Socialutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om höjda bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. jämte motioner

Socialutskottets betänkande nr 42 år 1971 SoU 1971: 42

Nr 42

Socialutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om höjda bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. jämte motioner.

Propositionen

Genom en den 29 oktober 1971 dagtecknad proposition, 1971: 156, har Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden, föreslagit riksdagen att

1) godkänna de i statsrådsprotokollet förordade ändringarna i grun­ derna för statligt bostadstillägg för barnfamiljer,

2) godkänna de i statsrådsprotokollet förordade ändringarna i grun­ derna för statsbidrag till kommunala bostadstillägg för barnfamiljer,

3) godkänna de i statsrådsprotokollet förordade ändringarna i grun­ derna för statsbidrag till daghem och fritidshem,

4) till Bostadstillägg för barnfamiljer m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 under femte huvudtiteln anvisa ett för­ slagsanslag av 65 000 000 kr.

I propositionen läggs fram förslag om kraftigt höjda bostadstillägg för barnfamiljer, särskilt familjer med många barn och familjer med höga boendekostnader.

I fråga om de statliga bostadstilläggen föreslås att den nuvarande uppbyggnaden med grundbelopp och bostadsanknutna tilläggsbelopp er­ sätts av ett enhetligt inkomstprövat stöd med 75 kr. i månaden för varje barn, oberoende av bostadsstandard. Det innebär en förenkling av systemet och ger samtidigt ett förstärkt stöd främ st till familjer med låga inkomster och många barn.

Vidare föreslås en kraftig förstärkning av de statsbidragsberättigande kommunala bostadstilläggen. Den andel av hyran över 400 kr. i måna­ den som kompenseras genom tilläggen föreslås höjd från 40 % till 80 %. Det betyder en fördubbling av stödet för de familjer som nu har kommunala bostadstillägg enligt statsbidragsnormema. Dessutom före­ slås en uppräkning av de övre hyresgränserna för statsbidragsberätti­ gande kommunala bostadstillägg. De nya övre hyresgränserna föreslås bli 650 kr./mån. för familjer med ett eller två barn, 800 kr./m ån. för familjer med tre eller fyra barn och 925 kr./m ån. för familjer med fem eller flera barn. F ör familjer m ed hyror som går upp till de nya grän­ serna innebär förslaget mer än en fördubbling av det kommunala tilllägg som nu utgår enligt statsbidragsreglema.

Riksdagen 1971.12 sami. Nr 42

Förbättringarna föreslås träda i kraft den 1 april 1972. Kostnads­ ökningen beräknas till ca 300 milj. kr. för helt år. Denna kostnads­ ökning bör i sin helhet falla på staten. D et föreslås i propositionen att kommunerna kompenseras för sina kostnader dels genom en höjning av statsbidraget för de kommunala bostadstilläggen från 50 % till 60 % , dels genom en höjning av statsbidragen till kommunernas kostnader för driften av daghem och fritidshem. Statsbidraget för daghem höjs från 2 800 kr. till 4 000 kr. per plats och för fritidshem från 1 500 kr. till 2 000 kr. per plats.

I propositionen anges att utredningsarbetet beträffande ett bostadssocialt stöd till låginkomsttagare utan barn bedrivs med sikte på att det skall finnas möjligheter att införa ett sådant stöd under år 1973. Preli­ minärt beräknas ett sådant stöd kosta i runt tal 100 milj. kr.

Motionerna

1) I motionen 1971: 1556 av herr Bergman m. fl. (s, c, fp) yrkas att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition 1971: 156 måtte besluta att Kungl. Maj:t ges fullmakt att efter särskild framställan från kommun medge denna att tillämpa särskild form för utbetalning av bo­ stadstillägg.

2) I motionen 1971: 1557 av herr Carlshamre m. fl. (m) yrkas att riks­ dagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition 1971: 156 samt att riks­ dagen i skrivelse till Kungl. M aj:t hemställer om ett samlat förslag till 1972 års riksdag om utbyggnad av det ekonomiska stödet till barnfa­ miljer.

3) I motionen 1971: 1558 av herr Fälldin m. fl. (c) yrkas att riks­ dagen vid behandlingen av proposition 1971: 156

a) i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar sig för en översyn av bostads­ tilläggen för barnfamiljer, i enlighet med vad i motionen anförts, i sam­ band med att ett samlat förslag till familjepolitiska stödåtgärder fram­ läggs;

b) beslutar höja statsbidraget till kommunala bostadstillägg till 75 % av kommunens kostnader för statsbidragsberättigande bostadstillägg från den 1 januari 1972;

c) till Bostadstillägg för barnfamiljer m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 under femte huvudtiteln anvisar ett med 20 000 000 kr. i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag förhöjt förslags­ anslag av 85 000 000 kr.;

d) beslutar om höjning av statsbidragen till kommunala familjedag­ hem till 50 % av kommunens kostnader fö r lön och sociala förmåner åt dagbarnvårdare efter avdrag för influtna föräldraavgifter.

4) I motionen 1971: 1559 av herr Helén m. fl. (fp) yrkas

a) att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1971: 156 uttalar

att utformningen av bostadstilläggen är provisorisk och bör underkas­ tas en förutsättningslös prövning i samband med behandlingen av fa­ miljepolitiska kommitténs förslag, varvid särskilt de samlade marginal­ effekterna av skattesystem och bostadstillägg uppmärksammas,

b) att riksdagen beslutar att statsbidrag till kommunalt bostadstillägg fr. o. m. den 1 januari 1972 skall utgå med 75 procent av kommunens kostnader för statsbidragsberättigande bostadstillägg,

c) att riksdagen till Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 under femte huvudtiteln an­ visar ett med 20 000 000 kr. i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag förhöjt förslagsanslag av 85 000 000 kr.,

d) att riksdagen beslutar att statsbidrag för kommunala familjedag­ hem fr. o. m. den 1 januari 1972 skall utgå med 50 procent av kommu­ nens kostnader för lön och sociala förm åner åt dagbarnvårdare efter avdrag för influtna föräldraavgifter.

5) I motionen 1971: 1560 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1971: 156 måtte besluta

a) att 4 § i KK 1968: 425 »Statliga bostadstillägg till barnfamiljer» erhåller följande ändrade lydelse:

Förutsättningar för bostadstillägg och tilläggets storlek m. m.

4 §

Bostadstillägg utgår till familj med barn under sjutton år som helt eller delvis försörjes inom familjen. Fosterbarn som sedan minst sex månader vistas i familjen anses såsom försörjt inom familjen.

b) att 2 § i KK 1968: 426 »Kommunala bostadstillägg till barnfa­ miljer» erhåller följande ändrade lydelse:

2 §

Bostadstillägg skall utgå till familj med barn under sjutton år som helt eller delvis försörjes inom familjen. Fosterbarn som sedan minst sex m ånader vistas i familjen skall anses såsom försörjt inom familjen.

