Socialutskottets betänkande i anledning av motion om ett program för den fortsatta utbyggnaden av hälso- och sjukvården m. m.
Socialutskottets betänkande nr 3 0 år 1971 SoU 1971:30
Nr 30
Socialutskottets betänkande i anledning av m otion om ett program för den fortsatta utbyggnaden av hälso- och sjukvården m. m.
Motionen
I m otionen 1971:355 av herr H elén m. fl. (fp) yrkas, såvitt n u är i fråga, a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär A. a tt en parlam entarisk utredning m ed representation för huvudm än nen tillsätts med uppgift a tt framlägga e tt program för den fo rtsatta utbyggnaden av hälso- och sjukvård sam t närliggande uppgifter inom socialvården enligt principer som i m o tio n en anges, B. a tt i avsikt a tt skapa underlag fö r näm nda program arbete sjukvårdskostnadsutredningens direktiv vidgas till a tt utöver erforderliga kostnadsundersökningar o m fatta u ta rb e tan d e t av alternativa förslag till fördelning av kostnaderna m ellan stat och kom m un samt att utredningen därvid ges en parlam entarisk förankring, C. a tt åtgärder vidtas för genom förande av system atiserad uppföljning och kvalitetskontroll inom eftervården enligt vad i m otionen anges. I m otionen föreslås en rad åtgärder för utveckling av olika om råden inom hälso- och sjukvården. M otionärerna anför a tt de är m edvetna om a tt alla de åtgärder de föreslagit inte kan genom föras sam tidigt eller ens under avsevärd tid. Av denna anledning krävs enligt m otionärerna en genom gripande diskussion om vårdens fram tida utbyggnad. Svar m åste erhållas på frågan om h u r stora resurser som under 1970-talet kan anslås till vård och på vilka om råden. E tt program fö r den fo rtsa tta utbyggna den av hälso- och sjukvård sam t närliggande uppgifter inom socialvården bör därför enligt m otionärerna utarbetas. M otionärerna anför härom bl. a. följande. F ör d e tta krävs undersökningar om nuvarande bristom råden, under sökningar och uppskattningar av det fram tida vårdbehovet, personalbud geter och kostnadsberäkningar. A lternativa am bitionsnivåer bör presente ras, rem issbehandlas och därefter ligga till grund för dem okratiska beslut. Endast härigenom kan vi klara de y tte rlig t svåra prioriteringsfrågor vi tidigare berö rt. En sådan generellt fastställd långtidsplan för vårdom rådet skulle ligga till grund för huvudm ännens egna planer. Dessa bö r givetvis ges m öjlighet till flexibilitet, särskilt som vårdsituationen varierar m ellan olika landsting. Med en central planering skulle dock en b ättre och m er dem okratisk fördelning av vårdresurserna kunna kom m a till stånd. Flaskhalsar i utbildning skulle undvikas. En ökad k o ntroll kunde skapas över den fo rtsatta kostnadsutvecklingen. P rogram arbetet bö r då det gäller de övergripande planerings- och prioriteringsfrågorna ledas av en parlam entariskt sam m ansatt k om m itté
R iksdagen 1971. 12 sami. N r 30
m ed representation även fö r huvudm ännen.
E fte r det m otionärerna erinrat om a tt värdansvaret i dag är uppdelat på flera huvudm än — landstingen svarar för huvuddelen av hälso- och sjukvård, kom m unerna svarar för åldringsvård och socialvård och staten svarar för läkarutbildning och forskning, driver delvis universitetssjukhu sen sam t bidrar till finansiering av psykiatrisk vård, hälsovård m. m. — anför m otionärerna, att en k o n cen tratio n av vårdansvaret till landstingen är generellt en utveckling som bör eftersträvas. Men det kräver givetvis fram håller m otionärerna — a tt staten träder in och svarar för finansie ringen av en större del av sam hällets vård, t. ex. vården av narkotikaskadade och alkoholskadade och ungdom svården. Mot denna bakgrund fram för m otionärerna sedan förslag om en utvidgning av sjukvårdskostnadsutredningens direktiv till a tt utöver erforderliga kostnadsundersökningar o m fatta u ta rb e tan d e t av alternativa förslag till fördelning av kostnaderna för hälso- och sjukvård och närliggande u ppgifter inom socialvården m ellan stat och kom m un och om att utredningen därvid ges en parlam entarisk förankring. 1 m otiveringen till y rkandet om åtgärder för genom förande av sy stem a tiserad uppföljning och kva litetsko n tro ll inom eftervården fram håller m otionärerna a tt eftervård och rehabilitering m åste på e tt n aturligt sätt anknytas till akut- och långtidsvård. Den vårdbehövande bör inte lämnas utan bistånd, förrän han om möjligt har återanpassats till arbetslivet, eventuellt någon form av skyddad sysselsättning. En k o ntroll m åste göras av a tt denna återanpassning sker. I dag saknas i sto r u tsträckning denna efterk o n tro ll — fo rtsätter m otionärerna — såväl när d et gäller k o n ta k ten m ellan t. ex. sjukvård och socialvård som efter behandling inom sjukvård. Det är angeläget a tt m an åtm instone för behandlingen av vissa sjukdom sty p e r — t. ex. endokrina sjukdom ar, tum örsjukdom ar, hjärt- och kärlsjuk dom ar, sockersjuka — system atiskt kan lägga upp system som styr p atientens återbesök, utvärderingen av vården och som möjliggör en k o n k ret redovisning av dennas resu ltat även i ekonom iska term er. En sådan uppföljningsverksam het — anför m otionärerna — skulle kunna förläggas till centrallasaretten och staten bö r ta initiativ, så a tt denna form av system atiserad uppföljning av behandling inom sjukvård kan kom m a till stånd.
