsskyldig.

A llm ä n ö p p e n r e s u lta tu tjä m n in g Svensk sk a tte la g stiftn in g m e d g e r inte m öjlighet till allm än ö p p e n re s u lta tu tjä m n in g m ellan olika beskattningsår. F rå gan o m en ö p p e n r e s u lta tu tjä m n in g m e d tillä m p n i n g av en k o n t o m e t o d p rö v a d e s av 1957 års s k a t t e u t r e d n in g m e n avvisades u n d e r hänvisning fr ä m st till de statso c h k o m m u n fin a n s ie l la v erk n in g ar en sådan a n o r d n i n g — å tm i n s to n e på k o r t a r e sikt — skulle m e d f ö ra . U tre d n in g e n u n d e r s tr ö k även d e n begräns­ ning i k o n t o m e t o d e n , som ligger däri a tt d e n e n d a s t kan bli av värde för den, som från b ö rjan har så g o d a v in s tfö r h å lla n d e n a t t h a n äger möjlighet a tt göra de f ö r fr a m tid a u tj ä m n i n g erford erliga avsättningarna — och också g ör de m . Även a n d ra skäl talade enligt u tr e d n in g e n s m en in g m o t in f ö ra n d e av en k o n t o m e t o d . D e t var s ålu n d a fö r e n a t m ed avsevärda svårigheter a tt fi n n a en rationell grund för såväl m a x im e r in g e n av d en årliga avsättn ingen som d e n sam m a n la g d a sto rle k e n av de avsatta belo p­ pen. Vidare m å s te k o n t o m e t o d e n an ta s ge u p p h o v till e t t så s to r t antal k o n to n , a tt d ä rig e n o m m y n d i g h e te r n a s k o n tr o ll m ö jlig h e te r i h ög grad försvårades.

Frågans tidigare behandling

De y r k a n d e n i m o t io n e n 1 9 7 1 :6 1 5 som avser än d rin g ar i fö r o rd n in g en o m rätt till f ö r lu s tu tj ä m n in g o c h g e n o m f ö r a n d e av en rätt till progress io n su tjäm n in g h a r b e h a n d la ts av riksdagen årligen allts edan förlustu tj ä m n in g s fö r o rd n in g e n a n to g s år 1960. B evil ln in g su ts k o ttet h a r v i d sin prövning av m o ts v a ra n d e y r k a n d e n ansett a tt b e s t ä m m e ls e r n a om fö r lu s t­ u tj ä m n i n g av främ st k o n tr o ll te k n i s k a skäl bör bib ehållas i sin n uvarande u tf o rm n in g . U ts k o t te t har vidare an sett skäl inte föreligga a t t g e n o m f ö ra en rätt till p r o g r e ssio n su tjä m n in g med hänvisnin g till a tt re d a n gällande bestä m m e lse r k a n anses u n d a n r ö j a de mest iö gonenfallande verkningarna