U tan hinder av första stycket skall hänsyn tagas även till barn över sjutton år, som åtnjuter förlängt barnbidrag enligt förordningen den 4 juni 1964 (nr 400) om förlängt barnbidrag eller studiebidrag enligt studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964 (nr 402), under förutsättning att familjen uppbar kommunalt bostadstillägg då barnet fyllde sjutton år;

c) att statsbidragen till kommunala bostadstillägg utgår med 80 pro­ cent av dessa kostnader;

d) att till Bostadstillägg för barnfamiljer m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 75 000 000 kronor.

1* Riksdagen 1971. 12 sami. Nr 42

6) I motionen 1971: 1561 av herr Knut Johansson i Stockholm m. fl. (s) yrkas att riksdagen måtte besluta

a) att tills vidare bibehålla kravet på viss bostadsstandard för att helt statligt bostadstillägg skall utgå, och

b) att anmoda Kungl. M aj:t att låta ändra tillämpningsföreskrifter­ na beträffande utbetalning av bostadstillägg så att kommun efter bostadsstyrelsens medgivande kan besluta om annan mottagare av bo­ stadstillägg än familjen.

7) I motionen 1971: 1562 av herr Larsson i Öskevik m. fl. (c) yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om förslag till sådan ändring av gällande bestämmelser att vid inkomstprövning för bostads­ tillägg för barnfamiljer den fastställda beskattningsbara inkomsten skall ökas med 10 procent av den behållna förmögenhet som överstiger 50 000 kronor.

Utskottet

Allmänt. Genom beslut av 1968 års riksdag genomfördes från den 1 januari 1969 en familjepolitisk reform som syftade till att bereda barn­ familjer med lägre inkomster och familjer med flera barn ett förstärkt ekonomiskt stöd, vilket utformades så att det också medverkar till att höja familjens bostadsstandard. Det ökade familjestödet fick formen av dels ett statligt bostadstillägg, dels ett kommunalt bostadstillägg för barn­ familjer med särskilt höga hyror.

Det statliga bostadstillägget består av ett grundbelopp, som utgår obe­ roende av bostadsvillkor, och av bostadsanknutna tilläggsbelopp. G rund­ beloppet utgår med 60 kr. i månaden för familjer med ett barn och ökar med 20 kr. i månaden för varje tillkommande barn. Till familjer med två eller flera barn kan ytterligare stöd utgå beroende på bostadens stor­ lek och utrustning. För en tvåbarnsfamilj kan i statligt bostadstillägg utgå maximalt 140 kr. i månaden och för en fembamsfamilj 320 kr. i månaden.

Statsbidrag utgår till kommun som utger bostadstillägg till barnfamiljer med höga bostadskostnader. Förutsättning för statsbidragsberättigande kommunalt bostadstillägg är att bostaden i fråga om utrymmes- och utrustningsstandard uppfyller samma krav som gäller för högsta statliga tillägg. Statsbidrag utgår för kommunala bostadstillägg som ges åt barn­ familjer med en bostadskostnad som med minst 25 kr. överstiger 400 kr. i månaden. Vid beräkningen av statsbidraget beaktas inte den del av bostadskostnaden som överstiger vissa hyresgränser, nämligen för barn­ familjer med ett eller två barn 525 kr. i månaden, med tre eller fyra barn 625 kr. i månaden och med fem eller flera barn 725 kr. i månaden. Den andel som berättigar till statsbidrag utgör 40 % av hyran som ligger

inom denna intervall. Statsbidrag utgår med 50 % av kostnaden för det kommunala bostadstillägget.

F ör både statliga bostadstillägg och statsbidragsberättigande kommu­ nala bostadstillägg finns inkomstprövningsregler. Enligt de regler som gäller för bidragsgivningen under nästa år utgår oreducerat bostadstillägg om familjeförsörjarens till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst inte överstiger 10 000 kr.

I den proposition som behandlas i detta betänkande läggs fram förslag om kraftigt höjda bostadstillägg för barnfamiljer.

Det föreslås att de statliga bostadstilläggen omkonstrueras till ett enhetligt inkomstprövat stöd med 75 kr. i månaden för varje barn, obe­ roende av bostadsstandard. Beträffande de statsbidragsberättigande kom­ m unala bostadstilläggen föreslås att den andel av hyran över 400 kr. i m ånaden som kompenseras genom tilläggen höjs från 40 % till 80 %. Dessutom föreslås en uppräkning av den övre hyresgränsen, nämligen till 650 kr. i månaden för familjer med ett eller två barn, 800 kr. i måna­ den för familjer med tre eller fyra barn och 925 kr. i månaden för famil­ jer med fem eller flera barn.

Reformen föreslås träda i kraft den 1 april 1972. Kostnadsökningen, som beräknas till ca 300 milj. kr. för helt år, föreslås i sin helhet falla på staten. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall kommunerna kompenseras för sina kostnader dels genom en höjning av statsbidraget för de kom ­ munala bostadstilläggen från 50 % till 60 % , dels genom en höjning av statsbidragen till kommunernas kostnader för driften av daghem och fritidshem, nämligen från 2 800 kr. till 4 000 kr. per plats i daghem och från 1 500 kr. till 2 000 kr. per plats i fritidshem.

Principiella frågor. I motionen 1971: 1557 av herr Carlshamre m. fl. (m) yrkas att riksdagen skall avslå propositionen samt hos Kungl. M aj:t hem­ ställa om ett samlat förslag till nästa års riksdag om utbyggnad av det ekonomiska stödet till barnfamiljer. M otionärerna anför att Kungl. Maj:ts förslag visserligen har vissa förtjänster - bl. a. genom att stödet föreslås bli konsumtionsneutralt och genom att tyngdpunkten läggs på stöd till familjer med flera barn och/eller låga inkomster - men att den framtida familjepolitiken inte bör slutgiltigt utformas och fastställas förr­ än m an kan ha möjlighet att avväga olika stödformer mot varandra. Detta kan enligt motionärerna ske först sedan familjepolitiska kommittén i början av nästa år slutfört sitt arbete och kommitténs betänkande remissbehandlats. D et anförs att vid ett genomförande av förslagen i propositionen kommer, som en följd av de gällande inkomstprövningsreglema, marginaleffekterna att ytterligare förvärras. Vidare anförs att det - med hänsyn till vikten av att bibehålla ett tillräckligt starkt incita­ ment till billigare bostadsproduktion - fram står som äventyrligt att sub­

ventionera bort en så stor del av toppkostnadem a för bostaden som 80 % . K ritik framförs även mot den metod som valts för att kompensera kommunerna för deras ökade kostnader i anledning av reformen. Motio­ närerna hänvisar till att de i motionen 1971: 1528 i anledning av propo­ sitionen 1971: 140 angående konjunkturstimulerande åtgärder föreslagit en provisorisk förstärkning av det ekonomiska stödet till barnfamiljer för första halvåret 1972. De anför att provisoriet kan utsträckas att gälla ytterligare något eller några kvartal.

