Skatteutskottets betänkande i anledning av motion om skattefria utbildnings- och omställningsfonder för företag

Skatteutskottets betänkande nr 6 år 1971 SkU 1971:6

Nr 6

Skatteutskottets betänkande i anledning av motion om skatte­ fria utbildnings- och omställningsfonder för företag.

Ärendet

I d etta betänkande behandlas m otionen n r 583 (jfr n r 562) av herr Bohm an m. fl. H em ställan avser: a tt Kungl. M ajit snarast förelägger riksdagen fö r­ slag om rä tt fö r företagen att avsätta m edel till utbildnings- och om ställ­ ningsfonder i syfte a tt öka de anställdas ekonom iska trygghet i händelse av företagsnedläggelser, om lokalisering av verksam het eller an d ra om ­ ställningar.

Gällande bestämmelser m. m.

K ostnad för om skolning eller utbildning är p å en gång avdragsgill om d en ä r att anse som personalkostnad i rörelse eller om kostnad för fullgörande av tjänst. A vdrag medges em ellertid inte fö r avsättning av m edel till fond för fram tid a kostnad för om skolnings- eller utbildnings­ verksam het. A rbetsm arknadsutbildning h a r länge anv än ts som e tt arb etsm ark ­ nadspolitisk! instrum ent. E n m er betydande o m fattning fick dock verk­ sam heten först i sam band m ed konjunkturnedgången åren 1957— 1959. Sedan dess h ar verksam heten sta rk t expanderat. Budgetåret 1 9 5 7 /5 8 u t­ gjorde statens utg ifter fö r än d am ålet ca 11 milj. kr. B udgetåret 1959/60 hade de stigit till 52 milj. kr. och de beräknas fö r budgetåret 1 9 71/72 u ppgå till 600 milj. kr., vilket innebär en ökning i förhållande till n ä r­ m ast föregående b udgetår m ed 95 milj. kr. U n d er budgetåret 1 9 5 9 /6 0 deltog 11 000 personer i arbetsm arknadsutbildning, m edan den inneva­ ran d e budgetår beräknas kom m a a tt beröra 100 000 personer och nästa b udgetår upp till 105 000 personer. U tbildningsinsatserna vidgades sär­ skilt k raftig t u n d er k o n ju nkturnedgången 1967— 1968, och m ellan bud­ getåren 1 9 6 6 /6 7 och 1 9 6 8 /6 9 ökade antalet p ersoner i utbildning med 34 000 personer. M ellan budgetåren 1 9 6 8 /6 9 och 1 9 6 9 /7 0 stannade expansionen vid ca 6 000 personer. G enom beslut av 1966 års riksdag vidgades fö rutsättningarna för stöd till arbetsm arknadsutbildning. T idigare var dessa i hög grad präglade av den grundläggande sociala m ålsättningen. D et p rim ära syftet med ut-