Tidigare riksdagsbehandling
I de likalydande m otio n ern a 1:188 och 11:210 fram fördes vid 1969 års riksdag yrkanden med anhållan om e tt program fö r sam hällets vårdsek tor. Y rkandena avstyrktes av sta tsu tsk o tte t (SU 1969:134) och avslogs av riksdagen. S ta tsu tsk o tte t erinrade om uppgifterna fö r socialutredningen, som tillkallats efter bem yndigande i decem ber 1967 av Kungl. Maj:t, om uppgifterna för den år 1969 tillsatta, till socialdepartem entet k n u tn a och u nder socialm inisterns ordförandeskap ställda sam arbetskom m ittén för social forskning, om e tt av socialstyrelsen i juni 1968 fram lagt princip program fö r den öppna sjukvården, om en av styrelsen i bö ljan av år
1969 tillsatt utredning om den icke institu tio n sb u n d n a socialvårdens m ålsättning och organisation samt om den av chefen för socialdeparte m en tet i ju n i 1969 tillkallade sjukvårdskostnadsutredningen. U tsk o ttet uttalad e h äre fte r a tt sy ftet med yrkandena finge anses tillgodosett så till vida a tt åtgärder vidtagits för a tt skapa erforderligt underlag för a tt form ulera till sam hällsutvecklingen anpassade nya m ålsättningar. En föreslagen riksdagens åtgärd vore d ärfö r enligt u ts k o tte t obehövlig. Även vid 1970 års riksdag behandlades m otionsyrkanden (i de likaly dande m otionerna 1:350 och 11:390) med hem ställan om e tt program för sam hällets hälso- och sjukvård, vilka yrkanden efter avstyrkande av sta tsu tsk o tte t (SU 1970:177) avslogs av riksdagen. U tsk o ttet anförde a tt det inte funnit anledning frångå sin i 1969 års u tlå ta n d e angivna u p p fattn in g i frågan. N äm nda m otio n sy rk an d en åren 1969 och 1970 är likartade med yrk an d et i den föreliggande m o tio n en 1971:355 om ett program för den fo rtsatta utbyggnaden av hälso- och sjukvård samt närliggande uppgifter inom socialvården dock a tt nu tillkom m it krav på a tt p rogram arbetet skall uppdras åt en parlam entarisk utredning med representation för huvudm ännen. I ovannäm nda m otioner till 1970 års riksdag fram fördes även yrkande om utvidgning av sjukvårdskostnadsutredningens direktiv av samma innebörd som det i m otionen 1 9 7 1 :355 fram förda yrkandet. S ta tsu tsk o t tet (SU 1970:177) föreslog avslag på y rk an d et, vilket blev riksdagens beslut. U tsk o tte t u ttalad e a tt enligt u tsk o tte ts m ening borde form erna för den fo rtsatta beredningen av sjukvårdskostnadsfrågorna avgöras sedan sjukvårdskostnadsutredningen slu tfö rt sitt uppdrag a tt lämna grundm ate rial för bedöm ningarna. 1 de i det föregående näm nda m otionerna år 1969 fram fördes e tt särskilt yrkande även beträffande eftervården. I m otionerna påpekades a tt en större satsning på eftervården krävdes, in te m inst u r sam hällseko nom isk synpunkt. Det fram hölls a tt vården i allm änhet slutar då p atien ten läm nar sjukhuset. Därmed är dock vårdbehovet in te tillfreds ställt utan patien ten kan behöva uppföljande hjälp av olika slag fram hölls det vidare i m otionerna. Det yrkades a tt riksdagen skulle ge Kungl. Maj:t till känna vad i m otionerna anförts om a tt eftervården b ör stärkas t. ex. genom inrättande av fler behandlingshem fö r eftervård. S tatsu tsk o tte t (SU 1969:134) föreslog avslag på y rk an d et, vilket blev riksdagens beslut. U tsk o tte t läm nade vissa uppgifter om planer för utbyggnad av eftervår den. U tsk o tte t anförde vidare a tt socialstyrelsens utredning om den icke in stitutionsbundna socialvården hade arbetsgrupper för vård, behandling och rehabilitering sam t för efterk o n tro ll och uppföljning och a tt u tsk o t te t fö ru tsatte a tt socialstyrelsen som dittills uppm ärksam t skulle följa utvecklingen. Mot denna bakgrund kunde enligt u tsk o ttets m ening behov av föreslaget allm änt uttalande in te anses föreligga.
Hälso- och sjukvårdsplaneringen m. m.