I motionen 1971: 1558 av herr Fälldin m. fl. (c) yrkas att riksdagen skall uttala sig för en översyn av bostadstilläggen i samband med att ett samlat förslag till familjepolitiska stödåtgärder läggs fram. I ett sådant förslag bör en sammanvägning ske av barnbidrag, särskilt stöd till låg­ inkomsttagare och vårdnadsbidrag. E n samordning mellan familjepoli­ tiska och skattepolitiska åtgärder måste komma till stånd. I motionen anförs att genom det nu framlagda reformförslaget, som inte remissbehandlats, det familjepolitiska reform arbetet fortsätter med dellös­ ningar och provisorier. D et finns inte några redovisningar av verk­ ningarna av förslaget, och ett accepterande av förslaget innebär inte någon lösning för framtiden i fråga om konstruktionen av stödet till låginkomstfamiljerna.

I motionen 1971: 1559 av herr Helén m. fl. (fp) framställs ett likartat yrkande. D är hemställs att riksdagen skall uttala att utformningen av bostadstilläggen är provisorisk och bör underkastas en förutsättningslös prövning i samband med behandlingen av familjepolitiska kommitténs förslag, varvid särskilt de samlade marginaleffekterna av skattesystem och bostadstillägg uppmärksammas. M otionärerna anför i väsentliga av­ seenden samma synpunkter som ovan redovisats beträffande motionen 1971: 1558. M otionärerna framhåller härutöver särskilt att endast om ­ kring hälften av samtliga barnfamiljer berörs av Kungl. Maj:ts förslag och att för den stora grupp barnfamiljer i inkomstskikten omedelbart ovanför dem som får bostadstillägg är verkningarna av prishöjningar och av skattesystemets progressivitet särskilt kännbar.

Den betydelsefulla reform på det familjepolitiska området som beslöts år 1968 innebar att man genom selektiva åtgärder satte in en förstärk­ ning av det ekonomiska stödet till de barnfamiljer som har de största ekonomiska svårigheterna på grund av barnens försörjning. F örra året förbättrades stödet till alla barnfamiljer genom att barnbidraget med giltighet från den 1 januari i år höjdes med 300 kr. till 1 200 kr. per barn och år. Vidare höjdes bidragsförskotten från 30 % till 40 % av bas­ beloppet. Ytterligare resurser kan nu ställas till förfogande för familje­ politiska åtgärder. Enligt utskottets mening är det ytterst angeläget att dessa resurser så snart som möjligt sätts in för att förbättra de ekono­ miska villkoren för i huvudsak samma grupper som vid 1968 års reform, nämligen barnfamiljer med låga inkomster, särskilt familjer med många

barn och familjer med höga boendekostnader. Familjepolitiska kommit­ tén kan visserligen inom kort beräknas lägga fram sitt slutbetänkande med förslag till utbyggnadslinjer för familjestödet och avvägning av olika stödformer mot varandra. E tt avvaktande av kommitténs förslag skulle emellertid i realiteten innebära en inte obetydlig försening av det ytter­ ligare stöd till de sämst ställda barnfamiljerna som uppenbarligen är erforderligt. Utskottet noterar också att förslagen i propositionen bygger på en arbetspromemoria från kommittén, även om kommittén vid tid­ punkten för upprättandet av promemorian inte hade hunnit ta ställning till avvägningen mellan olika stödformer. E n reform med den inriktning som angetts i propositionen behöver enligt utskottets mening inte för­ svåra de ställningstaganden till olika familjepolitiska frågor som aktuali­ seras i anledning av kommitténs slutbetänkande. Med hänsyn till det anförda förordar utskottet att en reform redan nu genomförs med den inriktning som föreslås i propositionen.

Beträffande den i motionen 1971: 1557 fram förda kritiken mot att den föreslagna reformen förvärrar marginaleffekterna vill utskottet framhålla att en så angelägen reform, som h är är i fråga, inte bör för­ dröjas i avvaktan på den översyn av inkomstprövningsreglema som utförs inom familjepolitiska kommittén. Inte heller vad som i övrigt anförs i motionen beträffande den föreslagna utformningen av ett utbyggt barnstöd motiverar enligt utskottets bedömning ett uppskov med reformen. Utskottet anser därför även att reformen i huvudsak bör få det innehåll som föreslås i propositionen. I det följande går utskottet närmare in på frågan om bostadsvillkoren bör slopas samt övriga frågor som tas upp i motionerna.

Av det sagda följer att utskottet inte kan biträda motionen 1971: 1557, såvitt däri yrkas avslag på propositionen.

Familjepolitiska kommittén har ett mycket omfattande uppdrag. Med utgångspunkt från att de allmänna barnbidragen alltjämt skall bilda stommen i konsumtionsstödet åt barnfamiljerna skall kommittén över­ väga samhällets totala stöd åt barnfamiljerna. Huvuduppgiften skall där­ vid vara att undersöka effektiviteten av olika stödformer och pröva deras inbördes sammansättning och avvägning inom ram en för vissa alternativ för det totala stödet. D et anges i kommitténs direktiv att familjepolitiken bör differentieras så att stödet sättes in när och där behovet är störst. Kommittén skall i sitt arbete beakta det direkta samband som råder mel­ lan stödet till barnfamiljerna och skattesystemets utformning.

Som tidigare antytts innebär den omständigheten att bostadstilläggen nu höjs och i vissa avseenden omkonstrueras inte något hinder för att sedan familjepolitiska kommitténs slutbetänkande i fråga om det ekono­ miska familjestödet framlagts - vilket beräknas ske under våren 1972 både inriktningen och den närm are utformningen av hela stödsystemet till barnfamiljerna övervägs. Med hänsyn härtill är det inte motiverat att

riksdagen nu gör ett särskilt uttalande om en översyn eller omprövning av reglerna om bostadstillägg eller om att utformningen av dessa endast skall vara provisorisk. Inte heller finns det enligt utskottets mening anled­ ning att begära ett samlat förslag om bamstödets fortsatta utbyggnad. Med hänsyn till vad som ovan redovisats om familjepolitiska kommitténs uppdrag kan man räkna med att kommitténs slutbetänkande kommer att ge en samlad bild av olika utbyggnadsmöjligheter på området. Med ut­ gångspunkt härifrån får statsmakterna med beaktande av kommande remissyttranden och under hänsynstagande till de resurser som kan ställas till förfogande ta ställning till vilka av förslagen som kan genomföras. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 1971: 1557, 1971: 1558 och 1971: 1559 i här aktuella delar.

