Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner angående avdrag för låneränta vid inkomstbeskattningen

S k atteu tsk ottets betänkande nr 5 6 år 1971 SkU 1971:56

Nr 5 6

S k a tteu tsk o ttets betänkande i anledning av m otion er angående avdrag för låneränta vid inkom stbeskattningen.

M otionerna

I d e tt a b e t ä n k a n d e beh an d la s m o t io n e r n a

197 1:314 av h e rr H e rm a n s so n i S to c k h o l m m. fl. (v p k ) vari hemställs att riksd agen b e slu ta r a tt d en i k o m m u n a ls k a tt e l a g e n stad g ad e avdragsrä t t e n fö r s k u ld r ä n ta begränsas till a t t gälla s k u l d b e lo p p u n d e rs tig a n d e 100 0 0 0 kr. o c h a t t v e d e rb ö r a n d e u t s k o t t u t a r b e t a r erford erlig la gtext;

1971:581 av h e rr Bergqvist m. fl. (s) vari h em stä lls a t t riksdagen i skrivelse till Kun gl. Maj:t begär e n u tr e d n i n g o m f ö r u ts ä t tn i n g a r n a fö r en f ö r ä n d rin g av rä n teav d rag et vid in k o m s t b e s k a tt n in g e n så a tt avdraget sk er från s k a t te n m e d en viss fast del av r ä n t e k o s t n a d e r n a o c h d ä r m e d blir o b e r o e n d e av in k o m s t ta g a re n s m argin alskatt .

Gällande bestäm m elser m. m.

S k u ld r ä n ta är en avdragsgill k o s t n a d vid in k o m s t b e s k a tt n in g e n , o b e r o ­ e n d e av o m d e t lå nade k a p ita le t är nedlagt i viss förvärvskälla eller inte. 1 d en m å n fråga ä r om rä n ta på lån at kapital, som in vestera ts i viss förvärvskälla, är rä n t a n avdragsgill i d e n n a förvärvskälla enligt 22, 25, 29, 33 o c h 36 §§ k o m m u n a ls k a tte la g e n . B e trä f fa n d e in k o m s t av k ap ital avser a v d ra g s rä tte n enligt 3 9 § s a m m a lag så d a n rä n ta som inte skall dras av i a n n a n förvärvskälla.

F ö r fastighet som är in r ä tta d till b o stad å t hö gst två fam iljer skall enligt 24 § 2 m o m . k o m m u n a ls k a tte la g e n in k o m s t b e r ä k n in g e n ske enligt sc hablon. F ö r så dan fastighet m e d taxerin gsvärd e icke överstigande 150 0 0 0 kr. u p p ta s b r u t t o i n t ä k t e n till 2 % av taxerin gsvä rdet. Är ta x e ­ ringsvärdet högre tillämpas 2 % i b o t t e n o c h 4 % fö r d e n del av tax erin g sv ä rd et som ligger m ellan 150 0 0 0 o c h 22 5 0 0 0 kr. sam t 8 % för den del av taxerin gsvä rdet som ligger dä rö ver. F rån b r u t t o i n t ä k t e n får jä m l i k t 25 § 3 m o m . avdrag göras f ö r rä n ta på lånat, i fa stigheten nedlagt k a p ita l sam t, i f ö r e k o m m a n d e fall, för to m tr ä tts a v g ä ld eller lik n an d e avgäld. Avdrag f ö r övriga f a s tig h e t s o m k o s tn a d e r får d ä r e m o t in te ske. Är ägaren fysisk p ers o n , som är mantals skriven på fa stigheten, medges d ä r jä m t e e tt e x tr a avdrag m e d 5 0 0 kr., d o c k a tt d e t t a avdrag in te får överstiga b r u t t o i n t ä k t e n s b elopp. Angivna regler för fö r e n k la d i n k o m s t­ b e rä k n in g ( s c h a b lo n b e s k a t tn in g ) gäller även o m fa stigheten u tö v e r bostad

R ik sd a g e n 1971 6 sam i. N r 56

åt en eller två familjer in nehålle r n åg o t e n s ta k a ru m för u t h y r n i n g eller i ringa o m f a tt n i n g k an an v än d as f ö r a n n a t ä n d a m å l än som bostad. S c h a b lo n e n tilläm pas d ä r e m o t ej o m fa s tig h e te n r e g e lb u n d e t o c h i icke b l o t t ringa o m f a tt n in g i förvärvssyfte u t n y t t j a s på a n n a t sätt än för u th y r n i n g till stad igvara nde b o s ta d eller so m b o s t a d åt ägaren.