Sjukvårdslagstiftningen innehåller inte någon skyldighet för sjukvårds huvudm ännen a tt u p p rätta sjukvårdsplaner och underställa dem socialsty
relsens granskning. Enligt 4 § andra sty c k et sjukvårdskungörelsen (1970: 703) bö r em ellertid sjukvårdsstyrelse ” efter samråd m ed berörda m yndig h eter göra upp översiktsplaner för olika grenar av sjukvården” . Motsva rande föreskrift fanns i 1963 års sjukvårdsstadga, som föregick sjukvårds kungörelsen. Bland ” berörda m yndigheter” åsyftas socialstyrelsen, som enligt 3 § första stycket i sin in stru k tio n (1967:606) bl. a. h ar a tt följa och stödja den regionala och lokala planeringen inom sitt verksam hets om råde. I prop. 1967:68 angående central adm inistration för hälso- och sjukvården sam t socialvården, m. m ., vilken låg till grund för nyorganise randet av socialstyrelsen per den 1 januari 1968, erinrade föredragande departem entschefen vid behandlingen av planeringsfrågorna om a tt han tidigare u tta la t a tt den kraftiga expansion som kännetecknade sjukvården och som inneburit att en allt större andel av landets totala personella och ekonom iska resurser tagits i anspråk fö r denna sam hällssektor, gjorde behovet av en fortlöpande sjukvårdsplanering såväl på läns- och regionpla net som på riksplanet allt viktigare. Målet för planeringen på riksplanet borde vara a tt vid utbyggnaden av vårdresurserna söka åstadkom m a en fördelning som to ta lt sett och på längre sikt bäst tillgodosåg vårdbeho ven. D enna planering borde ges en sådan inriktning a tt den på bästa sätt kunde tjäna huvudm ännen som vägledning. Riksplaneringen innebar — anförde departem entschefen d ärefter — i fråga om såväl hälso- och sjukvården som socialvården y tte rs t en avvägning av resurserna mellan dessa vårdom råden och övriga sam hälls sektorer. Det var därm ed klart a tt riksplaneringen m åste vara en statlig uppgift. R iksplaneringen borde — anförde departem entschefen vidare - under socialdepartem entet om händerhas av socialdepartem entets sjukvårdsdelegation sam t av den nya socialstyrelsen på verksplanet. Sjukvårdsdelegationen borde därvid behålla sin uppgift a tt följa utbyggnaden av sjukvårdsre surserna i landet och verka för sam ordning av sjukvårdsplaneringen. På den nya socialstyrelsen borde - anförde departem entschefen — ankom m a a tt handlägga frågor rörande riksplanering av verksam hetsgre narnas om fattn in g , inriktning och allm änna uppbyggnad m ed beaktande särskilt av såväl de enskildas behov av vård som behovet av sam ordning av landets vårdresurser och tillgången på u tbildad arbetskraft sam t a tt följa och stödja den regionala och lokala planeringen. D epartem entschefen u nderströk, a tt vad som anförts om riksplaneringen inte innebar någon ändring eller inskränkning i de kom m unala huvudm ännens befogenheter i fråga om sjukvårdens och socialvårdens planering. Såväl hälso- och sjukvården som socialvården är i första hand kom m unala uppgifter, fram höll departem entschefen, och sorn konsekvens härav ankom m er det på de kom m unala huvudm ännen a tt u p p rä tta och fastställa planer för vårdom rådena. I prop. 1967:68 fram lades även förslag om inrättande av sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (sederm era fö r k o rta t Spri) med staten och en särskild stiftelse, vilken skulle företräda
kom m unintressena, som huvudm än. Det angavs a tt in stitu te t skulle få till syfte a tt främ ja, sam ordna och m edverka i huvudm ännens planerings- och rationaliseringsverksam het inom hälso- och sjukvården sam t socialvården. In stitu te t skulle kunna åta sig särskilda konsultuppdrag eller uppdra åt annan a tt u tfö ra av in stitu te t beslutade projekt. Dessutom skulle in stitu te t ekonom iskt eller genom a tt tillhandahålla personal kunna stödja andra projekt inom verksam hetsom rådet. En viktig uppgift för in stitu te t skulle bli a tt insamla och sprida inform ation i frågor som hör till in stitu te ts verksam hetsom råde. In stitu te t skulle verka fö r en sam ordning mellan m edicin och socialvård. D epartem entschefen anförde a tt han funnit a tt e tt dylikt in stitu t m åste bli av u to m ordentligt värde och a tt det lät sig väl inpassas i den fördelning av planeringsuppgifterna m ellan staten och kom m unerna som han fö ro rd at. D epartem entschefen anförde vidare a tt, m edan riksplaneringen skulle åvila de statliga organen och huvudm ännens uppgifter i fråga om vårdplanering inom sina om råden och i fråga om sam planering m ellan flera sådana om råden skulle kvarstå, så hade som e tt n y tt m om ent tillkom m it a tt in stitu te t kom m er a tt bearbeta såväl enskilda huvudm äns vårdplaneringsproblem i form av konsultuppdrag som m era allm änna spörsm