Socialutskottets betänkande i anledning av motioner om upphävande av lagen om tillsättning av fluor till vattenledningsvatten

Socialutskottets betänkande nr 35 år 1971 SoU 1971:35

Nr 35

Socialutskottets betänkande i anledning av m otioner om upphävande av lagen om tillsättning av fluor till vattenledningsvatten.

M otionerna

1 )1 m o tio n e n 1 9 7 1 :1 8 3 av h e rr D ah lb erg m . fl. (s, m ) y rk a s a tt rik sd ag en m å tte b e slu ta a tt i skrivelse till K ungl. M ajit an h ålla om förslag till u p p h ä v a n d e av 1962 års lag o m flu o rid erin g av v a tte n le d n in g sv a tte n .

2 ) 1 m o tio n e n 1 9 7 1 :7 3 5 av h e rr B engtsson i G ö te b o rg m . fl. (c) y rk a s , såvitt n u är i fråga, a tt rik sd a g sb e s lu te t frå n 1 9 6 2 , v ilk et m öjliggör tills ä tta n d e av f lu o r i v a tte n le d n in g sv a tte n , u p p h äv es av rik sd ag en .

I m o tio n e n 1 9 7 1 :1 8 3 a n fö rs a tt d e t vid flu o rid erin g av v a tte n le d n in g s­ v a tte n b lir fråg a om en tv in g a n d e m assm ed icin erin g o c h a t t m ånga m e d icin sk a, te k n isk a och ju rid is k a p ro b le m u p p stå r.

E nligt m o tio n ä re rn a ta la r frä m st två skäl fö r a tt flu o rlag e n b ö r avskaffas.

F ö r d e t fö rs ta , säger m o tio n ä r e rn a , u tg ick såväl d e p a rte m e n ts c h e fe n som riksdagen år 1962 frå n a tt d e n m e d ic in sk a o c h o d o n to lo g is k a ex p e rtise n var p ra k tis k t ta g e t en se om a tt v a tte n flu o rid e rin g u n d e r givna o m s tä n d ig h e te r in te skulle in n e b ä ra några h älso risk er gen o m b iv erk ­ n in g ar. M o tio n ä re rn a fra m h å lle r a tt d en m ed icin sk a s a k k u n s k a p e n n u ­ m era in te är enig om a tt v a tte n flu o rid e rin g är riskfri från h ä ls o s y n p u n k t.

F ö r d e t a n d ra , säger m o tio n ä r e rn a vidare, var flu o rlag e n s tillk o m s t fö rk n ip p a d m e d d e n fö rsö k sv e rk s a m h e t, som p å g å tt i N o rrk ö p in g sedan 1952 m en som a v b ru tits g en o m re g e rin g srä tte n s u tslag den 7 d e c e m b e r 1961 ö v er besvär. R egeringen o ch riksdagen ville g en o m flu o rlag en sk ap a legala m ö jlig h e te r fö r N o rrk ö p in g s stad a tt fo r ts ä tta en v e te n s k a p ­ lig fö rsö k sv e rk s a m h e t som a v b ru tits. M o tio n ä re rn a e rin ra r om u tta la n d e n av d e p a rte m e n ts c h e fe n om a tt flu o rlag e n skulle tilläm p as i N o rrk ö p in g u n d e r y tte rlig a re en fe m å rsp e rio d o ch a tt e fte r d en n a fe m å rsp e rio d f ö r u ts ä ttn in g a rn a skulle vara b ä ttr e a tt b e d ö m a n ö d v ä n d ig h e te n a tt i s tö rre o m f a ttn in g tillgripa v a tte n flu o rid e rin g . M o tio n ä re rn a fram h åller a tt d e n fö rsö k sv e rk sa m h e t som skulle ligga till gru n d fö r sta tsm a k te rn a s m era d e fin itiv a ställn in g stag an d e in te fu llfö ljts o ch a tt de p relim in ära red o v isn in g ar av fö rsö k e n i N o rrk ö p in g åren 1 9 5 2 - 1 9 6 1 , som p ro p . 1 9 6 2 :1 8 2 u tg ic k frå n , visat sig a lltf ö r o p tim istisk a . De m era d efin itiv a red o v isn in g arn a in n e b ä r a tt k a rie sre d u c e rin g e n in te blev avsevärt stö rre g en o m v a tte n flu o rid e rin g än g en o m a n d ra m e to d e r.

M o tio n ä re rn a p å p e k a r avslutningsvis a tt flu o rlag en u tg ö r e tt h in d e r fö r en angelägen d is k u s s io n om sn a b b t v erk an d e m e to d e r, då den k an skapa

R ik sd a g e n 1 9 7 1 . 1 2 sami. N r 3 5

illu sio n e r om e n e ffe k tiv , billig o c h risk fri genväg till b ä ttr e ta n d v å rd . En d ju p lo d a n d e ta n d v å rd s d e b a tt b ö r även in b eg rip a d e n allt vanligare ta n d lo s sn in g ssju k d o m e n , b e trä ffa n d e vilken v a tte n flu o rid e rin g in te anses ha n ågon d ire k t fö reb y g g an d e e ffe k t.

I m o tio n e n 1 9 7 1 :7 3 5 a n fö rs a t t tillsä tta n d e av flu o r i v a tte n le d n in g s­ v a tte n k n a p p a s t k an vara d en rik tig a vägen a tt få till stå n d en b ä ttre ta n d v å rd . D et p å p ek as a tt flu o re n k an ha viss g y n n sam e ffe k t n ä r d e t gäller a tt m o tv e rk a ta n d r ö ta m e d a n den d ä re m o t to r d e vara h e lt v e rk ­ ningslös n ä r d e t gäller d en o ck så allvarliga ta n d lo ssn in g ssju k d o m e n .

M o tio n ä re rn a p å p e k a r vidare a tt m an in te kan b o rtse frå n a tt tills ä tta n ­ de av flu o r i v a tte n le d n in g sv a tte n kan m e d fö ra sk ad ev erk n in g ar på vissa d elar av b e fo lk n in g e n .

M o tio n ä re rn a fra m h å lle r a tt e n lig t deras m en in g b ö r d e t vara varje m ä n n isk as en sak om b eh an d lin g m ed flu o r i sy fte a tt fö reb y g g a karies skall ske. T ills ä tta n d e t av flu o r i d ric k sv a tte n m åste b e tr a k ta s som e tt in g rep p i d en p erso n lig a in te g rite te n .

E tt i m o tio n e n 1 9 7 1 :7 3 5 fra m fö rt y rk a n d e om tills ä tta n d e t av en u t­ re d n in g , som d ra r u p p rik tlin je rn a fö r e t t a llm ä n t ta n d h ä lso v å rd sp ro g ra m , h a r b e h a n d la ts i s o c ia lu ts k o tte ts b e tä n k a n d e 1 9 7 1 :5, p u n k t 2 3.

Fluorens förek om st m. m.

F rå n p ro p . 1 9 6 2 :1 8 2 m ed fö rslag till lag om tillsä ttn in g av flu o r till v a tte n le d n in g sv a tte n återges fö lja n d e .

F lu o r är e tt g ru n d ä m n e , som i n a tu r e n fö re k o m m e r k o m b in e ra t m ed o lik a a n d ra ä m n e n som flu o rfö re n in g a r. M ängden flu o r i jo rd s k o rp a n h ar av o lik a u n d e rs ö k a re angivits till 0 , 0 3 - 0 ,0 8 p ro c e n t. F lu o re n fö re k o m ­ m er ö v ervägande i fo rm av flu o rit eller flu ssp a t, a p a tit o ch k ry o lit m en o ck så i en rad a n d ra m ineral. V u lk a n isk a b e rg a rte r o c h lava är i regel flu o rrik a . Av de lösa jo r d a rte rn a h a r g lim m errik lera d en h ö g sta flu o rh a l­ te n , u p p till 0 ,7 5 p ro c e n t. H a v sv a ttn e ts flu o rh a lt u p p g å r i o c e a n e rn a till 1 — 1,4 p p m (p a rts p er m illio n , dvs. e tt m illigram p e r k ilo g ram ). Y tv a tte n i in sjö ar o c h flo d e r h a r låg flu o rh a lt, 0 , 1 - 0 , 2 p p m . I grävda b r u n n a r m ed v a tte n från san d - eller gruslager är v a ttn e t likaså i regel flu o rfa ttig t, m ed a n v a tte n frå n g lim m errik a le ro r k an h å lla 0 , 5 - 1 p p m flu o r o ch m era. K ällv atten o ch v a tte n frå n d ju p b o rra d e b ru n n a r är o fta flu o rrik t. I m in e ra lv a tte n u p p g å r ej sällan flu o rh a lte n till 2 - 5 p p m .

