Socialutskottets betänkande i anledning av motion om ökad forskning angående den genetiska verkan av kemikalier, m. m.

Socialutskottets betänkande nr 29 år 1971 SoU 1971:29

Nr 29

Socialutskottets betänkande i anledning av m otion om ökad forskning angående den genetiska verkan av kemikalier, m. m.

I m o tio n e n 1 9 7 1 :7 6 5 av fru N ilsson i K ristia n sta d m. fl. (c) h ar h e m s tä llts a tt rik sd ag en i skrivelse till K ungl. M aj:t a n h å lle r om

1. a tt å tg ä rd e r v id tas fö r a tt få till stå n d ö k a d fo rsk n in g b e trä ffa n d e g e n e tisk a e ff e k te r av k em ik alier i m än n isk a n s m iljö , sam t

2. a tt in itia tiv tages till la g stiftn in g i sy fte a t t få till s tå n d ru tin m ässig k o n tr o ll av n y a o c h red an b e fin tlig a kem ik aliers g e n e tisk a e ffe k te r.

Gällande bestämmelser m. m.

L iv s m e d e l

E fte r b e slu t av v årriksdagen (p ro p . 1 9 7 1 :6 1 , Jo U 4 1 ) tr ä d e r vid k o m m a n d e årssk ifte en livsm edelslag (1 9 7 1 :5 1 1 ) i k ra ft. Lagen är avsedd a tt tillsam m an s m ed tillä m p n in g sfö re sk rifte r e rs ä tta 1951 års livsm edelsstad g a. I d en n y a la g stiftn in g e n sk ärp s n u v a ra n d e b e stä m m e lse r om liv sm ed elstillsatser o c h b erik n in g sm ed el. V id are b lir d et m ö jlig t a tt m e d d e la strä n g a re fö re s k rifte r i fråga o m b e k ä m p n in g sm e d e l, kvicksilver o c h a n d ra frä m m a n d e äm n en i livsm edel.

E nligt 6 § får so m livsm ed elstillsa ts a n v än d as e n d a s t tillsats som g o d k ä n ts fö r liv sm ed let i fråga. K o n u n g en eller m y n d ig h e t som k o n u n g en b e s tä m m e r äger d o c k fö resk riv a a n n a t. F råga om g o d k ä n n a n d e prövas av m y n d ig h e t som k o n u n g e n b e stä m m e r. G o d k ä n n a n d e k an fö ren as m ed v illk o r. I lagen fö rstå s m ed livsm ed elstillsats, dels b erik n in g sm ed el so m är a v se tt a tt tillfö ra s livsm edel fö r a tt f ö r b ä ttr a dess n ä rin g sv ärd e, dels a n n a n vara eller äm n e som är avsedd a tt tillfö ra s livsm edel fö r a tt p åverka d ess h å llb a rh e t, k o n siste n s, färg, sm ak eller lu k t eller å s ta d k o m m a an n a n b estä m d egenskap h o s liv sm ed let, o m b e rik n in g sm e d le t, varan e lle r ä m n e t ej är livsm edelsråvara. I p ro p . 1971:61 (s. 1 85) a n fö r fö re d ra g a n d e d e p a rte m e n ts c h e fe n a tt m ed h ä n sy n till d en allm än n a h älso v ård en o c h fo lk h ä lsa n är d e t v ik tig t a t t in te a n d ra tillsa tse r a n v än d s än så d a n a som p rö v a ts en lig t v e ten sk ap lig sa k k u n sk a p o ch e rfa re n h e t. En fö ru ts ä ttn in g fö r a t t e t t äm n e skall k u n n a g o d k ä n n a s som liv sm ed elstillsats m å ste vara a tt d e t in te få r a n ta s göra liv sm ed let o tjä n lig t till m ä n n isk o fö d a . Vid p rö v n in g e n b ö r, a n fö r d e p a rte m e n ts c h e fe n , b e a k ta s in te b ara m era

Riksdagen 1971. 12 sami. Nr 29

o m e d e lb a rt v e rk a n d e to x is k a eller a n d ra hälsovådliga e g en sk ap er h o s ä m n e t u ta n även dess e v e n tu e lla g e n e tisk a eller a n d ra långsiktiga e ff e k te r. V idare a n fö r d e p a rte m e n ts c h e fe n bl. a . a t t m an b ö r a llm ä n t se tt in ta en re strik tiv h ålln in g i fråg a o m g o d k ä n n a n d e av liv sm ed elstillsatser o c h a tt m an b ö r sträva e f te r a tt m in sk a a n ta le t re d a n g o d k än d a tillsatser.

O ckså a n d ra äm n en än liv sm ed elstillsatser kan fö re k o m m a i eller på livsm edel. V issa såd an a ä m n e n , ex em p elv is bly och b e k ä m p n in g sm e d e l, kan gö ra liv sm ed len h älsovådliga. På sen are år h a r u p p m ä rk s a m h e te n fästs på fö re k o m s te n av bl. a. kvicksilver, o lik a k em isk a fö ro re n in g a r, a n tib io ­ tik a och h o rm o n e r. S åd an a ä m n e n — fr ä m m a n d e ä m n e n - d efin ieras i livsm edelslagen som äm n en so m ej är liv sm ed elstillsats och som om de ingår i livsm edel kan u tg ö ra h älso risk eller fö rä n d ra dess n o rm a la sa m m a n sä ttn in g eller b e sk a ffe n h e t i ö v rig t. E nligt 10 § livsm edelslagen k o m m e r m a n , o m d e t är p å k a lla t frå n h ä ls o s y n p u n k t, a t t k u n n a fö rb ju d a eller fö resk riv a v illk o r f ö r h a n te rin g av livsm edel, som in n e h å lle r frä m m a n d e äm n e eller vari så d a n t äm n e överstiger viss h a lt. D e p a rte ­ m e n tsc h e fe n (s. 1 8 8 ) fra m h å lle r a tt m an b ö r i dessa ä re n d e n in ta sam m a re s trik tiv a h å lln in g som i fråga om tills a ts ä m n e n ; så lu n d a b ö r vid p rö v n in g en b e a k ta s in te b a ra m era o m e d e lb a rt v e rk an d e to x isk a eller an d ra hälsovådliga eg e n sk a p e r h o s ä m n e t u ta n även d ess e v e n tu e lla g e n e tisk a eller a n d ra lån g sik tig a e ffe k te r.

