Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse, m. m., såvitt propositionen hänvisats till skatteutskottet, jämte motioner

Skatteutskottets betänkande nr 72 år 1971 SkU 1971: 72

Nr 72

Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1955: 183) om bankrörelse, m. m., såvitt propositionen hänvisats till skatteutskottet, jämte motioner.

Propositionen

I propositionen 1971: 166 h a r Kungl. M a j:t u n d er åberopande av u t­ d rag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 29 oktober 1971 föreslagit riksdagen 1) a tt antaga inom finansdepartem entet u p p rä tta t förslag till lag om ändring i lagen (1955: 183) om bankrörelse, 2) att bem yndiga Kungl. M a j:t att i enlighet m ed vad som förordats i propositionen m edgiva befrielse från skyldighet att erlägga statlig och kom m unal inkom stskatt sam t utskiftningsskatt i fall, då ett b ankaktie­ bolag överlåter hela sin rörelse till ett an n at bankaktiebolag och i sam ­ band därm ed upplöses.

Propositionen h a r hänvisats till skatteutskottet i vad avser den ovan u n d er punkten 2 upptagna frågan och i övrigt till näringsutskottet.

I propositionen föreslås a tt den för Kungl. M aj:t m edgivna rätten a tt utse högst tre offentliga ledam öter i affärsbanks styrelse utvidgas till att gälla högst fem sådana ledam öter. Sam tidigt föreslås att det högsta m edgivna an talet styrelseledam öter ökas från tjugoen till tju g o ­ tre. V idare föreslås a tt affärsbanks styrelse skall h a rä tt att, om fö r­ hållandena p åk a lla r det, utse flera verkställande direk tö rer än f. n. och a tt välja dem bland styrelseledam öterna eller styrelsesuppleanterna. Slutligen föreslås a tt Kungl. M a j:t erhåller bem yndigande att m ed­ ge viss lindring i beskattningen vid sam gående m ellan affärsbanker.

Motionerna

M ed anledning av propositionen h ar väckts bl. a. följande m otioner:

m otionen 1971: 1601 av h e rr H erm ansson i Stockholm m. fl. (vpk), vari hem ställs 1. att riksdagen avslår förslaget i prop. 1971: 166 a tt Kungl. M aj:t bem yndigas m edge befrielse från skyldighet att erlägga statlig och kom - 1 Riksdagen 1971. 6 sami. N r 72

m unal inkom stskatt sam t utskiftningsskatt i fall, då ett bankaktiebolag överlåter hela sin rörelse till ett annat bankaktiebolag och i sam band d ärm ed upplöses, 2. a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t ger till känna, a tt befrielse inte bör ges ak tieägarna i Skandinaviska banken och Stockholm s en­ skilda bank fö r realisationsvinst som kan uppkom m a n är de överlåter sina aktier till resp. bankbolag;

m otionen 1971: 1602 av h e rr O lof Johansson i Stockholm m. fl. (c), vari hem ställs bl. a. a tt riksdagen vid behandlingen av prop. 1971: 166 beslutar avslå propositionen i vad den innehåller begäran om bem yndi­ gande för K ungl. M aj:t att m edge befrielse frå n skyldighet a tt erlägga inkom st- och utskiftningsskatt i sam band m ed a tt ett bankaktiebolag överlåter hela sin rörelse till a n n a t bankaktiebolag och i sam band d ä r­ m ed upplöses;

m otionen 1971: 1603 av h e rr Levin m. fl. (fp), vari hem ställs att riks­ dagen avslår prop. 1971: 166.

M otionerna 1971: 1601 och 1971: 1602 h a r hänvisats till skatteutskot­ tet i ovan angivna delar.

M otionen 1971: 1603 h a r såvitt den innehåller yrkande om avslag på punkten 2 i propositionens hem ställan hänvisats till skatteutskottet och i övrigt till näringsutskottet.