I a llm ä n h e t h a r d e t v a tte n som i v årt lan d an v än d es till d ry c k o ch fö r h u sh å llsä n d a m å l låg flu o rh a lt. M an h a r b e rä k n a t a tt o m k rin g 9 4 p ro c e n t av tä to rts b e fo lk n in g e n i Sverige tillh a n d a h å lls v a tte n le d n in g sv a tte n m ed lägre flu o rh a lt än 1 p p m o ch a tt o m k rin g 64 p ro c e n t av sam m a b e fo lk n in g få r v a tte n le d n in g sv a tte n , vars flu o rh a lt u n d e rs tig e r 0 ,2 p p m . B land de o r te r , d ä r v a tte n le d n in g sv a ttn e t h a r h ög flu o rh a lt, m å n äm n as E sk ilstu n a , H elsin g b o rg o ch U ppsala.

F lu o rh a lte n i v ä x te r är i regel låg o c h påv erk as föga av v a ria tio n e r i jo rd e n s flu o rh a lt. Av de v ä x td e la r som vanligen fö rtä re s h a r té d en h ö g sta flu o rh a lte n , 1 0 —4 0 0 mg p er kg t o r r t té. P o ta tis in n eh åller 0 ,8 5 m g flu o r p e r kg sa m t ä p p le n , k ål o ch sallad 0 ,0 5 —0 ,0 8 m g p er kg. I fråga om an im ala p r o d u k te r är d e t frä m st sk e le tte ts d elar och skalen från h avsdjur so m ä r flu o rrik a . M ju k d elar o c h k ro p p s v ä tsk o r h a r låg flu o rh a lt. E nligt b e rä k n in g a r u tf ö r d a vid sta te n s in s titu t fö r fo lk h älsan u p p g å r flu o rh a lte n

i d en a llm än n a svenska k o ste n till i g e n o m s n itt 0,9 mg p e r 3 0 0 0 k alo rier, som är en n o rm al daglig k a lo rifö rb ru k n in g fö r en v u x en p erso n i vårt land.

V id vissa in d u striella p ro cesser, frä m st i jä rn v e rk , alu m in iu m v e rk , te g e lb ru k , g lasb ru k o ch fa b rik e r fö r fo sfa tg ö d se lm e d e l, b o rtg å r flu o rid e r m ed rö k g asern a. G asern a kan d ire k t eller e fte r n e d sp o ln in g m ed n e d e r­ b ö rd e n p åv erk a d e t organiska livet i om givningen.

F lu o rid e rn a är giftiga. I en m ed s tö d av g iftfö ro rd n in g e n u p p rä tta d vägledande fö rte c k n in g öv er g ifte r och vådliga ä m n e n u p p ta s flu o r såsom e x e m p e l på g ift. Till de v atten lö slig a flu o rid e rn a h ö r bl. a. n a triu m flu o rid.

S edan 1 9 2 0 -talet h a r en rad u n d e rs ö k n in g a r g e n o m fö rts , frä m st i A m erikas F ö re n ta S ta te r, rö ra n d e fö rh å lla n d e t m ellan m än g d en flu o r i d ric k sv a tte n och frek v en sen ta n d k a rie s h o s p e rso n e r som d ru c k it v a ttn e t. L itte ra tu re n om flu o re n s e g en sk ap er in o m o d o n to lo g i o c h allm än fy sio ­ logi ö v ersteg red an fö r åtskilliga år sed an 7 0 0 0 a rb e te n . U n d e rs ö k ­ n in g arn a sk ed d e från b ö rjan i o r te r , som h a d e av n a tu re n flu o rrik t v a tte n . F ö r a tt stu d e ra inverkan på tä n d e rn a o c h a n d ra fy siologiska v erk n in g ar av tillsats av flu o rid e r till d ric k sv a tte n p å b ö rja d e s 1945 flu o rerin g av d ric k s v a ttn e t i bl. a. sta d e n G ran d R ap id s, M ichigan, U SA , m ed den närb eläg n a sta d e n M uskegon som k o n tr o llo r t, o ch i sta d e n N ew b u rg h , New Y o rk , m ed sta d e n K ingston som k o n tr o llo rt. S ed erm era h ar lik n a n ­ de fö rsö k igångsatts i a n d ra s tä d e r i U SA sam t även i a n d ra länder. U n d ersö k n in g a rn a h ar i de flesta fall n u m e ra slu tfö rts o ch re su lta te n har o ffe n tlig g jo rts.

De flesta v e te n sk a p sm ä n , som s tu d e ra t flu o re n s inv erk an på tä n d e rn a , anser sig ha k o n s ta te ra t a tt en högre flu o rh a lt än n o rm a lt i d ric k sv a tte n m e d fö r en b e ty d a n d e k a rie sre d u k tio n . S am tid ig t h ar m an fu n n it a tt flu o rh a lte n i v a ttn e t kan fram k alla d e n ta l flu o ro s, dvs. en p e rm a n e n t m issfärgning eller fläck n in g av tä n d e rn a i fo rm av v ita eller b ru n a em aljfläck ar. E m aljflu o ro sen in d elas vanligen i fy ra h u v u d k lasser: 1) m y c k e t lätt, dvs. sm å p a p p ersv itg flä c k a r öv er en m in d re del av em a ljy ta n , i regel ia k tta g b a ra e n d a st vid n ärm are u n d e rs ö k n in g ; 2) lätt, dvs. stö rre o g e n o m sk in lig a y to r , som tä c k e r in till h ä lfte n av e m a ljy ta n ; 3 ) m å ttlig , dvs. fö re k o m st även av b ru n fä rg a d e p a rtie r in o m em aljen ; sam t 4 ) sta rk flu o ro s, dvs. fö ru to m lä tta re fo rm e r o ck så rå y ts tr u k tu r sam t g ro p a r eller få ro r i em aljen.

Då d e t gäller flu o re n s fy siologiska v erk n in g ar h ar ta lrik a u n d e rs ö k ­ n in g ar red o v isats rö ra n d e flu o re n s fö rd e ln in g och o m s ä ttn in g i k ro p p e n , flu o re n s u ts ö n d rin g sam t flu o ru p p la g rin g e n i ben och tä n d e r. De to x isk a (gift-) e ff e k te rn a av flu o r h ä n fö r sig frä m st till flu o re n s k a ra k tä r av e n z y m g ift, dvs. dess h ä m m a n d e e ffe k t på de k em iska su b s ta n se r, som m ed v erk ar vid o m sä ttn in g e n av n ärin g säm n e n i k ro p p e n , frä m st äggvita, fe tt och k o lh y d ra t. K ro n isk t to x isk a flu o rv e rk n in g a r kan i fö rsta h an d v än tas i s k e le tte t, d är up p lag rin g av flu o r äger ru m , och i n ju ra rn a , d är flu o r k o n c e n tre ra s. D en k ro n is k t in v alid iseran d e flu o ro se n k ara k te rise ra s huv u d sak lig en av o ste o sk le ro s (b e n f ö rtä tn in g m ed fö rm in s k n in g av m ärg­ rum o ch b en k a n a le r). 1 fråga om n ju rs k a d o r är d e t n ju rin fla m m a tio n e r o ch ste n b ild n in g i n ju ra rn a som tilld rag it sig intresse. Man har vidare m isstä n k t a tt flu o r skulle k u n n a k o n k u rre ra m ed jo d i s k ö ld k ö rte ln och d ärig en o m påverka o rg a n e ts fu n k tio n . U n d e rsö k n in g a r h a r vidare sk e tt an g åen d e flu o rh a lte n i m o d e rk a k a n från gravida k v in n o r fö r a tt u tr ö n a om o ch i så fall h u r m y c k e t av flu o rid e rn a som övergår till fo s tre t.

A ndra fo rm e r än v a tte n flu o re rin g fö r a tt u tn y ttja flu o re n s kariesh äm m an d e e ffe k t h a r p rö v ats. F ö rsö k h a r sålu n d a s k e tt m ed lokal flu o rid b e h an d lin g g en o m pensling av tä n d e r n a , m u n sk ö ljn in g och ta n d b o rs tn in g

m ed flu o rid lö sn in g a r. Särskilt p en slin g m ed flu o rp re p a ra t h ar givit en avsevärd k a rie s re d u k tio n , som d o ck visat sig b e stå en d ast u n d e r b eg rän ­ sad tid e fte r b e h an d lin g en . B eh an d lin g en b ö r d essu to m ske u n d e r sa k k u n n ig överv ak n in g och är d ä rf ö r p e rso n a lk rä v a n d e . V idare har u n d e rs ö k n in g a r u tf ö r ts an g åen d e flu o rtillfö rs e l gen o m ta b le tte r, b en m jö l och flu o re ra d e livsm edel, såsom k o k s a lt, m jö lk eller m jöl. S istn ä m n d a u n d e rs ö k n in g a r h a r h ittills in te givit så d a n a re s u lta t a tt flu o rtillfö rse l på dessa vägar sy n es fö r n ärv aran d e k u n n a k o m m a i fråga som m assp ro fy lak tisk t m edel.

