Socialutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1970 vid dess femtiofjärde sammanträde fattade beslut

Socialutskottets betänkande nr 2 år 1971 SoU 1971: 2

Nr 2

Socialutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Internatio­ nella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1970 vid dess femtiofjärde sammanträde fattade beslut.

Genom en den 14 januari 1971 dagtecknad proposition, 1971: 5, har Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av stats­ rådsprotokollet över socialärenden anhållit om riksdagens yttrande över vad föredragande departementschefen anfört om följande vid Internatio­ nella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1970 vid dess femtio­ fjärde sammanträde antagna instrument, nämligen 1) konvention (nr 131) om fastställande av minimilöner med särskild hänsyn till utvecklingsländerna, 2) rekommendation (nr 135) i samma ämne, 3) konvention (nr 132) om semester (reviderad 1970), 4) rekommendation (nr 136) om särskilda program för sysselsättning och utbildning av ungdom i utvecklingssyfte.

Internationella arbetskonferensens femtiofjärde sammanträde hölls i Genéve under tiden den 3-25 juni 1970. I sammanträdet deltog delega­ tioner från l i l av ILO:s 121 medlemsstater jämte representanter för många mellanstatliga och internationella icke statliga organisationer. Social- eller arbetsministrar från flera i konferensen deltagande länder bevistade sammanträdet. D et stora flertalet medlemsstater hade sänt fullständiga delegationer, dvs. två regerings-, ett arbetsgivar- och ett arbetstagarombud. Sverige deltog i sammanträdet med en fullständig delegation. Enligt artikel 19 i Internationella arbetsorganisationens stadga skall de fyra ovan angivna instrumenten underställas riksdagen. Texterna på engelska och svenska till näm nda instrument har fogats till propositio­ nen. Särskilda redogörelser för det huvudsakliga innehållet i konventio­ nerna och rekommendationerna liksom en redogörelse för remissytt­ randen över dessa lämnas i propositionen.

Departementschefen

Vid Internationella arbetskonferensens femtiofjärde sammanträde, år 1970, antogs dels tre instrument som berör utvecklingsländerna, näm-

Riksdagen 1971. 12 sami. Nr 2

ligen en konvention och en rekommendation om minimilöner samt en rekommendation om sysselsättning och utbildning av ungdom i utvecklingssyfte, dels en konvention om semester.

Vad beträffar de tre förstnäm nda instrumenten, dvs. konventionen (nr 131) om fastställande av minimilöner med särskild hänsyn till ut­ vecklingsländerna och rekommendationen (nr 135) i samma ämne samt rekommendationen (nr 136) om särskilda program fö r sysselsättning och utbildning av ungdom i utvecklingssyfte delar jag ILO-kommitténs uppfattning att dessa instrument saknar direkt intresse för svenska för­ hållanden. Det kan emellertid tänkas att instrumenten kan ha viss be­ tydelse i samband med det svenska biståndet till utvecklingsländerna. I första hand torde en bedömning härav böra ankomma på SIDA. Jag föreslår därför i likhet med ILO-kommittén att instrumenten överlämnas till SIDA för att vid behov beaktas i samband med biståndsverksam­ hetens planering.

I fråga om konventionen (nr 132) om semester vill jag erinra om att denna utgör en revision av 1936 års konvention (nr 52) i samma ämne. Såsom ILO-kommittén framhållit har det för de nordiska länderna sedan längre fram stått såsom angeläget att få till stånd en revision av sistnämnda konvention, som på grund av vissa bestämmelser av teknisk art inte kunnat ratificeras av Sverige.

Sedan numera en reviderad semesterkonvention antagits av ILO måste emellertid konstateras att med hänsyn till innehållet i vissa detalj­ bestämmelser inte heller den reviderade konventionen kan ratificeras av Sverige utan att gällande svenska semesterlagstiftning ändras. Jag delar ILO-kommitténs åsikt att det är angeläget att en svensk ratificering kan komma till stånd.

Enligt ILO-kommitténs mening kan frågan om i vilka avseenden den svenska semesterlagen innefattar ratificeringshinder lämpligen övervägas i anslutning till det utredningsarbete som bedrivs av ett nordiskt ämbetsmannautskott beträffande spörsmålet om harmonisering av de nor­ diska ländernas semesterlagstiftning. Jag delar denna uppfattning. N är resultatet av övervägandena föreligger får frågan tas upp om de lag­ ändringar som behövs för att möjliggöra en ratifikation.

Utskottet

Utskottet finner ej anledning till erinran mot vad föredragande departementschefen yttrat om följande vid Internationella arbetsorga­ nisationens allmänna konferens år 1970 antagna instrument, nämligen dels en konvention och en rekommendation om minimilöner samt en rekommendation om sysselsättningsbidrag och utbildning av ungdom i utvecklingssyfte, dels en konvention om semester.

Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av propositionen 1971: 5 i skrivelse till

Kungl. Maj:t ger till känna vad utskottet anfört. Stockholm den 16 mars 1971 På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c), Svensson i Kungälv (s), Ham rin (fp), Dahlberg (s), fru Skantz (s), herr Persson i Stockholm (s), fru Sigurdsen (s), herrar Åkerlind (m)*, Johns­ son i Blentarp (s), Andreasson (c), fru M arklund (vpk), herrar Bengtsson i Göteborg (c), Nisser (m) och Romanus (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

ESSELTE TRYCK, STHLM 7 1 U * i w »