Utskottet

V issa lä ttn a d er i beskattningen h a r ansetts påkallade fö r a tt u ndan­ rö ja hinder för fusioner m ellan aktiebolag och m ellan ekonom iska för­ eningar. De ifrågavarande beskattningslättnaderna, vilka ursprungligen inte avsåg företag som driver penningrörelse, innebär i princip att fusion enligt 174 § 1 m om . aktiebolagslagen (AL), dvs. då ett m oderbolag över­ ta r tillgångarna i ett dotterbolag, i vilket m oderbolaget äger m er än 9/10 av aktierna, inte skall fö ran led a inkom stbeskattning, om m oder­ bolagets skattem ässiga ingångsvärden fö r de från dotterbolaget över­ tagna tillgångarna överensstäm m er m ed de värden som i beskattnings­ hänseende gäller hos dotterbolaget vid fusionstillfället. D old reserv som m ed obeskattade vinstm edel bildats i d etta bolag skall alltså över­ gå till m oderbolaget och skattem ässigt behandlas som om den uppstått hos m oderbolaget. V idare finns bestäm m elser av innebörd att fusio­ nen inte skall föran led a skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust och att m oderbolaget skall h a rä tt till avdrag för dotterbolagets kom m unalskatt. Slutligen kan vid fusion enligt 174 §

1 mom. A L m oderbolaget erhålla befrielse från skyldighet att erlägga utskiftningsskatt eller uppskov m ed denna skatts erläggande. I sistnäm n­ da fall övertar m oderbolaget dotterbolagets utskiftningsskatteskuld. Reglerna om sk attelättnader vid fusion utsträcktes å r 1962, såvitt av­ ser inkom stbeskattningen, till a tt o m fatta jord b ru k ets kreditkassor. Fusion m ellan sparbanker skall enligt beslut vid 1964 års riksdag inte föranleda skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsför­ lust. E n m otsvarande bestäm m else gäller enligt beslut vid 1969 års riks­ dag för det fall a tt en affärsbank öv ertar en annan affärsbanks hela bankrörelse. I propositionen föreslås bl. a. a tt K ungl. M a jit erhåller bem yndigande a tt efter prövning i varje särskilt fall m edge ytterligare lindring i be­ skattningen vid sam gående m ellan affärsbanker. F rågan h ar aktualise­ rats genom fram ställningar från Skandinaviska banken och Stockholm s enskilda bank om skattebefrielse m ed anledning av ett m ellan dessa banker trä ffa t avtal om sam gående. B em yndigandet avses om fatta rätt att m edge dispens frå n skyldighet att erlägga inkom stskatt, n är ett b a n k ­ aktiebolags tillgångar och skulder överlåts till a n n a t bankaktiebolag, och dispens frå n skyldighet att erlägga utskiftningsskatt. Sistnäm nda dispens skall k unna m eddelas antingen i form av befrielse från sk a tt­ skyldighet eller i form av uppskov m ed skattens erläggande genom att utskiftningsskattcskulden överflyttas på det övertagande b ankaktie­ bolaget. M otionerna 1971: 1601, 1971: 1602 och 1971: 1603 innehåller, i vad de hänvisats till skatteutskottet, yrkande om avslag på förslaget om dispensrätt. I m otionen 1971: 1601 yrkas h ärjäm te att riksdagen i skri­ velse till K ungl. M a j:t skall ge till kän n a a tt aktieägarna i Skandinaviska banken och E nskilda banken inte b ö r erhålla befrielse från skyldighet att erlägga skatt fö r realisationsvinst som kan uppkom m a n är de över­ låter sina aktier till Skandinaviska E nskilda banken. I m otionen 1971: 1601 uttalas farh åg o r fö r den m a ktkoncentration som tillkom sten av Skandinaviska E nskilda banken innebär och för de negativa effekter från bl. a. konkurrenssynpunkt detta kan m edföra. M o tionärerna i m o­ tionen 1971: 1602 m e n ar att sam m anslagningen av Skandinaviska b a n ­ ken och E nskilda banken kom m er att öka koncentrationsgraden på k re­ d itm arknaden och a tt d etta i sin tu r k om m er a tt oförm ånligt påverka arbetsm arknaden och den regionala balansen. I m otionen 1971: 1603 slutligen fram hålls bl. a. att sam m anslagningen kan kom m a att m edföra en ytterligare stegring av tem pot i utslagningen av m indre lönsam m a företag. E n sådan utveckling anser m otio n ärern a olycklig från såväl ekonom isk som social och mänsklig synpunkt. I sam band m ed behandlingen av prop. 1969: 99, vari bl. a. föreslogs att någon skattepliktig realisationsvinst inte skall anses uppkom m a då en affärsb an k övertar en annan affärsbanks hela bankrörelse, h ad e be­