Gällande bestäm m elser

L agen (1 9 6 2 :5 8 8 ) o m tillsä ttn in g av flu o r till va tte n le d n in g sv a tte n

Lagen, som an to g s år 1962 (p ro p . 1 9 6 2 :1 8 2 , 2L U 4 0 ) o c h trä d d e i k ra ft den 1 ja n u a ri 1963, b e m y n d ig a r K ungl. M aj:t eller d en m y n d ig h e t som K ungl. M aj:t b e stä m m e r a tt e f te r fra m stä lln in g av k o m m u n m edge, a tt flu o r få r på de villk o r, som fö resk riv s i m e d g iv an d et, i k ariesfö reb y g gande sy fte tillsä tta s v a tte n som in o m k o m m u n e n tillh a n d a h å lls gen o m allm än anläggning fö r v a tte n fö rsö rjn in g . Med s tö d av lagen h a r K ungl. M aj:t d en 13 m aj 1966 m edgivit a tt flu o r får i k a rie sfö re b y g g a n d e sy fte tills v idare in till u tg ån g en av år 1971 sä tta s till v a tte n , so m in o m N o rrk ö p in g s sta d tillh a n d a h å lls g en o m d e t en a av stad en s två v a tte n le d ­ n in g ssy stem . Såsom v illk o r fö r m e d g iv an d et h a r K ungl. M aj:t m e d d e la t vissa angivna fö re s k rifte r, bl. a. rö ra n d e flu o rh a lte n , d e t te k n is k a g e n o m ­ fö ra n d e t o ch k o n tr o lle n av v e rk sa m h e te n sa m t rö ra n d e o d o n to lo g is k a o c h m e d ic in sk a u n d e rsö k n in g a r. V idare h a r K ungl. M aj:t d e n 2 2 m ars 1968 m edgivit a tt flu o r får — på de villk o r som so cialsty relsen i varje särsk ilt fall fö re sk riv e r — i k ariesfö reb y g g an d e sy fte tills vidare tillsä tta s v a tte n , so m in o m L a n d sk ro n a , V ästerås o ch F alu n tillh a n d a h å lls genom resp ek tiv e stad s v a tte n le d n in g ssy s te m .

F rån so cialsty relsen h a r in h ä m ta ts a tt N o rrk ö p in g s, L an d sk ro n as, V ästerås o c h F a lu n s k o m m u n e r d o c k ä n n u in te till sty relsen in k o m m it m ed n ä rm a re u tre d n in g om h u r de avser a tt u p p fy lla av sty relsen u p p stä lld a v illk o r fö r d en av K ungl. M aj:t m edgivna v a tte n flu o rid e rin g e n .

S edan K ungl. M aj:t år 1968 b em y n d ig at so cialsty relsen a tt e fte r h ö ra n d e av d en år 1967 in rä tta d e flu o rk o m m ittd n läm na så d a n t m edgi­ vande som avses i 1962 års lag, h a r sty re lse n d en 3 0 april 1969 läm n at m edgivande till v a tte n flu o rid e rin g å t S to c k h o lm s tra k te n s v atten v erk sfö rb u n d ( e t t k o m m u n a lfö rb u n d ) b e trä ffa n d e G ö rv äln v erk et. D e tta b eslut har ö v erk lag ats. B esvärsm ålet h a r ä n n u in te slu tlig t avgjorts. K ungl. M aj:t avvaktar y ttra n d e i m å le t från so cialsty relsen .

H os so cialsty relsen ligger fö r n ärv aran d e fra m stä lln in g a r o m v a tte n ­ flu o rid e rin g av F rö s ö , G ävle, H ässleholm s, K arlstad s, K ristian stad s o ch Y stads k o m m u n e r. F le rta le t av dessa k o m m u n e r h a r ä n n u in te till so cialsty relsen in k o m m it m ed av sty re lse n b eg ärd a k o m p le tte ra n d e u tr e d ­ ningar.

In te n åg o n k o m m u n h a r således ä n n u m ö jlig h e t a tt ig ån g sätta v a tte n ­ flu o rid erin g .

Viss annan la g stiftn in g

B estäm m elser rö ra n d e b e s k a ffe n h e te n av v a tte n till d ry c k , m atlag n in g m. m. fin n s i h älso v ård sstad g an (1 9 5 8 :6 6 3 ), livsm edelsstadgan (1 9 5 1 : 8 2 4 ) sa m t d en år 1971 a n ta g n a livsm edelslagen ( 1 9 7 1 :5 1 1), vilken trä d e r i k r a f t d e n 1 ja n u a r i 1972 o c h d å jä m te tillä m p n in g sfö re sk rifte r k o m m e r a tt e rs ä tta livsm edelsstadgan.

D ä re m o t in n e h å lle r lagen (1 9 7 0 :2 4 4 ) o m a llm ä n n a v a tte n - o c h av­ lo p p san läg g n in g ar in te några b estä m m e lse r om k v a lite te n på d e t v a tte n , som tillh a n d a h å lls g e n o m såd an anläggning.

I hälsovårdsstadgan u p p ta s i 3 k a p . o m b o sta d d en grundläggande b estä m m e lse n , a tt b o sta d slä g e n h e t skall ha lä tt tillgång till v a tte n i e rfo rd e rlig m ängd o c h av tillfre d sstä lla n d e b e sk a ffe n h e t till d ry c k , m a t­ lagning o c h a n d ra h u sh å llsä n d a m å l (1 9 §). I 6 kap. fin n s fö re s k rifte r om v a tte n fö rsö rjn in g o c h v a tte n u n d e rs ö k n in g m. m.

E nligt d e fin itio n e n på livsm edel i livsm edelsstadgan är vanligt d rick s­ v a tte n in te a tt b e tr a k ta som livsm edel. D ä re m o t h ä n fö re s såväl läske­ d ry c k e r so m icke s ö ta d e , k o lsy ra d e m in e ra lv a tte n h e lt u n d e r livsm edels­ stad g an .

I 3 § livsm edelsstadgan fö resk riv s em ellertid a tt vara eller ä m n e — däri in b e g rip n a v a tte n o c h is — som a n v än d s vid fram ställn in g eller b ere d n in g av livsm edel fö r avsalu eller servering, får in te vara av såd an b e sk a ffe n h e t eller tillfö ra s u n d e r såd an a fö rh å lla n d e n eller i såd an m än g d , a t t d e t fär­ diga liv sm ed let kan a n ta s bli sk ad lig t a tt fö rtä ra eller eljest o tjä n lig t till m ä n n isk o fö d a .

E nligt d en n ya livsm edelslagen ( j ä m f ö r p ro p . 1 9 7 1 :6 1 , Jo U 4 1 ) skall m ed livsm edel fö rstå s m atv ara, d ry ck esv ara, n ju tn in g s m e d e l eller a n n an vara so m är avsedd a tt fö rtä ra s av m ä n n isk o r m ed u n d a n ta g av vara på vilken lä k e m e d e ls fö ro rd n in g e n (1 9 6 2 :7 0 1 ) äger tillä m p n in g (1 §). En ko n sek v en s av d en n a d e fin itio n är a tt d ric k sv a tte n u n d e rk a s ta s livsm e­ delslagen.

D en n y a livsm edelslagen in n e h å lle r b e stä m m e lse r o m livsm edels be­ sk a ffe n h e t, h a n te rin g , m ä rk n in g o c h salu h ållan d e. V id are in n e h å lle r lagen regler o m p erso n alh y g ie n , livsm edelslokal o ch tillsy n . I fö rh å lla n d e till n u v aran d e b estä m m e lse r sk ärp s fö re s k rifte rn a om liv sm ed elstillsatser o ch b erik n in g sm ed el. V idare b lir d e t m ö jlig t a tt m e d d e la strän g are fö re sk rif­ te r i fråga om b e k ä m p n in g sm e d e l, kvicksilver o c h a n d ra frä m m a n d e ä m n e n i livsm edel.

E nligt den n y a lagen få r livsm edel som salu h ålls in te h a sådan s a m m a n sä ttn in g eller b e sk a ffe n h e t i övrigt a tt d e t k an a n ta s vara skadligt a tt f ö r tä ra , s m ittfö ra n d e eller eljest o tjä n lig t till m ä n n isk o fö d a (5 §). S om liv sm ed elstillsats få r an v än d as e n d a st tillsa ts som g o d k ä n ts fö r liv sm ed let i fråga, o m ej K o n u n g en eller m y n d ig h e t som K onu n g en b e stä m m e r fö resk riv er a n n a t. F råga om g o d k ä n n a n d e prö v as av m y n d ig ­ h e t som K onu n g en b e stä m m e r. G o d k ä n n a n d e k a n fö ren as m ed villkor (6 §). Ä r d e t av särsk ild b e ty d e lse frå n hälso- eller n ä rin g ssy n p u n k t eller fö r a tt tillgodose k o n s u m e n tin tre s s e t, k an K o n u n g en eller m y n d ig h e t

som K o n u n g en b e s tä m m e r fö resk riv a b e stä m d sa m m a n sä ttn in g eller b e sk a ffe n h e t i ö vrigt (liv sm e d e lssta n d a rd ) fö r livsm edel av visst slag (7 §). Livsm edelslagen in n e h å lle r e m e lle rtid en u n d a n ta g sb e stä m m e lse o m v a t­ te n av in n e h å ll a t t lagen i fråga o m v a tte n gäller e n d a s t i den m ån d en ej s trid e r m o t vad so m ä r sä rsk ilt fö re sk riv e t om v a tte n i a n n a n fö r fa ttn in g (4 §). D e p a rte m e n ts c h e fe n a n fö rd e i p ro p . 1971:61 (s. 185) a tt tills ä tt­ ning till v a tte n av bl. a. flu o r o ch k lo r in te avsågs bli reg lerad av livsm e­ delslagen o ch dess tilläm p n in g sb estäm m elser.