F rå n d en 1 ja n u a ri 1972 in r ä tta s en n y c e n tra l fö rv a ltn in g sm y n d ig h e t fö r liv sm ed elsfråg o r, sta te n s livsm edelsverk. V e rk e t skall fu llg ö ra de a rb e ts u p p g ifte r so m ak tu a lise ra s av den n y a liv sm ed elslag stiftn in g en .

L ä k e m e d e l o c h g ifte r

L ä k e m e d e lsk o n tro lle n s in n e b ö rd o ch a llm ä n n a s y fte n fram g år av 4 § lä k e m e d e lsfö r o rd n in g e n (1 9 6 2 :7 0 1 ), d ä r d e t sägs a tt lä k e m e d e l skall vara av fu llg o d b e s k a ffe n h e t o c h a t t d e t vid n o rm a l a n v än d n in g in te får m e d fö ra sk a d e v e rk n in g a r, so m s tå r i m issfö rh ållan d e till den avsedda e ffe k te n . B estäm m elsen är en ra m fö re s k rift fö r varje läk em ed elstillv erk are o c h e n bas fö r k o n tro llo rg a n e ts h a n d la n d e i d e t en sk ild a fa lle t. L ä k em ed el sk all vid u tlä m n a n d e vara fu llstä n d ig t d e k la re ra t m ed avseen­ de på s a m m a n sä ttn in g o ch h a lt av in g åen d e b e stå n d sd e la r. F arm acev tisk a sp e c ia lite te r, v arm ed fö rstå s s ta n d a rd is e ra t läk em ed el so m är a v se tt a tt tillh a n d a h å lla s fö rb ru k a re n i tillv e rk a re n s o rig in a lfö rp a c k n in g , får i p rin c ip in te försäljas u ta n a t t v ara re g istre ra t h o s so c ia lsty re lse n . F ra m a c e v tisk s p e c ia lite t få r in te reg istreras u ta n a tt d en b e fu n n its än d am å lsen lig . R eg istrerin g en kan fö rb in d a s m ed särskilda villk o r till fö reb y g g an d e av sk a d a ; d en k an o ck så återk allas om fö rh å lla n d e n a än d ra s. R e g istre ra d fa rm a c e v tisk s p e c ia lite t skall fo rtlö p a n d e k o n tro lle ra s g enom so cialsty relsen s fö rso rg .

F ö rra åre t b e slö t rik sd ag en om en o m o rg a n isa tio n o c h e n avsevärd

fö rstä rk n in g av lä k e m e d e ls k o n tro lle n (p ro p . 1 9 7 0 :7 4 , SU 9 8 ). K o n tro ll­ o rg a n isa tio n e n var tid ig are u p p d e la d på e tt a n ta l m e r e lle r m in d re självständiga e n h e te r. D en n y a o rg a n isa tio n e n in n e b ä r a tt so cialsty relsen som tillsy n sm y n d ig h e t på o m r å d e t och d ä rm e d y tt e r s t ansvarig fö r lä k e m e d e ls k o n tro lle n s m å lsä ttn in g får e t t o m e d e lb a rt in f ly ta n d e över k o n tro llo rg a n is a tio n e n g enom a tt de b efin tlig a e n h e te rn a från den 1.1.1971 sa m m a n fö rts till e n lä k em ed elsav d eln in g in o m so c ia lsty re lse n . E n u tb y g g n a d av o rg a n isa tio n e n sk e d d e sa m tid ig t.

T ill fö re k o m m a n d e av risk e rn a fö r fö rg iftn in g eller a n n a n sk a d a läm n as i g iftfö r o r d n in g e n ( 1 9 6 2 :7 0 2 ) reg ler om tillv erk n in g o c h a n v ä n d ­ nin g , in fö rse l, h a n d e l o ch h a n te rin g av g ift o ch an d ra h älso farlig a varor. H ö g sta k o n tro llm y n d ig h e t är g iftn ä m n d e n .

T id ig are i år h a r so c ia lsty re lse n o c h g iftn ä m n d e n tills a tt en g em en sam a rb e tsg ru p p f ö r a t t söka ange p rin c ip e r fö r m u ta g e n p rö v n in g h o s lä k e m e d e l o c h g ifte r (se särsk ilt a v sn itt n e d a n ).

B e k ä m p n in g s m e d e l

E nligt b e k ä m p n in g sm e d e ls fö ro r d n in g e n (1 9 6 2 :7 0 3 ) få r b e k ä m p n in g s­ m ed el in te salu h ållas, öv erlåtas eller a n v än d as u ta n a tt vara re g is tre ra t hos g iftn ä m n d e n . B ek äm p n in g sm ed el får in te reg istreras om m e d le t är så g iftig t eller eljest b ed ö m s k u n n a m e d fö ra såd an sk ad lig v erk an på m ä n n isk o r, h u s d ju r, vilt, n y tto in s e k te r eller n y tto v ä x te r a tt d e t in te läm p lig en b ö r användas i b e k ä m p n in g ssy fte . Ä ven d e n n a fö ro rd n in g in n e h å lle r fö re s k rifte r till sk y d d fö r fö rg iftn in g eller a n n a n sk ad a b e trä ffa n d e tillv erk n in g , in fö rs e l, h a n d e l o c h h a n te rin g . G iftn ä m n d e n är även h ä r tillsy n sm y n d ig h e t.

I re m is s y ttra n d e öv er m o tio n e r till 19 7 0 års riksdag (se 2L U 1 9 7 0 :9 0 ) fra m h ö ll g if tn ä m n d e n i e g en sk ap av re g istre rin g sm y n d ig h e t en lig t b e ­ k ä m p n in g sm e d e lsfö ro rd n in g e n bl. a. a tt gällande b e stä m m e lse r in ry m m e r sk y ld ig h et fö r n ä m n d e n a tt b e a k ta jäm v äl g e n e tisk a risk e r som k an fin n a s såväl fö r m ä n n is k o r som f ö r h u s d ju r, v ilt, n y tto in s e k te r o c h n y tto v ä x te r .

Miljökontrollutredningen

D en år 1 9 6 9 tillk a lla d e m iljö k o n tr o llu tr e d n in g e n (se rik sd a g sb e rä tte lsen 1 9 7 0 s. 3 1 8 ) h ar som e n av sina h u v u d u p p g ifte r a tt u tre d a frå g o rn a o m e n u tv id g a d k o n tr o ll av an v än d n in g e n av k em isk a p re p a ra t o c h su b sta n se r sam t a n d ra p r o d u k te r som k an få m iljöskadliga v erk n in g ar.