Bostadsvillkoren. F ör det högsta statliga bostadstillägget tillämpas en trångboddhetsnorm som innebär att bostaden skall vara minst så stor att antalet boende per rum, köket oräknat, är högst två personer. Större bostad än fyra rum och kök krävs dock inte. De utrustningskrav som härjämte uppställs för att högre bostadstillägg än grundbeloppet skall kunna utgå tar sikte på om bostaden är försedd med vatten- och avlopps­ ledningar och om familjen har tillgång till badrum eller duschrum i det hus där bostaden är inrymd. E n förutsättning för statsbidragsberättigande kommunalt bostadstillägg är att samma bostadskrav uppfylls som gäller för högsta statliga tillägg.

Som framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen för proposi­ tionen föreslås att kraven på bostadens utrustning och utrymme som villkor för del av det statliga tillägget inte skall bibehållas. Även mot­ svarande krav för de kommunala tilläggen föreslås bli upphävt.

I motionen 1971: 1561 av herr K nut Johansson m. fl. (s) yrkas att kravet på viss bostadsstandard för helt statligt bostadstillägg skall bibe­ hållas tills vidare.

I propositionen redovisas en undersökning som visar att andelen bidragstagare som inte uppfyller villkoren för högsta statliga tillägg är liten, ca 10 % av hela den aktuella gruppen. Möjligheten att få ett större statligt bostadstillägg genom flyttning till en större eller modernare lägen­ het gäller endast ca 23 000 familjer. De som inte uppfyller bostadsvill­ koren har lägre inkomster än de som uppfyller kraven. De grupper som nås med ökat stöd om bostadstillägg utgår till alla oberoende av bostads­ villkoren ä r således familjer m ed flera barn och låga inkomster, dvs. de grupper som det är mest angeläget att ge ökat stöd. Till detta kommer att stimulansen för barnfamiljerna att skaffa sig bättre bostäder alltmer har kommit att ligga i de kommunala hyresanknutna tilläggen. Mot den nu angivna bakgrunden och då en kraftig förstärkning sker av de nämnda tilläggen biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag om slopande av bostads­ villkoren för såväl det statliga som det kommunala bostadstillägget. Mo­

tionen avstyrks i här aktuell del. Utskottet vill dock understryka att slo­ pandet av bostadsvillkoren inte får medföra att kommunerna minskar sina ansträngningar att bereda barnfamiljerna bra och rymliga bostäder. Kommunerna h ar som bostadsplanerare och bostadsbyggare ett ansvar härvidlag, som de inte får svika. Det statliga bostadstillägget får genom borttagandet av bostadsvill­ koren karaktär av ett allmänt konsumtionsstöd till barnfamiljerna. Denna omständighet aktualiserar frågan huruvida benämningen på bostadstilläg­ gen skall bibehållas. Frågan bör dock inte tas upp i detta sammanhang.

Inkomstprövningsreglerna. De regler som gäller för inkomstprövningen av bostadstillägg innehåller en bestämmelse om att den inkomst, som skall läggas till grund för reduktionen av bostadstillägget, skall ökas med 20 % av den behållna förmögenhet som överstiger 50 000 kr. I motionen 1971: 1562 av herr Larsson i Öskevik m. fl. (c) framställs ett yrkande som syftar till att ökningsfaktorn skall sänkas från 20 % till 10 % . M otionärerna anför att redan en mindre rörelse kräver tillgångar på inte obetydliga belopp, som utgör en behållen förmögenhet vid in­ komstberäkningen, trots att familjens ekonomiska standard är låg. Förra årets riksdag beslöt mot bakgrund av de höjda fastighetstaxeringsvärdena vid 1970 års allmänna fastighetstaxering att höja förmögenhetsgränsen när det gäller bostadstillägg från 30 000 kr. till 50 000 kr. Utskottet, som vill erinra om att familjepolitiska kommittén behandlar frågor rörande inkomstprövningsreglerna, är inte berett att nu förorda en sänkning av den ökningsfaktor som skall tillämpas beträffande för­ mögenheter som överstiger 50 000 kr. Utskottet avstyrker således motio­ nen 1971: 1562.

Åldersgränsen. Bostadstillägg utgår till familj med barn under 16 år som helt eller delvis försörjs inom familjen. I motionen 1971: 1560 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk) framställs yrkanden om att åldersgränsen skall sättas vid 17 år för såväl statliga som kommunala bostadstillägg. Det ingår i familjepolitiska kommitténs uppdrag att göra en översyn av de åldersgränser som finns för olika familjepolitiska förmåner. Med hänsyn härtill och till att en ändring av åldersgränsen för bostadstillägg skulle få ingripande verkan för det studiesociala stödet bör kommitténs slutbetänkande avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Kostnadsfrågan m. m. Enligt nuvarande regler kan de statsbidragsberättigande kommunala bostadstilläggen beräknas kosta ca 165 milj. kr. för år 1972. Kostnadsökningen för förbättringen av dessa tillägg har beräk­ nats till ca 190 milj. kr. H ärav faller med nuvarande statsbidragsregler 50 % eller ca 95 milj. kr. på kommunerna. Kungl. M aj:t förordar att

kommunerna kompenseras så att kostnadsökningen helt faller på staten. Kompensationen föreslås få formen av dels en höjning av statsbidraget till kommunala bostadstillägg från 50 % till 60 % , dels en höjning av statsbidragen till kommunernas kostnader för driften av daghem och fritidshem. Sistnämnda höjning kan beräknas kosta 65 milj. kr. för helt år. Höjningen av statsbidragen föreslås gälla redan från den 1 januari 1972, trots att förbättringarna av bostadstilläggen skall träda i kraft först den 1 april 1972.

I motionen 1971:1558 av herr Fälldin m. fl. (c) och motionen 1971: 1559 av herr Helén m. fl. (fp) yrkas att statsbidraget till kommu­ nala bostadstillägg skall höjas till 75 % i stället för till 60 % som före­ slagits av Kungl. Maj:t. I motionen 1971: 1560 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk) föreslås att nämnda statsbidrag skall bestämmas till 80 %. Detta förslag är delvis betingat av yrkandena i samma motion om höjning av åldersgränsen från 16 till 17 år. Dessa yrkanden har i föregående avsnitt avstyrkts av utskottet.

