Socialutskottets betänkande i anledning av motioner angående vissa växtbekämpningsmedel

Socialutskottets betänkande nr 28 år 1971 SoU 1971:28

Nr 28

S o cia lu tsk o ttets betänkande i anledning av m otion er angående vissa växtbekäm pningsm edel.

1. I m o tio n e n 1971 :1 8 av h e rr M åbrink m . fl. (v p k ) h a r h e m stä llts a tt riksdagen f a tta r b e slu t om a tt v ä x tb e k ä m p n in g sm e d e l av ty p 2 , 4-D och 2 ,4 ,5 -T to ta lf ö rb ju d s tills d e t är k larlag t a t t de icke k an vålla sk a d o r på fö d d a o c h o fö d d a m ä n n isk o r sa m t på d ju rliv e t.

2 .1 m o tio n e n 1 9 7 1 :4 2 4 av h e rr N ilsson i A gnäs m . fl. (m ) h a r h e m s tä llts a tt rik sd ag en i skrivelse till K ungl. M ajit a n h å lle r om fö rb u d m o t sp rid n in g av g ift i v ä x tb e k ä m p a n d e sy fte vid vägarna.

Gällande bestäm m elser

E n lig t b e k ä m p n in g sm e d e lsfö ro rd n in g e n ( 1 9 6 2 :7 0 3 ) få r b e k ä m p n in g s­ m ed el — v arm ed fö rstå s äm n e n o ch b e re d n in g a r som är avsedda a tt an v än d as till s k y d d m o t eg en d o m ssk ad a, sa n itä r o läg en h e t eller d y lik t, fö ro rsa k a d av v ä x te r, d ju r, b a k te rie r eller v iru s — in te saluhållas, överlåtas eller an v än d as u ta n a tt h a g o d k ä n ts vid en särskild reg istre rin g sp ro c e d u r h o s re g istre rin g sm y n d ig h e te n . G iftn ä m n d e n är reg istrerin g sm y n d ig h et.

B ek äm p n in g sm ed el får in te reg istreras om m e d le t är så giftigt eller eljest b ed ö m s k u n n a m e d fö ra så skadlig v erk an på m ä n n isk o r, h u sd ju r, vilt, n y tto in s e k te r eller n y tto v ä x te r , a t t d e t in te läm p lig en b ö r användas i b e k ä m p n in g ssy fte . V id reg istrerin g en skall m e d le t place ras i en av tre olik a faro k lasser a llte fte r dess g iftig h et. G en o m d e n n a åtg ärd sty rs de farligaste m ed len via m er k v alificerad e h an d elsv äg ar till såd an a p e rso n e r, som på g ru n d av speciell u tb ild n in g o c h e rf a re n h e t e rh å llit tillstån d a tt använda d em . G iftn ä m n d e n får fö resk riv a särsk ild a s ä k e rh e tsfö re sk rifte r vid reg istrerin g en . S åd an a fö re s k rifte r kan än d ra s n ä r skäl d ä rtill förelig­ ger. R eg istrerin g en k a n o ck så åte rk a lla s, t. e x . om m e d le t vid anv än d n in g visar sig vara fö re n a t m ed v äsen tlig t stö rre risk e r än som fö r u ts a tte s vid reg istrerin g en . I b e slu t eller fö re sk rift som m ed d elas m ed stö d av fö r o rd ­ nin g en få r åtg ärd in te fö resk riv as, som är m era b e tu n g a n d e än som är sk ä­ ligt m ed h än sy n till d e t m ed å tg ärd en avsedda s y fte t.

Vissa uppgifter om herbiciderna

De v ik tig aste b e k ä m p n in g sm e d le n b ru k a r h ä n fö ra s till n ågon av fö lja n ­ de g ru p p e r, n äm lig en in s e k tic id e r (in se k ts b e k ä m p n in g sm e d e l), fu n g icid er (sv am p b e k ä m p n in g sm e d e l), h e rb ic id e r (gräs- o ch b u sk b ek äm p n in g sm ed el) o ch ro d e n tic id e r (g n ag arb ek äm p n in g sm ed el).

H erb icid ern a an v än d s in o m jo r d b r u k e t i vissa g rö d o r, h uvudsakligen stråsäd , m en även m o t ogräs o ch b u sk a r i d ik e n , p å b e te s m a rk e r e tc .

R iksd a g en 1 9 7 1 . 12 sam i. N r 2 8

Ä rligen b e sp ru ta s i Sverige stö rre delen av strå sä d e sa re a le n eller ca 1 3 0 0 0 0 0 h e k ta r m ed h e rb ic id e r. T o ta lt i v ärld en u p p s k a tta r m an a tt ca 1/3 av stråsäd esarealen h e rb ic id b e h a n d la s.

In o m s k o g s b r u k e t anv än d s h e rb ic id e r fö r a t t h jä lp a b a rrträ d s p la n to rn a i k o n k u rre n s e n från lö v träd o c h b u sk ar, v ilk a an n a rs k a n försvåra sk o g strä d e n s fö ry n g rin g . U n d e r senare år h a r h e rb ic id e r även h a f t en re la tiv t o m fa tta n d e an v än d n in g fö r a tt b e k ä m p a ve g e ta tio n e n längs vägarna, i fö rsta h a n d fö r a tt g en o m fö r b ä ttr a d e s ik tfö rh å lla n d e n öka tra fik s ä k e rh e te n . B ek äm p n in g av v e g eta tio n i k ra ftle d n in g s g a to r sam t ogräs i p la n te rin g a r o c h g rä s m a tto r är y tte rlig a re e x e m p e l p å dessa m edels an v än d n in g .

F e n o x is y ro rn a in ta r i dag en h e lt d o m in e ra n d e ställn in g b la n d herbicid e rn a , en ställn in g som de h a r h a ft alltse d a n s lu te t på 1 9 4 0 -talet. A n v än d n in g en är v ä rld s o m fa tta n d e . N ågra säk ra u p p g ifte r an g åen d e den to ta la årliga v ä rld sfö rb ru k n in g e n fin n s ej tillgängliga, m en på basen av b e fin tlig in fo rm a tio n to rd e fö rb ru k n in g e n ligga o m k rin g 150 0 0 0 ton ak tiv su b stan s. I Sverige h a r fö rb ru k n in g e n u n d e r år 19 7 0 b e rä k n a ts till o m k rin g 1 6 0 0 to n , dvs. u n g e fä r 1 p ro c e n t av v ä rld sfö rb ru k n in g e n . T o ta la m än g d en h e rb ic id e r som an v än d s i Sverige b e rä k n a s fö r sam m a år vara ca 2 2 5 0 to n (verksam su b s ta n s). Ca 7 0 p r o c e n t av de i Sverige årligen an v än d a h e rb ic id e rn a u tg ö rs alltså av fe n o x isy ro r.

D et ^Sverige d o m in e ra n d e fe n o x is y ra p re p a ra te t är MCPA som används i jo r d b r u k e t vid o g rä sb e k ä m p n in g i stråsäd , ä rte r, p o ta tis o c h g räsm arker. Av d e n to ta la fe n o x is y ra fö rb ru k n in g e n (1 6 0 0 to n / å r ) u tg ö rs d ry g t 1 0 00 to n av MCPA.

2,4 -D (2 ,4 -d ik lo rfe n o x iä ttik s y ra ) o ch 2 ,4 ,5 -T (2 ,4 ,5 - trik lo rf e n o x iä ttik sy ra) h a r även s to r an v än d n in g i Sverige. 2,4-D an v än d s bl. a. i h ö stsäd o ch g räsm ark er. F ra m fö r allt vissa e s tra r av 2,4-D o c h 2 ,4 ,5 -T används m o t b u sk a r o ch a n n an sv å rb e k ä m p a d v e g e ta tio n . Dessa p re p a ra t d o m in e ­ ra r i b e k ä m p n in g e n av ogräs o c h buskage i k ra ftle d n in g sg a to r, längs v ä g k a n te r, i p a rk o m rå d e n e tc . S edan b ö lja n av 1 9 5 0 -ta le t h a r 2,4-D och 2 ,4 ,5 -T f å tt s to r a n v än d n in g i sv en sk t sk o g sb ru k . D en väsentligaste an v än d n in g e n är h ä r fö r b e k ä m p n in g av lö v trä d sv e g e ta tio n . Å r 1970 b e rä k n a s ca 100 0 0 0 h e k ta r sk o g sm ark h a b e h a n d la ts m ed ca 2 5 0 to n h e rb ic id e r (a k tiv su b s ta n s) h u v u d sak lig en 2,4-D o ch 2 ,4 ,5 -T . Å rsfö rb ru k ­ n in g en i Sverige 1968 av 2,4-D v ar ca 3 2 0 to n o c h av 2 ,4 ,5 -T ca 125 to n .

E tt av de m est k ä n d a av fe n o x isy ra p re p a ra te n är H o rm o s ly r, so m i den a llm ä n n a d e b a tte n o fta k o m m it a tt bli en g ru p p b e te c k n in g fö r dessa ty p e r av m edel.

T o ta lt ingår fe n o x is y ro r eller d e riv a t av d em som verksam b e stå n d sd e l, en sa m m a eller i b la n d n in g m ed a n d ra su b s ta n se r, i ca 120 av g iftn ä m n ­ d en s reg istrerad e b ek äm p n in g sm e d e l.

D et o m e d e lb a ra e k o n o m isk a u tb y t e t av fe n o x isy ra a n v ä n d n in g e n är s to r t. D en to ta la vin sten i Sverige genom a n v än d n in g e n av h e rb ic id e r in o m jo r d b r u k e t, varvid fe n o x is y ro rn a d o m in e ra r, u p p s k a tta s till ca 200 m iljo n e r k ro n o r. D en d ire k ta v in sten in o m s k o g s b ru k e t ta c k vare dessa p re p a r a t to rd e ligga o m k rin g 2 0 m iljo n e r k ro n o r.

I sa m b a n d m ed d e t ö k a d e in tre ss e t f ö r m iljö v ård o c h delvis som följd av o lik a ty p e r av h e rb ic id e rs an v än d n in g fö r m ilitä rt ä n d a m å l i V ie tn a m sam t vissa la b o ra to rie u n d e rs ö k n in g a r, h a r fråg an rö ra n d e h erb ic id e rn a s o ch frä m st fe n o x isy ro rn a s m enliga e ff e k te r p å m ä n n isk o r och n atu rlig a e k o sy s te m b liv it fö re m å l fö r en in te n sifie ra d d e b a tt. I sam b an d h ä rm e d h a r i m assm ed ia o rsak ssam b an d u p p g iv its föreligga m ellan vissa ty p e r av e ff e k te r p å m ä n n is k o r o c h d ju r sam t e x p o n e rin g fö r fe n o x isy ra p re p a ra t.