av progressionen vid d e n statliga in k o m s tb e s k a ttn in g e n . U ts k o t t e t h a r därvid p ek at bl. a. på b e s tä m m e ls e r n a o m fö r lu s t u tjä m n in g , o m b e rä k ­ ning av statlig in k o m s t s k a tt f ö r a c k u m u l e r a d in k o m s t o c h o m taxering för in k o m s t av m e d e l som in s a tts på s k ogs konto. Även y r k a n d e n o m en allm ä n ö p p e n r e s u lta tu tjä m n in g h a r p rövats av b ev illn in g su tsk o ttet varje år se d a n 1960. U t s k o t te t h a r därvid u tt a l a t bl. a. a tt frågan o m e t t sy s te m m ed sk attefria k o n to a v s ä ttn in g a r är så c e n tr a l f ö r d e t svenska s k a t te s y s te m e t i dess h e lh e t a t t d e n in te k a n avgöras u ta n en noggrann o m p r ö v n in g av gällande regler fö r inventarieavskrivning o c h varulagerv ärd ering och de m ö jlig h eter i övrigt till skattemässig k o n so lid erin g o c h r e s u lta tu tjä m n i n g som s k a tte re g le rn a nu e rb ju ­ der. I fråga o m f ö r e ta g s b e s k a ttn in g e n h a r u t s k o t t e t i olika sa m m a n h a n g framhållit a tt de bestä m m e lse r so m nu finns i angivna h ä n s e e n d e m åste anses fullt tillfredsställande. In f ö ra n d e t av r ä tt till r e s u lta tu tjä m n in g in o m vissa v e r k s a m h e t s o m r å ­ d en eller f ö r vissa y rk e s k a te g o rie r har u t s k o t t e t a n s e t t strid a m o t gru ndläggande p rin c ip e r i b e s k a ttn in g e n och u t s k o t t e t h a r — vad särskilt angår frågan o m i n k o m s t u tj ä m n in g för k o n s t n ä r e r — u tt a la t a tt dessa enligt bestä m m e lse r n a i fö r o r d n in g e n an g åen d e b e rä k n in g av statlig in k o m s t s k a tt f ö r a c k u m u l e r a d in k o m st i a llm ä n h e t t o r d e k u n n a få s k a t t e n på sin in k o m s t av k o n s tn ä rlig verk s am h et fö rdelad på det antal år till vilka in k o m s te n h ä n f ö r sig.

U tsk o ttet

De fö revarande m o t io n e r n a t a r samtliga u p p frågor r ö r a n d e re s u lta t­ u tjä m n i n g vid b e s k a t tn in g e n . M o tio n ärer n a i m o t io n e n 197 1 :6 1 5 y r k a r vissa ändringar i f ö r o rd n in g e n ( 1 9 6 0 : 6 3 ) o m r ä t t till f ö r lu s tu tjä m n i n g vid ta x e r in g fö r in k o m s t. De vill o ck så a tt riksd agen, med vissa ändringar, a n t a r d e t förslag till f ö r o r d n in g o m r ä tt till u tjä m n in g av statlig in k o m s t­ s k a t t som 1958 fram la des av 1957 års s k a t te u t r e d n in g (SOU 1958:35). 1 d e n n a m o tio n liksom i m o t io n e n 19 71:2 35 y rk a s u tr e d n in g o m möjlig­ h e te r n a a tt in föra en fu llständig re s u lta tu tjä m n in g g e n o m e n k o n t o m e ­ to d . Även övriga i d e tt a b e tä n k a n d e b e h a n d la d e m o t io n e r innehåller y r k a n d e n om en ö p p e n r e s u lta tu tjä m n in g . M o tio n ä re r n a i m o t io n e n 1971:3 05 anser a t t e t t genere llt k o n to s y s te m b ö r in föras vid b e s k a t t ­ ningen, m e d a n m o t io n e n 1 9 7 1 : 3 16 in nehåller y r k a n d e o m in k o m s t u tj ä m ­ ning f ö r k o n s tn ä re r. Av d e n inledningsvis l ä m n a d e re dogörelsen fr am går a t t de i m o t io n e r n a a ktualis erade s p ö r sm å le n tidigare varit föremål f ö r riksdagens prövning åtskilliga gånger. De skäl av k o n tr o ll te k n i s k o c h a n n a n art so m bevill­ n in g s u ts k o tte t därvid å b e r o p a t m o t e tt bifall till de i m o tio n e r n a fram ställd a y r k a n d e n a äger enligt s k a t te u t s k o t t e ts mening alltjä m t giltig­ he t. Den svenska sk a tte la g stiftn in g e n bygger i huvudsak på prin cip en om b e s k a ttn in g s å re ts s lu te n h e t, in n e b ä r a n d e a tt vad so m för e tt visst b e s k a t t­