ål, vilka hänger sam m an m ed denna planering. D epartem entschefens u tta la n d en föranledde inte någon erinran vid utskottsbehandlingen av propositionen (SU 1967:105). S ocialu tsk o ttet har in h äm tat, a tt en sjukvårdsplan enligt socialstyrelsens m ening bör behandla alla de problem om råden som är förknippade med hälso- och sjukvårdens organisation i e tt sjukvårdsom råde och därför behandla den slutna vården, den öppna vården såväl vid som u ta n fö r sjukhus, sam t den förebyggande vården. S yftet skall därvid vara a tt m öjligheterna till sam ordning av resurserna mellan dessa tre verksam hets om råden tillvaratas. Vidare bör m öjligheterna till sam ordning med den prim ärkom m unala socialvården i all tän k b ar utsträckning beaktas. F ö ru to m a tt till huvudm ännen avge y ttra n d e n över förslag till sjukvårdsplaner har socialstyrelsens vårdplanerande verksam het bl. a. b estått i a tt styrelsen både på uppdrag av Kungl. Majit och genom egna initiativ genom fört utredningar som gett statistiskt underlag för planeringen av hälso-, sjuk- och socialvården. F ö r a tt få e tt underlag i fråga om vårdplatser och öppen vård, tillgång och behov på personalsidan, investe ringar, kostnadsutveckling osv. har socialstyrelsen hittills genom fört undersökningarna RUPRO 67 och RUPRO 69. Den senare undersök ningen avser perioden 1 9 6 8 -1 9 7 5 . F ör a tt få e tt m otsvarande statistik underlag även på socialvårdens om råde har socialstyrelsen i anslutning till 1970 års långtidsutredning också genom fört en inventering av kom m u nernas planer för socialvården u nder perioden 1 9 6 8 -1 9 7 5 . S ocialdepartem entets sjukvårdsdelegation (1971 års riksdags be rättelse S 14) inrättad es enligt e tt Kungl. Maj:ts beslut år 1965 och har — som i d e t föregående angivits - till uppgift a tt följa uppbyggnaden av sjuk vårdsresurserna i landet och verka för en sam ordning av sjukvårdsplane ringen. I delegationen finns företrädare både för sjukvårdshuvudm ännen
och för statliga m yndigheter som har ansvar för sjukvård, arbetsm arknad, utbildning och sam hällsekonom i. I prop. 1971:1, bil. 7, s. 52 u ttalade föredragande departem entschefen, efter a tt ha om näm nt RUPRO 69 och andra av socialstyrelsen verkställda undersökningar m. m ., a tt d et med hänsyn till kostnadsutvecklingen fram stod som angeläget a tt söka vidare utveckla de olika planeringsinstrum enten inom sjukvården till e tt organi serat system med sjukvårdsplaner och a tt avsikten var a tt denna fråga inom k o rt skulle tas upp till behandling i socialdepartem entets sjukvårdsdelegation. Vid sam m anträde i mars 1971 beslöt delegationen tillsätta en arbetsgrupp m ed direktiv a tt på grundval av en analys rörande de faktorer som är av betydelse för sjukvårdsplaneringen u tarbeta och till delegatio nen redovisa förslag till e tt rikso m fattan d e system med enhetligt up p byggda sjukvårdsplaner. Till ledam öter i arbetsgruppen h ar sedan u tse tts företrädare fö r Spri, socialstyrelsen och berörda d epartem ent. A rbets gruppen har antagit nam net Ag S-plan.
Vissa förslag och utredningar berörande planeringen av hälso-, sjuk- och socialvård
År 1968 fram lade socialstyrelsen e tt av en utredningsgrupp inom styrelsen u ta rb e ta t betänkande ” Principprogram om öppen vård” (” So cialstyrelsen redovisar” nr 3) in nefattande förslag om bl. a. överförande av diagnostik och terapi från sjukhus till öppenvårdsenheter och om en ökad sam verkan mellan och sam ordning av hälso-, sjuk- och socialvård. Sedan principprogram m et rem issbehandlats redovisade socialstyrelsen år 1969 i e tt betänkande ” Principprogram för öppen sjukvård II” (” Socialstyrelsen redovisar” nr 8) e tt u tta la n d e med vissa kom m entarer till program m et och den därav föranledda deb atten . I anslutning till principprogram m et föreslog socialstyrelsen a tt en genom arbetning av den öppna sjukvårdens utbyggnad och utform ning skulle ske genom Spri i sam arbete med styrelsen. Spri h ar i anledning härav tillsatt en arbetsgrupp för utredning av hithörande frågor, projekt 3002 ” U tarb etan d e av riktlinjer för vårdorganisationen inom skilda specialiteter” . R apport från arbetsgruppen beräknas kom m a a tt framläg gas u nder år 1972. I maj 1969 uppdrog Kungl. Majit åt den då redan verksamma utredningen angående sjukhusorganisationen m. m. (1971 års riksdagsberättelse S 19) a tt lägga fram förslag beträffande de författningsändringar och eventuella övriga åtgärder som erfordrades från statsm akternas sida för a tt möjliggöra e tt genom förande av en organisation av den öppna vården u ta n fö r sjukhusen som i huvudsak grundades på det av socialsty relsen fram lagda principprogram m et om öppen vård. I augusti 1971 har utredningen angående sjukhusorganisationen m. m. till chefen för social d ep a rtem e n te t avgivit e tt stencilerat b etänkande ” Förslag till ändringar i sjukvårdslagstiftningen III. Den öppna läkarvården u ta n fö r sjukhus” (stencil S 1 9 7 1 :3). B etänkandet är f. n. förem ål för rem issbehandling. År 1970 fram lades e tt av en expertgrupp inom socialstyrelsen utarbe