villningsutskottet att p röva e tt i skrivelse från Svenska bankföreningen fram ställt yrkande om befrielse frå n skattskyldighet till utskiftningsskatt eller uppskov m ed sådan skatts erläggande i sam band m ed affärsbankssam m anslagningar. B ankföreningen fram höll i sin skrivelse att banklagen saknade m otsvarighet till aktiebolagslagens bestäm m elser om fusion. E n sam m anslagning av två bankaktiebolag gick i praktiken till så a tt det ena bolaget övertog det an d ra bolagets rörelse m ed sam tliga tillgångar och skulder, v arefter det överlåtande bolaget upplöstes ge­ nom likvidation. O m övertagandet skedde till bok fö rd a värden m ed fö r­ de transaktionen inte någon vinst hos det överlåtande bolaget, och n å­ gon inkom stbeskattning av d etta bolag behövde därfö r inte kom m a i fråga. D ärem ot m åste det överlåtande bolaget erlägga utskiftningsskatt, som kunde uppgå till betydande belopp, och d etta var i hög grad ägnat a tt försvåra önskvärda banksam m anslagningar. Bevillningsutskottet (BeU 1969: 58) ansåg det angeläget a tt skatte­ reglerna v ar så u tform ade a tt bankinstituten hade m öjlighet att ko n ­ k u rre ra på lika villkor. D etta i sin tu r innebar enligt utskottets mening att de olika bankinstituten borde ges sam m a m öjligheter till stru k tu r­ rationaliseringar. U tsk o ttet anslöt sig d ärfö r till B ankföreningens up p ­ fattning a tt utskiftningsskatt inte borde utgå vid banksam m anslagningar, eftersom m otsvarande skattebelastning inte uppkom vid fusioner mellan sparbanker och m ellan jord b ru k ets kreditkassor. Riksdagen godkände bevillningsutskottets betänkande. Kungl. M a j:t h a r alltsedan slutet av 1940-talet h a ft bem yndigande att m edge dispens från den inkom stskatt och utskiftningsskatt som kan u p p ­ kom m a vid sam m anslagningar av försäkringsbolag. D enna dispensrätt h a r anlitats vid åtskilliga bolagsfusioner inom försäkringsvärlden under 1950- och 1960-talen. A v propositionen fram går a tt skattebefrielse re­ gelm ässigt medgivits u nder förutsättning a tt skattskyldighet inte fö r­ anletts av a tt i sam band m ed genom förandet av sam m anslagningen u p p ­ skrivning skett av värdehandlingar eller eljest fram tagits dolda reserver som tillskapats av obeskattade vinstm edel. E nligt skatteutskottets m ening bö r ett sam gående av affärsbanker från beskattningssynpunkt rim ligtvis inte behandlas på a n n a t sätt än en sam ­ m anslagning av försäkringsbolag eller en fusion m ellan sparbanker eller m ellan ekonom iska fö reningar i jordbrukskasserörelsen. O m m an vill m otverka koncentrationstendenser inom det enskilda näringslivet bör d etta enligt utskottets m ening ske i annan ordning än genom att ge be­ skattningen verkningar som diskrim inerar vissa typer av företag. U t­ skottet finner de i m otionerna 1971: 1602 och 1971: 1603 u ttalad e fa r­ hågorna fö r de negativa konsekvenser i skilda hänseenden som kan bli följden av tillkom sten av Skandinaviska Enskilda banken överdrivna. Syftet m ed sam gåendet m ellan Skandinaviska banken och E nskilda b an ­ ken ä r a tt skapa en m er rationell b ankenhet som b ättre än de båd a ban->

kerna v ar fö r sig kan m ö ta ökade k rav p å finansiella tjänster inom och utom landet. Om d etta syfte tillgodoses finns det enligt utskottets m e­ ning skäl an ta a tt sam gåendet m ellan ban k ern a kan verksam t bid ra till den industriella expansionen i Sverige. D e u ttalanden som görs i propositionen innebär såvitt u tsk o ttet kan bedöm a en garanti fö r a tt skattelättn ad er i de aktuella fallen kom m er att m edges endast d å sådana lä ttn a d er verkligen fram står som m o ti­ verade. M ed det an fö rd a och d å ett bifall till m otio n ern a enligt utskottets m ening skulle innebära a tt riksdagen gjorde ett om otiverat avsteg från beskattningsprinciper, som den tidigare godtagit, anser utskottet sig böra tillstyrka bifall till propositionen i vad den hänvisats till utskottet. D et anfö rd a innebär a tt utskottet avstyrker sam tliga h ä r behandlade m o ­ tionsyrkanden.