Enligt utskottets mening är den av Kungl. M aj:t föreslagna metoden a tt täcka kommunernas ökade kosnader för kommunala bostadstillägg inte till fyllest. Metoden ger nämligen inte någon garanti fö r att den enskilda kommunen får sina ökade kostnader för kommunala bostads­ tillägg täckta. D et torde i många fall vara så att de kommuner, som får störst nytta av de ökade driftbidragen till daghem och fritidshem, får förhållandevis begränsade kostnadsökningar för bostadstilläggen. Detta beror på att ju bättre barntillsynen är tillgodosedd desto högre är fre­ kvensen av förvärvsarbetande kvinnor, vilket i sin tur m edför högre familjeinkomster och färre bostadstillägg. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att statsbidraget till kommunala bostadstillägg bör be­ stämmas så att det i huvudsak helt täcker den ökade kostnaden för till­ läggen. Statsbidraget bör därför som föreslås i motionerna 1971: 1558 och 1971: 1559 fastställas till 75 % av kostnaderna för de statsbidragsberättigande kommunala bostadstilläggen. Härigenom blir också det här aktuella yrkandet i motionen 1971: 1560 till väsentlig del tillgodosett.

Utskottet biträder förslaget i propositionen om höjning av statsbidra­ gen till driften av daghem med 1 200 kr. till 4 000 kr. per plats och år och till driften av fritidshem med 500 kr. till 2 000 kr. per plats och år.

Statsbidrag utgår till kostnader för kommunala familjedaghem då den organiserade barntillsynen i en kommun fått en viss omfattning. Om de villkor som i detta hänseende gäller är uppfyllda, utgår statsbidrag med 35 % av kommunens nettokostnader för dagbarnvårdare.

I motionen 1971:1558 av herr Fälldin m. fl. (c) och motionen 1971: 1559 av herr Helén m. fl. (fp) framställs yrkanden av innehåll att statsbidraget beträffande kommunala familjedaghem skall höjas från 35 % till 50 % av kostnaden.

Utskottets ovan redovisade ställningstaganden innebär att kommu-

nem a får full täckning för de ökade kostnader som följer av förbättringar av de kommunala bostadstilläggen. Höjningen av statsbidragen för drif­ ten av daghem och fritidshem ingår som ett moment i kostnadstäckningen. Att mot denna bakgrund i detta sammanhang även ta upp frågan om andra barntillsynskostnader i kommunen är enligt utskottets mening inte motiverat. U tskottet avstyrker därför motionerna 1971: 1558 och 1971: 1559 i förevarande del.

Utbetalningen. I motionen 1971: 1556 av herr Bergman m. fl. (s, c, fp) och motionen 1971: 1561 av herr K nut Johansson i Stockholm m. fl. (s) framhålls att det i ett ökat antal fall förekommer att bostadstillägget dis­ poneras för annat ändamål än bostadskonsumtion, vilket har till följd att ekonomiska förluster uppstår för bostadsföretag och kommuner. Mot denna bakgrund tas upp frågan om möjligheterna att betala ut bostads­ tillägg till annan än familjen. I motionen 1971: 1556 yrkas att Kungl. Maj:t skall ges fullmakt att efter särskild framställning medge kommun att tillämpa särskild form för utbetalning av bostadstillägg. I motionen 1971: 1561 yrkas att tillämpningsföreskrifterna beträffande utbetalning av bostadstillägg skall ändras så att kommun efter bostadsstyrelsens med­ givande kan besluta om annan mottagare av bostadstillägg än familjen.

Då riksdagen år 1968 fattade beslut om det familjestöd, som bostads­ tillägget utgör, erinrade statsutskottet bl. a. om att tillägget alltid inne­ håller ett grundbelopp som är oberoende av bostadsvillkor och i ett stort antal fall utgår utan någon bostadsanknytning. Utskottet pekade på att ett genomförande av ett då väckt motionsförslag om att införa samma utbetalningsregler som för familjebostadsbidraget - vilket i regel utbeta­ lades till fastighetsägaren - skulle leda till en utbetalningsordning där flera olika utbetalningssystem skulle fungera vid sidan av varandra. Detta skulle komplicera administrationen. Utskottet biträdde förslaget i propositionen att utbetalningen skulle göras direkt till familjen. Riks­ dagen biföll förslaget. Socialutskottet har tidigare i år - i samband med behandlingen av anslag under socialhuvudtiteln - yttrat sig över ett motionsyrkande rörande utbetalningen av bostadstillägg och har därvid uttalat att enligt utskottets mening de motiv som anfördes år 1968 för en utbetalning av bidragen direkt till familjen fortfarande är giltiga. Utskottet - som vill erinra om att bostadsanknytningen för det statliga bostadstillägget föreslås bli helt borttaget - finner inte anledning att nu ompröva sitt tidigare ställningstagande i frågan. Utskottet får emellertid hänvisa till att i propositionen anförs att det är angeläget att familje­ politiska kommittén i samband med sin översyn av bestämmelserna om bostadstilläggen ägnar uppmärksamhet åt hela frågan om systemet för utbetalning av bostadstilläggen. Till kommittén har överlämnats en fram ­ ställning från bostadsstyrelsen om att styrelsen skall få möjlighet att ändra tillämpningsföreskrifterna så att utebliven hyresbetalning under

längre tid skall kunna utgöra tillräckligt skäl för länsbostadsnämnden eller, efter dess bemyndigande, förmedlingsorganet att besluta att annan betalningsmottagare än familjen utses. Föredragande statsrådet anför i propositionen att när kommittén redovisat sitt uppdrag beträffande utbetalningsfrågan i dess helhet hon avser att återkomma till bl. a. denna fråga. Enligt utskottets mening är det motiverat att även de båda m otio­ ner som här behandlas, 1971: 1556 och 1971: 1561 i viss del, över­ lämnas till familjepolitiska kommittén. De i motionerna fram förda syn­ punkterna kommer därigenom att bli prövade vid kommitténs utred­ ningsarbete.

Medelsberäkningen. Som en följd av att utskottet förordar att statsbidrag till de kommunala bostadstilläggen skall utgå med 75 % av kostnaden i stället för 60 % av kostnaden som föreslagits i propositionen uppstår i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag ett ökat medelsbehov av 55 milj. kr. för helt år. F ör innevarande budgetår utgör kostnadsökningen under anslaget till bostadstillägg för barnfamiljer m. m. i förhållande till pro­ positionens förslag 20 milj. kr. I övrigt har utskottet inte något att erinra m ot den i propositionen gjorda medelsberäkningen.