Är f ö r u ts ä ttn i n g a r n a fö r tilläm pning av reglerna o m s c h a b l o n b e s k a t t­ ning inte u p p fy lld a , skall in k o m s t b e r ä k n in g e n ske enligt vanliga gru nder. D e tta in n e b ä r a t t som in k o m s t skall u p p t a s h y res v ärd et av egen b o s t a d i fa s tig h eten s a m t in f lu tn a h y r o r , va rifrån avdrag får göras f ö r o m k o s t n a ­ der såsom rä n te u tg i f te r , re p a r a ti o n e r, b e r ä k n a d v ä rd e m in sk n in g osv.

F ö r fa s tig h e te r tillhöriga b o s ta d s fö r e n in g a r o c h b o s ta d s a k tie b o la g samt deras m e d l e m m a r gäller a tt hela b e s k a ttn i n g e n ligger på f ö r e n in g e n eller bolaget. De enskild a m e d l e m m a r n a skall, i d e n m å n de själva be b o r sina lägenheter, in te uppge n åg o n in k o m s t av dessa. Om de d ä r e m o t h y r u t läg en h e tern a, k a n s k a tte p lik tig in k o m s t u p p k o m m a . D e n n a in k o m s t skall då u p p ta s so m in tä k t av kapital. P r o c e n tta le t fö r i n k o m s tb e r ä k n in g e n u tg ö r i fråga o m bosta d sfö r e n in g a rn a s o c h b o sta d sa k tie b o la g e n s fastig­ h e te r 3. Avdrag får — likso m i fråga o m eg nahem svillo rna — göras fö r rä n ta på lå n at, i fastigheten nedlagt k ap ital sam t fö r t o m tr ä tt s a v g ä ld eller liknande avgäld.

V ill a b e sk a ttn in g su tr e d n in g e n d is k u te ra d e (Stencil Fi 1 9 6 6 :4 ) in gåen de m ö jlig h eter n a till en begränsnin g av r ä t t e n till sk u ld rä n te a v d ra g vid sc h a b lo n ta x e r in g e n av en- o c h tvåf amiljsfastig heter. U tr e d n in g e n ansåg pra k tisk a svårigheter u tg ö ra d e t frä m sta skälet m o t a t t o m k o n s tr u e r a s c h a b l o n m e t o d e n fö r villab es k attn in g en g e n o m att angripa rä n teav d rag et. O m m a n skulle fö r b ju d a avdrag fö r g ä ld r ä n ta eller införa en spärregel för rä n teav d rag et, m ås te m a n o f t a b e s tä m m a till vilken förvärvskälla det lånade k a p ita le t och d en d ä r m e d s a m m a n h ä n g a n d e s k u l d r ä n ta n hö rd e . Skulle a vdrags rätten för r ä n ta u p p h ä v a s h e lt eller delvis j u s t för d e n n a speciella förvärvskälla m en i övrigt bibehållas to r d e den p ra k tis k a k o n s e ­ kvensen bli a tt mån ga s k attsk y ld ig a s ö k t e a t t i a n n a n förvärvskälla tillgodogöra sig avdrag f ö r in te c k n in g s r ä n ta som egentligen avsåg vilia fa stighet. Det to r d e vara u p p e n b a r t a t t ta x e r in g s m y n d ig h e te rn a o f t a skulle sa kna möjlighet a tt m o tb ev is a d en skattskyldiges p å s t å e n d e n om till vilken förvärvskälla rä n ta n hörde. Så skulle särskilt vara fallet när villaägaren även redovisade in k o m s t från fö rvärv sk ällorn a rörelse eller jo r d b r u k s f a s tig h e t. S k attskyldig a m e d m öjli ghet a tt ta u p p b orgenslån i stället f ö r in teckningslån skulle säkerligen också bli svåra a t t k o n tr o lle ra . En o m k o n s t r u k t i o n av villaschablo nen så a t t ränteavdragen helt utgick eller r e d u c e r a d e s skulle d ä r f ö r enligt u tr e d n in g e n s m e n in g b e h ö v a k o m ­ p le tte r a s m ed regler i syfte a t t elim inera m ö jlig h eten a tt k u n n a ö verföra ränte a v d ra g e t till annan förvärvskälla. U tre d n in g e n d is k u te r a d e olika k o m p l e tte rin g s a lte rn a tiv fö r så d a n t ä n d a m å l men fann dessa y t t e r s t k o m p lic e r a d e o c h tr o ts d e tta föga tillförlitliga från k o n t r o ll s y n p u n k t. U tre d n in g e n ansåg sig d ä rf ö r in te k u n n a fö r o r d a en o m k o n s t r u k t i o n av villab es k attn in g en med u tg å n g s p u n k t från ränteavdraget. U tre d n in g e n ansåg d o c k a t t frågan o m en begrä nsning av r ä t te n till avdrag för