S lutligen b ö r i d e tta sam m an h an g n ä m n a s a tt u n d e r senare år h a r d e t visat sig a tt i sam b a n d m ed tillv erk n in g en av 2 ,4 ,5 -T k an b ild as s. k. d io x in e r. V issa av d essa är höggiftiga su b stan ser.

1970 års riksdag m. m.

I m o tio n e r till 19 7 0 års riksdag y rk a d e s — m o t b ak g ru n d av a tt u p p g ifte r frå n o lik a h å ll visade a tt fe n o x is y ro m a k u n d e h a sk a d e v e rk ­ n in g ar f ö r m ä n n isk o r o c h d ju r och u n d e r fra m h å lla n d e av a tt sk a d e v e rk ­ n in g arn a s k y n d s a m t b o rd e u tre d a s — a tt g iftn ä m n d e n b o rd e få i u p p d ra g a tt, in till dess full v etsk ap om v e rk n in g a rn a e rh å llits, u tf ä rd a såd an a fö rb u d eller re s trik tio n e r k ring m ed len s a n v ä n d a n d e som k u n d e anses p åk allad e. M o tio n e rn a re m itte ra d e s till a n d ra la g u ts k o tte t, som in h ä m ta ­ de y ttr a n d e n öv er dessa från g iftn ä m n d e n o c h n a tu rv å rd sv e rk e t.

1 y ttr a n d e d e n 19 o k to b e r a n fö rd e g iftn ä m n d e n bl. a. a tt en särskild e x p e rtg ru p p tillk a lla ts fö r a tt gran sk a fö re fin tlig t m a te ria l rö ra n d e fe n o x is y ro r o ch a tt reg istrerin g sfråg an fö r b e rö rd a p re p a r a t, sedan a rb e ­ te t s lu tfö r ts , d ä re fte r skulle tas u p p på n y tt av n ä m n d e n . D en 3 n o v e m ­ b e r 1970 b e slö t g iftn ä m n d e n a tt e fte r å rssk ifte t sp rid n in g av b e k ä m p ­ ningsm edel från lu fte n e n d a st fick u tfö ra s m ed m ed el som var särsk ilt g o d k ä n d a fö r ä n d a m å le t. B eslu tet in n e b a r a tt all b e k ä m p n in g från fly g ­ plan m ed bl. a. 2,4-D o c h 2 ,4 ,5 -T in te k u n d e ske u ta n u ttry c k lig t m ed g iv an d e från g iftn ä m n d e n . E nligt g iftn ä m n d e n skulle frågan o m dessa m edel öv er h u v u d tag et skulle få an v än d as i la n d e t i fra m tid e n avgöras av n ä m n d e n i god tid fö re 1971 års b ek äm p n in g ssäso n g .

I s itt av rik sd ag en s g o d k ä n d a u tlå ta n d e a n fö rd e a n d ra la g u ts k o tte t (2L U 1 9 7 0 :8 0 ) bl. a. fö ljan d e.

U ts k o tte t vill e rin ra om a tt a n v än d an d e av b e k ä m p n in g sm e d e l n ä sta n u n d a n ta g s lö st g ru n d a r sig p å m ed len s giftiga e g en sk ap er. T ro ts risk er fö r fö rg iftn in g o ch a n d ra sk ad ev erk n in g ar vid m e d le n s an v än d n in g h a r de a n se tts o u m b ärlig a till sk y d d m o t eg en d o m ssk a d a o c h sa n itä r o läg en h e t. G en o m fö re s k rifte r o m reg istrerin g stv ån g fö r alla b e k ä m p n in g sm ed el sam t in g åen d e b e stä m m e lse r om tillv erk n in g , h a n d e l och h a n te rin g av såd an a m e d e l h a r la g stifta re n sö k t a t t i m öjligaste m ån elim in era dessa risker. Bl. a. föreskrives a tt reg istrerin g in te få r ske o m m e d le t är så giftigt eller an n a rs b e d ö m s k u n n a m e d fö ra så skadlig v erk an på m ä n n isk o r, h u sd ju r, v ilt, n y tto in s e k te r eller n y tto v ä x te r a tt d e t in te läm pligen b ö r an v än d as i b e k ä m p n in g ssy fte . U ts k o tte t f ö r u ts ä tte r a tt reg istrerin g sm y n d ig h eten tillä m p a r d e n n a fö re sk rift re s trik tiv t o c h i fall då b rist på d o k u m e n ta tio n , tv e k s a m h e t eller d elad e m en in g ar b lan d e x p e rte r förelig­ ger vägrar reg istrerin g in till dess v e te n sk a p lig t d o k u m e n te ra d k la rh e t v u n n its om m ed lets sk ad ev erk n in g ar. V ad n u sagts gäller o ck så m ed el

som re d a n reg istrerats eller tillh a n d a h å lls u ta n reg istrerin g m ed s tö d av ö v erg ån g sb estäm m elsern a till b e k ä m p n in g sm e d e lsfö ro rd n in g e n .

V id are u tta la d e u ts k o tt e t a tt frågan om fe n o x isy ro m a s f o r ts a tta an v ä n d n in g som b e k ä m p n in g sm e d e l a k tu a lise ra ts i o lik a sam m an h an g u n d e r sen are tid . U ts k o tte t hänvisade till a tt u n d e rs ö k n in g a r i o lik a av seen d en igångsatts av s ta te n s v e te rin ä rm e d ic in sk a a n s ta lt, s ta te n s in s ti­ tu t f ö r fo lk h älsan , sta te n s n a tu rv å rd sv e rk och g iftn ä m n d e n . S lutligen h än v isad e u ts k o tte t till a tt g iftn ä m n d e n tag it u p p reg istrerin g sfråg an till o m p rö v n in g , a tt n ä m n d e n b e s lu ta t begränsa r ä tte n till sp rid n in g av b ek ä m p n in g sm e d e l, a tt fråg an om d e n fo r ts a tta a n v än d n in g e n av fen o x is y ro r i b e k ä m p n in g ssy fte skulle ta s u p p i god tid fö re 1971 års b ek äm p n in g ssäso n g o c h a tt en särskild e x p e rtg ru p p tillk a lla ts fö r a tt g ran sk a fö re fin tlig t m a te rie l rö ra n d e fe n o x isy ro r. U ts k o tte t ansåg a tt g en o m de åtg ärd er so m g iftn ä m n d e n sålu n d a v id ta g it i frågan fick m o tio n e rn a s sy fte anses i h u v u d sak tillg o d o se tt och a tt d e t m ed h ä n sy n h ärtill in te var n ö d v än d ig t m ed n åg o t in itia tiv från riksdagens sida.

H är m å slutligen n ä m n a s a tt ch e fe n fö r so c ia ld e p a rte m e n te t d e n 3 d e ­ cem b e r 19 7 0 i a n d ra k a m m a re n b esv arad e in te rp e lla tio n e r o c h fråga a n ­ gående an v än d n in g e n av b e k ä m p n in g sm e d e l, m. m ., o c h a tt en o m f a tta n ­ de d e b a tt ägde rum i a n slu tn in g till svaret.

G iftnäm ndens expertgrupp

Den tid ig are n ä m n d a e x p e rtg ru p p e n tillk allad es av g iftn ä m n d e n d en 29 s e p te m b e r 1970. L e d a m ö te r i e x p e rtg ru p p e n h ar v a rit p ro fe sso rn i verte b ra te k o lo g i (v e te n sk a p e n om ry g g rad sd ju ren s liv sb etin g elser m ed h ä n ­ syn till m iljö n ) In g em ar A h lén , sk o g sh ö g sk o lan , p ro fe sso rn i strålningsb io lo g i L ars E h ren b erg , W alle n b e rg sla b o ra to rie t, p ro fe sso rn o c h avdeln in g s fö re s tå n d a re n fö r kem . avd. vid sta te n s v e te rin ä rm e d ic in sk a a n sta lt K u rt E rn e , p ro fesso rn i g en etik Å ke G u sta fsso n , L u n d s u n iv e rsite t, d o ­ c e n te n i te ra to lo g i (läran om m issb ild n in g ar) Sune L arsso n , K aro lin sk a sju k h u se t, d o c e n te n i hyg ien R ag n ar R y la n d e r, sta te n s in s titu t fö r fo lk ­ hälsan o c h p ro fesso rn i to x ik o lo g i Sven U llberg, U ppsala u n iv e rsite t.

D en v äsen tlig aste a rb e ts u p p g ifte n fö r e x p e rtg ru p p e n var a tt granska fö re fin tlig t m a te ria l rö ra n d e fe n o x is y ro r, i fö rsta h an d 2 ,4 ,5 -T o c h 2,4-D . G ran sk n in g en skulle in n e f a tta en b e d ö m n in g av h u ru v id a u tf ö rd a u n d e r­ sö k n in g a r, fö rm o d a d e fall av fö rg iftn in g m . m . var ägnade a tt ingå i e tt b e slu tsu n d e rla g vid en fö rn y a d p rö v n in g av registreringsfrågan fö r b e rö r­ d a p re p a ra t. S ed erm era h a r u p p d ra g e t u tv id g a ts till a t t o m f a tta jä m v ä l en b e d ö m n in g av d io x in fråg a n sam t redo v isn in g av s y n p u n k te r på d e t fra m tid a h a n d h a v a n d e t av de a k tu e lla p re p a ra te n .

E x p e rtg ru p p e n h a r red o v isat s itt u p p d ra g i d en 20 fe b ru a ri 1971 d a g te c k n a d e ra p p o rt. R a p p o rte n , so m är o m f a tta n d e , in n e h å lle r till s to r del y ttr a n d e n som en sk ild a re p r e s e n ta n te r i g ru p p en u ta r b e ta t b e tr ä f f a n ­ de vissa avgränsade fråg eställn in g ar. V id are redovisades bl. a. s y n p u n k te r som fra m k o m m it vid g ru p p e n s sa m m a n trä d e n .

U n d e r ru b rik e n S a m m a n fa ttn in g och fö rsla g redovisas fö r g ru p p e n s

le d a m ö te r g em en sam m a åsik ter. I d e tta av sn itt a n fö r e x p e rtg ru p p e n — m ed m in d re re d a k tio n e lla jä m k n in g a r - fö ljan d e.