Utskottet hemställer

A. att riksdagen

1) beträffande frågan om avslag på propositionen 1971: 156

avslår motionen 1971: 1557 i motsvarande del,

2) beträffande ett samlat förslag till familjepolitiskt stöd m. m.

avslår motionen 1971: 1557, motionen 1971: 1558 och m otio­

nen 1971: 1559, samtliga motioner i motsvarande del,

B. beträffande frågan om bostadsvillkor fö r viss del av statligt

bostadstillägg fö r barnfamiljer att riksdagen, med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1971: 1561

i motsvarande del, godkänner vad i statsrådsprotokollet för­

ordas,

C. beträffande inkomstprövningsreglerna att riksdagen avslår

motionen 1971: 1562,

D. beträffande åldersgränsen att riksdagen avslår motionen

1971: 1560 i motsvarande del,

E. beträffande storleken av statsbidrag till kommunala bostads­

tillägg för barnfamiljer att riksdagen - med bifall till motionen

1971: 1558 och motionen 1971: 1559, båda motionerna i

motsvarande del, samt i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionen 1971: 1560 i motsvarande del - ger Kungl.

Maj:t till känna vad utskottet anfört,

F. beträffande grunderna fö r statsbidrag till kommunala fam ilje­

daghem att riksdagen avslår motionen 1971: 1558 och motio­

nen 1971: 1559, båda motionerna i motsvarande del,

G. beträffande utbetalningen av bostadstillägg fö r barnfamiljer

att riksdagen i anledning av motionen 1971: 1556 samt motio­

nen 1971: 1561 i motsvarande del hos Kungl. M aj:t hem­

ställer att motionerna överlämnas till familjepolitiska kom­

mittén,

H. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag godkänner

de i statsrådsprotokollet förordade ändringarna i grunderna

för a) statligt bostadstillägg för barnfamiljer,

b) statsbidrag till kommunala bostadstillägg för barnfamiljer,

c) statsbidrag till daghem och fritidshem, allt i den mån grunderna inte behandlats under B. eller E.,

I. beträffande medelsanvisningen att riksdagen - med bifall till

motionen 1971: 1558 och motionen 1971: 1559, båda mo­

tionerna i motsvarande del, samt i anledning av Kungl.

Maj:ts förslag och motionen 1971: 1560 i motsvarande del -

till Bostadstillägg fö r barnfamiljer m. m. på tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1971/72 under femte huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag av 85 000 000 kr.

Stockholm den 30 november 1971

På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Svensson i Kungälv (s), H am rin (fp), Dahlberg (s), Carlshamre (m), fru Skantz (s), herrar Lars­ son i Öskevik (c), Persson i Stockholm (s), fru Sigurdsen (s), herrar Åker­ lind (m), Johnsson i Blentarp (s), fru M arklund (vpk), herrar Larsson i Borrby (c), Romanus (fp) och fröken Andersson i Stockholm (c).

Reservationer

1) vid utskottets hemställan under A (frågan om avslag på propositio­ nen 1971:156 samt ett samlat förslag till familjepolitiskt stöd m. m.) av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 6 med »Den betydelsefulla reform» och slutar på s. 8 med »här aktuella delar» bort ersättas med text av följande lydelse:

»Den familjepolitiska reform som beslöts år 1968 innebar att man genom selektiva åtgärder satte in en förstärkning av det ekonomiska stödet till de barnfamiljer som har de största ekonomiska svårigheterna på grund av barnens försörjning. F örra året förbättrades stödet till alla barnfamiljer genom att de allmänna barnbidragen från den 1 januari i år höjdes med 300 kr. till 1 200 kr. per barn och år. Denna höjning med­

förde dock en jämförelsevis ringa realförbättring av barnfamiljernas ekonomi, eftersom den till väsentlig del endast kompenserade en sam ­ tidigt ökad skattebelastning på familjerna. Samtidigt höjdes bidragsför­ skotten från 30 till 40 % av basbeloppet, en höjning som till betydande del endast innebar en anpassning till på senare år skedd uppräkning av de underhållsbidrag som bidragsförskotten är avsedda att förskottera eller ersätta. Såväl barnbidragshöjningen som höjningen av bidragsförskotten innebar alltså en anpassning till inträffade omständigheter som gjort det nödvändigt att vidtaga förändringarna utan att avvakta en möjlighet till en samlad översyn av det ekonomiska stödet till barnfamiljer. Om emellertid inom den närmaste tiden ytterligare resurser kan ställas till förfogande för familjepolitiska åtgärder är det enligt utskottets m e­ ning ytterst angeläget att insatsen görs efter omsorgsfull vägning mot varandra av tänkbara stödformer. Familjepolitiska kommittén väntas, efter ett snart sjuårigt mycket omfattande utredningsarbete, lägga fram sitt slutbetänkande i början av år 1972. Kommitténs huvuduppgift är att undersöka effektiviteten av olika stödformer och pröva deras inbördes sammansättning och avvägning inom ramen för vissa alternativ för det totala stödet. En rationell avvägning av olika familjepolitiska åtgärder måste allvarligt försvåras, om riksdagen nu binder sig för en så stor satsning på en enda stödform som föreslås i propositionen 1971: 156. Den jämförelsevis obetydliga tidsutdräkt som måste bli följden av att familjepolitiska kommitténs slutbetänkande och remissbehandlingen av detta avvaktas kan enligt utskottets mening lämpligen motverkas genom en provisorisk förstärkning av familjestödet. En metod för en sådan till­ fällig förstärkning har anvisats i propositionen 1971: 140, en annan i den med anledning av nämnda proposition väckta motionen 1971: 1528. Utskottet instämmer i den i motionen 1971: 1557 fram förda kritiken mot att den föreslagna reformen förvärrar marginaleffekterna och anser dessa effekter så allvarliga att de inte bör accepteras ens under en över­ gångstid i avvaktan på den översyn av inkomstprövningsreglerna som utföres inom familjepolitiska kommittén. Även i övrigt instämmer u t­ skottet i den kritik mot den föreslagna reformens utformning som framföres i motionen. Av det sagda framgår att utskottet, med tillstyrkan av motionen 1971: 1557, finner sig böra avstyrka bifall till propositionen 1971: 156 och i stället föreslå riksdagen att hos Kungl. Maj:t hemställa om ett samlat förslag till 1972 års riksdag om utbyggnad av det ekonomiska stödet till barnfamiljer. Genom utskottets ställningstagande blir även motionerna 1971: 1558 och 1971: 1559 i förevarande del i väsentlig mån tillgodosedda.» dels att utskottet under A bort hemställa »A. att riksdagen 1) beträffande frågan om avslag på propositionen 1971: 156

med bifall till motionen 1971: 1557 i motsvarande del avslår

propositionen,

2) beträffande ett samlat förslag till familjepolitiskt stöd

m. m. - med bifall till motionen 1971: 1557 samt i anled­

ning av motionen 1971: 1558 och motionen 1971: 1559,

samtliga motioner i motsvarande del - hos Kungl. Maj:t

hemställer om ett samlat förslag till 1972 års riksdag om

utbyggnad av det ekonomiska stödet till barnfamiljer i en­

lighet med vad utskottet anfort,»