ningsår skall göras till fö r e m å l för b e s k a ttn in g är u n d e r året in flutna i n t ä k t e r med avdrag f ö r på sam ma år b e lö p a n d e o m k o s tn a d e r . Frå n de n n a princip har avsteg g jo rts bl. a. g e n o m s k o g s k o n to la g s tiftn in g e n o ch g enom reglerna o m b e rä k n i n g av statlig i n k o m s t s k a t t f ö r a c k u m u le r a d in ko m st. Vad som enligt b e r ö r d a b e s tä m m e ls e r görs till fö r e m å l fö r i n k o m s t u t ­ jä m n in g är in t ä k t e r so m i princip är hänfö rliga till m e r än e t t b e s k a t t ­ ningsår. Y r k a n d e t i de fö rev aran d e m o t i o n e r n a s y f ta r em ellertid till en generell m öjlighet a t t u tj ä m n a i n k o m s t e r so m b e lö p e r på e t t enda beskattningsår. Såvitt s k a t t e u t s k o t t e t k an b e d ö m a e r b ju d e r r e d a n gä llande b e s k a t t ­ ningsregler tillräckliga m ö jlig h eter a t t g e n o m vin streglerande d is positio ­ ner av skilda slag å s t a d k o m m a en fak tisk u tjä m n in g m ellan olika år av skattem ässiga vin ster o c h fö rluster. S k a t t e u t s k o t t e t anser sig d ärfö r b ö ra avstyrk a bifall till m o t io n e r n a .

Med hänvisning till d e t a n f ö r d a h em s täller u t s k o t t e t a tt riksd agen avslår 1. m o t io n e n 197 1:235 2. m o t io n e n 1 9 7 1 :305 3. m o t io n e n 1 9 7 1 :3 16 4. m o t io n e n 197 1 :6 1 5 .

S to c k h o lm d en 13 o k t o b e r 1971 På s k a t te u t s k o t t e t s vägnar

ERIK B R A N D T

N ä rva ra n d e: h e rr a r B ra n d t (s), M agnus son i Borås (m ), K r is te n so n (s), Wärnberg (s), Larsson i U m eå (fp), Carlstein (s), Nilsson i T r o b r o (m ), Wikner (s), S u ndkvis t (c), Stadling (s), Westberg i H ofors (s), O lo f J o h a n s so n i S t o c k h o l m (c), H ö rb erg (f p ), Björk i Gävle (c) och fru N o rm a r k (s).

Reservationer

1. b e tr ä ffa n d e ändringar i fö r o r d n in g e n o m fö r lu s tu tjä m n in g av herrar Magnusson i Borås (m ), Larsson i U m eå (f p ), Nilsson i T r o b r o (m ), Sundkvis t (c), H ö rb e rg (f p ) och Björk i Gävle (c ) vilka - med å b e ro p a n d e av in n eh ållet i m o t io n e n 1 9 7 1 :6 1 5 - a n s e tt a t t u ts k o t t e t u n d e r p u n k te n 4 b o rt hemställa ” a tt riksd agen m ed bifall till m o t io n e n 1 9 7 1 :6 1 5 i d e n n a del a n ta r det vid m o t io n e n fogade förslaget till lag o m ä n d rin g i f ö r o r d n in g e n ( 1 9 6 0 : 6 3 ) o m r ä tt till f ö r lu s tu tjä m n in g vid t a x e ­ ring fö r i n k o m s t ” ;