D et m o d e rn a sa m h ä lle t u ts ä tte r m ä n n isk o r o c h d ju r fö r en e x p o n e rin g fö r o c h p å v erk an av e t t s to r t a n ta l k em isk a su b sta n se r. E n d a st fö r e tt få ta l av dessa h a r en n å g o rlu n d a fu llstän d ig u tre d n in g rö ra n d e de m e d ic in sk a e ff e k te rn a sam t e v e n tu e lla fö ljd e ffe k te r red o v isats. I avsak­ nad av tillräck lig v eten sk ap lig in fo rm a tio n i dessa av seen d en anser g ru p p e n a tt m an i s tö rs ta m öjliga u ts trä c k n in g skall begränsa sp rid n in g en av frä m m a n d e k em isk a su b stan ser.

Av d e t i ra p p o r te n redovisade m a te ria le t fram g år, a tt to x is k a (g iftfö r­ a n le d d a ) fö rä n d rin g a r påvisats h o s d ju r vid tillfö rse l av fe n o x is y ro r fö rst vid d o se rin g a r so m v äsen tlig t ö v erstig er d em som k a n tä n k a s vara a k tu e lla vid en n o rm a l an v än d n in g av p re p a ra te n . D o k u m e n ta tio n e n rö ra n d e m ed icin sk a e ff e k te r är d o c k i några väsentliga avseenden o fu llstän d ig .

B e trä ffa n d e te ra to g e n a (m issb ild a n d e ) e ff e k te r o c h a n d ra re p r o d u k ­ tio n s s tö rn in g a r h o s m ä n n isk o r o ch d ju r sy n es risk ern a vid n o rm a l a n v än d n in g av fe n o x is y ra p re p a ra t m ed låg eller o b e fin tlig h a lt av to x isk a d io x in e r ej vara stö rre än fö r a n d ra i dessa avseen d en o k ä n d a om givningsä m n e n . A n led n in g synes icke föreligga a tt i några u p p m ä rk sa m m a d e fall av fo s te rs k a d o r i Sverige som sa m m a n k o p p la ts m ed an v än d n in g e n av f e n o x is y ra p re p a ra t b e d ö m a m ö d ra rn a s e x p o sitio n fö r de a k tu e lla p re p a ­ ra te n som tro lig o rsak till b arn e n s sk ad o r.

B e trä ffa n d e m u ta g e n a o ch a n d ra g en etisk a e ff e k te r av fe n o x isy ro r h ä rr ö r d a ta i ö v ervägande grad frå n fö rsö k m ed v ä x te r, som h a r u tf ö r ts m ed h e lt a n d ra s y fte n än en risk v ärd erin g fö r m ä n n isk an s v id k o m m a n d e . På g ru n d av lik h e te n m ellan alla levande varelser b e tr ä f­ fa n d e arvsm assans s tr u k tu r o ch f u n k tio n gäller a tt en su b sta n s som är m u ta g e n h o s v ä x te r eller b a k te r ie r också är d e t h o s h ögre d ju r inkl. m ä n n isk a n , e h u ru p å gru n d av o lik h e te r i re s o rp tio n , d is trib u tio n , u ts ö n d rin g osv., d e t är m y c k e t svårt a tt b e d ö m a sto rle k e n av d en risk m ä n n isk a n lö p er. T ill d e tta k o m m e r a tt v ä x te rn a i föreliggande fall u tg ö r e tt m a x im a lt o lä m p lig t m a te ria l fö r b e stä m n in g av m u tag en a k tiv ite t, e fte rso m en stö rn in g av g e n m a te ria le t g en o m n åg o n o k ä n d följd av fe n o x isy ro rn a s ” h o rm o n e lla ” v erk an in g a lu n d a är u te s lu te n . T ill dess vi fö rfo g a r över d a ta frå n a n d ra te s tsy s te m m åste p åv isan d et av a t t fe n o x is y ro rn a k an fö ro rsa k a en till av k o m m a n ö v e rfö rd stö rn in g av g e n m a te ria ­ le t e m e lle rtid to lk a s som a tt en m u ta tio n srisk påvisats eller i varje fall icke k an u te s lu ta s. R ed an hos v ä x te rn a är d e n n a e ffe k t av fe n o x isy ro rn a lite n , o ch slu tsa tse n är d ä rfö r b e rä ttig a d a tt fe n o x isy ro rn a s ev en tu e lla m u ta g e n a a k tiv ite t icke är s ta rk , jä m f ö r t m ed a n d ra m u ta g e n a a g en tier i m än n isk a n s m iljö.

B e trä ffa n d e k a rc in o g e n a (c a n c e rfra m k a lla n d e ) e ffe k te r h a r fö rsö k m ed såväl 2 ,4 ,5 -T so m 2,4-D icke k u n n a t påvisa en sig n ifik an t ö k a d tu m ö r­ frekvens. U n d e rsö k n in g a rn a är d o c k b aserad e på e tt lite t d ju rm a te ria l.

R isken fö r d io x in b e tin g a d e s k a d o r i sam b an d m ed an v än d n in g av f e n o x is y ra p re p a ra t h a r m in sk at i b e ty d e lse g en o m a tt h a lte rn a av d io x in i de m a rk n a d s fö rd a p re p a ra te n sä n k ts. Tillgängliga d a ta p e k a r ick e på a tt fo s te rs k a d o r eller a n d ra re p r o d u k tio n s s k a d o r skulle h a fö ro rsa k a ts av d io x in e r a n n a t än i e x p e rim e n t p å la b o ra to rie d ju r. N ågra av dessa äm n en h ar d o c k visat sig vara sy n n erlig en h ö g p o te n ta g ifte r, v arfö r y tte rlig a re in f o rm a tio n om d eras u p p k o m s t, e g en sk ap er o ch fö re k o m st i n a tu re n synes n ö d v ä n d ig fö r en m era slu tg iltig b ed ö m n in g .

F rå n ek o lo g isk (ek o lo g i = v ä x te rn a s och d ju re n s b e ro e n d e av o m v ärl­ d e n ) s y n p u n k t är d e t o tillfre d s stä lla n d e a tt a n v än d n in g e n av h e rb ic id e r tillå tits få så s to r o m fa ttn in g u ta n a t t tillräckliga k u n s k a p e r om de

e k o lo g isk a e ff e k te rn a fu n n its. De fle sta påvisade eller m is s tä n k ta e ff e k ­ te r n a är icke ö n sk v ärd a, m en d eras s ty rk a o c h o m fa ttn in g b e ro r i hög grad p å h u r p re p a ra te n används. F le ra av de n eg ativ a e ff e k te rn a k a n tä n k a s b li h e lt o b e ty d lig a om an v än d n in g e n u tf o rm a s m ed h ä n sy n till dessa e ff e k ­ ter.

D et är angeläget fram h ålla a tt vad som i d en n a r a p p o r t d is k u te ra ts g äller p re p a ra te n s h u v u d k o m p o n e n te r, fe n o x isy ro rn a , sa m t en lö ro re ning, te tra k lo rd io x in e n , som på g ru n d av påvisad to x ic ite t ä g n ats g an sk a in g åen d e stu d ie r. D et b id rag er till o fu llstä n d ig h e te n i tillgänglig in f o rm a ­ tio n a tt tillfö rlitlig a an aly ser av a n d ra , m öjligen to x is k a fö ro re n in g a r ej föreligger. Ej h eller h ar b ä ra rv ä tsk a n s s a m m a n sä ttn in g o c h k a t-jo n e r i o lik a fo rm u le rin g a r red o v isats o c h d is k u te ra ts m ed avseende på m öjlig to x ic ite t (i vissa p re p a ra t anv än d s som k a t-jo n såd an a a m in e r som m ed n itrit k an ge s ta rk t k a rcin o g en a o ch m u ta g e n a n itro sa m in e r). E n fu lls tä n ­ dig to x ik o lo g isk b ed ö m n in g b o rd e ta h ä n sy n till sam tliga k o m p o n e n te r i p re p a ra te n , ävensom till i n a tu r e n b ild ad e n e d b ry tn in g s- o c h o m sä ttn in g sp ro d u k te r. E n sådan b ed ö m n in g b o rd e d e ss u to m o m f a tta m öjliga sy n ergistiska e ff e k te r in o m den to ta la e x p o n e rin g ssitu a tio n e n till a n d ra ” m iljö ­ g ifte r” .

Med b e a k ta n d e av den sto ra o s ä k e rh e t som fin n s i in fo rm a tio n e n om sp eciellt m u ta g e n a och k arc in o g e n a e ff e k te r sam t sv årig h ete rn a a tt v ärd era risk er fö r m än n isk an på basen av fö rsö k m ed d ju r, v ä x te r o c h m ik ro o rg a n ism e r, anser e x p e rtg ru p p e n , u tifrå n de s y n p u n k te r g ru p p e n fö re trä d e r, d e t väl m o tiv e ra t a tt u ts p rid a n d e av fe n o x is y ro r begränsas i s tö rs ta m öjliga u ts trä c k n in g sa m t a tt i de fall de an v än d s, d e tta sk er så a tt de m iljöskadliga e ffe k te rn a b lir så sm å som m öjligt. F ö ru to m e n re strik tiv an v än d n in g b ö r m öjliga a lte rn a tiv b e a k ta s. H a lte rn a av to x is k a d io x in e r i de an v än d a p re p a ra te n b ö r vara låga, o c h läm pliga k o n tr o llå tg ä rd e r b ö r säk erställa a tt så är fallet. N o rm e r fö r h ö g sta tillå tn a d io x in h a lt b ö r u ta rb e ta s . A n v än d n in g en av fe n o x is y ro r b ö r vara fö re m å l fö r n o g g ran n k o n tr o ll o ch ö versyn. E n re la tiv t d e ta lje ra d och lättillgänglig sta tis tik ö v er an v än d n in g e n av fe n o x is y ro r o c h a n d ra i n a tu r e n i s to ra m ä n g d e r s p rid d a äm n e n synes n ö d v än d ig . Skäl fin n s a tt kräva a tt såväl jo r d b ru k som sk o g sb ru k o c h a n d ra fö rb ru k a re n o g a p rö v a r m ö jlig h e te rn a fö r en m in sk n in g av d o serin g o ch b eh an d lin g sareal.

Ingen av le d a m ö te rn a i e x p e rtg ru p p e n an ser a tt d e t på b asen av h itin tills föreliggande in fo rm a tio n fin n s tillräck lig t s ta rk a skäl a tt fö ro rd a e tt gen erellt fö rb u d m o t a n v än d n in g av b ek ä m p n in g sm e d e l in n e h å lla n d e fe n o x isy ro r.