gäld rän ta m e d h ä n s y n till a tt r ä n t a n k u n d e anses utg öra le v n a d s k o stn a d b o rd e prövas i e t t vidare sam m an h an g .

1 p ro p . 1 9 6 6 :1 5 1 , som g ru n d a d e s på v illa b e s k a ttn in g su tre d n in g e n s förslag, u tt a l a d e d e p a r t e m e n t s c h e f e n , a tt ingen rem issin stans velat anvisa någon a n n a n väg a t t angripa p r o b l e m e t ä n via sc h a b lo n e n s in täk ts sid a, v arfö r allm än enig het sy n tes råda o m a t t lösningen in te b o r d e sökas i en begränsnin g av avd rag s rätten f ö r s k u ld rä n ta .

Enligt Kungl. Maj:ts b e m y n d i g a n d e d e n 24 o k t o b e r 1969 tillkallade ch e fe n f ö r f i n a n s d e p a r t e m e n t e t i n o v e m b e r sa m m a år sär skilda s a k k u n ­ niga fö r översyn av b es k a ttn in g e n av b o s t a d s fö r e n in g a r o ch deras m e d ­ le m m a r m. m . ( 1 9 7 0 :F i:6 8 ). De sak k u n n ig a, vilka anta git b e n ä m n in g e n b o s ta d s b e s k a ttn in g s u tr e d n in g e n b e rä k n a s enligt u p p g ift i å re ts riksdagsberättelse s lu tfö r a sitt a rb e t e u n d e r år 1971.

Frågans tidigare behandling

B evil ln in g su ts k o ttet p rö v a d e åre n 19 6 9 o c h 1970 m o t i o n s y r k a n d e n o m en begränsnin g av rä t te n till avdrag f ö r s k u ld rä n ta . I sitt av riksd agen g o d k ä n d a b e tä n k a n d e 1969 :2 3 a n f ö r d e u t s k o t t e t a tt d e t k n a p p a s t k u n d e bestrid as a t t r ä n ta på en skuld, som en sk attsk y ld ig åd ro g sig för b e s trid a n d e av u tg ifte r i viss förvärvskälla, i regel d ir e k t eller in d ir e k t var e n k o s t n a d f ö r förvärv ande av in t ä k t e r i d e n n a förvärvskälla. Inte heller k u n d e d e t — m e n a d e u t s k o t t e t — anses strid a m o t svenska b esk attn in g sprin c ip e r a tt en skattskyldig i förvärvskällan kapit al fick dra av de s k u l d r ä n t o r so m in te h ä n f ö r d e sig till a n n a n förvärvskälla, då varje r ä n t e in t ä k t — o b e r o e n d e av g r u n d e n fö r dess u p p k o m s t — som in te var h än fö rlig till någon an n a n av d e n skattsk y ld ig es fö rvärvskällo r b e s k a tta ­ des so m i n t ä k t av kap ital. Med d en k o n s t r u k t i o n in tä k ts b e g r e p p e t h ad e i d e n n a förvärvskälla k u n d e det in te u n d v ik a s a tt också r ä n t o r so m b elö p te på le v n a d s k o s tn a d e r och a n d ra icke avdragsgilla u tg ifter blev avdragsgilla.