I n ä m n d a avseende b ö r en lig t d ire k tiv e n u tre d n in g e n o m f a tta g ran sk ­ nin g av de b e stä m m e lse r rö ra n d e k o n tr o ll av m iljöfarliga p ro d u k te r som fin n s f. n . D ärvid b ö r n ä rm a re u n d e rsö k a s vilka p ro d u k te r som in te o m f a tta s av gällande la g s tiftn in g sa m t i vilka avseen d en d e n n a i ö vrigt in te m ed g er en e ffe k tiv k o n tr o ll från m iljö v å rd ss y n p u n k t. E fte r e n såd an

k a rtläg g n in g b ö r de sa k k u n n ig a p rö v a i v ilk en u ts trä c k n in g o ch på v ilk et s ä tt la g s tiftn in g so m rå d e t b ö r u tv id g as. E n h u v u d lin je fö r la g stiftn in g e n b ö r vara a tt d en sorn im p o rte ra r eller h ä r i la n d e t tillv e rk a r en p r o d u k t so m k an m isstä n k a s h a m iljö farlig a e g e n sk a p e r eller so m in n e h å lle r ä m n e n m ed o fu llstä n d ig t k ä n d a e ff e k te r skall k u n n a åläggas a tt redovisa vilka ä m n e n so m ingår i p ro d u k te n o c h i p rin c ip svara fö r a tt dessa in te vid n o rm a l an v ä n d n in g o c h d e s tru k tio n få r skadliga v e rk n in g a r frå n m iljö v å rd ss y n p u n k t. De sak k u n n ig a b ö r överväga in fö ra n d e t av en ö k a d re g istre rin g sp lik t b e trä ffa n d e p ro d u k te r som in n e h å lle r d o k u m e n te ra t m iljö farlig a ä m n e n . F ö r såväl reg istrerin g sp lik tig a varo r som a n d ra skall u tre d n in g e n överväga å tg ä rd e r som m ö jlig g ö r reglering av tillv erk n in g , im p o rt, fö rsä ljn in g , an v än d n in g o c h fö rstö rin g av p r o d u k te r som in n e ­ h åller m iljö farlig a äm n en .

I de sa k k u n n ig as u p p d ra g in g år a tt u n d e rs ö k a vilka fö rd e la r från ratio n aliserin g s- o c h e ff e k tiv ite ts s y n p u n k t som s tå r a tt v in n a gen o m en ö k a d a d m in is tra tiv sa m o rd n in g på o m r å d e t o ch h u r en sådan skall k o m m a till s tå n d . De sa k k u n n ig a b ö r o ck så e f te r e n in v e n te rin g av b e fin tlig a la b o ra to rie re s u rs e r fö r de m y n d ig h e te r so m n u svarar fö r s a m h ä llsk o n tro lle n på o m rå d e t lägga fra m fö rslag om h u r ifråg av aran d e la b o ra to rie v e rk s a m h e t skall organiseras i fra m tid e n .

Forskning m. m. på miljövårdsområdet m. m.

F o rsk n in g i Sverige

G ru n d fo rs k n in g e n på m iljö v å rd so m rå d e t — däri in b e g rip e t d en g en etis­ ka sidan av m iljö g iftsp ro b le m e t - vilar i s t o r t s e tt på u n iv e rsite te n och h ö g sk o lo rn a . S ta ts m a k te rn a o c h u n iv e rs ite ts k a n sle rsä m b e te t h ar på senare år u n d e r lä tta t en in te n sifie ra d fo rsk n in g ssam v erk an m ellan u n iv er­ sitets- o ch h ö g sk o le m y n d ig h e te rn a o ch sta tlig a , k o m m u n a la o c h en sk ild a in tre ss e n te r. E tt m o tiv h a r v arit in s ik te n o m b e h o v e t av a tt ce n tra la p ro b le m av b e ty d e lse fö r d e n in d iv id u ella o c h sociala m iljö n a n g rip s p å så b red o c h tv ärv eten sk ap lig bas som m öjligt.

M å lb u n d e n fo rsk n in g sv e rk sa m h e t bedrivs hos o lik a m y n d ig h e te r. N a tu rv å rd sv e rk e t h a r sålu n d a e tt särsk ilt u n d e rs ö k n in g sla b o ra to riu m . V idare kan h är n ä m n a s fö rsv arets fo rs k n in g s a n sta lt, sta te n s in s titu t fö r fo lk h ä lsa n , s ta te n s v e te rin ä rm e d ic in sk a a n s ta lt o ch n a tu rh is to ris k a rik s­ m u se e t.

F ö r in itie rin g o c h in te n sifie rin g av m iljö v å rd sfo rsk n in g vid o lik a in s titu tio n e r fin n s e tt fle rta l a n slag su td elan d e o rgan. B ety d elsefu ll är n a tu rv å rd sv e rk e ts fo rsk n in g s n ä m n d , sp eciellt fö r sa m h ä lle ts o m e d e lb a ra b eh o v av m iljö v ård sfo rsk n in g . F ö ru to m en sa m o rd n a n d e fu n k tio n h ar n ä m n d e n o ck så till u p p g ift a tt f ö r b ä ttr a in fo rm a tio n e n m ellan fo rsk are

o ch a d m in is tra tö re r.

I de statlig a fo rsk n in g s rå d e n , vilka h a r in rik tn in g p å o lik a äm n es­ o m rå d e n , fa tta s b eslu te n om an slag sfö rd eln in g av v e te n s k a p sm ä n n e n själva. Ä ven h ä r fin n s in tresse av på m iljö v ård en in r ik ta d fo rsk n in g , o fta m era g ru n d fo rs k n in g s b e to n a d e lle r s y fta n d e längre fra m å t i tid e n . R ik sb a n k e n s ju b ile u m sfo n d h a r till sy fte a tt fin an siera u n d e rs ö k n in g a r in rik ta d e på in v erk an på m ä n n isk a n av sa m h ä lle ts fö rä n d rin g a r.

H är m å även n äm n as a tt sty re ls e n fö r te k n isk u tv eck lin g s tö d e r te k n is k t in r ik ta d m iljö v ård sfo rsk n in g .

S ta te n s k o s tn a d e r fö r fo rsk n in g s- o ch u tv e c k lin g sa rb e te på m iljö v ård s­ o m rå d e t u p p g ick enligt en u n d e rs ö k n in g 1 9 6 5 /6 6 till d ry g t 3 0 m iljo n e r k ro n o r. D agens siffra to rd e rö ra sig k rin g 50 m iljo n e r k ro n o r.