ta t b etänkande ” Plan för utbyggnaden av den psykiatriska vårdorganisa tio n en med tilläm pning i första hand på V ästm anlands län” (” Socialsty relsen redovisar” nr 16). U töver en för V ästm anlands län avpassad vårdplan innehåller b etän k a n d et även m era generellt tilläm pbara princi per för den psykiatriska sjukvårdens organisation. Rem issbehandling av b etän k an d et pågår f. n. inom socialstyrelsen. Å r 1969 tillsatte socialstyrelsen en utredning om den icke institutionsbundna socialvårdens m ålsättning och organisation. U tredningen har i uppdrag a tt — inom ram en för nuvarande lagstiftning — inom socialstyrel sen aktualisera problem och framlägga förslag till problem lösningar inom den icke-institutionsbundna socialvården. U tredningen bör därvid beakta behovet av samverkan m ellan den traditionella socialvården och andra vårdom råden bl. a. hälso- och sjukvården. Förslag som kräver ändrad lagstiftning fö ru tsätts bli behandlade av socialutredningen m ed vilken socialstyrelsens utredning skall samverka. U tredningen består av en huvudgrupp sam t sex arbetsgrupper. H uvudgruppen h ar u nder år 1971 avgivit e tt betänkande ” Integrerat sam hälle” (” Socialstyrelsen redovisar” nr 21). F o rtsa tt beredning av b etän k a n d et efter rem issbehandling pågår f. n. inom socialstyrelsen. Spri har i slutet av septem ber 1971 fram lagt en u tredning ” Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsplanering” (Spri rap p o rt 14/71) u ta rb e tad av en arbetsgrupp k n u te n till in stitu te t. D enna utredning är avsedd a tt tjäna som underlag för arbetet inom socialdepartem entets sjukvårdsdelegations fö ru tn äm n d a arbetsgrupp fö r sjukvårdsplanering (Ag S-plan). Övervägan den vid utredningen har b eak tats av Spri:s arbetsgrupp för det i det föregående näm nda p ro jek tet 3002 ” U tarbetande av riktlinjer för vård organisationen inom skilda specialiteter” . I direktiven för den efter e tt bem yndigande år 1967 tillkallade socialutredningen (1971 års riksdagsberättelse S 20) sägs bl. a. a tt utred ningsarbetet skall fö ru to m en lagteknisk sam ordning av de tre sociala vårdlagarna om fatta frågor rörande vårdens innehåll och anordningar för a tt tillgodose vård och hjälpbehov. Det är angeläget a tt m öjligheterna a tt göra den förebyggande vården effektivare beaktas. V ård- och behand lingsm etoder, sam ordning av åtgärder och sam arbete m ellan olika sam hällsorgan och institu tio n er bö r granskas. Den i det föregående näm nda sjukvårdskostnadsutredningen (1971 års riksdagsberättelse S 26) tillkallades efte r e tt Kungl. Maj:ts bem yndigande år 1969 för a tt u treda vissa frågor rörande sjukvårdskostnaderna, innefat tande dels en sam hällsekonom isk analys rörande sjukvårdskostnadernas utveckling och dels en teknisk undersökning rörande verkningarna indivi duellt och kollektivt av nuvarande m etoder för sjukvårdskostnadernas finansiering. U tredningen är en enm ansutredning. Till utredningen har k n u tits experter.
Behandlingen vid 1971 års riksdags vårsession av frågan om kostnadsför delningen mellan stat och kommun
U nder 1971 års riksdags vårsession aktualiserades frågan om kostnads fördelningen över huvud taget m ellan stat och kom m un dels genom interpellation nr 59 angående tid p u n k te n för behandling av frågan om kostnadsfördelningen mellan sta t och kom m un, besvarad den 9 mars 1971, dels genom m otionerna 1971:52, 1971:294 och 1 9 7 1 :295, vilka syftade till en ändrad fördelning. F in an su tsk o tte t erinrade i sitt betän kande (FiU 19 7 1 :1 1) i anledning av bl. a. dessa m otioner om a tt chefen för finansdepartem entet i olika sam m anhang u tta la t, att frågan om kostnadsfördelningen intim t hänger sam m an m ed uppgifts- och ansvars fördelningen m ellan sta t och kom m un och a tt frågan därför inte bör tas upp förrän den år 1970 tillsatta länsberedningen (1971 års riksdagsberättelse C 19) funnit en lösning på dessa fördelningsproblem . U tsk o tte t, som anslöt sig till denna u p pfattning, föreslog avslag på m otionerna. Riksda gen beslöt em ellertid bifalla en vid utskottsbehandlingen fram förd reser vation med yrkande om anhållan hos Kungl. Maj:t om en skyndsam parlam entarisk utredning rörande kom m unernas ekonom iska situation, varvid frågan om kostnadsfördelningen m ellan stat och kom m un skulle beaktas.