I de y ttra n d e n av e n sk ild a le d a m ö te r i e x p e rtg ru p p e n , som fin n s i g ru p p e n s ra p p o r t, krävs i fle rta le t fall m e r eller m in d re s ta rk t a tt y tte rlig a re re s trik tio n e r in fö rs b e trä ffa n d e fe n o x isy ro rn a o c h då fra m fö r allt b e trä ffa n d e 2,4 ,5 -T o c h 2,4-D . I d e tta h ä n seen d e k an a n fö ra s fö lja n d e som bygger på av g iftn ä m n d e n gjord sam m an ställn in g .

P ro fesso r G u stafsso n a n fö r bl. a. a tt n ö d v ä n d ig h e te n av e t t to ta lfö r b u d m o t a n v än d n in g e n av h e rb ic id ty p e rn a 2 ,4 ,5 -T o ch 2,4-D f. n . icke synes vara k la rt ådagalagd. D ä re m o t b o rd e g iftn ä m n d e n enligt h a n s m en in g u tö v a e n n o g g ran n k o n tr o ll av dessa o c h a n d ra h e rb ic id p re p a ra t m ed ing åen d e tillstå n d sp rö v n in g som följd o c h m ed m ö jlig h et a tt s n a b b t in ­ grip a m ed to ta lf ö r b u d , o m v iktiga n y a d a ta o m s k a d o r o c h g iftig h e t skulle tillk o m m a .

P ro fe sso r A hlén anser a tt d e t från eko lo g isk s y n p u n k t är h ö g st o tillfre d s stä lla n d e a tt an v än d n in g e n av h e rb ic id e rn a tillå tits få så s to r

o m f a ttn in g u ta n a tt tillräck lig a k u n s k a p e r om de e k o lo g isk a e ffe k te rn a fu n n its . E n f o r ts a tt an v än d n in g av fe n o x isy ro rn a b ö r en lig t A hlén f ö r u ts ä tta en in te n sifie ra d fo rsk n in g rö ra n d e de v ik tig aste tä n k b a ra neg ativ a v e rk n in g a rn a sa m t en b ä ttr e k o n tr o ll över m ed le n s an v än d n in g .

P ro fe sso r E h re n b e rg u p p e h å lle r sig i s itt u tfö rlig a y ttra n d e k ring risk e rn a såväl fö r g en etisk sk ad a som c a n c e ro g e n ic ite t o c h te ra to g e n ic ite t sa m t s e k u n d ä r b ild n in g av to x is k a p ro d u k te r. H an h a r därvid sp eciellt s tu d e ra t ä m n e t 2 ,4 ,5-T, m en d e t fram g år bl. a. a tt fe n o x is y ro r i a llm ä n h e t en lig t vissa fö rsö k givit k ro m o s o m s tö rn in g a r i so m a tisk vävnad (dvs. a n n a n vävnad än k ö n sceller) av h ö g re v ä x te r. E fte r fö rsö k m ed 2,4-D h a d e i en u n d e rs ö k n in g även e rh å llits a b n o rm ite te r i p å fö lja n d e g en e ra ­ tio n . M ot d e tta k o n tr a s te r a r h o s W eibulls v ä x tfö rä d lin g sa n s ta lt u tf ö rd a u n d e rs ö k n in g a r m ed bl. a. 2,4-D o c h M CPA d är inga ä rftlig a fö rä n d rin g a r k u n d e påvisas. S a m m an fattn in g sv is u tta la r E h ren b erg p å d e n n a p u n k t a tt ” fe n o x is y ro r (eller k o m p o n e n te n i p re p a r a te n , eller n e d b ry tn in g s p ro d u k te r ) s a n n o lik t h a r en viss, m e n ic k e s ta rk , m u ta g e n a k tiv ite t” .

P ro fesso r E rn e , som b e h a n d la r h e rb ic id a fe n o x isy ro rs e ff e k te r på m ä n n is k o r o ch d ju r och därvid red o v isar en rad d a ta o m a k u t to x ic ite t, k ro n isk to x ic ite t, e ff e k te r p å re p r o d u k tio n m . m ., re s tfö r e k o m s t e tc . m e n a r a t t såd an a ä m n en s re g e lrä tta an v än d n in g fö r v e g e ta tio n s b e k ä m p ning in o m sv en sk t jo r d b ru k o ch sk o g sb ru k kan b e d ö m a s i a llm än h et m e d fö ra ringa risk fö r d ir e k t eller in d ire k t g iftv erk a n p å m ä n n isk o r o c h d ju r. E rn e säger vidare: ” In o m vissa av m ed len s a n v ä n d n in g so m rå d e n synes sk a d e risk e rn a fö r d ju r m era sv å rb e d ö m b a ra , t. e x . v eg eta tio n sb ek ä m p n in g i v a tte n d ra g o c h längs vägar o c h d ik e n . A tt fen o x isy ra m e d e ls a n v än d n in g i stö rre skala (lik so m a n d ra o m f a tta n d e v eg e ta tio n sb e k ä m p an d e å tg ä rd e r) skulle k u n n a in v erk a m en lig t på v iltfa u n a n via m iljö fö r­ ä n d rin g a r sy n es icke u te s lu te t. V åra k u n s k a p e r om de i bl. a. fen o x isy rap re p a r a t påvisade m y c k e t giftig a d io x in fö ro re n in g a r o c h fö r u ts ä ttn in g a r­ n a fö r d eras an rik n in g i n a tu r e n är o fu llstä n d ig a . H är fra m fö rd a s y n p u n k ­ te r sy n es tala fö r re s trik tiv an v än d n in g av fe n o x isy ra h e rb ic id e r och b e a k ta n d e av m öjliga a lte rn a tiv .”

P ro fe sso r U llberg u p p e h å lle r sig i s itt y ttr a n d e fra m fö r allt vid 2 ,4 ,5-T o c h d io x in e rn a o c h säger r e n t a llm ä n t bl. a. a tt till dess vi v et m er om 2 ,4 ,5-T o ch fra m fö r allt om ing åen d e fö ro re n in g a r synes d e t h o n o m k lo k t a tt vara re s trik tiv m ed a n v än d n in g e n av 2 ,4 ,5-T speciellt m ed h ä n sy n till risk e rn a fö r u p p tr ä d a n d e t av d io x in e r i m ä n n isk o fö d a .

D o c e n t R y la n d e r, som d is k u te ra r m öjlig m änsklig e x p o n e rin g fö r f e n o x iä ttik s y r o r, m e n a r a tt d e t m o t b a k g ru n d e n av g ro v t b e rä k n a d e d o se r h ä rf ö r i fö rh å lla n d e till den in fo rm a tio n som fö relig g er b e trä ffa n d e g iftig h e te n h o s su b sta n se rn a i o lik a ty p e r av d ju rfö rs ö k u r om givningsh y g ien isk s y n p u n k t är m o tiv e ra t a tt e x p o n e rin g e n fö r fe n o x iä ttik s y r o r begränsas.

D o c e n t L arsson s a m m a n fa tta r s itt y ttra n d e så a tt h a n m o t b a k g ru n d e n av d en u tf ö r d a g ran sk n in g en b e d ö m e r risk e rn a fö r fo s te rs k a d o r h o s m ä n n isk a o c h a n d ra r e p r o d u k tio n s s k a d o r h o s vilt o rs a k a d e av fe n o x isy ­ ro r ej s tö rre än fö r a n d ra o k ä n d a om giv n in g säm n en . D e t b ö r o ck så enligt L arsson u n d e rs try k a s , a tt m a n frå n la b o ra to rie fö rs ö k in te k an d ra d ire k ta slu tsa tse r till m ä n n isk a eller a n d ra d ju ra rte r.

G iftnäm ndens ställningstagande den 4 mars 1 9 7 1 , m. m.

S edan e x p e rtg ru p p e n s r a p p o r t fram la g ts o ch sän ts u t till e tt s to r t a n ta l m y n d ig h e te r, o rg a n isa tio n e r o ch en sk ild a fo rsk are kallad es fö re trä d a re från la n tb ru k ss ty re lse n , sk o g ssty relsen , d o m ä n v e rk e t, s ta te n s järn v äg ar,

sta te n s v atte n fa llsv e rk o ch sta te n s vägverk till e tt sa m m a n trä d e d en 4 m ars 1971 m ed fö re trä d a re fö r g iftn ä m n d e n . V id sa m m a n trä d e t d r y f ta ­ des p ro b le m so m är fö rk n ip p a d e m ed fen o x isy ra a n v ä n d n in g e n . V id p le­ nu m sam m a dag b e h a n d la d e g iftn ä m n d e n e x p e rtg ru p p e n s ra p p o rt.

G iftn ä m n d e n b e slö t vid n ä m n d a p le n u m , a t t fe n o x isy ro r ej skall få an v än d as fö r b e k ä m p n in g av v a tte n v ä x te r i sjö ar o ch v a tte n d ra g , a tt sp ru tn in g m ed fe n o x is y ro r o m e d e lb a rt i stra n d lin je n ej skall v ara tillå te n , sam t a tt b ek ä m p n in g sm e d e l in n e h å lla n d e fe n o x is y ro r ej skall få u tsp ä d a s m ed m in e ra lo ljo r. G iftn ä m n d e n fa tta d e vidare fö ljan d e b e slu t b e tr ä ffa n ­ de an v än d n in g e n av fe n o x is y ro m a , v ilk et b e slu t skall gälla tills vidare u n d e r år 1971:

A n v än d n in g av fe n o x isy ro r m o t b u sk a r o c h sly i skogen, längs vägarna osv. skall in te vara tillå te n . I fråga o m o g räsb ek äm p n in g m ed fe n o x isy ro r tillå ts .d e tta i jo r d b ru k s g r ö d o r inklusive g räsfrö o d lin g ar på h ittills varande villkor. F ö rb u d skall in te gälla i p riv a ta trä d g å rd a r m en i o ffe n tlig a p a rk e r o ch lik n a n d e . P u n k tb e k ä m p n in g av e n sta k a trä d g enom fick n in g o m fa tta s in te av fö r b u d e t.

M ot b e s lu te t, som fa tta d e s m ed sju rö s te r m o t fy ra, reserv erad e sig fyra av g iftn ä m n d e n s le d a m ö te r. R ese rv a n te rn a , av vilka två avgav g em ensam reserv atio n , ansåg re s trik tio n e rn a vara delvis fö r långtgående.