2. b e tr ä ffa n d e p ro g ressio n su tjä m n in g av herrar Magnusson i Borås (m ), Larsson i U m e å (fp), Nilsson i T ro b ro (m ), S u ndkvis t (c ) o c h H ö rb erg ( f p ) vilka - m e d å b e r o p a n d e av in n e­ h ållet i m o t io n e n 1 9 7 1 :6 1 5 — a n s e t t a t t u t s k o t t e t u n d e r p u n k t e n 4 bo rt hem stä lla ” a t t riksdagen m e d bifall till m o t io n e n 1 9 7 1 :6 1 5 i d e n n a del a n ta r det vid m o t io n e n fogade förslaget till f ö r o r d n in g o m r ä tt till utjä m n in g i vissa fall av statlig in k o m s t s k a tt i s a m b a n d med in k o m stste g r in g eller in k o m s t m i n s k n i n g ” ; 3. b e tr ä ffa n d e a llm ä n ö p p e n re s u lta tu tjä m n in g av h e rrar Magnusson i Borås (m ), Larsson i U m e å (f p ), Nilsson i T ro b ro (m ), Sundkvist (c), O lo f J o h a n s s o n i S to c k h o lm (c), H ö rb e rg (f p ) och Björk i Gävle (c) vilka dels a n f ö r t fö ljande: ” Besk attningsre glerna in nehålle r e t t flertal b e s t ä m m e l s e r o m u n d a n ta g från princip en o m b e s k a ttn in g s å re ts slu te n h e t . Enligt fö r o r d n in g e n om b e rä k n in g av statlig in k o m s t s k a tt f ö r a c k u m u le r a d in k o m st k an m a n få progressionen på en in k o m s t hänförlig till m inst två b e sk attn in g sår u tj ä m n a d så snart d en a c k u m u le r a d e in k o m s te n u p p g å r till 5 0 0 0 kr. och u tg ö r minst en fe m te d e l av d en till statlig in k o m s t s k a tt taxerade in k o m s te n . Även sk o g s k o n to la g s tiftn in g e n in nehålle r regler som möjlig­ gör en u tjä m n in g av in k o m s t e r mellan olika år. Enligt vår u p p f a t tn i n g är d e t in t e m inst i e t t läge, då s k attep ro g r essionen sk är p ts högst avsevärt även för s k a ttsk y ld ig a m ed m in d re in­ k o m s te r , av flera skäl angeläget a tt pröva m öjlig h etern a a tt i sk a tte la g ­ stiftn in g en införa en generell r ä tt till ö p p e n r e s u lta t u tj ä m n i n g mellan olika besk attn in g sår. Vi f ö r o r d a r d ä r f ö r en u tr e d n in g i ä m n e t. D enna kan lämpligen ske in om r a m e n fö r fö r e ta g s s k a tt e b e r e d n in g e n .” d els a n s e tt a tt u t s k o t t e t u n d e r p u n k t e r n a 1 - 4 b o r t hem s tälla ” a t t riksdagen m e d a n le d n in g av följande m o t io n e r , näm lig en 1. 1971:235 2. 1971:305 3. 197 1 :3 1 6 4. 19 71:615 i skrivelse till Kungl. Maj:t be gär sk y n d s am u tr e d n in g i syfte att g e n o m f ö r a en allm än ö p p e n r e s u lta tu tjä m n in g g e n o m en k o n t o m e t o d ” .

Särskilt yttrande

av h e rrar O lo f J o h a n s s o n i S to c k h o l m (c) o ch Björk i Gävle (c), vilka a n fö r t fö ljande: ” Princip en om b e s k a ttn in g så re ts s l u te n h e t b ö r vara gru n d läg g an d e och avsteg från d e n n a princip göras e n d a s t då särskilda skäl föreligger, som t. ex. i gällande lagstiftning o m s k o g s k o n to o ch om b e rä k n in g av statlig

in k o m s t s k a t t f ö r a c k u m u l e r a d in k o m s t. Enligt vår u p p f a t tn i n g k an b ä ttr e m öjligheter till u tjä m n in g också m o tiv eras fö r fö r e ta g i vissa fall. D e tta är särskilt an geläget fö r de fö r etag so m in t e har m öjlig h et a tt u t n y t t j a a vsättn ing till in ves terin g sfo n d e r eller a n d ra v instreglerande dis positioner. P ro g ressio n su tjäm n in g i dessa fall kan enligt vår m e n in g bäst tillgodoses g enom a n v ä n d in g av s. k. k o n t o m e t o d enligt m o t io n e r n a 1 9 7 1 :2 3 5 o ch 1 9 7 1 :3 0 5 .”

G ö t e b o r g s O f f s e t t r y c k e r i A B , S t h l m 7 1 . 3 9 3 S