Viss in te r n a tio n e ll v e rk sa m h e t

På d e t in te rn a tio n e lla p la n e t h a r särskilda o rg a n isa tio n e r b ild a ts fö r u tfo rsk n in g e n av m iljö g iftern as g e n e tisk a e ffe k te r. E n såd an är E nv iro n m e n ta l M utagen S o c ie ty , som b ild ad es i U SA 1969. F ö rra å re t b ildades en m o tsv a ra n d e e u ro p e isk o rg a n isa tio n , T h e E u ro p e a n B ranch o f E n v iro n m e n ta l M utagen S o c ie ty . B land u p p g ifte rn a fö r dessa o rg an isa­ tio n e r, vid sid a n om u p p rä tth å lla n d e t av de v eten sk ap lig a k o n ta k te rn a m ellan fo rsk a re från o lik a d elar av v ä rld e n , h ö r in sam lin g o ch k ata lo g ise ­ ring av d a ta rö ra n d e g en etisk a e f f e k te r av o lik a k e m ik a lie r. V e rk sa m h e te n h ar k o m m it i gång i full u ts trä c k n in g . In f o rm a tio n e r n a lagras i en d a ta b a n k , so m kan u tn y ttja s såväl av v e te n sk a p sm ä n so m a d m in is tra tiv a m y n d ig h e te r öv er hela värld en . E n a n n a n väsentlig u p p g ift fö r o rg an isa­ tio n e rn a är u ta r b e ta n d e t av re k o m m e n d a tio n e r om läm pliga g en etisk a te s tsy s te m fö r an aly ser av a k tu e lla kem ik alier.

På sv en sk t in itia tiv skall n ä sta år a n o rd n a s en F N -k o n fe re n s om den m änskliga m iljö n . I Sveriges n a tio n a lr a p p o rt till FN i ä re n d e t h a r tagits u p p fråg o r b e rö ra n d e de ä m n e s o m rå d e n , som en lig t regeringens b e d ö ­ m an d e fö r tjä n a r a tt tagas u p p till b e h a n d lin g i e t t in te r n a tio n e llt, v ärld so m sp ä n n a n d e sa m m a n h a n g . D å d e t gäller fö ro re n in g a r och an d ra stö rn in g a r h a r fö reslag its bl. a. ö k a d fo rsk n in g rö ra n d e m e to d e r fö r a tt u tv ä rd e ra sam v erk an m ellan fa k to r e r , som vållar g en etisk a fö rä n d rin g a r, c a n c e r o c h fo s te rs k a d o r.

1970 års riksdagsbehandling m. m.

I m o tio n e r till 1970 års rik sd ag fram ställd es y rk a n d e n so m är närliggande y rk a n d e n a i d e n i d e tta u tlå ta n d e b e h a n d la d e m o tio n e n 1 9 7 1 :7 6 5 . A n d ra la g u ts k o tte t avgav e f te r rem issb eh an d lin g u tlå ta n d e 1 9 7 0 :9 0 öv er 1 9 7 0 års m o tio n e r . U tlå ta n d e t g o d to g s av rik sd ag en . I u tlå ta n d e t, vari m o tio n e n a v sty rk te s , a n fö rd e u ts k o tte t fö lja n d e .

F råg an om k em isk a su b sta n se rs e v e n tu e lla g en etisk a e ffe k te r h a r sedan länge v arit fö re m å l fö r fo rsk a rn a s in tresse. D en h a r tilldragit sig ö k a d u p p m ä rk s a m h e t u n d e r senare år i sa m b a n d m e d vissa en sta k a larm sig n a­ ler, som v ä c k t a llm än o ro , t. e x . c y k la m a td e b a tte n fö rra året. Av de y ttr a n d e n som avgivits över m o tio n e r n a fra m g å r a tt de b e rö rd a p ro b le ­ m en dess värre är m y c k e t svåra a tt an a ly se ra . A n led n in g en h ärtill är bl. a. a tt alla o rg an isk a ä m n e n i tillrä c k lig a k o n c e n tr a tio n e r anses h a en g en etisk e ffe k t o c h a tt d e t alltså b e ro r på d o serin g en om d en n a k o m m e r till u tt r y c k eller ej. F ra m fö r allt h ä rle d s sv å rig h e te rn a e m e lle rtid av a tt m an fö r n ärv aran d e sa k n a r a llm ä n t e rk ä n d a n o rm e r fö r a tt v ärd era h u r g en etisk a fö rs ö k s re s u lta t på o lik a o rg an ism er skall k u n n a ö v erfö ras på m ä n n isk a n . Man m å ste d ä rfö r vara u to m o rd e n tlig t vaksam så a tt m an inte d ra r fö r lån g t gående slu tsa tse r av p ro v rö rsfö rsö k eller v ä x tfö rsö k , vid vilka d o se r a n v än ts som in te m o tsv a ra r n åg o n fö r m än n isk an realistisk ex p o n erin g srisk .

F ö r a tt nå fra m till en tillfö rlitlig v ärd erin g av de g en etisk a risk ern a krävs en lig t u ts k o tte ts m en in g ö k a d fo rsk n in g på o m rå d e t. Som g iftn ä m n d e n fra m h å lle r i s itt y ttr a n d e to r d e v id d en av p ro b le m e n d e ssu to m vara såd an a tt e n d a st en in te rn a tio n e llt bred fo rsk n in g ssatsn in g in o m rim lig tid k an led a till ö n s k a t re s u lta t. Av re m is s y ttra n d e n a fram går a tt viss g en e tisk fo rsk n in g av å s y fta t slag re d a n bedrivs här i la n d e t, bl. a. in o m fo lk h ä ls o in s titu te t i sa m a rb e te m ed o lik a e x p e rtin s titu tio n e r, in o m en särsk ild av so cialsty relsen in itie ra d a rb e tsg ru p p sam t in o m olika fo rsk arlag k n u tn a till u n iv e rs ite ts in s titu tio n e r. F o lk h ä ls o in s titu te t p la n e ­ rar d e ssu to m a tt i sa m a rb e te m ed sta te n s n a tu rv å rd sv e rk och k aro lin sk a in s titu te t in b ju d a e t t an tal svenska o ch u tlä n d s k a fo rsk are till en a rb e tsg ru p p m ed u p p g ift a tt fö rsö k a u ta r b e ta rik tlin je r fö r v ärd erin g av g en etisk a risk er. M o tio n e rn a s sy fte a tt få till s tå n d fo rsk n in g rö ra n d e liv sm ed elstillsatsers, läk em ed els o ch m iljö g ifters g en etisk a e ffe k te r kan m ed h ä n sy n h ärtill anses i h u v u d sak tillg o d o se tt o c h n ågon a n le d n in g fö r riksdagen a tt ta n å g o t in itia tiv föreligger in te . U ts k o tte t vill d o c k s try k a u n d e r v ik te n av a tt d e n n a fo rsk n in g e rh å lle r d e t s tö d o c h de resu rser som krävs fö r lö sn in g av p ro b le m e n in o m ö v ersk åd lig tid . U ts k o tte t n o te ra r därvid a tt so c ia lsty re lse n i s itt y ttr a n d e över m o tio n e rn a u tta la t a tt sty relsen skall n o g a fö lja u p p ä re n d e t o c h lägga fram förslag till åtg ärd er.