Utredningsarbete m. m. avseende organisationen för uppföljning av vård
I Spri:s rap p o rt ” R iktlinjer för hälso- och sjukvårdsplanering” föreslås att sjukvården stru k tu reras i fyra vårdnivåer. På nivå 1 skall ges enbart öppen vård, prim ärvård, som o m fa tta r både hälsovård och sjukvård. På nivå 2 skall ges sluten vård m otsvarande den som ges vid e tt norm allasa rett. På nivå 3 skall ges både sluten och öppen vård med tillgång till de resurser som m otsvarar de som finns vid e tt centrallasarett. På nivå 4 skall finnas den högspecialiserade vård som m otsvarar den som ges vid dagens regionsjukhus. F ör den psykiatriska vården har också en strukturering m ed olika vårdnivåer föreslagits i socialstyrelsens b etänkande om plan för utbyggna den av den psykiatriska vårdorganisationen etc. F ör patien ten skall de olika nivåerna tillsam m ans utgöra en helhet i behandlingsavseende. Kravet på k o m m unikation mellan de olika vårdni våerna, som e tt sådant system kräver, har behandlats i det förenäm nda, av utredningen angående sjukhusorganisationen m. m. avgivna betänkan det om öppen läkarvård u ta n fö r sjukhus. I b etän k a n d et anföres härom följande.
1 en effektivt fungerande sjukvårdsorganisation m åste kom m unikatio nerna mellan de olika vårdform erna vara goda. Läkare som rem itterar vidare en patient bö r alltid få svar från den som m ottagit patien ten och detta oavsett om rem issen ställts till läkare i den slutna vården eller till annan läkare i den öppna vården. Om patienten behöver sjukhusvård men inte om edelbart kan tas in bö r d e tta m eddelas den inrem itterande läkaren. Denne får då m öjlighet a tt följa p atien ten i den öppna vården,
vid behov påm inna sjukhuset, m eddela inträdda förändringar etc. Vid utskrivning från sluten vård b ö r också den in rem itteran d e läkaren u n d errättas och få del av de eventuella förhållningsregler och rekom m en d ationer som sjukhusläkaren funnit påkallade (k o n tro ller, m edicinering, fo rtsa tt behandling, rehabiliterande åtgärder etc.). Inte sällan to rd e det bli fråga om uppgifter som läm pligen kan uppdras åt distriktssköterskan i orten. I sådant fall b ö r kopia av m eddelandet till läkaren tillställas distriktssköterskan. Om det åläggs sjukhusens läkarsekreterare eller m otsvarande b efa tt ningshavare a tt svara för a tt erforderliga m eddelanden alltid utgår, bö r ett underrättelseförfarande sådant som här skisserats in te vara alltför be tungande för sjukhusläkarna. På de flesta håll to rd e d et också finnas e tt i huvudsak tillfredsställande kom m unikationssystem för de skilda vårdfor m erna. I det praktiska arb e tet kan det dock vara bra a tt k unna falla tillbaka på någon föreskrift som i stora drag reglerar kraven på u n d errät telser m ellan öppen och sluten vård. F ör d etta ändam ål föreslår utredningen, a tt socialstyrelsen i egenskap av tillsynsm yndighet för sjukvården u tfärdar skriftliga anvisningar i äm net för den berörda personalen.
Med anknytning till arb e tet inom socialdepartem entets sjukvårdsdelegations i d et föregående näm nda arbetsgrupp för sjukvårdsplaner sker inom socialstyrelsen visst utvecklingsarbete som avses resultera i program för diagnostik och terapi beträffande olika sjukdom ar. Program m en skall även o m fatta uppföljande åtgärder. Inom Spri pågår visst utvecklingsarbete för e tt datajournalsystem , som förutses förenkla och u n d erlä tta inform ationen och k o m m unikationen mellan de olika vårdnivåer som kan vara aktuella i e tt enskilt fall. Frågan om efte rk o n tro ll och uppföljning i vad m era avser den sociala eftervården skall behandlas i den av socialstyrelsen tillsatta utredningen om den icke institu tio n sb u n d n a socialvårdens m ålsättning och organisa tion. Av de sex arbetsgrupper vid sidan av huvudgruppen, som u tred ningen består av, skall en arbetsgrupp (nr 4, för e fte rk o n tro ll och uppföljning) behandla frågor om uppföljning och analys av resultaten av vård, behandling och rehabilitering m. m. I direktiven för socialutredningen har u nderstrukits vikten av att utredningen behandlar den uppföljande verksam heten. Härom sägs i direktiven följande.
Lika viktig som den uppsökande verksam heten är den uppföljande. Det är angeläget, a tt de ansvariga följer resultatet av insatta åtgärder och prövar nya, om så erfordras. I d et praktiska handlandet griper det ena vårdom rådet in i det andra. Även sjukvårdslagstiftningen kan därför kom m a a tt beröras av utredningsarbetet.