Tidigare riksdagsbehandling m. m.

O m fa tta n d e u n d e rs ö k n in g a r om flu o rid e rs k ariesfö reb y g g an d e v erk an h ar sed an m itte n av 1 9 4 0 -ta le t u tf ö rts särsk ilt i A m erik as F ö re n ta S ta te r. Ä ven i v å rt lan d h a r flu o re n s v erk n in g ar på tä n d e r n a u n d e rs ö k ts i o m rå d e n m ed n a tu rlig t fö re k o m m a n d e högre flu o rh a lt i d ric k v a tte n . G en o m m e d ic in a lsty re lse n s fö rso rg h a r vidare å ren 1953 o ch 1958 v e rk ­ s tä llts sa k k u n n ig u tre d n in g a r i ä m n e t, g ru n d a d e på u tlä n d s k a o c h svenska u n d e rs ö k n in g sre su lta t. M ed hänvisning till 1958 års u tre d n in g h e m s tä lld e m e d icin alsty relsen sam m a å r a tt k o m m u n e r, som ö n sk a d e flu o rid e ra s itt v a tte n le d n in g sv a tte n , skulle k u n n a få tillstå n d d ä rtill p å vissa villkor. R e­ m issb eh an d lin g en av fra m stä lln in g e n visade e m e lle rtid a tt läm p lig h e te n av flu o rid e rin g av v a tte n le d n in g sv a tte n var a lltf ö r o m s trid d fö r a tt n åg o n la g stiftn in g i ä m n e t skulle k u n n a k o m m a i fråga. E f te r sam råd m ed m e d icin alsty relsen fick d ä rf ö r ä re n d e t vila tills vidare. F o r ts a tta u n d e r­ sö k n in g ar skulle ske i m e d ic in a lsty re lse n s regi i sy fte a tt söka fin n a a n d ra vägar a t t tillfö ra i fö rs ta h a n d b arn och u n g d o m flu o r.

På lo k a lt in itia tiv p å b ö rja d e s år 19 5 2 flu o rid e rin g av d ric k sv a tte n i N o rrk ö p in g . F lu o rid e rin g e n d är a v b rö ts e m e lle rtid i b ö rja n av år 1962 sedan re g e rin g srä tte n i u tslag d en 7 d e c e m b e r 1961 fu n n it å tg ä rd e n in n e b ä ra m issfö rh ållan d e i h ä lso v ård sh än seen d e. T ill s tö d fö r u p p f a t t­ n in g en , a tt flu o rid e rin g e n m e d fö rd e m issfö rh ållan d e i h älso v ård sh än seen ­ de å b e ro p a d e s i u ts la g e t tre o m s tä n d ig h e te r. F lu o rid e rin g e n sk ed d e in te fö r a tt re n a v a ttn e t eller eljest göra d e t läm p lig t såso m dricks- o c h h u sh å llsv a tte n u ta n i a n n a t sy fte . D et k u n d e in te u te s lu ta s, a tt den ifråg av aran d e flu o rid e rin g e n k u n d e frå n h ä ls o s y n p u n k t m ed fö ra risk er eller o lä g e n h e te r fö r d e m , som var hänvisade till a t t an v än d a d e t sålu n d a b e h a n d la d e v a ttn e t. V id are blev gen o m d e t s ä tt, på v ilk et d e t m ed flu o r tillsa tta v a ttn e t tillh a n d a h ö lls, m ö jlig h eten a tt u n d v ik a a n v än d n in g e n av så d a n t v a tte n b e ta g e n d e m , so m så ö n sk ad e.

H älso v ård sn äm n d en i N o rrk ö p in g h e m stä lld e år 1962 h o s K ungl. M aj:t o m tillstå n d a t t f o r ts ä tta v a tte n flu o rid e rin g e n i s ta d e n å tm in s to n e y tt e r li­ gare fem år. D en n a a n sö k a n blev fö re m å l fö r rem issb eh an d lin g . H ä re fte r fram la d e K ungl. M aj:t vid h ö strik sd ag en sam m a å r p ro p . 1 9 6 2 :1 8 2 m ed förslag till lag om tills ä ttn in g av flu o r till v a tte n le d n in g sv a tte n .

F öredragande d e p a r te m e n ts c h e fe n a n fö rd e bl. a. fö ljan d e.

Av vad jag tid ig a re a n fö r t to r d e v idare fram gå a tt en f ö r u ts ä ttn in g fö r v a tte n flu o re rin g m å ste vara, a tt d e n g e n o m fö rs u n d e r b etry g g a n d e te k ­ nisk k o n tro ll. F ö re s k rif te r m å ste sålu n d a ges b e trä ffa n d e h a n d h a v a n d e t av flu o rid e rn a , fö r fa ra n d e t vid tillsä ttn in g av dem , o m fa ttn in g e n av prov­ tag n in g på v a ttn e t o c h an aly s av p ro v en , å tg ä rd e r vid ö v erd o serin g o ch lik n a n d e p ro b le m . V id are b ö r som v illk o r fö r v a tte n flu o re rin g gälla a tt en k o n tin u e rlig k o n tr o ll sk e r rö ra n d e såväl de o d o n to lo g is k a som de m ed i­ cin sk a v erk n in g arn a av flu o rtillfö rs e ln . S åd an a u n d e rs ö k n in g a r b ö r o m fa t­ ta in te bara b a rn o ch u n g d o m u ta n också p e rs o n e r i äld re åld ersg ru p p er. H ärig en o m b ö r m an på längre s ik t k u n n a klarlägga bl. a. flu o re n s o d o n ­ to lo g isk a e ffe k t i å ld ra rn a ö v er 2 0 år.

E rfa re n h e te rn a av flu o re rin g i v årt lan d ä r beg rän sad e. D et ä r d ä rfö r enligt m in å sik t angeläget a tt in te red an på frågans n u v a ra n d e stad iu m ö p p n a generell m ö jlig h e t fö r k o m m u n e r a tt flu o re ra s itt v a tte n le d n in g s­ v a tte n . In te m in st b e trä ffa n d e d e t tek n isk a fö r fa ra n d e t vid v a tte n flu o re ­ ring sa m t k o n tr o lle n ö v er flu o re n s h a n d h a v a n d e o ch flu o rk o n c e n tra ­ tio n e n i e tt v a tte n le d n in g s n ä t krävs vidgade e rfa re n h e te r, in n a n allm än ­ giltiga fö re s k rifte r kan u tfä rd a s. E rfa re n h e te r på dessa och a n d ra o m rå ­ d en b ö r enligt m in m en in g v in n as g enom a tt v a tte n flu o re rin g tillä te s e n ­ dast på e tt m in d re a n ta l o r t e r o ch u n d e r o m f a tta n d e k o n tr o ll i de h ä n ­ seen d en som jag tid ig are b e rö r t. V idgade m ö jlig h e te r a tt flu o re ra v a tte n ­ le d n in g sv a tte n b ö r ö p p n a s e n d a s t e fte r h a n d som e tt sä k ra re u n d erlag erhålles fö r b e d ö m n in g e n av de m ed å tg ärd en fö rb u n d n a p ro b le m e n .

I s itt av rik sd ag en g o d k ä n d a u tlå ta n d e ( 2 L U 1 9 6 2 :4 0 ) ö v e r p ro p o si­ tio n e n jä m te i ä m n e t väcka m o tio n e r a n fö rd e andra la g u ts k o tte t, som till­ s ty rk te p ro p o s itio n e n , bl. a. fö ljan d e.

B land fa c k m ä n n e n på o m rå d e t rå d e r n u m e ra p ra k tis k t ta g e t fu llstän d ig e n ig h e t o m a t t flu o r h a r en avsevärd k a rie sh ä m m a n d e e ffe k t. Som e x e m p e l k an n ä m n a s a t t m an i N o rrk ö p in g e rh å llit en k a rie sre d u k tio n på 5 2 ,4 p ro c e n t h o s sjuåriga b a rn , so m sed an fö d seln tillh a n d a h å llits d ric k sv a tte n m ed e n flu o rh a lt av o m k rin g e t t m g p er lite r. H os 14-åriga b a rn , som frå n sju å rså ld e rn e rh å llit så d a n t d ric k sv a tte n , var k ariesred u k tio n e n 3 1 ,4 p ro c e n t. De r e s u lta t som u p p n å tts är såd an a a t t de enligt u ts k o tte ts m en in g i o c h fö r sig väl m o tiv e ra r a tt fö rsö k m ed d rick sv atten flu o rerin g fo rts ä tte s .