Fort sättn in g s v is fram höll b e v illn in g su tsk o tte t bl. a. fö ljan d e:

” Av två sk attskyldig a m e d lika stora in k o m s te r h a r otvivelaktigt den m e d r ä n t e k o s tn a d e r en lägre s k a tte k r a f t än d e n u ta n så d a n a k o stn a d e r. In te heller to r d e det vara möjligt a tt — som m o t io n ä r e r n a a n t y d e r — slopa r ä t t e n till rä nteavdrag enligt 3 9 § k o m m u n a ls k a tt e la g e n . Det skulle näm lig en in n e b ä r a e tt g y n n a n d e av alla d em som har m ö jlig h e t a t t u p p t a lån i a n d ra fö rvärvskällor än k ap ital eller a tt betala sina u t g i f t e r k o n ta n t . Att angripa rä n t e k o s tn a d s a v d ra g e t i exem pe lv is förvärv skällorn a rörelse eller jo r d b r u k s f a s ti g h e t to r d e k o m m a a tt leda till sam ma oti llfredsställan­ de re sultat från r ä ttv is e s y n p u n k t och därtill vara fö r e n a t m e d närm ast oöverstigliga tekniska o ch a d m in is tra tiv a svårigheter. Härtill k o m m e r a tt en regel so m begränsar r ä t te n till sk u ld rä n te a v d ra g to r d e b e h ö v a k o m p l e t­ teras m e d bestäm m elser, som e lim in erar eller å tm in s to n e fö rsvårar möjlig­ h e te r n a a tt ö v erföra rä nteavdraget till a n n a n förvärvskälla. Såvitt u t s k o t ­ t e t k an b e d ö m a to r d e det vara y tt e r s t svårt a tt k o n s t r u e r a sådana bestäm m elser, som är n å g o rlu n d a lä ttillä m p a d e o ch d e s s u to m tillförlitliga från k o n tr o ll s y n p u n k t.

Vad särskilt an går förvärvskällan a n n a n fastighet vill u t s k o t t e t erinra o m a tt d e n sch ab lo n fö r b e rä k n in g av in tä k t av en- o ch tvåfamiljsfastig-

h e te r som ti lläm p as fr. o. m. 1968 års ta x e r in g , i vart fall n ä r det gäller fa s tig h eter m e d höga ta x erin g sv ä rd en , u p p h ä v e r eller m o t v e r k a r den sk a t te e f f e k t so m e tt sk u ld rä n te a v d ra g m e d h ä n s y n till sk atteprogressionen f å r i högre i n k o m s t s k ik t . ”

U tsk o ttet

S k u ld r ä n ta är enligt svenska be sk a ttn in g sre g le r a t t anse som en avdragsgill k o s t n a d vare sig d e t lånade k a p ita le t är nedlagt i viss förvärvskälla eller inte. H ar k a p ita le t investe ra ts i viss förvärvskälla är r ä n t a n avdragsgill i d e n n a förvärvskälla enligt b e stä m m e lse r i 2 2 , 25, 29, 33 o c h 36 §§ k o m m u n a ls k a tte la g e n . Enligt 39 § sa m m a lag få r från in t ä k t av kapit al d ras av så dan rä n ta som in t e skall dras av i an n a n förvärvskälla.

I d e fö r e v a ra n d e m o t i o n e r n a y rk as beg rä n s n in g a r i r ä t te n till avdrag för s k u ld rä n ta . D e n n a b e gräns ning b ö r enligt m o t io n ä r e r n a i m o t io n e n 1 9 7 1 :3 1 4 å s t a d k o m m a s så, a t t avdrag e n d a s t medges f ö r r ä n ta på s k u ld b e lo p p u n d e rs tig a n d e 100 0 0 0 kr., m e d a n m o t io n ä r e r n a i m o t io n e n 1 9 7 1 :58 1 a n ser a t t rä n teav d rag et b ö r göras d ir e k t på d en slutliga s k a tte n m e d en viss fast del av r ä n t e k o s tn a d e r n a .

E n gru n d läg g an d e princip i svensk b e s k a t tn i n g s r ä t t är a tt vid beräk n in g av s k a tte p lik tig in k o m s t avdrag medges f ö r samtliga k o s t n a d e r för in tä k te r n a s förvärvande o c h b ib e h å lla n d e m e n a t t avdrag in te medges för le v n a d s k o s tn a d e r o c h in te heller fö r k a p ita la v b e ta ln in g på lån. R ä n ta n på e tt lån är d ä r e m o t avdragsgill o av sett fö r vilket ä n d a m å l lån et tas.