Ä ven m o tio n ä re rn a s y rk a n d e o m la g stiftn in g so m fö rh in d ra r sp rid n in g av ä m n e n som k an fö ro rsa k a g e n e tisk a s k a d o r är i sto ra d elar red an tillg o d o se tt. L iv sm ed elsstad g an , lä k e m e d e ls fö ro rd n in g e n och b ek äm p n in g sm e d e lsfö ro rd n in g e n in n eh åller b e stä m m e lse r om g o d k ä n n a n d e och k o n tro ll av livsm ed elstillsatser, lä k e m e d e l o ch b e k ä m p n in g sm ed el, vilka ålägger k o n tro llo rg a n e n sk y ld ig h et a tt b e a k ta jäm v äl g en etisk a risk er som kan fin n a s h o s d e t te s ta d e ä m n e t. K o m p le tte ra n d e lag stiftn in g b e tr ä ffa n ­ de k em isk a s u b s ta n se r, som in te kan h ä n fö ra s till någon av dessa tre k a te g o rie r o ch som kan b ed ö m as som m iljö farlig a, övervägs fö r n ä rv a ra n ­ de i m iljö k o n tro llu tre d n in g e n . I d en n as u p p d ra g ingår bl. a. a tt p röva frågan om re g istre rin g sp lik t fö r p ro d u k te r som in n e h å lle r d o k u m e n te ra t m iljöfarliga ä m n en . M ed h ä n sy n h ä rtill fin n s d e t en lig t u ts k o tte ts b e d ö m n in g in te h eller i d e t h ä r av seen d et någon an led n in g fö r riksdagen a tt v id ta n å g o n å tg ä rd i an led n in g av m o tio n e rn a .

B e trä ffa n d e d e t n ä rm a re in n e h å lle t i re m is s y ttra n d e n a av g iftn ä m n ­ d en , sta te n s in s titu t fö r fo lk h älsan o ch so cialsty relsen hänvisar s o c ia lu t­ s k o tte t till a n d ra la g u ts k o tte ts u tlå ta n d e .

D en i a n d ra la g u ts k o tte ts u tlå ta n d e n ä m n d a , av sta te n s in s titu t fö r fo lk h ä lsa n p la n e ra d e , in b ju d a n till en a rb e tsg ru p p m ed u p p g ift a tt fö rsö k a u ta r b e ta rik tlin je r fö r v ärd erin g av g en etisk a risk er h a r in te

k o m m it till stå n d . E m e lle rtid h ö lls, en lig t vad u ts k o tt e t in h ä m ta t, i n o v e m b e r fö rra å re t e n k o n fe re n s i W ashington, vid vilken v e te n sk a p sm ä n d is k u te ra d e de g e n e tisk a risk e r so m kem iska p ro d u k te r m e d fö r fö r m ä n n isk a n . Ä ven m e to d e rn a fö r v ärd erin g av de g en etisk a risk ern a d is k u te ra d e s. V id k o n fe re n se n var fo lk h ä ls o in s titu te t re p re s e n te ra t. K o n fe re n se n tillsa tte en a rb e tsg ru p p so m skall a rb e ta vidare på de p ro b le m som d is k u te ra d e s.

I s itt y ttra n d e till a n d ra la g u ts k o tte t över 1970 års m o tio n e r uppgav so cialsty relsen a tt sty re ls e n år 1968 tills a tt en u tr e d n in g om vissa fråg o r rö ra n d e s. k. ra d io m im e tisk a (s trå ln in g sh ä rm a n d e ) su b s ta n se r, d. v. s. såd an a ä m n e n som h a r fö rm åg a a tt u tlö s a b iologiska e ff e k te r, fr a m fö r allt g e n e tisk a , carcin o g en a (c a n c e rfra m k a lla n d e ) o ch te ra to g e n a (fo stersk ad a n d e ) g en o m a tt de k e m isk t fö r ä n d ra r biologiska m a k ro m o le k y le r eller ä m n e s o m stä lln in g s p ro d u k te r. U tre d n in g e n fö reslo g i m aj 19 6 9 ö k a d satsn in g på fo rsk n in g s o m rå d e t g en o m stö rre anslag till b efin tlig a in s titu ­ tio n e r, stim u le rin g av b ild a n d e t av n y a fo rsk n in g sg ru p p e r sa m t in r ä tta n ­ d e t av e t t särsk ilt fo rs k n in g s in s titu t. S edan an d ra la g u ts k o tte t a v g ett s itt y ttr a n d e d en 1 d e c e m b e r i fjo l h a r y tte rlig a re e t t a n ta l rem issvar in k o m m it till so c ia lsty re lse n . 1 re m iss y ttra n d e n a u n d e rs try k s b e ty d e lse n av fo rsk n in g på o m r å d e t. F le ra rem issin stan ser h ä n v isa r till m iljö k o n tro ll­ u tre d n in g e n s a rb e te . S ta te n s v e te rin ä rm e d ic in sk a a n s ta lt h å lle r således fö re a tt b e trä ffa n d e d en m ån g fald p ro b le m stä lln in g a r, som sa m m a n ­ h ä n g e r m ed s. k. ra d io m im e tisk a su b sta n se r, so c ia lsty re lse n h a r a tt sa m o rd n a sina ö v erv äg an d en o ch å tg ä rd e r m ed m iljö k o n tro llu tre d n in g e n s a rb e te o c h dess u n d e r år 1971 ” v ä n ta d e re s u lta t” . N a tu rv å rd sv e rk e t a n fö r a tt flera av de frå g o r so m u tre d s av m iljö k o n tro llu tre d n in g e n b e rö r å tg ä rd e r o ch k o n tr o llfu n k tio n e r avseende m iljö fö ro re n in g a r m ed subto x isk a in vivo såväl som in v itro e ffe k te r; d e t föreligger en lig t n a tu rv å rd sv e rk e t k n a p p a s t tillrä c k lig t s ta rk a skäl a t t n u fö reg rip a u tre d n in g sa rb e te rö ra n d e dessa frågor.