U tskottet
I m otionen 1971:355 tas upp en rad frågor som berör olika om råden inom hälso- och sjukvården m. m. M otionärerna fram håller a tt en genom gripande diskussion krävs om vårdens fram tida utbyggnad. De yrkar att en parlam entarisk utredning med representation för huvud m ännen skall tillsättas. En sådan utredning bör få till uppgift att
framlägga e tt program för den fo rtsatta utbyggi aden av hälso- och sjukvård sam t närliggande uppgifter inom socialvå: den. Vidare yrkas — för skapande av underlag för program arbetet — a tt direktiven för den år 1969 tillkallade sjukvårdskostnadsutredningen vidgas till a tt utöver erforderliga kostnadsundersökningar o m fatta u ta rb e tan d e av alternativa förslag till fördelning av kostnaderna m ellan stat och kom m un och att sjukvårdskostnadsutredningen därvid erhåller en parlam entarisk förank ring. I m otionen yrkas också att åtgärder skall vidtas för genom förande av system atiserad uppföljning och kvalitetskontroll inom eftervården. E tt yrkande om försöksverksam het med regionala vårdom budsm än behandlas i e tt senare betänkande. M otionsyrkanden om utarbetande av e tt hälso- och sjukvårdspolitiskt program m. m. har fram förts även vid 1969 års och 1970 års riksdagar. S tatsu tsk o tte t har i sina av riksdagen godkända utlåtan d en fram hållit a tt syftet med yrkandena tillgodosetts genom a tt åtgärder genom olika utredningar m. m. vidtagits för a tt skapa erforderligt underlag för form ulering av till sam hällsutvecklingen anpassade nya m ålsättningar inom vårdom rådet. M otionerna har avslagits. F ör närvarande pågår ett m ycket om fattan d e utredningsarbete berörande planeringen av hälso-, sjuk- och socialvården. Sedan riksdagen senast behandlade frågan om ett hälso- och sjukvårdspolitiskt program har socialdepartem entets sjukvårdsdelegation i mars i år tillsatt en särskild arbetsgrupp m ed uppdrag a tt u ta rb e ta och till delegationen redovisa förslag till e tt riksom fattande system med enhetligt uppbyggda sjukvårdsplaner. Vidare har en utredning inom sjukvårdens och social vårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) om riktlinjer för hälso- och sjukvårdsplanering slutförts för k o rt tid sedan och kan i fortsättningen tjäna som underlag för diskussioner om vårdplanering. Med hänsyn till det utredningsarbete som således pågår eller nyligen slutförts på om rådet kan socialutskottet inte biträda m otionen 1 9 7 1 :355 i denna del. Även vid 1970 års riksdag fram fördes e tt m otionsyrkande om att sjukvårdskostnadsutredningen skulle få i uppdrag a tt läm na förslag till olika alternativ för den fram tida vårdfinansieringen och att utredningen därvid skulle ges en parlam entarisk förankring. På hem ställan av sta tsu tsk o tte t avslogs y rkandet. U tsk o ttet uttalad e därvid a tt form erna för den fo rtsatta beredningen av sjukvårdskostnadsfrågorna borde avgöras sedan den tillsatta utredningen slutfört sitt uppdrag a tt lämna grundm ate rial för bedöm ningarna. S ocialutskottet kan inte finna a tt någon om ständighet inträffat sedan föregående år som u tgör skäl till e tt annat ställningstagande. U tsk o tte t får i d etta sam m anhang erinra om a tt riksdagen tidigare i år hem ställt om en skyndsam parlam entarisk utredning rörande kom m unernas ekonom iska situation, varvid kostnads fördelningen m ellan stat och kom m un skall beaktas. I enlighet med det anförda avstyrker socialutskottet m o tionsyrkandet beträffande sjukvårds kostnadsutredningen. En tillfredsställande uppföljning av sjukvården för den enskilde är
beroende av att inform ationen och k om m unikationen fungerar väl mellan de olika läkare och sjukhus som varit engagerade i behandlingen. I ett föregående avsnitt av b etän k a n d et har redovisats förslag och utrednings arbete som syftar till fö rb ättrin g ar i dessa avseenden. Det finns särskilt skäl fram hålla a tt inom socialstyrelsen för närvarande pågår e tt utvecklingsarbete som är avsett a tt leda fram till program för diagnostik och terapi b eträffande olika sjukdom ar och som bl. a. skall om fatta uppföljande åtgärder. Med hänsyn till det pågående utrednings- och utvecklingsarbetet på om rådet är enligt socialutskottets bedöm ning någon åtgärd från riksdagens sida för a tt få till stånd system atiserad uppföljning och kvalitetskontroll inom eftervården in te erforderlig. U tsk o ttet hem ställer A. beträffande en parlam entarisk utredning om ett hälso- och sjukvårdspolitiskt program a tt riksdagen avslår m otionen 1 9 7 1 :355, såvitt nu är i fråga, B. beträffande tilläggsdirektiv till sjukvårdskostnadsutredningen m. m. a tt riksdagen avslår m otionen 1971:355, såvitt nu är i fråga, C. beträffande åtgärder för system atiserad uppföljning och kvali te tsk o n tro ll inom eftervården a tt riksdagen avslår m otionen 1 9 7 1 :35 5, såvitt nu är i fråga.