G iftn ä m n d e n s b e slu t in n e b a r således bl. a. a tt b ek äm p n in g m ed fe n o x i­ sy ro r i p rin cip tillå ts i jo r d b ru k s g r ö d o r och g räsfrö o d lin g ar m en in te i skogen o ch längs vägarna. S p rid n in g från lu fte n kan inte h eller ske; a n sö k n in g a r h o s g iftn ä m n d e n om rä tt a t t tr o ts p rin c ip fö rb u d e t den 3 n o v e m b e r 1970 sp rid a fe n o x isy ro r frå n lu fte n h a r näm ligen av sett e n d a st b ek ä m p n in g i skogen och såd an b e k ä m p n in g h a r genom b e s lu te t den 4 m ars 1971 öv er h u v u d tag et in te blivit a k tu e ll u n d e r säsongen 1971.

V id s itt b eslu t h a r g iftn ä m n d e n , enligt vad som a n fö rs i en k o m m u n ik é från n ä m n d e n , fä st s to rt avseende vid a tt f o r ts a tt a n v än d n in g av fenoxisy ro rn a in te sk e r på såd an t s ä tt a tt m ä n n isk o r o v e ta n d e kan bli u ts a tta fö r d em . D e tta var enligt n ä m n d e n g ru n d e n till a tt d e t te m p o rä ra fö rb u d e t b e rö r a n v än d n in g u tm e d vägar, i sk o g en osv. m en in te på å k ra r o. dyl.

Av g iftn ä m n d e n s p ro to k o ll fram g år a tt de red o v isad e ställn in g stag an ­ d e n a var a tt b e tr a k ta som p rin c ip b e slu t o ch a t t erfo rd erlig a b e slu t i d et enskilda fallet skulle fa tta s pä s ä tt som gäller fö r "K a n sliä re n d e n ” .

Ö ver g iftn ä m n d e n s b eslu t a n fö rd e s besvär av tre a k tie b o la g var fö r sig sam t d o m ä n v e rk e t, sk o g ssty relsen o ch S k o g sin d u striern as sa m a rb e tsu ts k o tt.

D o m ä n v e rk e t, sk o g ssty relsen o ch sk o g sin d u strie rn a s s a m a rb e ts u ts k o tt a n fö rd e i besvären bl. a., a tt n ä m n d e n sy n te s u tg å ifrån a tt erfo rd e rlig in fo rm a tio n till a llm ä n h e te n skulle vara svårare a tt m eddela vid b e sp ru t­ ning i sk o g sm ark än vid b e sp ru tn in g av å k ra r och träd g ård ar. Sakläget är d e t o m v än d a, a n fö rs i besvärsskrivelsen. B e sp ru tn in g so b je k te n in o m sk o g sb ru k e t u tg ö rs näm ligen av sto ra en h etlig a o m rå d e n , vilka är lä tta a tt id e n tifie ra på gru n d av o lik h e t i å ld e r o c h u tv eck lin g sfas i fö rh å lla n d e till o m k rin g lig g an d e sk o g sb estån d . R isken fö r a tt m ä n n isk o r o v etan d e , d ire k t

eller in d ire k t, k o m m e r i k o n ta k t m ed b e s p ru tn in g s p re p a ra te n to r d e vara b e ty d lig t stö rre n ä r d e t gäller b e s p ru tn in g a r in o m jo r d b r u k e t o ch i trä d g å rd . S k o g sb ru k et ä r b e r e tt m ed v erk a till a tt läm pliga regler u tfo rm a s fö r b e sp ru tn in g i sk o g sm ark så a tt b eh o v et av in fo rm a tio n i p r a k tik e n tillgodoses. V idare a n fö rd e s i sk rifte n fö ljan d e.

M ot g iftn ä m n d e n s b e slu t ta la r även d e t fö rh å lla n d e t a tt sk o g sb ru k e t b e h a n d la r e n d a st en m y c k e t lite n areal i fö rh å lla n d e till jo r d b r u k e t. S ålu n d a u tg ö r d en arealen i sk o g s b ru k e t c:a 100 0 0 0 h e k ta r m o t c:a 1 3 0 0 0 0 0 h e k ta r i jo r d b r u k e t. D en i sk o g s b ru k e t årligen b e h a n d la d e arealen u tg ö r vidare en m y c k e t ringa del av to ta la re a le n sk ogsm ark. U n d er å r 1970 b e rä k n a s sålunda bara 0 ,4 % av v årt la n d s p ro d u k tiv a sk o g sm ark ha blivit fö re m å l fö r h ä r ifråg av aran d e h erb ic id b e h a n d lin g . F ö r sk o g sb ru k e ts m ö jlig h e te r a tt grundlägga god å te rv ä x t h a r an v ä n d n in g ­ e n av h e rb ic id e r e m e lle rtid en u to m o rd e n tlig t sto r b e ty d e lse . M erk o stn a­ d en vid återg ån g till m a n u e ll rö jn in g h a r i tidigare an a ly se r av d o m ä n v e r­ k e t o ch sk o g ssty relsen b e rä k n a ts till o m k rin g 20 m iljo n e r k ro n o r p e r år. D et är tro lig t a tt d e n verkliga m e rk o stn a d e n ligger avsevärt ö v e r d e tta värde. D å d en m ed lö v sly rö jn in g avsedda biologiska e ffe k te n d e ss u to m i m ånga fall b lir m y c k e t o tillfre d s stä lla n d e vid m a n u e llt u tf ö ra n d e k o m m e r h ä rtill på sik t fö rlu ste r i v irk e s p ro d u k tio n . R ed an e tt fö rb u d u n d e r e tt å r är fö r sk o g sb ru k e t allvarligt m ed h än sy n till n ö d v ä n d ig h e te n a tt u p p rä tth å lla e tt in te n siv t sk o g sv ård sp ro g ram i sy fte a tt säk erställa virkesfö rsö rjn in g e n till den e x p a n d e ra n d e sk o g sin d u strin . D et m åste slutligen b e to n a s , a tt lö v b e k ä m p n in g i m ånga fall in te k an u p p s k ju ta s u ta n allvarliga m en fö r b e stå n d su tv e c k lin g e n . T illgängligheten av resu rser fö r p re p a ra tu ts p rid n in g u tg ö r d ä rjä m te en s ta rk t b eg rän san d e fa k to r fö r in h ä m ta n d e av genom te m p o rä r t fö rb u d u p p k o m m e n e fte rslä p n in g i å te rv ä x ta rb e te t.

S lu tlig en a n fö rd e s i b esv ärssk riften a tt g iftn ä m n d e n s b eslu t in te heller stå r i ö v eren sstäm m else m ed 7 § b e k ä m p n in g sm e d e lsfö ro rd n in g e n , enligt v ilk en bestäm m else å tg ä rd in te får föresk riv as som ä r m era b e tu n g a n d e än som är skäligt m ed h än sy n till d e t m ed å tg ärd en avsedda sy fte t.

G iftn ä m n d e n fan n i g em en sam t y ttra n d e över sam tliga besvär in te skäl a tt o m p rö v a sitt ställn in g stag an d e o ch an fö rd e som skäl h ä rf ö r bl. a. fö ljan d e.

G iftn ä m n d e n h ar d e la t e x p e rtg ru p p e n s g ru n d u p p f a ttn in g a tt re s trik tio ­ n e r i fe n o x isy ra a n v ä n d n in g e n , u tö v e r d en som fö ljt av h ittills m ed d e la d e registreringsvillkor, i n u v a ra n d e läge varit m o tiv erad e, och n ä m n d e n har sålu n d a som d en ansvariga ad m in istra tiv a m y n d ig h e te n o ck så h a ft a tt n ärm are u tfo rm a dessa re s trik tio n e r. H ärvid h a r n ä m n d e n icke b livit enig, v ilk et i o ch fö r sig k n a p p a s t ä r a n m ärk n in g sv ä rt i en fråga av så k o m p lic e ra d n a tu r. Med h ä n sy n till d e n tv ek an som en lig t e x p e rtra p p o r­ te n i vissa h ä n se e n d e n k a n hysas fö r fe n o x is y ro m a h a r g iftn ä m n d e n vid u tfo rm n in g e n av sina re s trik tio n e r a n s e tt d e t särsk ilt b e ty d e ls e fu llt a tt m ä n n isk o r in te o v e ta n d e skall bli u ts a tta fö r m ed len .

G e n o m a tt de av k lag an d e n a h ä r ifrå g a sa tta re s trik tio n e rn a givits k a ra k tä re n av e tt te m p o rä r t fö rb u d tills vidare u n d e r år 1971 m o t a n v än d n in g av fe n o x is y ro r på vissa lo k a le r h a r g iftn ä m n d e n k la rt u n d e r­ s tru k it a tt y tte rlig a re m a te ria l i ä re n d e t kan fö rv än tas. N äm n d en har ock så sagt a tt m an avser a tt ta u p p frågan om o c h n ä r d e t te m p o rä ra fö r b u d e t k an hävas, n ä r y tte rlig a re fö rsö k sre s u lta t föreligger o ch o m d e t visar sig p ra k tis k t m ö jlig t a tt på e tt tillfre d sstä lla n d e s ä tt s k y d d a tred je m an.

S ta te n s n a tu rv å rd sv e rk a n fö rd e h ä re f te r i e tt d e n 15 ju n i 1971 dagte c k n a t y ttr a n d e bl. a. fö ljan d e e fte r a tt h a k o n s ta te ra t a tt g iftn ä m n d e n vid u tfo rm n in g e n av re s trik tio n e rn a a n se tt d e t särsk ilt b e ty d e ls e fu llt a tt m ä n n isk o r in te o v e ta n d e kan bli u ts a tta f ö r ifråg av aran d e m edel.

N a tu rv å rd sv e rk e t d elar h e lt d e n n a u p p fa ttn in g . D et b ö r d o ck enligt verk ets m en in g vara m ö jlig t a tt — såsom fra m h å llits i b esvären — tillm ö tesg å d e tta självklara krav g en o m a tt på e tt tillfre d sstä lla n d e sä tt u p p ly sa a llm ä n h e te n o m n ä r e tt sk o g so m råd e skall b e h a n d la s eller re d a n b e h a n d la ts m ed fe n o x isy re p re p a ra t. In fo rm a tio n s b e h o v e t b ö r k u n n a täck a s g en o m ex em p elv is a n n o n se r i lo k alp ressen sa m t u p p s ä tta n d e av anslag o ch särskilda v arn in g stec k en vid b e h an d lin g so m råd et o c h längs tillfa rtsv ä g a rn a till o m rå d e t.