Arbetsgrupp beträffande läkemedel och gifter

Såsom ovan angivits h a r so cialsty relsen och g iftn ä m n d e n tid ig are i år tills a tt en gem ensam a rb e tsg ru p p som h a r f å t t i u p p g ift a tt sö k a ange p rin c ip e r fö r m u ta g e n p rö v n in g h o s lä k e m e d e l o c h g ifte r. A rb e tsg ru p p e n skall även tjä n stg ö ra so m rådg iv an d e o rg an , n ä r m u ta g e n frå g o r p lö tslig t b lir a k tu e lla .

I e n PM som u p p r ä tta ts in o m so cialsty relsen o ch som ligger till g ru n d fö r tills ä tta n d e t av a rb e tsg ru p p e n erin ras om a tt vid so cialsty relsen fu n n its e n a rb e tsg ru p p fö r p rö v n in g av te ra to g e n a o ch m u ta g e n a e g e n sk a p e r h o s lä k e m e d e l m en a tt g ru p p e n varit tv u n g en a tt b egränsa s itt a rb e te till te ra to g e n frå g a n . V idare a n fö rs bl. a. fö lja n d e .

F o rs k n in g om m u ta g e n a p ro b le m k o m m e r a tt k räv a s to ra e k o n o m isk a in satser och lån g tid . Med n u v aran d e k u n sk a p e r b ö r d e t d o c k vara m öjligt a tt red an n u sö k a ange vissa p rin c ip e r fö r h u r o ch n ä r m u ta g e n p rö v n in g av läk em ed el skall u tfö ra s . Även rik tlin je r fö r fo rsk n in g på d e tta o m råd e b ö r k u n n a anges. L ä k em ed el lä m p a r sig b ä ttre än m ån g a a n d ra äm n en o c h g ifte r fö r såd an a p rö v n in g ar, då m an b ä ttre k ä n n e r deras d o serin g , tillfö rselv äg ar o c h m etab o lism . P ro b lem ställn in g en vis å vis g ifte r är d o c k tillräck lig t lik a rta d fö r a tt e tt n ä ra sa m a rb e te b ö r e ta b le ra s m ed g iftn ä m n d e n .

1971 års m otion

1 m o tio n e n hänvisas till vissa av a n d ra la g u ts k o tte ts ovan redovisade u tta la n d e n 1 9 7 0 . M o tio n ä re rn a a n fö r h ä re f te r fö lja n d e .

G ivetvis b e a k ta s g e n e tisk a risk er i den m ån de är k ä n d a . D et b ö r d o c k u ta n tv e k a n s ta rk t p o ä n g te ra s a tt d en n u v a ra n d e la g stiftn in g e n in te kräver a tt liv sm ed elstillsatser, lä k e m e d e l o ch a n d ra k e m ik a lie r i m ä n n i­ skans m iljö skall te s ta s b e trä ffa n d e g en etisk a e ff e k te r in n an de får m a rk n a d sfö ra s. D e tta h a r vid u p p re p a d e tillfä lle n p å p e k a ts av flera svenska ä rftlig h e ts fo rs k a re , bl. a. B jörn O. G illberg i d e b a ttb ö c k e rn a ” H o ta d e S lä k tle d ” o ch ” M iljö, E k o n o m i, P o litik ” . F rå n F o lk h älsan s sida h ar dess p å p e k a n d e n v erifie rats av la b o r a to r U lf A hlb erg som i ra d io p ro g ra m m e t ” T värs” den 21 ja n u a ri 1971 y ttr a d e fö ljan d e om liv sm ed elstillsatser: ” F ö r de flesta äm n en på tillsa tslista n fin n s ingen som h e lst fo rsk n in g gjord om de g en etisk a a s p e k te rn a .”

I den m ån m an u p p tä c k e r kem ik aliers g en etisk a e ff e k te r i vår m iljö b e ro r d e t u te s lu ta n d e på en sk ild a fo rsk ares eller fo rsk a rg ru p p e rs ak tiv i­ te te r. I e t t tid ev arv då vår m iljö årligen tillfö rs e t t s t o r t a n ta l n y a k em iska fö re n in g a r ä r d e tta fö rh å lla n d e in te tillfre d s stä lla n d e . Vi an ser d e t n ö d v ä n d ig t a tt en ru tin m ässig k o n tr o ll av n y a o c h re d a n b e fin tlig a k em ik aliers g e n e tisk a e ff e k te r k o m m e r till stå n d .

Utskottet

I d e n m o tio n som b e h a n d la s i b e tä n k a n d e t ta s u p p frå g o r rö ra n d e d en g en etisk a e ff e k te n av o lik a su b sta n se r som fö re k o m m e r i d en m änskliga m iljön.

Den o m s tä n d ig h e te n a tt vi n u m e ra u ts ä tts fö r p å v e rk a n av o lik a kem iska su b s ta n se r p å e t t m era k o n tin u e rlig t sä tt än tid ig are h a r g jo rt a tt u p p m ä rk s a m h e te n i en h e lt a n n a n u ts trä c k n in g h a r k o m m it a tt rik ta s p å frågan om su b sta n se rn a på lång sikt kan m e d fö ra sk ad e v e rk n in g a r tr o ts a tt de in te ger några a k u ta fö rg iftn in g ss y m to m . D et är fra m fö r allt två ty p e r av lå n g tid s e ffe k te r som är a k tu e lla , näm ligen g e n e tisk a sk a d o r o ch u p p k o m s te n av can cer. D et är in te u te s lu te t a tt dessa b å d a e ff e k te r i själva v erk et ä r v aran d ra så n ä rs tå e n d e a tt d e t å tm in s to n e i vissa fall är fråga om en lik a rta d bio lo g isk e ffe k t på d en ä rftlig a m e k an ism en . B eträffan d e g e n e tisk a fö rä n d rin g a r b ö r fra m h å lla s a tt fö rä n d rin g a rn a in te e n d a st in n e b ä r risk er f ö r allvarliga k ro p p slig a m issb ild n in g ar u ta n även

kan y ttr a sig i ex em p elv is så d a n a re a k tio n e r so m s ä n k t m in n e s k a p a c ite t eller fö rsä m ra d re a k tio n sfö rm å g a .