I d en o ffe n tlig a d e b a tte n i fråg an om v a tte n flu o re rin g h a r em ellertid tv å s y n p u n k te r m ed sk ärp a fra m h å llits m o t flu o rerin g en . D els h a r m an u n d e rs tru k it d e t m o m e n t av tv ån g fö r den en sk ild e so m ligger i a tt han b etag e s m ö jlig h e te n a t t an v ä n d a v a tte n u ta n flu o rin b la n d n in g o c h dels h ar m an u tta la t fa rh å g o r fö r de h älso risk er so m k an vara fö re n a d e m ed daglig k o n s u m tio n av flu o r, in te m in st m ed h ä n sy n till a tt k o n su m tio n e n av d ric k sv a tte n o c h d ä rm e d o ck så av flu o r k a n an tag a s variera in o m vida gränser. I m o tio n e r n a 1:756 o c h 11:911, 1:757 o ch 11:913, 1:758 o ch 11:914, 11:912 sa m t 11:915 y rk a s på g ru n d av h u v u d sak lig en de n ä m n d a sy n p u n k te rn a avslag å p ro p o s itio n e n .

E nligt u ts k o tt e ts m en in g är d e t en n a c k d e l m ed flu o rerin g av v a tte n le d n in g sv a tte n a t t d en b e sk ä r d en en sk ild es v a lfrih e t i fråga om flu o rk o n s u m tio n . A n d ra m e to d e r f ö r flu o rtillfö rs e l såsom pensling av tä n d e rn a , m u n sk ö ljn in g a r eller ta n d b o rs tn in g m ed flu o rp re p a ra t är ej b e h ä fta d e m ed d e n n a o lä g e n h e t o c h är d ä rf ö r u r d e n n a s y n p u n k t a tt fö red rag a fra m fö r flu o re rin g av d ric k sv a tte n . E m ellertid h a r, såvitt fra m ­ går av de h ittills red o v isad e fö rs ö k s re s u lta te n , v a tte n flu o re rin g e n visat sig till sin e ffe k t vara lå n g t överlägsen övriga m e to d e r. Med h än sy n

till d e n avsevärda sam hälleliga n y tta n av å tg ä rd e n an ser u ts k o tt e t d ä rfö r, tr o ts d en n a c k d e l som ligger i tv å n g s m o m e n te t, a tt m an icke av den n a a n led n in g b ö r avstå frå n v a tte n flu o re rin g . U ts k o tte t vill em e lle rtid i d e tta sam m an h an g u n d e rs try k a b e ty d e lse n av f o r ts a tt fo rsk n in g liksom v ik te n av a tt fö rs ö k e n m ed in d iv id u ell flu o rb e h a n d lin g fo rts ä tte s .

B e trä ffa n d e de h älso risk er so m k an vara fö re n a d e m ed daglig flu o rk o n ­ su m tio n i d en o m f a ttn in g so m k a n k o m m a i fråga g en o m d en föreslagna v a tte n flu o re rin g e n h a r u n d e r d e n tid flu o rfrå g a n varit fö rem ål fö r u p p m ä rk s a m h e t i v årt lan d av m ed icin sk e x p e rtis u tta la ts v itt skilda u p p fa ttn in g a r. U p p m ä rk s a m h e te n synes därvid ha v arit in r ik ta d dels på v erk n in g ar som u p p k o m m e r på e t t re la tiv t tid ig t sta d iu m såsom den d e n ta la flu o ro se n , dvs. m issfärgning eller flä c k n in g av tä n d e rn a , o ch dels på senare fra m trä d a n d e v e rk n in g a r, d ä r b e fa ra d e sjukliga fö rä n d rin g a r i s k e le tt o c h n ju ra r h a r s t å tt i c e n tru m fö r in tre ss e t. N u m era h a r em ellertid e n p ra k tisk t ta g e t en h ällig svensk o d o n to lo g is k o c h m ed icin sk e x p e rtis fö rk la ra t, a tt v u n n a e rf a re n h e te r av flu o re n s v erk n in g ar in te ger belägg fö r a tt långvarig daglig k o n s u m tio n av flu o r i de sm å d o se r, so m k o m m er i fråga vid v a tte n flu o re rin g , sk u lle m e d fö ra h älso risk er. Med h än sy n till d en s tå n d p u n k t e x p e rtise n så lu n d a n u m e ra in ta r an ser u ts k o tt e t a tt de b e farad e h älso risk ern a m åste a n tag a s vara så ringa a tt de in te b ö r h in d ra a n ta g a n d e t av lag fö rslag et, som icke h ar a n n a t sy fte än a tt m öjliggöra f o r ts a tt fö rsö k sv e rk sa m h e t m ed v a tte n flu o re rin g .

U ts k o tte t f ö r u ts ä tte r d ärv id , a tt p rö v n in g en av an sö k n in g a r om till­ stå n d till flu o re rin g i s tö rs ta m öjliga u ts trä c k n in g fö rb e h å lle s Kungl. M aj:t o c h i v art fall icke delegeras till an n a n än c e n tra l m y n d ig h e t, sam t a tt tillstå n d icke beviljas a n n a t än e fte r m e d ic in a lsty re lse n s h ö ra n d e i varje särsk ilt fall. U ts k o tte t fä s te r särskild v ik t vid a tt vid tillstå n d sp rö v ­ n in g e n , so m b ö r sk e e fte r re s trik tiv a g ru n d e r, särsk ilt b e a k ta s, a tt v a tte n v e rk e t i fråga är av såd an b e sk a ffe n h e t a t t b e try g g a n d e g aran tier fin n e s fö r a tt flu o rk o n c e n tra tio n e n i v a ttn e t kan hållas på en k o n s ta n t nivå. N oggranna fö re s k rifte r o m fo rtlö p a n d e k o n tr o ll i d e tta avseende b ö r givas. U ts k o tte t vill slu tlig en u n d e rs try k a v ik ten av a tt flu o ren s v erk n in g ar in te b ara på tä n d e rn a u ta n även på h ä ls o tills tå n d e t i övrigt fo r tlö p a n d e v e te n sk a p lig t k o n tro lle ra s vid de f o r ts a t ta fö rsö k m ed v a tte n ­ flu o re rin g som k an k o m m a a tt ske.

U n d e r d e b a tt i riksdagens fö r s ta k a m m a re i sam b a n d m ed b eh a n d lin g ­ en av u ts k o tts u tlå ta n d e t öv er lagförslaget a n fö rd e s ta ts r å d e t Jo h a n sso n , på vars fö red rag n in g fö rslag et a v låtits, bl. a. a tt h a n avsåg a tt v a tte n flu o rid erin g skulle tillå ta s e n d a st i N o rrk ö p in g u n d e r y tte rlig a re en fem års­ p e rio d . E fte r fe m å rsp e rio d e n s slu t b o rd e fö r u ts ä ttn in g a rn a vara avsevärt s tö rre a tt b e d ö m a n ö d v ä n d ig h e te n av a tt i stö rre o m f a ttn in g tillgripa v a tte n flu o rid e rin g som e tt m e d e l i k a m p e n m o t ta n d k a rie s (p ro t. 1962:1:32 s. 2 7 ). M o tsv aran d e u tta la n d e n g jo rd e s ta ts rå d e t Jo h an sso n u n d e r d e b a tt i andra k a m m a ren d ärv id han fö rk la ra d e a tt fra m stä lln in g av a n n a n k o m m u n o m flu o rid e rin g skulle avvisas, såvida in te någ o n tin g alldeles särskilt sk u lle k u n n a p åv erk a in ställn in g en (p r o t. 1962:11:33 s. 125).

V id 1 9 6 6 års h ö strik sd a g fram ställd es i a n d ra k a m m a re n en interpella­ tio n angående e rfa re n h e te rn a av d ric k sv a tte n flu o rid e rin g . I s itt svar, som av läm n ad es d en 22 n o v e m b e r 1 9 6 6 , fra m h ö ll c h e fe n fö r so c ia ld e p a rte ­ m e n te t bl. a. a tt e rfa re n h e te n visat a tt flu o r h a r en k la rt k ariesh äm m an d e v e rk a n , a tt in o m b a rn ta n d v å rd e n goda re s u lta t n å tts m ed p ensling och

sk ö ljn in g m ed flu o r sa m t a t t d en s tö rs ta e ffe k te n erh ålls om m an k o m b in e ra r sistn ä m n d a m e to d e r m ed flu o rid e rin g av d ric k sv a tte n . E nligt d e p a rte m e n ts c h e fe n s m en in g k u n d e d e t m ed s to r sä k e rh e t sägas a t t d e t in te längre rä d e r n åg o n tv e k sa m h e t m o t flu o rid e rin g u r hälso­ ris k sy n p u n k t.