1 R iksdagen 1971. 6 sami. N r 6

bildningen v ar sålunda a tt ge arbetslösa och svårplacerade m öjlighet till en ny placering p å arbetsm arknaden. E tt villkor fö r a tt få utbildnings­ bidrag v ar a tt den utbildningssökande v ar arbetslös eller löpte risk a tt bli arbetslös eller a tt d e t v ar svårt a tt p lacera honom i arbete. 1966 års riksdagsbeslut innebär, a tt begreppet »risk för arbetslöshet» bö r ges en generös tolkning. Syftet m ed denna vidsträckta tilläm pning av begrep­ p et är att den enskilde skall k unna beredas m öjlighet till om skolning inte bara n ä r sysselsättningssvårigheter ä r n ä ra förestående utan också n ä r en bedöm ning p å längre sikt av sysselsättningsutsikterna k lart ger vid handen a tt övergång till annat yrke ä r nödvändig. D en utvidgning av den arbetsm arknadsinriktade vuxenutbildningen som beslöts vid 1966 års riksdag h a r genom beslut av 1967 års riksdag kom ­ pletterats m ed förstärk n in g ar av resurserna fö r folkbildningen och m ed lokal- och riksrekryterande vuxenutbildning. Ä ven an d ra m edel stå r till förfogande fö r att arbetsm arknadspoliti­ ken skall k u n n a bedrivas så effektivt som möjligt. F ö ru to m planerings­ verksam het förekom m er arbetsförm edlingsservice, o m fattande bl. a. in ­ form ation om läget p å arbetsm arknaden och väntade förändringar sam t om lediga anställningar och tillgänglig arbetskraft. N ä r så behövs ges inform ation i förening m ed yrkesvägledning och m ed ekonom iska b i­ d rag till yrkesutbildning och flyttning. F am iljeförsörjare, som få r a r­ bete på an n a n o rt m en inte om edelbart få r fam iljebostad där, kan u nder viss tid erhålla bidrag till fam iljens uppehälle. Till arbetslösa frå n o rte r och om råden m ed särskilt hög arbetslöshet k an utgå e tt s. k. utrustningsbidrag. Inom arbetsm arknadspolitikens ram k an också i viss o m ­ fattning bostäder anskaffas å t arbetslösa som flyttar till en ny arbetsort. P ersoner som är bosatta i om råden m ed särskilt hög arbetslöshet och som äger fastighet k an — om de vill ta arbete på annan o rt — få både ekonom isk och annan hjälp fö r att avveckla sitt fastighetsinnehav. I lägen m ed otillräcklig tillgång p å arbete inom vissa arbetsom råden k an näringslivet stim uleras till ökade investeringar i byggnader och an­ läggningar genom a tt företagen medges a tt ta i an sp råk m edel u r in­ vesteringsfonderna. G enom olika form er av beredskapsarbeten — i statlig eller kom m u­ nal regi — k an säsongarbetslöshet m otverkas och såväl personer bosatta i om råden m ed brist p å arbetstillfällen som handikappade och an d ra m ed individuella arbetshinder beredas arbete. N äm nas bö r även a tt enskilda vid arbetslöshet kan få ersättning ge­ nom erkända arbetslöshetskassor eller i form av kom m unala kontantunderstöd. D essa ersättningsform er syftar inte till att ge kom pensation för inkom stbortfall u n d er längre tid. D e läm nas f. n. endast tem porärt i av­ v aktan p å a tt ny anställning skall k unna erhållas. G enom beslut av 1968 års riksdag h a r stödet till äldre arbetslösa fö r­ bättrats. Å tg ärd ern a, som ä r tem porära i avvaktan på resu ltate t av den

pågående K S A -utredningen, in n e fa tta r särskilt k o n ta n t stöd å t arbetslö­ sa i åld ra rn a 60— 66 å r och fö rb ä ttrin g a r av den frivilliga arbetslöshets­ försäkringen. F ö r arbetslöshetsförsäkrade i näm n d a åld ra r förlängs crsättningstiden i de erkända arbetslöshetskassorna m ed 300 dagar. A rbets­ lösa i åld rarn a 60— 66 år, som h a r få tt stöd genom arbetslöshetsförsäk­ ringen u nder längsta möjliga tid, h a r rä tt till ett skattepliktigt omställningsbidrag m ed 800 kr. i m ånaden. A rbetslösa i sam m a ålder, vilka inte h a r tillhört arbetslöshetsförsäkringen, få r om ställningsbidrag efter en väntetid av tv å m ånader frå n arbetslöshetens början. Bidraget utgår till både den som v arit anställd och den som v arit egen företagare, under förutsättning a tt h a n h a r h a ft sådan förvärvsverksam het i 24 m ånader u n d er treårsperioden närm ast före arbetslöshetens början. D en som äger förm ögenhet över 100 000 kr. blir inte berättigad till bidrag. E fter särskild dispens k an stöd ges också den som h a r fyllt 55 m en inte 60 å r om hans arbetslöshet är en direkt följd av stru k tu rfö rän d rin g av näringslivet i orten eller, för företagare, i branschen.