M ed hänvisning till det an fö rd a hem ställer utskottet A. a tt riksdagen — m ed avslag p å m otio n ern a 1971: 1601, 1971: 1602 och 1971: 1603, i vad däri yrkas avslag p å förslaget i propositionen 1971: 166 om bem yndigande fö r K ungl. M aj:t att m edge dispens från skyldighet a tt erlägga statlig och kom ­ m unal inkom stskatt sam t utskiftningsskatt, och m ed bifall till propositionen, i vad densam m a hänvisats till skatteutskottet — bem yndigar Kungl. M a j:t a tt i fall då ett bankaktiebolag ö verlåter hela sin rörelse till ett a n n a t bankaktiebolag och i sam band därm ed upplöses — i enlighet m ed vad som fö ro r­ das i propositionen — m edge befrielse från skyldighet att er­ lägga statlig och kom m unal inkom stskatt sam t utskiftnings­ skatt eller uppskov m ed a tt erlägga utskiftningsskatt; B. att riksdagen avslår m otionen 1971: 1601, i vad den innehål­ ler yrkande av innebörd, a tt aktieägare i Skandinaviska ban­ ken och Stockholm s enskilda bank inte b ö r erhålla befrielse från skyldighet a tt erlägga skatt fö r realisationsvinst som kan uppkom m a n ä r de ö v erlåter sina aktier till resp. bankbolag. Stockholm den 7 decem ber 1971

P å skatteutskottets vägnar E R IK B R A N D T

Närvarande: h e rra r B ran d t (s), M agnusson i Borås* (m), Engkvist (s), fru Holmqvist* (s), h e rra r K ristenson (s), W ärnberg (s), Larsson i U m eå (fp), C arlstein (s), N ilsson i T ro b ro (m ), W ikner (s), Stadling (s), O lof Johansson i Stockholm (c), Boo (c), H örberg* (fp) och Björk i G ävle (c). * Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av h e rra r O lof Johansson i S tockholm (c), Boo (c) och Björk i G ävle (c), vilka ansett dels a tt den m ening i utskottets y ttra n d e som ingår i an d ra stycket på s. 4 och b ö rjar m ed ” U tskottet anslöt” och slutar m ed ” jordbrukets krcditkassor” bort ha följande lydelse: ” U tskottet anslöt sig d ä rfö r i princip till B ankföreningens u p p fa tt­ ning a tt utskiftningsskatt inte borde utgå vid banksam m anslagningar, eftersom m otsvarande skattebelastning inte uppkom vid fusioner m el­ lan sp arb an k er och m ellan jordbrukets kreditkassor.”

dels a tt d et avsnitt av utskottets y ttran d e som b örjar på s. 4 m ed ” E nligt skatteutskottets” och slutar på s. 5 m ed ” behandlade m otions­ y rkanden” b o rt h a följande lydelse: ”A ffärsbankerna h a r väsentliga uppgifter inte m inst som exekutiva organ för statens politik. D et gäller bl. a. inom ram en fö r valutareglcringen, kontrollen av obligationsem issioner och kreditgivningen för bostadsbyggandet. K reditgivningen till företag påverkar dessutom di­ rekt och indirekt produktion och sysselsättning, struktur- och b ran sch ­ utveckling sam t regionala förhållanden. D enna nyckelroll för närings­ livets utveckling förstärks ytterligare genom befintliga ägandesam band m ellan banker och övrigt näringsliv, gem ensam m a styrelseledam öter, personalunioner i övrigt och naturligtvis koncentrationsgraden inom affärsbanksväsendet och näringslivet i dess helhet. K oncentrationsutredningen h a r i betänkandet ” K reditm arknadens stru k tu r och funktio n srätt” (SOU 1968: 3) kartlag t situationen på k reditm arknaden u r dessa och an d ra aspekter. M ot bakgrund av utredningens kartläggning och den fortsatta koncentrationsutvecklingcn inom näringslivet också u nder senare år fra m ­ står ett sam gående m ellan två av landets allra största banker, Skandi­ naviska banken och Stockholm s enskilda bank, som en fråg a av stor vikt. M otivet fö r sam gåendet sägs v ara a tt skapa en m era rationell bankenhet, som b ättre än de båda ban k ern a var fö r sig kan m öta ökade krav på finansiella tjänster inom och utom landet. E rfa re n h ete rn a visar, a tt sto ra banker i sin kreditgivning främ st in rik ta r sig på de stora och attrak tiv a k u n d ern a bland företagen. E n ytterligare k o n ­ centration inom affärsbanksväsendet k om m er enligt utskottets m ening a tt ytterligare skärpa svårigheterna på kreditm arknaden fö r de m indre och m edelstora företagen och därm ed stim ulera till snabbare stru k tu r­ om vandling och k oncentration i näringslivet. D et finns också påtagliga risker för a tt en koncentration inom affärsbankssektorn d ra r m ed sig ytterligare fusioner i konkurrensen om den attraktivaste delen av k re­ ditm arknaden. F ö r den enskilde innebär fo rtsatt k o ncentration inom