M o tio n ä re rn a a n fö r a tt d en n u v a ra n d e la g stiftn in g e n in te k räv er a tt liv sm ed elstillsatser, lä k e m e d e l o ch an d ra k e m ik a lie r i m ä n n isk a n s m iljö skall te s ta s b e trä ffa n d e g e n e tisk a e ff e k te r in n a n de få r m a rk n a d sfö ra s. De u tta la r v idare bl. a., a t t d e t u te s lu ta n d e b e ro r p å a k tiv ite te r av en sk ild a fo rsk a re eller fo rs k a rg ru p p e r o m m a n u p p tä c k e r k e m ik a lie rn a s g en etisk a e ff e k te r i vår m iljö. E fte rso m m iljö n årligen tillfö rs e t t s to rt a n ta l n y a k em isk a fö ren in g ar, ä r d e tta in te tillfre d s stä lla n d e . M o tio n ä re rn a vill a tt rik sd ag en skall begära a tt å tg ä rd e r v id tas f ö r a tt få till stå n d ö k a d fo rsk n in g b e trä ffa n d e g e n e tisk a e f f e k te r av k e m ik a lie r i m än n isk a n s m iljö. V idare b eg är m o tio n ä r e rn a in itia tiv till la g stiftn in g i sy fte a tt få till stå n d ru tin m ässig k o n tr o ll av n y a eller re d a n b e fin tlig a k em ik aliers g e n e tisk a e ffe k te r.

I d e n p åg åen d e m iljö v å rd sd e b a tte n h a r frågan o m de g en etisk a e ffe k te rn a h o s o lik a su b s ta n se r i vår m iljö livligt d is k u te ra ts. I d e b a tte n h ar c y k la m a t i sö tn in g sm e d e l, n itr it i k orv o c h k o ffe in i k a ffe angivits som g e n e tisk t särsk ilt aktiva. I d isk u ssio n en o m rä tte n a tt använda fe n o x isy ro r som b e k ä m p n in g sm e d e l — en fråga som b e h a n d la ts av u ts k o tte t i b e tä n k a n d e 1 9 7 1 :2 8 — h a r fråg an o m den g e n e tisk a e ffe k te n av n ä m n d a s y ro r sp elat e n fra m trä d a n d e ro ll. R e s u lta te t av d en h ittillsv a ra n d e d e b a tte n o c h av u tta la n d e n , som e x p e rte r p å o m rå d e t g jo rt i sa m m a n h a n g e t, to r d e k u n n a sa m m a n fa tta s som så, a tt vi vet m y c k e t lite t o m de g e n e tisk a e ffe k te rn a av o lik a ä m n e n o c h a tt d e t sak n as e rk ä n d a n o rm e r b e trä ffa n d e läm pliga te s tm e to d e r.

B e ty d a n d e anslag till fo rsk n in g in o m d en h ä r a k tu e lla o c h a n d ra d elar av m iljö v å rd so m rå d e t beviljas årligen, såväl då d e t gäller g ru n d fo rsk n in g som tillä m p a d fo rsk n in g . S to rle k e n av anslagen p rö v as årligen i sam band m ed s ta ts m a k te rn a s ställn in g stag an d e till de o lik a m y n d ig h e te rn a s p e tita fram ställn in g ar. I d e tta sa m m a n h a n g vill s o c ia lu ts k o tte t m o t b a k g ru n d av den b rista n d e k u n s k a p e n p å o m rå d e t och m e d h ä n sy n till fråg an s vik t u n d e rs try k a b e ty d e lse n av fo rsk n in g rö ra n d e de g e n e tisk a e ff e k te rn a av o lik a k em iska p ro d u k te r . U ts k o tte t vill e rin ra o m a tt en u tre d n in g in o m so cialsty relsen rö ra n d e vissa ä m n e n som h a r fö rm åg a a tt u tlö sa biologiska e ff e k te r fö reslag it ö k a d satsn in g p å fo rs k n in g s o m rå d e t g e n o m stö rre anslag till b e fin tlig a in s titu tio n e r, stim u le rin g av b ild a n d e t av n y a fo rsk n in g s g ru p p e r o c h in r ä tta n d e t av e t t särsk ilt fo rs k n in g s in stitu t. U tre d n in g e n s förslag h a r re m iss b e h a n d la ts. D ärvid h a r frå n flera håll b e to n a ts sa m b a n d e t m ed m iljö k o n tro llu tre d n in g e n s a rb e te . U ts k o tte t f ö r u ts ä tte r a tt so cialsty relsen n o g a fö ljer u p p ä re n d e t o ch lägger fram förslag till å tg ä rd e r så sn art d e tta ä r m ö jlig t.

Ä ven om å tg ä rd e r fö r a tt få till stå n d en ö k a d fo rsk n in g rö ra n d e de g en etisk a e ff e k te rn a så lu n d a v id tas av so cialsty relsen o ch a n d ra m y n d ig ­

h e te r , to rd e e m e lle rtid e n d a st en in te rn a tio n e ll b red fo rsk n in g ssatsn in g in o m rim lig tid k u n n a led a till re s u lta t som i m era väsentlig m ån klarlägger de g e n e tisk a risk e rn a på hela m iljö v å rd so m rå d e t. In itia tiv till sådan fo rsk n in g h a r ta g its bl. a. g en o m a tt u n d e r de sen aste åren flera in te rn a tio n e lla v eten sk ap lig a o rg a n issa tio n e r b ild a ts på o m r å d e t. F ra m fö r allt fin n s d e t e m e lle rtid skäl a t t k n y ta fö rh o p p n in g a r till d en F N -konferen s om d en m änskliga m iljö n som n ä sta år o rd n a s i S to c k h o lm . 1 Sveriges n a tio n a lr a p p o rt till F N i ä re n d e t h a r bl. a. fö reslag its ö k a d fo rsk n in g rö ra n d e m e to d e r fö r a tt u tv ä rd e ra sam erk an m ellan fa k to re r, som vållar g en etisk a fö rä n d rin g a r, ca n c e r o c h fo s te rs k a d o r.