N atu rv å rd sv e rk e t b e d ö m e r vidare o m fa ttn in g e n av sk o g sb ru k e ts bek ä m p n in g så tg ä rd e r som fö rh ålla n d ev is så sm å a tt de in te a n n a t än lo k a lt och d ä rtill m y c k e t te m p o rä r t kan k o m m a i k o n flik t m ed a llm ä n h e te n s rä tt a tt n y ttja skogsm ark fö r re k re a k tio n , b är- o c h sv am p p lo ck n in g och lik n an d e. D et b ö r i d e tta sam m an h an g a n m ä rk a s a tt d en s. k. allem an s­ rä tte n givitvis in te u p p h ä v e r m ark äg aren s r ä t t a tt b ru k a sin m ark på e tt ra tio n e llt sä tt.

De e k o lo g isk a e ff e k te rn a av p re p a ra te n s a n v än d n in g synes — m ed en årlig b e s p ru tn in g av ca 0 ,4 % av sk o g sm ark en — in te u n d e r d e n tid , som g iftn ä m n d e n s u tre d n in g b e rä k n a s pågå, k u n n a n å e n så d a n o m fa ttn in g a tt fö rb u d e t av d e t sk älet n u m åste b estå. D en n a u p p fa ttn in g sty rk s även av d e t u tlå ta n d e som p ro fe sso r K u rt E rn e , v e te rin ä rm e d ic in sk a a n s ta lte n , avgivit d e n 4 .6 .1 9 7 1 an g åen d e fe n o x is y re p re p a ra te n s p åv erk an på vissa djur.

N a tu rv å rd sv e rk e t fin n e r sig m ed a n led n in g av d e t a n fö rd a in te b ö ra m o ts ä tta sig a tt re s trik tio n e rn a u p p h ä v s i vad avser a n v än d n in g av p re p a ra te n fö r sk o g sv ård an d e åtg ärd er. V e rk e t fö r u ts ä tte r d o c k a tt e tt bifall till besvären k o m b in e ra s m ed b estä m m e lse r om nog g ran n d o serin g av p re p a ra te n sam t d e ta lje ra d e fö re s k rifte r om h u r a llm ä n h e te n skall in fo rm e ra s o m a tt b e sp ru tn in g skall ske eller ägt ru m . I övrigt synes inga ä n d rin g a r b ö ra ske i g iftn ä m n d e n s b e slu t i vad d e t avser p a rk e r, vägar, k ra ftle d n in g sg a to r, v a tte n d ra g m . m.

R eg erin g srätten fa n n i utslag d en 21 ju li 1971 på a n fö rd a skäl a tt d e t överklagade b e s lu te t fick anses u tg ö ra e t t p rin c ip b e slu t u ta n särskilda rä ttsv e rk n in g a r, av sett a tt följas av b e slu t rö ra n d e varje en sk ilt b e k ä m p ­ n ingsm edel. U n d er hän v isn in g till a tt e t t så d a n t p rin c ip b e slu t in te särsk ilt k a n överklagas läm n ad es besvären u ta n prövning.

I e n lig h et m ed p rin c ip b e slu te t d en 4 m ars 1971 h ar g iftn ä m n d e n i d e enskilda fallen fa tta t b e s lu t rö ra n d e o lik a reg istrerad e fe n o x is y ra p re p a ra t. B esluten i de en sk ild a fallen h ar in n e b u rit a tt v illk o r som k n u tits till reg istrerin g en av m e d len h ar ä n d ra ts m ed s tö d av 5 § b e k äm p n in g sm ed e ls fö ro rd n in g e n . I fråga o m vissa fe n o x is y ra p re p a ra t upp g av tillv e rk a rn a a tt p re p a ra te n in te sk u lle försäljas i fo rts ä ttn in g e n . I dessa fall h a r g ift­ n ä m n d e n lå tit b e ro vid den av fö retag en v id tag n a å tg ä rd e n .

Såsom delvis fram g år av g iftn ä m n d e n s y ttra n d e i re g e rin g srä ttsä re n d e t (se o v an ) k o m m e r g iftn ä m n d e n senare i h ö st a tt å n y o ta u p p fråg an om rä tte n a tt i fo rts ä ttn in g e n använda fe n o x isy ro rn a so m b e k ä m p n in g sm e ­ del. G iftn ä m n d e n får därvid m ö jlig h et a t t ta m ed i b ed ö m n in g e n de y tte rlig a re fo rsk n in g s re su lta t som fra m k o m m it e fte r b e slu te t den 4 m ars i

år. V issa fo rsk n in g sre su lta t fö relig g er red an . D e tta gäller bl. a. en u n d e r­ sö k n in g som s k e tt i sv en sk -am erik an sk t sa m a rb e te o ch som av sett in v erk an av fe n o x isy ra n 2 ,4 ,5 -T på apa. D en n a u n d e rs ö k n in g är fö r n ä rv aran d e fö rem ål fö r viss k o m p le tte rin g . V id are k a n n äm n as, a tt p ro fe sso r K u rt E rn e, som ingick i g iftn ä m n d e n s e x p e rtg ru p p , k o m m e r a tt fram lägga en ra p p o r t rö ra n d e en u n d e rs ö k n in g som g jo rts o m inverkan av fe n o x isy ro r p å e tt a n ta l gravida re n a r o ch deras fo ste r. D et p relim in ära re s u lta te t av u n d e rs ö k n in g e n föreligger. V id sina stä lln in g sta g a n d e n ko m ­ m e r g iftn ä m n d e n o ck så a tt b e a k ta de m ö jlig h e te r som re n t p ra k tis k t kan föreligga a tt på e tt tillfre d s stä lla n d e s ä tt s k y d d a a llm ä n h e te n i de fall då fe n o x is y ro r an v än d s som b ek äm p n in g sm ed el.

Enkla frågor i riksdagen 1971

I svar d en 4 m ars 197 1 på en e n k e l fråga a n g åen d e fö rb u d m o t an v än d ­ nin g av fe n o x is y ra p re p a ra te n hän v isad e ch e fe n fö r s o c ia ld e p a rte m e n te t till den ra p p o rt som fram la g ts av g iftn ä m n d e n s e x p e rtg ru p p o ch till a tt g iftn ä m n d e n skulle ta ställn in g till fö rb u d sfrå g a n .

I svar d en 27 maj 1971 på en en k el fråga an g åen d e a n v än d in g e n av fe n o x isy ro r i jo r d b r u k e t fra m h ö ll ch efen fö r so c ia ld e p a rte m e n te t a tt e tt f o r ts a tt u tre d n in g s a rb e te b e trä ffa n d e fe n o x is y ro r p åg år g en o m g iftn ä m n ­ d e n s fö rso rg o ch a tt , då re s u lta te t härav föreligger, g iftn ä m n d e n k o m m e r a tt ta u p p frågan o m o lik a fe n o x isy ro rs an v än d n in g till fö rn y a d prövning.

M otionerna

M otionen 1971:18

1 m o tio n e n - som v äck te s u n d e r den a llm ä n n a m o tio n s tid e n eller så­ led es före g iftn ä m n d e n s b e slu t den 4 m ars i år — erin ras om a tt enligt b e slu t av g iftn ä m n d e n fick vid b e sp ru tn in g från flygplan e n d a s t användas b ek äm p n in g sm ed el som n ä m n d e n särsk ilt g o d k ä n t fö r ä n d a m å le t. G ift­ n ä m n d e n s b e slu t var visserligen e tt steg i rä tt rik tn in g , a n fö r m o tio n ä re r­ n a, m en var in te tillräck lig t. De fram h åller a tt d isp en s k u n d e läm n as för b e sp ru tn in g från flygplan och a tt fö rb u d e t in te gällde b e s p ru tn in g från s k o g s tra k to re r, flo d s p ru to r o ch ta n k b ila r. En följd härav var a t t d e t inte fa n n s n åg o t h in d e r fö r b e s p ru tn in g av v ägrenar, s tä d e r, p a rk e r, gräs­ m a tto r , b an v allar o ch skogsm ark.

M o tio n ä re rn a u tta la r vidare a t t a m e rik a n sk a fo rsk are h a r slagit larm om a tt h o rm o sly r fram k allar fo ste rs k a d o r. D e tta h ar k o n s ta te ra ts sedan m e d le t a n v än ts i V ietn am fö r avlövning av d ju n g eln . I vårt la n d h ar flera m ä n n isk o r som k o m m it i k o n ta k t m ed o m rå d e n som b e s p r u ta ts m ed h o r­ m o sly r rå k a t u t fö r s k a d o r som å sa m k a t dem s to r t lid an d e. På de p latser d ä r kalhyggen b e s p r u ta ts h ar allt djurliv u p p h ö rt. D et h ar o ck så ifråga­ s a tts om inte fiskens le k tid e r ru b b a ts på g ru n d av h o rm o sly r, som följt m ed re g n v a ttn e t u t i v a tte n d ra g och sjöar.

E nligt m o tio n ä re rn a b ö r b lo tta m isstan k en om a tt e tt b e k ä m p n in g s­ m edel k an fram k alla fo s te rs k a d o r vara tillräck lig t fö r a tt m e d le t to ta lf ö r­

b ju d s till dess a tt fa k ta o m dess v erk n in g ar p re s e n te ra ts. Då d e t in te är bevisat a tt de b å d a h e rb ic id ty p e rn a 2,4-D o c h 2 ,4 ,5 -T in te k a n vålla sk a­ d o r på fö d d a o ch o fö d d a m ä n n isk o r sa m t p å d ju rliv et b ö r de b åda m e d ­ len to ta lfö rb ju d a s tills såd an bevisning föreligger.

M otionen 1 9 7 1 :4 2 4

1 m o tio n e n a n fö rs fö ljan d e.

G en o m g iftb e sp ru tn in g d ö d a s viss v ä x tlig h e t vid vägarna i vårt lan d . L övträd o ch b u sk a r b rin g as a tt vissna. En resa längs svenska vägar so m ­ m artid fö rv an d las från en sk ö n h e tsu p p le v e lse till m o ts a ts e n . Även i d en v ack raste b y g d m ö te r ö g a t fö rst v äg k an te rn as b ru n a rä n d e r. En b ek lä m ­ m ande a tm o s fä r av d ö d o c h fö rfu ln in g trä n g e r sig på vägfararen. En tu ris t på färd g en o m v årt lan d fö r m ed sig hem en sam lad m in n esb ild av vissnad g rö n sk a, en o fö rk la rlig t fö rfu la d g e n o m fa rt. F ö r d en som b o r o ch v istats i en bygd o ch dagligen m åste färd as på vägar m ed b e sp ru ta d e d ik e sre n a r är b ild en lika sk rä m m a n d e .