P å vuxenutbildningens om råde fattades betydelsefulla beslut vid 1967 och 1970 års riksdagar. Å tgärderna i prop. 1970: 35 siktade till att nå personer m ed k o rt och bristfällig utbildning. I propositionen föreslogs bl. a. ö k a t stöd till det fria och frivilliga bildningsarbetet. E n d ifferentie­ ring av stödet föreslogs så a tt högre statsbidrag u tg å r till sådan studie­ verksam het som k an m edverka till utjäm n in g av utbildningsklyftan m el­ lan den yngre och den äldre generationen. D essutom innehöll propositio­ nen förslag om statligt stöd till löntagarorganisationernas ce n trala k u rs­ verksam het och om vissa fö rb ä ttrin g ar av stödet till den kom m unala vuxenutbildningen, speciellt p å grundskolans högstadium . L äsåret 1 9 6 9 /7 0 var brutto an talet deltagare i studiecirkelverksam heten ca 1,5 m iljoner och an tale t studiecirklar uppgick till ca 158 000, vilket in­ n ebär en betydande ökning jäm fö rt m ed föregående år. Ä ven den sta t­ liga och kom m unala vuxenutbildningen expanderar. Folkhögskolorna ta r em ot allt fler studerande. E n betydelsefull åtgärd n ä r det gäller de lågutbildade är den u p p ­ sökande verksam heten. K om m ittén för försöksverksam het m ed vuxen­ utbildning (FÖ V U X ) h a r u n d er budgetåret sta rta t försöksverksam het i M alm ö, Borås, S uraham m ar, H agfors, Bollnäs, Sundsvall, Piteå, K alix och M alm berget. P latserna h a r valts så att de anställda kom m er från något eller n åg ra företag, vilka k an anses vara representativa fö r a r­ betsplatser m ed fysiskt tungt arbete o c h /e lle r oregelbundna arbetstider eller som dom ineras av kvinnlig arbetskraft eller som ligger i glesbygd. T re olika studieform er prövas, näm ligen studier på arbetstid och fritid, studier på fritid m ed stim ulansbidrag sam t studier p å fritid u tan stim u­ lansbidrag. Inom den kom m unala vuxenutbildningen h a r 16 särskilda skolenheter

inrättats på orter, d är vuxenutbildningen n ått särskilt stor om fattning, och därjäm te h a r p å tre o rte r en speciell utbildningsgång inrättats för heltidsstuderande vuxna. A ntalet av T R U producerade vuxenutbildnings­ p rogram i radio och T V h a r ökat. V uxenutbildningsprogram sänds n u i båd a T V -kanalerna och i ljudradion. Bl. a. disponerar T R U sändningstid fö r e tt utbildningsblock på kvällstid i T V 2. Särskild uppm ärksam het ägnas vuxenutbildningen i 1969 års radioutredning som u tred e r frågan om ök at sändningsutrym m e i ljudradion fö r utbildnings- och inform ationsändam ål m. m. N ä r det gäller antagning till högre utbildning föreslår kom petens­ utredningen i sitt nyligen avläm nade betänkande a tt sökande u ta n gym ­ nasial utbildning som fyllt 25 å r och som varit yrkesverksam u n d er minst fem å r sam t genom gått särskilt anordnad o rienteringskurs skall äga allm än behörighet till högre utbildning. Enligt kom petensutredningen bör till gym nasial utbildning — som ger allm än behörighet fö r högre studier — räknas folkhögskola om m inst två årskurser. A nnan utbildning som anses m otsvara tvåårig gym nasial utbildning ä r bl. a. m ilitär utbildning, personalutbildning i sam band m ed anställning, utbildning i anslutning till facklig verksam het, arbetsm arknadsutbildning, hel- eller deltidskurs vid yrkesskola sam t utbildning vid korrespondensskola, via radio ellet T V eller inom folkbildningsverksam heten. K om petensutredningens för­ slag, som sålunda h a r stor betydelse fö r de vuxenstuderande, remissbehandlas f. n. E n viktig fråga inom vuxenutbildningen ä r studiefinansieringen för de vuxenstuderande. E n särskild kom m itté, kom m ittén för studiestöd åt vuxna (SVUX), u tred e r denna fråga. F örslag föreligger n u om fö rb ätt­ rin g ar av studiestödet för deltidsstuderande. D enna frå g a remissbehandlas f. n. V uxenutbildningsfrågor u r olika aspekter behandlas även inom bl. a. lärom edelsutredningen, pedagogikutredningen och 1968 års utbildningsutredning (U 68). F ö r vuxenutbildningen h a r budgetåret 1970/71 anvisats 328,9 milj. kr. F ö r budgetåret 1 9 7 1 /7 2 beräknas utgifterna fö r d etta ändam ål öka m ed 108,3 milj. kr. till 437,2 milj. kr. V issa förslag på vuxenutbildningens om råde kom m er senare i vår att presenteras i en särskild proposition.