S tockholm den 26 o k to b e r 1971 På so cialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON
Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Svensson i Kungälv (s), Ham rin (fp), D ahlberg (s), fru Skantz (s), h errar Larsson i Öskevik (c)*, H yltander (fp)*, Å kerlind (m ), Johnsson i B lentarp (s), Andreasson (c)*, fru Marklund (vpk), herrar Bengtsson i G öteborg (c), Nisser (m) och Nilsson i Växjö (s)*.
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
av herrar Ham rin (fp) och H yltander (fp) som anser dels a tt det avsnitt i u tsk o tte ts betänkande som börjar på s. 10 med ” F ör närvarande pågår” och slutar på s. 11 m ed ” eftervården inte erforderlig” bort ha följande lydelse: ” F ör närvarande pågår visst utredningsarbete berörande planerings instrum ent för hälso-, sjuk- och socialvård bl. a. inom en av socialdeparte m entets sjukvårdsdelegation tillsatt särskild arbetsgrupp. Vidare har utredningar inom Spri givit underlag för diskussioner om vårdplanering. Men enbart denna vidareutveckling av planeringsinstrum enten räcker inte
för a tt lösa den ekonom iska kris sjukvården är på väg in i och för a tt skapa en vård som är byggd på prioriteringar. I m o tio n 1971:355 har redovisats en del av de brister, som finns inom vårdom rådet, liksom principer fö r det fo rtsatta planeringsarbetet och de prioriteringar som måste göras. De generella prioriteringarna m åste fastställas på dem okratis ka grunder och bygga på e tt hälso- och sjukvårdspolitiskt program arbete. H ärför behövs bl. a. undersökningar om nuvarande bristom råden, uppskattningar av fram tida vårdbehov, personalbudgeter och kostnads beräkningar, uppgifter som kräver fo rtsa tt utredningsarbete. Program arbetet bör då det gäller de övergripande planerings- och prioriteringsfrågorna ledas av en parlam entariskt sam m ansatt ko m m itté med representa tion även för huvudm ännen. En parlam entarisk beredning av vårdutveck lingen är enligt vår m ening a tt föredra fram för en behandling av centrala planeringsfrågor endast inom socialdepartem entet och socialstyrelsen eller inom av dem tillsatta arbetsgrupper. K ostnadsutvecklingen är av grundläggande betydelse för de fo rtsatta åtgärderna på vårdom rådet. Således har landstingens n etto k o stn ad er för hälso- och sjukvården sexfaldigats u nder 1960-talet, vilket varit avgörande för ökningen av landstingsskatten. Inom ram en för ett program för hälsooch sjukvård är det givetvis nödvändigt a tt finna lösningar på dessa akuta finansieringsproblem . En översyn av huvudm annaskapet för olika vårdform er torde härvid också vara nödvändig. Den sedan 1969 arbetande sjukvårdskostnadsutredningen bör därför få vidgade direktiv om fattande även u tredning och u ta rb e tan d e av alternativa förslag till fördelning av kostnaderna m ellan stat och kom m un för hälso- och sjukvård och närliggande u ppgifter inom socialvården. En uppföljning av vårdens resultat är av största betydelse såväl för den vårdade som för huvudm ännens kvalitetskontroll och kostnadsuppfölj ning. Någon sådan tillfredsställande efterk o n tro ll finns in te för närvaran de annat än för vissa speciella patientgrupper. Den system atiserade uppföljning som förekom m er har så gott som enbart sk ö tts av läkare med forskningsintresse och på deras eget initiativ. Det är angeläget att man åtm instone för behandling av vissa sjukdom styper system atiskt möjliggör en konkret redovisning av dennas resultat även i ekonom iska term er. De vårdinsatser som krävs vid senare förvärrade återfall är av allt a tt döm a större än de som krävs för denna kontinuerliga kontroll. S tatsm akterna bör därför ta ytterligare initiativ, så att denna form av system atiserad uppföljning av behandlingen inom sjukvården kan kom m a till stånd.” dels att u tsk o tte t bort hem ställa ” a tt riksdagen med bifall till m otionen 1971:355, såvitt nu är i fråga, hos Kungl. Maj:t begär A. a tt en parlam entarisk utredning med representation för huvudm ännen tillsätts med uppgift a tt framlägga e tt program för den fo rtsatta utbyggnaden av hälso- och sjukvård sam t närliggande u ppgifter inom socialvården enligt principer som anges i m otionen,
B. a t t , i avsikt a tt skapa underlag för näm nda program arbete, sjukvårdskostnadsutredningens direktiv vidgas till a tt utöver erforderliga kostnadsundersökningar o m fatta u ta rb e tan d e t av alternativa förslag till fördelning av kostnaderna mellan stat och kom m un sam t a tt utredningen därvid ges en parlam entarisk förankring, C. a tt åtgärder vidtas för genom förande av system atiserad uppföljning och kvalitetskontroll inom eftervården enligt vad som anges i m o tio n en .”
G ö te b o r g s O f fs e ttry c k e ri AB, S t h l m 71 .4 41 S