G en o m b e slu t av K ungl. M aj:t d e n 18 m aj 1967 in r ä tta d e s d en s. k. flu o r k o m m itté n (1 9 7 1 års rik sd ag sb erättelse S 17) såsom rådgivande o rg an fö r frå g o r rö ra n d e tillsä ttn in g av flu o r till v a tte n le d n in g sv a tte n i k a riesfö reb y g g an d e sy fte. E nligt sina d ire k tiv h a r k o m m itté n till u p p g ift bl. a. a tt u ta r b e ta förslag till n o rm e r och anv isn in g ar f ö r tillsä tta n d e av flu o r till v a tte n le d n in g s v a tte n sa m t a tt fo r tlö p a n d e följa u tv eck lin g en på o m rå d e t o c h till K ungl. M aj:t avge de förslag som fö ra n le d s av v u n n a er­ fa re n h e te r. K o m m itté n fram la d e d e n 9 ju n i 1967 förslag till anvisningar fö r g e n o m fö ra n d e t av v a tte n flu o rid e rin g . S ed an fö rslag et rem issb eh an d lats avgav k o m m itté n i d e c e m b e r 1967 y ttr a n d e öv er re m iss u tlå ta n d e n a . A nvisningar i h u v u d sak lig ö v eren sstäm m else m ed fö rslag et h a r år 1968 u tf ä rd a ts av so c ia lsty re lse n , ” F lu o rid e rin g av d ric k s v a tte n ” ( ” M ed d elan ­ d e n från so c ia lsty re lse n ” n r 3).

S p ö rsm ål rö ra n d e tillstån d sg iv n in g en en lig t 1962 års lag var fö re m å l fö r riksd a g sb eh a n d lin g 1 9 6 7 gen o m en in te rp e lla tio n i fö rsta k a m m a re n , besvarad den 25 m aj 1967 av ch e fe n fö r so c ia ld e p a rte m e n te t, o c h i sa m b a n d m ed g en o m g ån g av s ta ts v e rk sp ro p o s itio n e n u n d e r våren 1 9 6 8 (d e b a tt i fö rs ta k a m m a re n d e n 2 0 m ars 1 9 6 8 ).

Vid 1 9 6 8 års riksdag v ä c k te s en m o tio n om u p p h ä v a n d e av lagen o m tillsä ttn in g av flu o r till v a tte n le d n in g sv a tte n . M o tio n ä re rn a h äv d ad e a tt d e t a lltjä m t var ovisst h u ru v id a v a tte n flu o rid e rin g m e d fö rd e h älso risk er eller in te o c h de ville d ä rf ö r a tt flu o rlag e n skulle u p p h äv as. Y ttra n d e n öv er m o tio n e n avgavs e f te r rem isser av so cialsty relsen , Svenska ta n d ­ läk are-sällsk ap et o c h S venska läk aresällsk ap et.

A ndra la g u ts k o tte t, som a v sty rk te m o tio n e n , a n fö rd e i s itt av riks­ dagen g o d k ä n d a u tlå ta n d e (2 L U 1 9 6 8 :5 6 ) bl. a. fö ljan d e.

V id tillk o m s te n av flu o rlag e n övervägdes in g åen d e fråg an om v a tte n flu o rid erin g en s in v erk an på h ä ls o tillstå n d e t. D et k o n s ta te ra d e s a tt en rä tt avvägd tillfö rsel av flu o r till d ric k sv a ttn e t gav en avsevärt m in d re frek v en s av ta n d k a rie s i tr a k te r d ä r flu o rh a lte n i v a ttn e t av n a tu r e n v ar låg sam t vidare a tt d ric k sv a tte n flu o rid e rin g enligt d ittillsv a ra n d e e rf a re n h e te r som m a s s p ro fy la k tisk t m ed el var överlägsen a n d ra m e to d e r a tt föreb y g g a karies. S ta ts m a k te rn a fa n n också m o t b a k g ru n d av u tta la n d e n av en p ra k tis k t ta g e t enhällig svensk o d o n to lo g is k o ch m e d ic in sk e x p e rtis, a tt de från vissa håll b e fa ra d e h ä lso risk e rn a m å ste an tag a s vara så ringa, a tt de in te b o rd e h in d ra a n ta g a n d e t av lagen.

De in s ta n se r som avgivit re m iss y ttra n d e n öv er fö re v a ra n d e m o tio n , näm ligen so cialsty relsen , Svenska ta n d lä k a re -sä llsk a p e t o ch S venska läk a­ resällsk ap et, ä r eniga om a tt d e t in te e f te r lagens tillk o m s t fram la g ts n åg o t v e te n sk a p lig t rö n , som skulle gö ra d e t m o tiv e ra t a tt u p p h ä v a lagen. I rem issvaren fra m h å lle s tv ä rto m a tt en del g y n n sa m m a e ff e k te r av v a tte n flu o rid e rin g e n påvisats u n d e r de sen aste åren . D essu to m p å p ek as a tt v a tte n flu o rid e rin g e n m e r och m er k o m m it till a n v än d n in g på o lik a håll u te i v ärld en sed an flu o rlag e n an to g s. M ot b ak g ru n d av vad n u sagts fin n s en lig t u ts k o tte ts m en in g in te g ru n d a d an le d n in g a tt av h än sy n till

h ä ls o s y n p u n k te r avstå frå n m ö jlig h e te n till v a tte n flu o rid e rin g .

A tt d e n v a tte n flu o rid e rin g som k an k o m m a i fråga m ed s tö d av lagen skulle få a n d ra negativa b io lo g isk a v erk n in g ar, t. ex. i sjö ar o c h v a tte n ­ drag, to rd e h eller in te k u n n a antagas. M ot en såd an h y p o te s ta la r enligt so cialsty relsen u n d e rs ö k n in g a r rö ra n d e flu o re n s fö re k o m st i n a tu r e n o ch rö ra n d e dess in v e rk a n på känsliga cellers tillv äx t.

V id 1 9 6 8 års riksd a g fö re k o m vidare en in te rp e lla tio n i a n d ra k am m a­ ren an g åen d e tills ä tta n d e av n a triu m flo rid till A D -vitam in i kariesföreb y g g an d e s y fte , vilken in te rp e lla tio n besvarades d en 6 d e c e m b e r 1968 av ch e fe n fö r s o c ia ld e p a rte m e n te t.

F lu o rfrå g a n to g s u p p även vid 1 9 6 9 års riksdag g en o m en in terp ella ­ tio n i a n d ra k a m m a re n a n g åen d e flu o rid erin g av d ric k sv a tte n , besvarad d en 2 0 n o v e m b e r 1969 av c h e fe n fö r s o c ia ld e p a rte m e n te t.

R ekom m endationer av världshälsovårdsorganisationen och Europarådet

V ä rld sh ä lso v å rd so rg a n isa tio n e n s (W H O) g en eralfö rsam lin g a n to g vid tju g o a n d ra värld sh älso v ård sassem b lén i ju li 1969 e n re s o lu tio n o m flu o ri­ d erin g o c h ta n d h ä lsa , vari m e d le m slä n d e rn a re k o m m e n d e ra d e s a tt - så­ som en bevisad h älso v ård såtg ärd — u n d ersö k a m ö jlig h e te rn a f ö r o c h , d ä r så är m ö jlig t, in fö ra flu o rid e rin g av d e allm än n a v a tte n v e rk , d är flu o r­ in ta g e t gen o m v a ttn e t eller a n d ra k ä llo r är u n d e r tillfre d s stä lla n d e nivå (o p tim a l levels) fö r b e fo lk n in g e n sa m t a tt — d ä r flu o rid e rin g av allm än n a v a tte n v e rk in te är m öjlig — stu d e ra a n d ra m e to d e r fö r a n v ä n d a n d e av flu o r till sk y d d fö r tan d h ä lsa n .

E u ro p a rå d e ts rådg iv an d e fö rsam lin g a n to g vid a n d ra d e le n av tju g o ­ a n d ra m ö te t i s e p te m b e r 1970 en re k o m m e n d a tio n om fö r b ä ttr in g av ta n d h ä ls o tills tå n d e t h o s b e fo lk n in g e n i m e d lem slän d ern a. F ö rsam lin g en re k o m m e n d e ra d e E u ro p a rå d e ts m in is te rk o m m itté a tt u p p d ra åt E u ro p a ­ rå d e ts h ä ls o v å rd sk o m m itté a tt n ä rm a re stu d e ra i re k o m m e n d a tio n e n angivna frågor m ed sik te p å fram läggande vid s lu te t av år 1972 av en re s o lu tio n o m ta n d v å rd sfrå g o r in n e h å lla n d e bl. a. d e ta lje ra d e förslag b e trä ffa n d e flu o rid e rin g av d ric k sv a tte n .