Frågans tidigare behandling

D en i m otionen aktualiserade frågan prövades av riksdagen senast fö rra året. Riksdagen avvisade d å i enlighet m ed bevillningsutskottets förslag i betänkande BeU 1970: 9 e tt m otionsyrkande av sam m a innehåll som det i m otionen n r 583 fram ställda. Bevillningsutskottet hänvisade i sitt betänkande till a tt ett företags kostnader fö r om skolning och u t­

bildning u nder ett beskattningsår var a tt anse som driftkostnader i fö re­ tagets rörelse och m enade att det knap p ast kunde anses m otiverat a tt jämsides m ed sam hällets m ycket kostnadskrävande insatser p å det a r­ betsm arknadspolitiska o m rådet in fö ra en rä tt till skattefri avsättning till fonder fö r om skolnings- och utbildningsverksam het. E ftersom gällande bestäm m elser i fråga om företagsbeskattningen erbjöd stora m öjlighe­ te r till skattem ässig konsolidering och resultatutjäm ning ansåg u tskot­ tet sig inte k u n n a tillstyrka bifall till e tt m otionsyrkande vars syfte v ar a tt ytterligare vidga m öjligheterna till skatteutjäm ning m ellan olika be­ skattningsår.

Utskottet

M otiveringen fö r yrk an d et i m otionen n r 583 återfin n s i m otionen n r 562. M o tio n ärern a fra m h åller a tt variatio n er i frå g a om utvecklingen på olika m a rk n a d er k an drabba anställda i skilda företag, branscher och regioner olika h å rt. Om företagen fick m öjlighet a tt sk a tte fritt avsätta m edel till särskilda utbildnings- och om skolningsfonder skulle m an enligt m otio n ärern as m ening k u n n a b ä ttre tillgodose både den enskilde arbetstagarens trygghetsanspråk och näringslivets anspråk på rörlig och välutbildad arbetskraft. A rbetsm arknadsutbildning h a r otvivelaktigt kom m it a tt spela en allt­ m er betydelsefull roll i sysselsättningspolitiken och i stru k tu ran p ass­ ningen av d et svenska näringslivet. A v den inledningsvis läm nade redo­ görelsen fra m g år a tt sam hällets insatser på d et arbetsm arknadspolitiska o m råd et u n d er senare å r avsevärt vidgats. K o stnaderna fö r arb e tsm a rk ­ nadsutbildning beräk n as fö r b u dgetåret 1971/72 uppgå till 600 milj. kr., vilket i förhållande till närm ast föregående b udgetår innebär en ökning med 95 milj. kr. V uxenutbildningen b eräknas fö r sam m a b udgetår d ra en kostnad av ca 437 milj. kr. D et k an enligt sk atteu tsk o ttets m ening knappast anses m otiv erat a tt jäm sides m ed e tt kostnadskrävande bidragssystem in fö ra en r ä tt till skattefri fondavsättning för om skolnings- och utbildningsverksam het. D e syften m o tio n ärern a vill frä m ja to rd e enligt utsk o ttets m ening b ä tt­ re och effektivare tillgodoses genom ce n tra lt adm inistrerade statliga å tg ärd er än genom en skatteu tjäm n in g av den a r t m o tio n ärern a fö r­ ordar. Avslutningsvis vill u tsk o ttet e rin ra om a tt kostn ad er för om skolning eller utbildning u tg ö r avdragsgilla o m kostnader vid taxeringen, om de ä r a tt anse som personalkostnader i rörelse eller k ostnader fö r fullgö­ ran d e av tjänst. U tsk o ttet avstyrker således bifall till m otionen.

M ed hänvisning till det an fö rd a hem ställer utskottet a tt riksdagen avslår m otionen n r 583.