2) vid utskottets hemställan under A (frågan om avslag på propositio­ nen 1971:156 samt ett samlat förslag till familjepolitiskt stöd m. m.) av herrar Hamrin (fp), Larsson i öskevik (c), Larsson i Borrby (c), Ro­ manus (fp) och fröken Andersson i Stockholm (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som böljar på s. 6 med »Den betydelsefulla reform» och slutar på s. 8 med »här aktuella de­ lar» bort ersättas med text av följande lydelse:

»Den reform på det familjepolitiska området som beslöts år 1968 innebar att m an genom selektiva åtgärder satte in en förstärkning av det ekonomiska stödet till de barnfamiljer som har de största ekonomiska svårigheterna på grund av barnens försörjning. Ytterligare resurser kan nu ställas till förfogande för familjepolitiska åtgärder. Enligt utskottets mening bör resurser så snart som möjligt sättas in för att förbättra de ekonomiska villkoren för i huvudsak samma grupper som vid 1968 års reform , nämligen barnfamiljer med låga inkomster, särskilt familjer med många barn och familjer med höga boendekostnader. Resurser finns emellertid för att därutöver redan nu ge alla barnfamiljer en begränsad förbättring av det ekonomiska stödet. Förslag härom framläggs i reserva­ tion till finansutskottets betänkande 1971: 47 angående konjunkturstimulerande åtgärder.

Trots att befogad kritik kan riktas mot propositionen, bl. a. i vad gäl­ ler marginaleffekterna, anser utskottet inte att ett angeläget tillskott till barnfamiljerna bör fördröjas i avvaktan på den översyn av inkomstprövningsreglerna som utförs inom familjepolitiska kommittén. Inte heller vad som i övrigt anförs i motionen 1971: 1557 beträffande den föreslag­ na utformningen av ett utbyggt barnstöd motiverar enligt utskottets be­ dömning ett uppskov. Utskottet anser därför att åtgärderna i huvudsak bör få det innehåll som föreslås i propositionen. I det följande går u t­ skottet närm are in på frågan om bostadsvillkoren bör slopas samt övriga frågor som tas upp i motionerna.

Av det sagda följer att utskottet inte kan biträda motionen 1971: 1557, såvitt däri yrkas avslag på propositionen.

Familjepolitiska kommittén har ett mycket omfattande uppdrag. Med utgångspunkt i att de allmänna barnbidragen alltjämnt skall bilda stom­

men i konsumtionsstödet för barnfamiljerna skall kommittén överväga samhällets totala stöd för barnfamiljerna. Huvuduppgiften skall därvid vara att undersöka effektiviteten av olika stödformer och pröva deras inbördes sammansättning och avvägning inom ramen för vissa alternativ för det totala stödet. Frågan om införande av ett särskilt vårdnadsbidrag till familjer med barn ingår bland de uppgifter som kommittén har att utreda. Kommittén skall i sitt arbete beakta det direkta samband som rå ­ der mellan stödet till barnfamiljerna och skattesystemets uformning.

Frågan om en samlad familjepolitisk reform har varit aktuell under mycket lång tid. Under denna tid har som fram går av den tidigare redo­ görelsen vissa delreformer på området kommit till stånd. Inte vid något tillfälle har emellertid en mera fullständig avvägning skett mellan generel­ la stödåtgärder och mellan olika selektiva stödformer. Inte heller de nu aktuella åtgärderna bygger på en helhetsbedömning. Behovet av en sådan bedömning har accentuerats genom 1970 års skattereform. Vissa uttalan­ den i propositionen ger anledning till befogad tveksamhet om Kungl. M aj:t kommer att underställa riksdagen förslag som täcker hela fältet. Med hänsyn härtill är det enligt utskottets mening angeläget framhålla att det fram står som en självklarhet att ett samlat förslag läggs fram av Kungl. Majit så att riksdagen får tillfälle att i ett sammanhang ta ställ­ ning till hur familjepolitiken skall utformas. Förslaget bör ta upp alla frågor som i enlighet med det ovan anförda omfattas av familjepolitiska kommitténs uppdrag. Förslaget bör föreläggas nästa års riksdag så snart familjepolitiska kommittén redovisat sitt huvuduppdrag och kommitténs förslag remissbehandlats.

Utskottet förordar således - i överenssämmelse med de synpunkter som anförs i motionerna 1971: 1558 och 1971: 1559 - att en förutsättnings­ lös prövning av hela familjestödet görs nästa år. Därvid får uftormningen av de nuvarande stödformerna inte hindra den nämnda förutsätt­ ningslösa omprövningen. Utskottet vill mot denna bakgrund särskilt be­ tona att de förslag i propositionen som utskottet nu ställer sig bakom inte i något avseende innebär definitiva lösningar. I propositionen nämns vissa frågor - inkomstprövningsreglerna och utbetalningsreglerna - som kommer att tas upp av familjepolitiska kommittén, men m an får inte härav dra slutsatsen att övriga grunder skall lämnas utan ändring vid den samlade reformen.

Genom utskottets ställningstagande blir även motionen 1971: 1557 i förevarande del i väsentlig mån tillgodosedd.»

dels att utskottet under A bort hemställa

»A. att riksdagen

1) beträffande frågan om avslag på propositionen 1971:156

avslår motionen 1971: 1557 i motsvarande del,

2) beträffande ett samlat förslag till familjepolitiskt stöd

m .m . - i anledning av motionen 1971: 1557, motionen

1971: 1558 och motionen 1971: 1559, samtliga motioner i motsvarande del - hos Kungl. Maj:t hemställer om ett sam­ lat förslag till 1972 års riksdag om utbyggnad av det eko­ nomiska stödet till barnfamiljer i enlighet med vad utskot­ tet anfort,»