Behandlingen av fluorideringsfrågan inom socialstyrelsen under de senaste åren

I ju n i 19 7 0 a n o rd n a d e so cialsty relsen en k o n fe re n s b e tr ä ffa n d e v a tte n ­ flu o rid e rin g m ed e tt a n ta l av sty relsen s v eten sk ap lig a råd sa m t a n d ra e x p e rte r. K o n fe re n se n s b a k g ru n d angavs vara världshälsovårdsorganisatio n e n s fö re n ä m n d a re k o m m e n d a tio n av år 1969 o c h e tt av en norsk statlig u tre d n in g år 1968 avgivet b e tä n k a n d e ” Instilling om tils e ttin g av flu o rid e r til d rik k e v a n n ” , vari flu o rid e rin g av d ric k sv a tte n re k o m m e n d e ­ rades. U p p g iften fö r k o n fe re n s e n var a tt ange o m d e t u n d e r d e senaste å ren fra m k o m m it sådana r e s u lta t på olika o m rå d e n a tt d e t fan n s a n le d n in g a tt ifrå g a sä tta de slu tsa tse r som angavs i n ä m n d a d o k u m e n t. I o k to b e r 19 7 0 a n o rd n a d e so cialsty relsen en m o tsv a ra n d e k o n fe re n s be­

trä ffa n d e k o lle k tiv a , k a rie sp ro fy la k tisk a m e to d e r som k an u tg ö ra a lte rn a ­ tiv o c h /e lle r k o m p le m e n t till v a tte n flu o rid e rin g .

E fte r d e t dessa k o n fe re n se r h å llits u p p d ro g so cialsty relsen å t vissa sty relsen s v eten sk ap lig a råd o c h e x p e rte r a tt n ä rm a re u tr e d a o lik a fråg eställn in g ar som fra m k o m vid k o n fe re n se rn a m . m . M aterial frå n dessa u tr e d n in g a r b erä k n a s k u n n a föreligga u n d e r h ö s te n 1971 o c h avses tjän a som u n d e rla g fö r so cialsty relsen s ställn in g stag an d e i flu o rid erin g sfrågan — bl. a. b e trä ffa n d e fö relig g an d e a n sö k n in g a r m . m . o m v a tte n ­ flu o rid erin g .

U tsk ottet

Å r 1962 an to g s lagen om tills ä ttn in g av flu o r till v a tte n le d n in g sv a tte n (flu o rlag en ). E nligt lagen kan K ungl. M ajit eller d en m y n d ig h e t som Kungl. M ajit b e stä m m e r e f te r fram ställn in g av k o m m u n m edge a tt flu o r i k a riesfö reb y g g an d e sy fte få r tills ä tta s v a tte n , som in o m k o m m u n e n tillh a n d a h å lls g en o m allm än anläggning fö r v a tte n fö rsö rjn in g . M edgivan­ d e t k an fö rb in d a s m ed särsk ild a villkor.

B ak g ru n d en till la g stiftn in g e n var d e n , a tt sta d e n N o rrk ö p in g år 1952 p å b ö rja t flu o rid e rin g av v a tte n le d n in g sv a tte n m en a v b ru tit flu o rid e rin g e n i b ö rja n av å r 1 9 6 2 , sed an re g e rin g srä tte n fu n n it å tg ä rd e n in n e b ä ra m issfö rh å lla n d e i h älso v å rd sh ä n se e n d e . L agförslaget fram la d es sedan stad en h ä re f te r h o s K ungl. M ajit a n h ållit om tillstå n d a tt f o r ts ä tta v a tte n flu o rid e rin g e n .

V a tte n flu o rid e rin g m ed stö d av m ed g iv an d e enligt flu o rlag e n h a r ä n n u in te k o m m it till stå n d . F lera k o m m u n e r — b la n d dem N o rrk ö p in g — h a r visserligen m edgivits rä tt av K ungl. M ajit a tt s ä tta flu o r till v a tte n le d ­ nin g sv atten , m en k o m m u n e rn a h a r ä n n u in te in k o m m it m ed n ä rm a re u t ­ red n in g o m h u r de avser a t t u p p fy lla de v illk o r som so cialsty relsen u p p ­ s a tt fö r å tg ä rd e n . S edan so cialsty relsen å r 1968 b e m y n d ig a ts a tt läm n a m edgivande till v a tte n flu o rid e rin g h a r sty re lse n i sin tu r lä m n a t så d a n t m ed g iv an d e i e tt fall. D e tta b e slu t h a r ö verklagats. V idare fin n s e tt fle rta l an sö k n in g a r h o s so cialsty relsen o m m edgivande till v a tte n flu o rid e rin g , vilka a n sö k n in g a r ä n n u in te p rö v ats.

De i b e tä n k a n d e t b e h a n d la d e y rk a n d e n a i m o tio n e rn a 197 l i l 83 o c h 1 9 7 1 :7 3 5 h a r till sy fte a tt flu o rlag e n skall u p p h äv as. I m o tio n e r n a fram h ålls a tt den m e d ic in sk a sa k k u n s k a p e n n u m e ra in te ä r en ig om a tt v a tte n flu o rid e rin g ä r risk fri från h ä ls o v å rd ss y n p u n k t. V idare b e to n a s a tt flu o rid e rin g av d ric k s v a ttn e t in n e b ä r en tv in g an d e m assm ed icin erin g o c h e tt in g re p p i den perso n lig a in te g rite te n . D et fram h ålls o ck så a tt d en k a rie sre d u c e ra n d e e ffe k te n av v a tte n flu o rid e rin g i N o rrk ö p in g å re n 1 9 5 2 —1961 visat sig vara m in d re ä n m an tid ig are u tg å tt frå n o c h a tt flu o rid e rin g in te h jä lp e r m o t ta n d lo ssn in g ssju k d o m a rn a .

F rågan om v a tte n flu o rid e rin g e n s in v erk an på h ä ls o tills tå n d e t överväg­ des in g å e n d e vid tillk o m s te n av flu o rlag e n . D et k o n sta te ra d e s a tt en rä tt avvägd tillfö rse l av flu o r till d ric k s v a ttn e t gav en avsevärt m in d re frek v en s av ta n d k a rie s i tr a k te r d ä r flu o rh a lte n i v a ttn e t av n a tu re n v ar låg sam t

vidare a tt d ric k sv a tte n flu o rid e rin g en lig t d ittillsv a ra n d e e rf a re n h e te r som m a s sp ro fy la k tisk t m ed el var lån g t överlägsen a n d ra m e to d e r a t t fö rebygga karies. M ed h ä n sy n till d en avsevärda sam hälleliga n y tt a n av å tg ä rd e n ansågs d ä rfö r, tr o ts d en n a c k d e l som ligger i tv å n g s m o m e n te t, a tt m an in te av d en n a an led n in g b o rd e avstå frå n v a tte n flu o rid e rin g . S ta ts m a k te rn a fan n o ck så m o t b a k g ru n d av u tta la n d e n av en p ra k tis k t tag et enhällig svensk o d o n to lo g is k o c h m ed icin sk e x p e rtis, a t t de från vissa h åll b e fa ra d e h ä lso risk e rn a m å ste antagas vara så ringa a tt de in te b o rd e h in d ra a n ta g a n d e t av lagen.

U n d e r d en tid som f ö r flu tit sed an flu o rlag e n a n to g s h a r y tte rlig a re v eten sk ap lig a rön g jo rts som påvisar g y n n sa m m a e ff e k te r av v a tte n flu o ri­ dering. I d e tta sa m m a n h a n g b ö r o ck så fram h ållas a tt v a tte n flu o rid e rin g m er o c h m er k o m m it till an v ä n d n in g i a n d ra lä n d e r o c h a tt v ä rld sh älso v ård so rg an isatio n en s g en eralfö rsam lin g å r 1969 a n ta g it en re s o lu tio n i vilken flu o rid e rin g av d ric k sv a tte n re k o m m e n d e ra s. Även in o m E u ro p a rå d e t övervägs e n re k o m m e n d a tio n i ä m n e t. D et b ö r em el­ le rtid o ck så näm n as a tt u n d e r de se n a ste åren fr a m fö r ts m issta n k a r om a tt v a tte n flu o rid e rin g på s ik t kan m e d fö ra bl. a. s k e le ttsk a d o r.