Stockholm den 16 feb ru ari 1971

P å ska tte u tsk o tte ts vägnar E R IK B R A N D T

N ärvarande: h e rra r B ran d t (s), M agnusson i B orås (m), E ngkvist (s), E riksson i B äckm ora (c), fru H olm qvist (s), h e rra r K ristenson (s), Josef­ son i A rrie (c), L arsson i U m eå (fp), Carlstein (s), Sundkvist (c), Stad­ ling (s), W estberg i H ofors* (s), Levin* (fp), S öderström (m) och fru N o rm a rk (s). * Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av h e rra r M agnusson i B orås (m ), Eriksson i B äckm ora (c), Josefson i A rrie (c), Larsson i U m eå (fp), Sundkvist (c), Levin (fp) och Söderström (m) vilka ansett dels a tt det avsnitt av utskottets yttrande som p å s. 5 b ö rjar med »A rbetsm arknadsutbildning har» och slutar m ed »till m otionen» b o rt ha följande lydelse: »D en snabba expansionen på forskningens och teknikens om råde och den allt större internationella konkurrensen h ar — i förening m ed stora fö rsk ju tn in g a r i k o nsum enternas e fte rfråg an — le tt till en stru k tu rell om daning av näringslivet som ställer sto ra k ra v p å om ställningsberedskap hos arbetskraften. O m den enskildes trygghetsanspråk i om ställ­ ningsprocessen skall k u n n a effektivt tillgodoses och näringslivet få den nödvändiga tillgången på välutbildad arb e tsk raft torde d et vara nödvän­ digt a tt inte b ara sam hället u ta n även näringslivet på allt sä tt stöder om skolnings- och utbildningsverksam heten. E nligt utsk o ttets m ening kan en skatteregel som ger företagen m öjlig­ h e t a tt — m ed avd rag srätt vid taxeringen — av sätta m edel till sär­ skilda utbildnings- och om skolningsfonder vara väl ägnad a tt frä m ja en effektiv arbetsm arknadspolitik. R e d an i dag h a r företagen r ä tt a tt till investeringsfonder fö r k o n ju n k tu ru tjäm n in g av sätta m edel, vilka i en vikande k o n ju n k tu r få r användas fö r vissa n ä rm a re angivna än d a­ mål. F o n d e r fö r om skolning och utbildning, vilka skulle få tas i a n ­ språk i sam band m ed företagsnedläggelser eller a n d ra om ställningar inom näringslivet, ligger investeringsfonderna fö r k o n ju n k tu ru tjäm n in g n ä ra och skulle enligt u tsk o ttets bedöm ning u tg ö ra e tt välbehövligt kom plem ent till dessa. O m fon d ern a inte kom m er till användning efter eventuella företagsnedläggelser b ö r de givetvis återfö ras till besk att­ ning.

D en nyligen tillsa tta utredningen angående företagsbeskattningen h a r enligt sina direktiv a tt undersöka m öjligheterna till en utvidgning av in ­ vesteringsfondernas användningsom råde. D et ä r em ellertid ovisst om utredningen — m ed den av fattning direktiven erh ållit — k o m m er a tt p röva den av m o tio n ärern a ak tualiserade frågan. D et m åste i v a rt fall m ed hänsyn till a tt utredningsuppdraget ä r m ycket o m fattan d e fö ru t­ sättas a tt u tredningsarbetet k om m er a tt ta lång tid i anspråk. M ed hänsyn h ärtill an ser u tsk o ttet sig b ö ra fö ro rd a a tt särskilda sakkunniga tillkallas fö r a tt u tre d a frågan om r ä tt fö r företagen a tt sk a tte fritt av­ sä tta m edel till särskilda om ställnings- och utbildningsfonder och a tt e tt författningsförslag av sådan innebörd snarast föreläggs riksdagen.» dels a tt utskottet b o rt hem ställa a tt riksdagen m ed anledning av m otionen n r 583 i skrivelse till K ungl. M a jit begär a tt Kungl. M a jit, efte r erforderlig utredning, sn arast förelägger riksdagen förslag till reg ler om r ä tt fö r fö re­ tag en a tt sk a tte fritt avsätta m edel till särskilda utbildnings- och om ställningsfonder.

T R Y C K E R I B O L A G E T I V A R H / E G G 6 T R Ö M A B . S T O C K H O L M 1 8 7 1