bankväsendet n ackdelar genom en m inskad konkurrens. S am gåendet i d et aktuella fallet kan enligt u tsk o ttet inte h eller m otiveras en b a rt m ed u tlandskonkurrensens krav, eftersom sam verkan m ellan olika banker i stö rre finansieringsprojekt redan nu fö rekom m er och stå r öppen även fortsättningsvis. U tsk o ttet anser fö r sin del, a tt en fo rtsatt koncentration inom affärsbanksväsendet h a r övervägande negativa konsekvenser och även ökar risk ern a fö r ytterligare fö rstärk t koncentrationsutveckling. D en in­ dustriella expansionen i Sverige är beroende bl. a. av en väl fungerande k reditm arknad, som betjänar alla storleksgrupper inom företagssek­ to rn . D en föreslagna fusionen skulle begränsa de m indre företagens u t­ rym m e p å kreditom rådet. N ä r bevillningsutskottet 1969 u ttalade sig fö r en likabehandling i beskattningshänseende av bl. a. affärsbanker, sparbanker och ekono­ m iska föreningar som ingår i jordbrukskasserörelsen så v ar d etta en fö ljd av riksdagens beslut 1968 angående sam ordnad banklagstiftning. I det sam m anhanget uttalade utskottet sin m ening i principfrågan och had e inte att ta ställning till något kon k ret fusionsfall. 1 brist på en näringspolitik fö r bankväsendet m åste skatteutskottet nu ta ställning till om skatteinstrum entet b ö r användas fö r a tt om m öjligt påverka stru k tu ren inom branschen, dvs. pröva det k o nkreta fusionsfallet. E n ­ ligt utskottets uppfattning står en sådan prövning i det enskilda fallet väl i sam klang med den av bevillningsutskottet uttalade p rincipupp­ fattningen från 1969. D enna kan inte innebära ett avståndstagande i alla tä n k b ara fall från användning av skatteinstrum entet i närings­ politiskt syfte och således inte heller i d etta sam m anhang. D ärem ot ä r det naturligtvis en fördel om koncentrationsutredningens fortsatta analyser kan leda fram till förslag också om an d ra m edel och deras användning på längre sikt inom bankväsendet. I avvaktan p å koncentrationsutredningens slutbetänkande bö r enligt utskottets m ening skatteinstrum entet användas på ett sådant sätt, att den n u aktuella fusionen om m öjligt förhindras. I konsekvens h ärm ed bör K ungl. M a j:t ej utn y ttja den dispensm öjlighet som föreligger för be­ frielse frå n realisationsvinstbeskattning. U tsk o ttet tillstyrker således bi­ fall till m otionen 1971: 1602 i vad denna hänvisats till skatteutskottet. U tskottets ställningstagande innebär bifall även till m otio n ern a 1971: 1601 och 1971: 1603 i vad dessa innehåller yrkande om avslag på fö r­ slaget om dispensrätt.”

och dels a tt utskottet u n d er punkten A b o rt hem ställa ”a tt riksdagen m ed bifall till m otionen 1971: 1602 och m ed an led ­ ning av m otionerna 1971: 1601 och 1971: 1603, i vad m otio­ nern a hänvisats till skatteutskottet, avslår K ungl. M a j:ts p ro p o ­ sition 1971: 166, i vad denna hänvisats till skatteu tsk o ttet” .

M A R C U S B O K T R . ST H L M 1971 7 1 0 0 2 0