Man m åste d ä rtill lägga g ifte ts negativa verkan fö r vårt lan d s djurliv. D et kan in n e b ä ra oöversk åd lig a sk a d o r fö r fa u n a n . D et är in te heller u t­ re tt om g ifte t v e rk a r sk ad lig t på m ä n n isk o r. V ägverket h a r alltså tillstån d a tt sprida d en giftiga lö sn in g en u ta n a tt dess re s u lta t är h e lt k än d a. En m ångsidig fo rsk n in g m åste ske, in n a n y tte rlig a re b e sp ru tn in g får äga rum . D e tta är e tt av de m ånga o m rå d e n d är vår g e n e ra tio n u ta n a tt k änna till sk ad ev erk n in g arn a fö r fra m tid e n i sy fte a tt ö k a b e k v äm lig h eten och sin egen sä k e rh e t v id tag it å tg ä rd e r u ta n fö reg åen d e fo rsk n in g . V årt ansvar fö r m iljön k räv er a tt g ift in te få r sp rid as på d e tta s ä tt. I m ånga b y g d er skulle i stä lle t sy sselsättn in g k u n n a o rd n a s å t äld re a rb e ts k ra f t eller övriga som b eh ö v er d e ltid s a rb e te g en o m rö jn in g vid vägarna i stä lle t fö r b e s p r u t­ ning.

U tsk o ttet

I b e tä n k a n d e t b eh an d la s två m o tio n e r an g åen d e vissa v äx tb ek ä m p n in g sm edel.

Av de gräs- o c h b u sk b e k ä m p n in g sm e d e l (h e rb ic id e r) som vanligen an­ vänds in ta r fe n o x isy ro rn a en h e lt d o m in e ra n d e ställn in g i b åd e Sverige o ch u tla n d e t. Av d en to ta la fe n o x isy ra fö rb ru k n in g e n i vårt land u tg ö rs m er än h ä lfte n av MCPA m en även 2,4-D o ch 2 ,4 ,5 -T h a r s to r an v än d n in g hos oss. 2,4-D anv än d s bl. a. i h ö stsä d o c h i g räsm ark er. Vid b e k ä m p n in g e n av ogräs o ch buskage i k ra ftle d n in g sg a to r, längs v ä g k a n te r o c h i p a rk o m rå d e n an­ v än d s b åd e 2,4-D och 2 ,4 ,5 -T . S edan b ö rjan av 1 9 5 0 -talet h a r p re p a ra t av dessa ty p e r o ck så h a ft s to r a n v än d n in g i sk o g s b ru k e t, d ä r de anv än d s fö r b ek ä m p n in g av lö v trä d sv e g e ta tio n . A r 1970 b e rä k n a s cirk a 100 0 0 0 h e k ta r skogsm ark ha b e h a n d la ts m ed h e rb ic id e r, huv u d sak lig en 2,4-D o ch 2,4,5-T . M an rä k n a r vidare m ed a tt årligen b e sp ru ta s stö rre delen av stråsäd esarealen eller o m k rin g 1 3 0 0 0 0 0 h e k ta r m ed h e rb ic id e r. Även h är d o m in e ra r fe n o x isy ro rn a . 2 ,4 ,5 -T an v än d s d o c k in te vid d e n n a b e sp ru tn in g .

S edan b e k ä m p n in g sm e d e lsfö ro rd n in g e n trä d d e i k ra ft å r 1964, h ar gift­ n ä m n d e n p rö v a t o ch g o d k ä n t e tt s to rt an tal fe n o x is y ra p re p a ra t, varav å t­ skilliga av ty p e n 2,4-D o c h 2 ,4 ,5 -T . F rågan o m fe n o x isy ro rn a s fo rts a tta an v än d n in g som b e k ä m p n in g sm ed el kom i b lic k p u n k te n fö r några år sedan

bl. a. g en o m a m e rik an sk a u n d e rs ö k n in g a r som visade på risk er av de n äm n ­ da fe n o x is y ra p re p a ra te n fö r fo s te rs k a d o r på r å t t o r o c h m ö ss sam t genom a n v än d n in g av 2 ,4 ,5 -T fö r m ilitä ra än d am å l i V ietn am . I n o v e m b e r fö rra å re t b e slö t g iftn ä m n d e n a tt sp rid n in g av b ek äm p n in g sm e d e l frå n lu fte n får u tf ö ra s e n d a st m ed m ed el som är särskilt g o d k ä n d a fö r ä n d a m å le t.

I m o tio n e n 1 9 7 1 :1 8 fram h ålls a tt g iftn ä m n d e n s b e slu t i n o v e m b e r 1970 visserligen var e tt steg i r ä tt rik tn in g m en a tt d e t in te v ar tillrä c k lig t lå n g t­ g åe n d e . E fte rso m fö r b u d e t in te gäller b e sp ru tn in g frå n s k o g s tra k to re ro c h ta n k b ila r k u n d e b e sp ru tn in g ske av vägrenar, p a rk e r, g rä sm a rk e r, banvallar sa m t skogsm ark. A m erik an sk a fo rsk are h ar fu n n it a tt h o rm o s ly r — som är e tt av de m est k ä n d a fe n o x is y ra p re p a ra te n — fra m k a lla t fo s te rs k a d o r, se­ d a n m e d le t a n v ä n ts i V ietn am fö r avlövning av d ju n g eln . I v årt lan d , u tta la r m o tio n ä re rn a , h a r flera m ä n n isk o r som k o m m it i k o n ta k t m ed o m rå d e n som b e s p ru ta ts m ed h o rm o s ly r råk at u t fö r s k a d o r som å sam k at dem sto rt lid an d e. På de p la ts e r d ä r k alh y g g en b e s p r u ta ts h a r a llt d ju rliv u p p h ö rt. E nligt m o tio n ä re rn a b ö r b lo tta m issta n k e n om a tt e tt b ek äm p n in g sm e d e l k an fram k alla fo s te rs k a d o r vara tillräck lig t fö r a tt m ed let to ta lf ö rb ju d s till dess a tt fa k ta fö r dess v e rk n in g a r p re s e n te ra ts. D å d e t in te ä r bevisat a t t de b å d a h e rb ic id ty p e rn a 2,4-D o c h 2 ,4 ,5 -T in te k an vålla s k a d o r på fö d d a och o fö d d a m ä n n isk o r sam t på d ju rliv e t, b ö r p re p a ra te n to ta lf ö rb ju d a s till dess sådan bevisning föreligger.

1 m o tio n e n 1 9 7 1 :4 2 4 h em ställs a tt riksdagen skall a n h å lla om fö rb u d m o t sp rid n in g av g ift i v ä x tb e k ä m p a n d e sy fte vid vägarna. M o tio n ä re rn a fra m h å lle r a tt i de fall d ä r v äx tlig h e te n längs vägarna b e k ä m p a s genom b e sp ru tn in g m ed m ed el som d ö d a r v äx tlig h eten fö rfu la s n a tu r e n i hög grad. V id are fram h ålls a tt b e k ä m p n in g sm ed len kan vålla o ö v ersk åd lig a sk a d o r fö r d ju rliv et o c h a tt d e t in te är u tr e tt h u ru v id a b e k ä m p n in g sm e d le n är skadliga fö r m ä n n isk o rn a . Slutligen lägger m o tio n ä re rn a en sysselsättningsp o litisk a sp e k t på fråg an om d e n fo r ts a tta an v än d n in g e n av b e k äm p n in g s­ m ed el längs vägarna. De a n fö r, a tt i m ånga b y g d e r skulle sy sselsättn in g k u n n a o rd n a s å t äld re a rb e ts k ra f t eller övriga som b e h ö v e r d e ltid s a rb e te g en o m rö jn in g vid vägarna i stället fö r b esp ru tn in g .

I s lu te t av fe b ru a ri 1971 — således sed an m o tio n e r n a v äck ts — redovisade en av g iftn ä m n d e n h ö ste n 1970 tillk allad e x p e rtg ru p p en r a p p o r t som avsåg g ran sk n in g av fö re fin tlig t m a te ria l rö ra n d e fenoxisyro rn a , i fö rsta h a n d 2 ,4 ,5 -T o ch 2,4-D . 1 e x p e rtg ru p p e n ingick sak k u n n ig a in o m bl. a. o m rå d e n a g e n e tik , stråln in g sb io lo g i, te ra to lo g i (lä ra n om m issb ild n in g ar), to x ik o lo g i (läran om g ifte r) o ch h y g ien . I sin sa m m a n fa tt­ nin g a n fö rd e e x p e rtg ru p p e n bl. a. a tt d e t, u tif r å n de s y n p u n k te r g ru p p en fö re trä d d e , var väl m o tiv e ra t a tt u ts p rid a n d e av fe n o x isy ro r begränsades i stö rs ta m öjliga u ts trä c k n in g sa m t a tt i de fall de an v än d es d e tta sk ed d e så a tt de m iljöskadliga e ffe k te rn a blev så sm å som m öjligt. F ö ru to m en re strik tiv an v än d n in g b o rd e m öjliga a lte rn a tiv b eak ta s. H altern a av to x isk a d io x in e r i de an v än d a p re p a ra te n b o rd e vara låga. Ingen av le d a m ö te rn a i e x p e rtg ru p p e n ansåg a tt d e t på basen av föreliggande in fo rm a tio n fan n s tillräck lig t sta rk a skäl a tt fö ro rd a e tt g en erellt fö rb u d m o t an v än d n in g av b ek äm p n in g sm ed el in n e h å lla n d e fe n o x isy ro r. D en 4

m ars fa tta d e g iftn ä m n d e n e tt b e slu t som in n e b a r bl. a. a tt b e k ä m p n in g m ed fe n o x isy ro r i p rin cip tilläts i jo rd b ru k s g rö d o r o ch g rä sfrö o d lin g a r m en in te i skogen eller längs vägarna. B eslu tet skulle gälla tills vidare u n d e r år 1971. V id s itt b e slu t fäste g iftn ä m n d e n s to r t av seen d e vid a tt f o r ts a tt a n v än d n in g av fe n o x isy ro rn a in te sk ed d e på så d a n t sä tt a tt m ä n n isk o r o v e ta n d e k u n d e bli u ts a tta fö r dem . D e tta var e n lig t n ä m n d e n g ru n d e n till a tt d e t te m p o rä ra fö rb u d e t b e rö rd e a n v ä n d n in g u tm e d vägar och i sk o g en m en in te p å å k ra r o. d.