3) vid utskottets hemställan under C (inkomstprövningsreglerna) av herrar Ham rin (fp), Carlshamre (m), Larsson i Öskevik (c), Åkerlind (m), Larsson i Borrby (c), Romanus (fp) och fröken Andersson i Stock­ holm (c) som anser dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 9 som börjar med »Inkomstprövningsreglerna. De regler» och slutar med »således motio­ nen 1971: 1562» bort ersättas med text av följande lydelse: »Utskottet delar motionärernas uppfattning, att de regler som nu finns om hänsynstagande till förmögenhet vid beräkningen av bostads­ tillägg drabbar vissa familjer, fram för allt sådana som driver en mindre rörelse, mycket hårt. I avvaktan på den översyn av inkomstprövnings­ reglerna som familjepolitiska kommittén företar bör därför redan nu den förändringen av reglerna vidtas att ökningsfaktom sänks från 20 % till 10 %. Denna procentsats överensstämmer med den som gäller vid inkomstprövningen för bestämmande av hustrutillägg och kommunala bostadstillägg till folkpension. U tskottet tillstyrker således motionen 1971: 1562.» dels att utskottet under C bort hemställa »C. beträffande inkomstprövningsreglerna att riksdagen med bi­ fall till motionen 1971: 1562 ger Kungl. M aj:t till känna vad utskottet anfort,»

4) vid utskottets hemställan under D (åldersgränsen) av fru M ark­ lund (vpk) som anser dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 9 som börjar med »Åldersgränsen. Bostadstillägg utgår» och slutar med »avstyrker där­ för motionsyrkandena» bort ersättas med text av följande lydelse: »Bostadstillägg utgår till familjer med barn under 16 år som helt eller delvis försörjs inom familjen. Med hänsyn till den situation som uppstår för barnfamiljerna då samtidigt såväl barnbidrag som bostadstillägg ute­ blir, bör den nuvarande åldersgränsen höjas. De studiesociala åtgärder som sätts in är otillräckliga, och än större blir den ekonomiska belast­ ningen för familjer, vilkas barn inte fortsätter att studera efter fyllda 16 år. Dessa ungdomar har ofta svårt att få stadigvarande arbete och även om de lyckas därmed är inkomsterna oftast låga. En förlängning av bo­ stadsstödet till barnfamiljerna utöver förslagen i propositionen är där­ för nödvändig. Åldersgränsen bör därför, som föreslås i motionen 1971: 1560, höjas till 17 år.»

dels att utskottet under D bort hemställa

»D. beträffande åldersgränsen att riksdagen i anledning av m o­

tionen 1971: 1560 i motsvarande del ger Kungl. Maj:t till

känna vad utskottet anfort,»

5) vid utskottets hemställan under E (storleken av statsbidrag till kommunala bostadstillägg för barnfamiljer) av herrar Karlsson i Hus­ kvarna (s), Svensson i Kungälv (s), Dahlberg (s), fru Skantz (s), herr Persson i Stockholm (s), fru Sigurdsen (s) och herr Johnsson i Blentarp (s) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 10 som börjar med »Enligt utskottets mening» och slutar med »plats och år» bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet biträder förslaget i propositionen att kommunerna får full täckning för de ökade kostnader som uppstår till följd av förbättringen av de kommunala bostadstilläggen. E tt bifall till förslaget att kompen­ sationen delvis får formen av ökade bidrag till driften av daghem och fritidshem är även ägnat att stimulera utbyggnaden av barntillsynen i kommunerna. M ot denna bakgrund tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag att statsbidraget fastställs till 60 % av kostnaden för de statsbidragsberättigande kommunala bostadstilläggen samt att en höjning sker av statsbidraget till driften av daghem med 1 200 kr. till 4 000 kr. per plats och år och till driften av fritidshem med 500 kr. till 2 000 kr. per plats och år. Motionsyrkandena att statsbidragsandelen till de kom­ munala bostadstilläggen skall höjas till 75 % eller 80 % av kostnaden av­ styrks.»

dels att utskottet under E bort hemställa

»E. beträffande storleken av statsbidrag till kommunala bostads­

tillägg fö r barnfamiljer att riksdagen - med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag samt med avslag på motionen 1971: 1558,

motionen 1971: 1559 och motionen 1971: 1560, samtliga

motioner i motsvarande del - godkänner vad i statsråds­

protokollet förordas,»

6) vid utskottets hemställan under F (grunderna för statsbidrag till kommunala familjedaghem) av herrar Ham rin (fp), Carlshamre (m), Larsson i öskevik (c), Akerlind (m), Larsson i Borrby (c), Romanus (fp) och fröken Andersson i Stockholm (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 10 med »Utskottets ovan redovisade» och slutar på s. 11 med »i förevarande del» bort ersättas med text av följande lydelse:

»I enlighet med vad utskottet i det föregående förordat bör - vid si­ dan av att full kostnadstäckning ges till de enskilda kommunerna i an­ ledning av de förstärkta kommunala bostadstilläggen - en höjning ske

av statsbidragen till driften av daghem och fritidshem. Statsbidragshöjningen bör emellertid med hänsyn till det stora behovet av organiserad barntillsyn inte begränsas till endast en del av den kommunala barntill­ synen. Statsbidraget till kommunala familjedaghem bör därför få mot­ svarande höjning som sker i fråga om driften av daghemmen eller en höjning med omkring 40 % . Utskottet biträder i enlighet härm ed för­ slaget i motionerna att statsbidraget skall höjas från 35 % till 50 % av kommunens nettokostnader för dagbarnvårdare. Utskottet vill här fram ­ hålla att det också finns skäl att rikta kritik med de begränsningsregler - kvotregeln och balansregeln - som finns då det gäller bidrag till fa­ miljedaghemmen. Frågan om att slopa dessa regler har emellertid inte aktualiserats i detta sammanhang.»

dels att utskottet under F bort hemställa

»F. beträffande grunderna fö r statsbidrag till kommunala fam il­

jedaghem att riksdagen med bifall till motionen 1971: 1558

och motionen 1971: 1559, båda motionerna i motsvarande

del, ger Kungl. Majit till känna vad utskottet anfort,»

7) vid utskottets hemställan under I (medelsanvisningen) - under för­ utsättning av bifall till reservation 5) - av herrar Karlsson i Huskvarna (s), Svensson i Kungälv (s), Dahlberg (s), fru Skantz (s), herr Persson i Stockholm (s), fru Sigurdsen (s) och herr Johnsson i Blentarp (s) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 12 som börjar med »Medelsberäkningen. Som en» och slutar med »propositionen gjorda medelsberäkningen» bort ersättas med text av följande lydelse:

»Medelsberäkningen. Utskottet har inte något att erinra mot den i propositionen gjorda medelsberäkningen.»

dels att utskottet under I bort hemställa

»I. beträffande medelsanvisningen att riksdagen - med bifall

till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen

1971: 1558, motionen 1971: 1559 och motionen 1971: 1560,

samtliga m otioner i motsvarande del - till Bostadstillägg för

barnfamiljer m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budget­

året 1971/72 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsan­

slag av 65 000 000 kr.»

ESSELTE TRYCK, L 1 A T U