Enligt s k a t t e u t s k o t t e t s m e n in g k a n m an k n a p p a s t rikta några b e r ä t t i ­ gade in v ä n d n in g a r m o t a t t rä n ta alltid b e h a n d la s som en avdragsgill o m k o s t n a d . Med n u v aran d e in tä k ts b e g r e p p i förvärvskällan k ap ital b e ­ sk a tta s nämligen som in tä k t av k ap ital varje r ä n t e in t ä k t - oavsett g ru n d e n f ö r dess u p p k o m s t - so m in te är h ä n fö r lig till någon a n n a n av den s k attsk y ld ig es förvärvskällor. Det förefaller då u t s k o t t e t naturligt a t t m a n i förvärvskällan k ap ital oc k så få r dra av d e r ä n t e k o s t n a d e r so m inte h ä n f ö r sig till n å g o n a n n a n förvärvskälla.

Progressionen vid b e s k a ttn in g e n le d e r n a tu r lig t n og till a t t e t t r ä n t e ­ avdrag ger m e r a i k r o n o r r ä k n a t till en hög- än en lå ginkom sttagare. D e tsa m m a gäller f. ö. alla o m k o s tn a d s a v d r a g enligt k o m m u n a ls k a tt e la ­ gen. Den s k a t te r e d u k ti o n som tillk o m i s a m b a n d med 1970 års s k a t te ­ re form k a n enligt u t s k o t t e t s m e n in g in t e jä m ställas med e tt o m k o s t n a d s ­ avdrag. Dess sy fte är u te s lu ta n d e a t t m o d ifiera e ff e k te n av den individuel­ la b e s k a ttn i n g e n f ö r bl. a. sådan sk atts k y ld ig vars m a k e inte k a n u t n y t t j a g ru n d a v d r a g e t. S k a tt e r e d u k t io n e n in går inte som e tt led i taxeringen, dvs. d e t f ö r f a r a n d e d ä r m a n b e r ä k n a r en skattskyldigs till statlig o c h k o m ­ m u n a l in k o m s t s k a t t b e sk a t tn i n g s b a r a in k o m s t. S k a t t e r e d u k t io n e n sker i stället p å u p p b ö r d s s ta d i e t o c h d e n a d m in is tre r a s av lokal s k a t te m y n d ig ­ het.

O m m a n i enlighet m e d y r k a n d e t i m o t io n e n 1971:581 b e s k a t ta r r ä n t e i n k o m s t e r enligt en progressiv skala m e n ger avdrag enligt en

p r o p o r tio n e ll m e to d f ö r ta r m a n rä n teav d rag et dess egenskap av o m k o s t ­ nad savdrag o c h d e t t a str id e r enligt u t s k o t t e t s m ening m o t p r in c ip e n om a tt s k a tt skall u tgöras e f te r förmåga.

R ä tt e n till avdrag fö r r ä n ta på sk uld måste anses så c e n tr a l i det svenska b e s k a ttn in g s s y s te m e t a tt en begränsnin g av d e n n a r ä t t k n a p p a s t to r d e k u n n a k o m m a till stånd u ta n en gru ndlig o m p r ö v n in g av b e s k a t t ­ ningsreglerna över h u v u d taget. Med h ä n s y n härtill o c h då e t t förverkli­ g a n d e av m o tio n ä r e r n a s förslag k a n vänta s få b e t y d a n d e negativa e f f e k te r även f ö r a n d ra än h ö g in k o m s t ta g a r e a v sty rk e r s k a t t e u t s k o t t e t bifall till m o tio n e r n a .

Med hänvis ning till d e t a n f ö r d a hem ställer u t s k o tt e t

a t t riksdagen avslår

1. m o t i o n e n 1 9 7 1 :3 14

2. m o t i o n e n 1 9 7 1 :5 8 1 .

S to c k h o l m d e n 13 o k t o b e r 1971 På s k a t te u t s k o tt e ts vägnar

E RIK B R A N D T

N ärvarande: h e rrar B ra n d t (s), Magnusso n i Borås ( m ), K ristenson (s), Wärnber g (s), Larsson i U m e å (fp), Carlstein (s), Nilsson i T r o b r o (m ), Wikner (s), Sundkvis t (c), S tadlin g (s), Westberg i H ofors (s), O lo f J o h a n s s o n i S to c k h o lm (c), H ö rb e rg (f p ). Björk i Gävle (c) o c h fru N o r m a r k (s).

G ö t e b o r g s O f f s e t t r y c k e r i A B , S t h l m 7 1 . 3 9 4 S

I