S o c ia lu ts k o tte t vill fra m h å lla a tt a n v ä n d a n d e av b ek ä m p n in g sm e d e l n ä sta n u n d a n ta g s lö st g ru n d a r sig på m ed len s giftiga eg en sk ap er. T ro ts risker f ö r fö rg iftn in g o c h a n d ra sk ad ev erk n in g ar vid m ed len s an v ä n d n in g h a r de a n s e tts o u m b ärlig a till sk y d d m o t e g en d o m ssk ad a o c h sa n itä r o läg en h e t. G en o m fö re s k rifte r om registreringstvång fö r alla b e k ä m p n in g sm e d e l sam t u tfö rlig a b e stä m m e lse r om tillv erk n in g , h a n d e l o ch h a n te rin g av sådana m ed el h a r la g stifta re n sö k t a tt i m öjligaste m ån elim in era dessa risker. Bl. a. föreskrives a tt reg istrerin g in te få r ske om m e d le t är så g iftig t eller an n ars b e d ö m s k u n n a m e d fö ra så skadlig v erk an på m ä n n isk o r, h u sd ju r, vilt, n y tto in s e k te r eller n y tto v ä x te r a tt d e t in te läm pligen b ö r a n v än d as i bek ä m p n in g ssy fte . A n d ra la g u ts k o tte t u tta la d e vid 1970 års rik sd ag i u tlå ta n ­ d e an g åen d e sk a d ev erk n in g arn a av vissa b u sk b e k ä m p n in g sm e d e l, v ilk et u t­ lå ta n d e g o d k ä n d e s av rik sd ag en , a tt u ts k o tte t f ö r u ts ä tte r a tt registreringsm y n d ig h e te n tillä m p a r d en n ä m n d a fö re sk rifte n re s trik tiv t o c h i fall, då b ris t på d o k u m e n ta tio n , tv e k s a m h e t eller d elad e m en in g ar b la n d e x p e rte r föreligger, vägrar reg istrerin g in till dess v e ten sk ap lig t d o k u m e n te ra d k la rh e t v u n n its om m e d le ts sk ad ev erk n in g ar. S o c ia lu ts k o tte t a n slu te r sig h e lt till d e tta u tta la n d e . U ts k o tte t få r i d e tta sam m an h an g o ck så e rin ra om a tt v illk o r som k n u tits till reg istrerin g en får än d ra s n är d e t fin n s skäl till d e tta o ch a tt reg istrerin g får å te rk a lla s om d e t b e fin n e s p å k a lla t. Ä ven i dessa avseen d en fin n s d e t skäl a tt tillä m p a b e stäm m elsern a re s trik tiv t.

G en o m g iftn ä m n d e n s b e slu t i m ars i år tillgodosågs u n d e r 1971 års bek äm p n in g ssäso n g ö n sk e m å le n i m o tio n e n 1 9 7 1 :1 8 o m a t t vissa av fe n o x isy ro rn a in te skulle an v än d as för b e k ä m p n in g i skogen eller längs vägarna. G iftn ä m n d e n k o m m e r senare i h ö st a tt ta u p p frågan om rä tte n a tt i fo rts ä ttn in g e n an v än d a fe n o x isy ro rn a som b e k ä m p n in g sm ed el. G iftn ä m n ­ d en får därvid m ö jlig h et a tt ta m ed i b e d ö m n in g en de y tte rlig a re fo rsk n in g s­ re s u lta t som fra m k o m m it e fte r b e slu te t i m ars. Med h än sy n till d e t an fö rd a o ch då u ts k o tte t in te ä r b e re tt a tt fö ro rd a en särlag stiftn in g b e trä ffa n d e fe n o x isy ro rn a a v s ty r k e r u ts k o tte t m o tio n e n 1 9 7 1 :18.

V ad som a n fö r ts i d e t fö re g å e n d e kan i allt väsentligt å b e ro p a s även vid p rö v n in g en av m o tio n e n 1 9 7 1 :4 2 4 . G en o m a t t an v än d n in g e n av fenoxis y ro m a längs vägarna fö rb jö d s i m ars i å r h a r m o tio n e n s sy fte i p ra k tik e n tillg o d o se tts u n d e r å re ts b ek äm pningssäsong. F ö r den h än d else frå­ gan om an v än d n in g av a n d ra b ek äm p n in g sm ed el än fe n o x isy ro r längs vägar­ na skulle ak tu a lise ra s, få r n a tu rlig tv is g iftn ä m n d e n ta u p p fråg an om de särskilda risker som kan vara fö re n a d e d ärm ed . U ts k o tte t, som in te kan

fö ro rd a a tt b e k ä m p n in g sm e d e lsla g stiftn in g e n an v än d s som e tt sysselsättn in g sp o litisk t in s tru m e n t, a v sty rk e r även d e n n a m o tio n .

U ts k o tte t h e m s tä lle r A. a tt rik sd ag en avslår m o tio n e n 1 9 7 1 :1 8 , B. a tt rik sd ag en avslår m o tio n e n 1 9 7 1 :424.

S to c k h o lm d e n 26 o k to b e r 1971 På s o c ia lu ts k o tte ts vägnar G Ö R A N K A R L S S O N

N ärvarande: h e rra r K arlsson i H u sk v arn a (s), Svensson i K ungälv (s), H am rin (f p ), D ah lb erg (s), fru S k a n tz (s), h e rra r L arsson i Ö skevik (c )* , Persson i S to c k h o lm (s), H y lta n d e r (fp )* , Å k erlin d (m ), J o h n s so n i B len tarp (s), A n d reasso n (c )* , fru M ark lu n d (v p k ), h e rra r B engtsson i G ö te b o rg (c ), N isser (m ) o c h N ilsson i V äx jö (s)*.

* Ej n ärv a ra n d e vid b e tä n k a n d e ts ju ste rin g .

Reservation

vid u ts k o tt e ts h em stä lla n u n d e r B av h e rra r Å k erlin d (m ) o ch Nisser (m ) som an ser

dels a tt d e t a v sn itt i u ts k o tt e ts b e tä n k a n d e som b ö rja r på s. 14 m ed ” V ad som a n fö r ts ” o c h s lu ta r på s. 15 m ed ” även d e n n a m o tio n ” b o rt ha fö ljan d e ly d else:

” G en o m a tt an v än d n in g e n av fe n o x isy ro rn a längs vägarna fö rb jö d s i m ars i år h a r s y fte t m ed m o tio n 1 9 7 1 :424 delvis tillg o d o se tts u n d e r å re ts bek äm p n in g ssäso n g . D et to r d e e m e lle rtid vara m öjligt a tt övergå till an d ra b ek äm p n in g sm e d e l än fe n o x isy ro r. H ärigenom får m an m öjlig­ h e t a tt även i fo r ts ä ttn in g e n b e sp ru ta v äg ren arn a. F ö ru to m a tt en hel del giftiga p ro d u k te r sprids på d e tta s ä tt, b id ra r sp rid n in g en till e n fö rfu la d m iljö. M ekanisk rö jn in g eller rö jn in g fö r h an d skulle även k u n n a ge en viss ö k n in g av sy sselsättn in g en . Med h ä n sy n till d e t a n fö rd a tills ty rk e r u ts k o tte t m o tio n e n .”

dels a tt u ts k o tte t u n d e r B b o rt h em ställa

” a tt rik sd ag en m ed b ifall till m o tio n e n 1 9 7 1 :4 2 4 h o s K ungl.

Maj :t a n h å lle r o m fö rb u d m o t sp rid n in g av g ift i v äx tb e k ä m -

p a n d e sy fte vid v ä g a rn a .”

Särskilt yttrande

av fru M ark lu n d (v p k ) som a n fö rt:

S edan m o tio n e n 1 9 7 1 :1 8 v äck te s h ar y tte rlig a re fö rb u d m o t a n v ä n d ­ n ing av fe n o x is y ra p re p a ra t in fö rts. F ö rb u d e t som e n d a st är te m p o rä r t avser a n v än d n in g e n i skogen o ch längs vägarna eller m ed a n d ra o rd i o m råd en b e trä ffa n d e vilka d e t i m o tio n e n a n s e tts som sp eciellt n ö d v ä n d ig t a tt fö rb ju d a a n v än d n in g e n av p re p a ra te n , e fte rso m m ä n n isk o r o c h d ju r i

sådana o m rå d e n särsk ilt lä tt k a n k o m m a i k o n ta k t m ed p re p a ra te n och skadas. Jag u tg å r frå n a tt fö rb u d e t b ib eh ålls även i fo r ts ä ttn in g e n o m in te full k la rh e t k an erh ållas om v e rk n in g a rn a av fe n o x isy ro rn a .

F o rtfa ra n d e anv än d s en s to r del av fe n o x isy ro rn a i jo r d b r u k e t m o t ogräs­ b e k ä m p n in g i stråsädes-, ärt- o ch p o ta tis o d lin g a r sa m t i g räsm ark er. E tt fö r­ b u d även m o t an v än d n in g e n i jo r d b r u k e t av p re p a ra te n skulle o tv iv elak tig t m e d fö ra n a c k d e la r fö r jo r d b r u k e t. D essa k an e m e lle rtid in te få anses av g ö ran d e om f o r ts a tta fo rsk n in g s re su lta t skulle visa a tt d e t finns b e a k ta n sv ä rd a risk er fö r a tt p re p a ra te n vid a n v än d n in g i jo r d b r u k e t på lång sik t kan m e d fö ra s k a d o r på m ä n n isk o r o c h d ju r. R ed an b rista n d e k u n sk a p om e ffe k te n av m ed len b ö r i en lig h et m ed u ts k o tt e ts u tta la n d e n m ana till s tö rsta fö rsik tig h e t. Jag f ö r u ts ä tte r d ä rf ö r a tt reg istrerin g sm y n d ig h e te n — även e fte r d e t b eslu t som är a tt v ä n ta sen are i h ö s t — n o g g ran t fö lje r d e n n a tio n e lla o c h in te rn a tio n e lla fo rsk n in g e n på o m r å d e t o ch i m ån av resu rser även ställer sig b a k o m egna u n d e rs ö k n in g a r. S lu tlig en vill jag fra m h å lle r v ik te n av a tt fo rsk n in g e n fö r a tt få fram b io lo g isk a b e k ä m p ­ n in g sm ed el in ten sifieras.

G ö t e b o r g s O f f s e t t r y c k e r i A B , S t h l m 7 1 . 4 0 8 S