I ju n i 1970 a n o rd n a d e so c ia lsty re lse n e n k o n fe re n s b e tr ä ffa n d e v a tte n ­ flu o rid e rin g m ed e tt a n ta l av sty re ls e n s veten sk ap lig a råd sa m t a n d ra e x p e rte r. U p p g ifte n fö r k o n fe re n se n var a tt ange om d e t u n d e r de sen aste åren fra m k o m m it såd an a re s u lta t på o lik a o m rå d e n a tt d e t fan n s a n led n in g a tt ifråg asätta de s lu tsa tse r som anges i o v a n n ä m n d a re so lu tio n av v ä rld sh ä lso v å rd so rg a n isa tio n e n o c h i en no rsk u tre d n in g , d ä r flu o rid e ­ ring av d ric k sv a tte n re k o m m e n d e ra s. S en are u n d e r å re t a n o rd n a d e so cial­ sty re lse n en m o tsv a ra n d e k o n fe re n s b e trä ffa n d e k o llek tiv a, k ariesp ro fy la k tisk a m e to d e r som k an u tg ö ra a lte rn a tiv o c h /e lle r k o m p le m e n t till v a tte n flu o rid e rin g . I av v ak ta n på re s u lta te t av u tre d n in g a r som vissa e x p e rte r g ö r m ed u tg å n g s p u n k t i fråg eställn in g ar, som u p p k o m vid k o n fe re n se rn a , h a r so cialsty relsen in te u tn y t tj a t sin m ö jlig h et a tt m edge v a tte n flu o rid e rin g . E nligt u ts k o tte ts m e n in g finns d e t m o t b a k g ru n d e n av d e t tid ig are a n fö rd a in te skäl a tt i d e tta läge fö r o rd a e n ä n d rin g av flu o rlag e n . U ts k o tte t k a n in te h eller b iträ d a förslag som in n e b ä r a tt vi i vårt lan d nu h e lt avstår från m ö jlig h e te n a tt — u tö v e r de e rf a re n h e te r som v u n n its g en o m flu o rid e rin g e n i N o rrk ö p in g — få till stå n d fö rsö k m ed v a tte n flu o rid e rin g som u tf o rm a ts m ed h ä n sy n till v årt lan d s speciella fö rh å lla n d e n ; som fram h ålls i m o tio n e n 197 1 :1 8 3 k an re s u lta te t av vissa u tlä n d sk a u n d e rs ö k n in g a r in te u ta n v id are ap p liceras på svenska fö rh å l­ lan d en . M ed h än sy n till d e t a n fö rd a a v sty rk e r u ts k o tte t m o tio n s y rk a n ­ dena.

U ts k o tte t h e m stä lle r

a tt riksdagen avslår m o tio n e n 1 9 7 1 :1 8 3 sam t m o tio n e n 1 9 7 1 :7 3 5 ,

så v itt nu är i fråga. S to c k h o lm d en 10 n o v e m b e r 1971 På s o c ia lu ts k o tte ts vägnar G Ö R A N K A R L SSO N

N ärvarande: h e rra r K arlsson i H u sk v arn a (s), G ustavsson i A lvesta (c), Svensson i K ungälv (s), H am rin (f p ), D ah lb erg (s), C arlsh am re (m )* , fru S k a n tz (s), h e rr P ersson i S to c k h o lm (s), fru S igurdsen (s), h e rra r Å k er­ lind (m ), J o h n s so n i B len tarp (s)* , fru M a rk lu n d (v p k ), h e rra r B engtsson i G ö te b o rg (c), R o m a n u s (fp ) o c h frö k e n A n d ersso n i S to c k h o lm (c)*.

* Ej n ä rv a ra n d e vid b e tä n k a n d e ts ju s te rin g .

Reservation

av h e rra r H am rin (fp ), D ahlberg (s), C arlsh am re (m ), Å k erlin d (m ), fru M ark lu n d (v p k ) o ch h e rr B engtsson i G ö te b o rg (c ) som anser

dels a tt d e t a v sn itt i u ts k o tte ts b e tä n k a n d e som på s. 11 b ö rja r m ed ” F rågan om v a tte n flu o rid e rin g e n s” o c h på s. 12 slu ta r m ed ” a v sty rk e r u ts k o tte t m o tio n s y rk a n d e n a ” b o rt h a fö lja n d e lydelse:

” E n lig t u ts k o tte ts m ening b ö r flu o rlag e n avskaffas på g ru n d av a tt flu o rfrå g a n , sed an riksdagen år 1962 a n to g lagen, k o m m it i e tt h e lt a n n a t läge. N är riksdagen a n to g lagen var d e n m e d ic in sk a och o d o n to lo g is k a e x p e rtis e n p ra k tis k t ta g e t ense om a tt v a tte n flu o rid e rin g u n d e r givna o m s tä n d ig h e te r in te skulle in n e b ä ra några h ä lso risk e r genom biverk­ ningar. I dag ä r e x p e rtise n i h ö g grad s p littra d n är d e t gäller flu o re n s in v erk an , bl. a. på s k e le tte t o ch b en v äv n ad en . V id fö r h ög flu o rk o n su m ­ tio n kan n ju rfu n k tio n e n rubbas. L agen tillk o m också fö r a tt en lokal fö rsö k sv e rk s a m h e t i N o rrk ö p in g sk u lle k u n n a bedrivas. D en n a fö rsö k s­ v e rk sa m h e t h ar ä n n u ej p å b ö rja ts tr o ts a tt n io år fö r flu tit sed an lagen tillk o m . S o cialsty relsen s a v v ak ta n d e h ålln in g till fo r ts a tt flu o rid e rin g av v a tte n le d n in g sv a tte n ä r e tt u ttr y c k fö r d en sp littrin g , som rå d e r b lan d e x p e rte r på o m rå d e t.

T ill de risk er av m ed icin sk a rt, som kan u p p k o m m a vid en allm än v a tte n flu o rid e rin g , skall läggas de te k n isk a och ju rid isk a a s p e k te rn a på frågan. Ä ven vid en så v e ten sk ap lig t rik tig d o serin g som m ö jlig t blir deli in d iv id u ella d o sen h e lt b e ro e n d e av h u r s to r d a g sk o n s u m tio n e n av v a tte n är i d e t en sk ild a fallet. En p erso n som k o n s u m e ra r d u b b e lt så m y c k e t v a tte n som n o rm a lt får en d u b b e l d o s av flu o r. Om flera k o m m u n e r är a n slu tn a till e tt o ch sam m a v a tte n v e rk m ed flu o rid e ra t v a tte n kan den k o m m u n , som in te ö n sk a r flu o r i s itt v a tte n , i p ra k tik e n bli tvingad a tt ta e m o t flu o rid e ra t v a tte n .

M ånga m ä n n isk o r u p p f a tta r flu o rid e rin g av v a tte n le d n in g s v a ttn e t som e tt in g re p p i d en p ersonliga in te g rite te n , e fte rso m m an in te h a r någon m ö jlig h et a tt få a n n a t än flu o rid e ra t v a tte n . V e tsk a p e n om a tt m an på artific ie ll väg tillfö r v a ttn e t e tt g ift sk a p a r o ro h o s d en sto ra a llm ä n h e te n .

D en som vill tillfö rsäk ra k ro p p e n en viss d o s jo d kan göra d e tta genom a tt fö r tä ra salt m ed jo d in n e h å ll, m e d a n d e n som är överkänslig fö r jo d kan fö r tä ra jo d f r it t salt. På m o tsv a ra n d e s ä tt k an m an i fall, d är flu o rid e rin g ö n sk as, tillsä tta flu o r i t. ex. ta n d k rä m eller b a rn m a t. 1 s k o lo rn a fö re k o m m e r pensling av tä n d e rn a m ed flu o rp re p a ra t. Med e tt så d a n t a n v ä n d n in g ssä tt kan m ä n n isk o r, som är allergiska m o t flu o r,

u n d v ik a a tt allergin u tlö ses. E n b a rt v e ts k a p e n om a tt flu o r i g ru n d v a ttn e t h a r en k a rie sh ä m m a n d e e ff e k t på m ä n n isk o rn a s tä n d e r få r in te fresta lag stiftare o c h m y n d ig h e te r a tt på a rtific ie ll väg tillfö ra v a tten led n in g sv a ttn e t flu o r. E tt ren t o ch frisk t v a tte n är fö r u ts ä ttn in g e n fö r allt m än sk lig t liv på jo rd e n . S ta ts m a k te rn a b ö r in te tillåta a tt till d e tta v a tte n s ä tts e tt g ift. Med h ä n sy n till d e t a n fö rd a tills ty rk e r u ts k o tte t a tt flu o rlag en u p p h ä v s.”

dels a tt u ts k o tt e t b o rt h e m stä lla

” a tt riksdagen m ed b ifall till m o tio n e n 1 9 7 1 :7 3 5 , såvitt nu ä r i

fråga, o ch i an le d n in g av m o tio n e n 1 9 7 1 :1 8 3 fö r sin del

an ta g e r fö ljan d e

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1 9 6 2 :5 8 8 ) om tillsättning av fluor till vattenledningsvatten.

H ärig en o m fö ro rd n a s a tt lagen (1 9 6 2 :5 8 8 ) om tillsä ttn in g av flu o r till v a tte n le d n in g sv a tte n skall u p p h ö ra a tt gälla dagen e fte r d e n , då d e n n a lag enligt d ärå m ed d elad u p p g ift u tk o m m it från try c k e t i Svensk f ö r f a tt­ ningssam ling.”

G ö teb o rg s O f fs e ttry c k e ri AB, S th lm 7 1 .5 5 7 S