S am m an fattn in g sv is få r u ts k o tte t u tta la a tt de å tg ä rd e r på d e t n a tio n e lla o c h in te rn a tio n e lla p la n e t som v id tag its eller k o m m e r a tt v id tas synes tillg o d o se m o tio n ä re rn a s ö n sk e m å l om a tt få till stån d en ö k a d g en etisk fo rsk n in g . N ågot rik sd ag en s in itia tiv härvidlag är d ä rfö r in te p å k a lla t i d e tta sam m an h an g .

Med h ä n sy n till a tt de g e n e tisk a e ff e k te rn a h o s e tt äm n e k an leda till m y c k e t allvarliga s k a d o r är d e t angeläget a tt vi h a r e n la g stiftn in g b e trä ffa n d e o lik a p ro d u k te r i vår m iljö så u tfo rm a d a tt risken fö r u p p k o m s te n av g en etisk a s k a d o r så lån g t m ö jlig t begränsas. Såväl livsm edelslagen, v ilk en tr ä d e r i k ra ft vid å rs s k ifte t, som läk e m e d e lsfö ro rd n in g en o ch b e k ä m p n in g sm e d e lsfö ro rd n in g e n in n e h å lle r b e stä m m e lse r om g o d k ä n n a n d e o c h k o n tro ll av äm n e n som o m f a tta s av la g stiftn in g e n , vilka b e stäm m elser ålägger k o n tro llo rg a n e n sk y ld ig h et a tt b e a k ta bl. a. g en e­ tisk a risk er som kan föreligga. F rågan o m vilka krav la g stiftn in g e n p å dessa o m rå d e n i p ra k tik e n stä lle r n ä r d e t gäller a t t fö r h in d ra sp rid n in g av su b sta n se r som kan fö ro rsa k a g en etisk a s k a d o r h a r självfallet s ta rk t sam b an d m ed den k u n sk a p vi h a r om de g e n e tisk a e ff e k te rn a av o lik a ä m n e n . De fo rsk n in g s re su lta t som e fte r h a n d k o m m e r fra m är d ä rfö r av sto r b ety d else fö r de m y n d ig h e te r som h a r a tt tilläm p a lag stiftn in g en . D ärigenom k o m m e r in n e h å lle t i lag stiftn in g en i viss m ån a tt fö rsk ju ta s a llte fte rs o m fo rsk n in g e n g ö r n y a rö n . M y n d ig h etern a m åste stä n d ig t gö ra en avvägning m ellan b e ty d e lse n av a tt ha tillgång till su b sta n se n i fråga o c h de risk er fö r bl. a. g e n e tisk a s k a d o r som kan föreligga. A tt en sådan avvägning är n ö d v än d ig d å su b sta n se n ä r e tt lä k e m e d e l fra m stå r som självklart. Då d e t gäller b e k ä m p n in g sm e d e l m åste en lik n a n d e avvägning ske. U ts k o tte t f ö r u ts ä tte r e m e lle rtid — som n ä rm a re u tv eck las i u t ­ s k o tte ts b e tä n k a n d e 1 9 7 1 :2 8 — a tt re g istre rin g sm y n d ig h e te n därvid tillä m p a r b e stä m m e lse rn a om g o d k ä n n a n d e av b ek äm p n in g sm e d e l o ch om återk allelse av reg istrerin g re s trik tiv t. Ä ven i fråga o m g o d k ä n n a n d e av liv sm ed elstillsatser är d e t, som fra m h å llits u n d e r fö r a rb e te n a till livsm edelslagen, b efo g at a tt m an in ta r en re s trik tiv hålln in g . Man b ö r o ck så sträva e f te r a tt m in sk a a n ta le t re d a n g o d k ä n d a tillsatser. M o t­ svarande b ö r gälla i fråg a o m s. k. frä m m a n d e ä m n e n som ingår i

livsm edel. K o m p le tte ra n d e la g stiftn in g b e tr ä ffa n d e k em isk a su b stan ser, som in te kan h ä n fö ra s till n å g o n av de tre k a te g o rie r som n ä m n ts o c h som k an b e d ö m a s som m iljö farlig a, övervägs fö r n ä rv a ra n d e i m iljö k o n ­ tro llu tre d n in g e n . E n h u v u d lin je fö r la g stiftn in g e n b ö r en lig t u tre d n in g s­ d ire k tiv e n vara a tt d en som im p o rte ra r eller h är i la n d e t tillv erk ar en p ro d u k t som k a n m isstän k as ha m iljö farlig a e g e n sk a p e r eller som in n e h å lle r ä m n e n m ed o fu lls tä n d ig t k ä n d a e ff e k te r skall k u n n a åläggas a tt red o v isa vilka ä m n e n som in g år i p r o d u k te n o c h i p rin c ip svara fö r a tt dessa vid n o rm a l a n v än d n in g o c h d e s tru k tio n in te få r skadliga v erk n in g ar frå n m iljö v å rd ss y n p u n k t. I u tre d n in g e n s u p p d ra g in g år bl. a. a tt p rö v a frågan om re g istre rin g sp lik t f ö r p r o d u k te r som in n e h å lle r d o k u m e n te ra t m iljöfarliga ä m n e n . Med h ä n sy n till d e t a n fö rd a a n se r u ts k o tt e t a tt in te h e lle r d en h ä r a k tu e lla delen av m o tio n e n p å k a lla r n å g o n åtg ärd frå n rik sd ag en s sida. U ts k o tte t a v sty rk e r således även d e tta y rk a n d e .

U ts k o tte t h e m s tä lle r

a tt rik sd ag en avslår m o tio n e n 1 9 7 1 :7 6 5 .

S to c k h o lm d e n 26 o k to b e r 1971 På s o c ia lu ts k o tte ts vägnar G Ö R A N K A R L SSO N

N ärvarande: h e rr a r K arlsson i H u sk v arn a (s), Svensson i K ungälv (s), H am rin (f p ), D ah lb erg (s), fru S k an tz (s), h e rra r L arsso n i Ö skevik (c )* , P ersson i S to c k h o lm (s), H y lta n d e r ( f p )* , Å k erlin d (m ), J o h n s so n i B le n ta rp (s), A n d re a sso n (c )* , fru M ark lu n d (v p k ), h e rr a r B en g tsso n i G ö te b o rg (c), N isser (m ) o c h N ilsson i V äx jö (s)*.

* Ej närvarande vid betänkandes justering.