Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1971/72 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner
Nr 1
Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten för bud getåret 1 971/72 inom kommunikationsdepartementets verksamhets område jämte motioner.
D R IFT B U D G E T E N
SJÄTTE HUVUDTITELN
Kommunikationsdepartementet m. m.
1. Kommunikationsdepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1, bilaga 8, framlagda förslag (punk terna A 1-A 3, s. 21-22 i utdrag av statsrådspro.okollet över kommunikationsärenden för den 4 januari 1971) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
1. till Kommunikationsdepartementet ett förslagsanslag av 5 634 000
kr.,
2. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 2 120 000 kr.,
därav hälften att avräknas mot automobilskattemedlen,
3. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 330 000 kr.
Vägväsendet
2. Allmän översikt över utvecklingen. Anslagen till vägväsendet. Före behandlingen av de skilda anslagen har Kungl. Majit (s. 23-54) lämnat en allmän översikt över vägväsendet.
Kungl. Majits förslag till medelsanvisning för budgetåret 1971/72 under de skilda väganslagen m. m. innebär
att till Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifler anvisas ett förslagsan slag av 4 430 0110 kr. (punkt B 1, s. 55),
att till Drift av statliga vägar an.isas ett reservationsanslag av 826 800 000 kr. (punkt B 2, s. 55-56),
att till Byggande av statliga vägar anvisas ett reservationsanslag av 685 470 000 kr. (punkt B 3, s. 56-57),
att till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator anvisas ett förslagsanslag av 122 130 000 kr. (punkt B 4, s. 57-58),
1 Riksdagen 1971. 15 sami. Nr 1
att till Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator anvisas ett reservationsanslag av 331 000 000 kr. (punkt B 5, s. 58-59),
att till Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. anvisas ett reser vationsanslag av 54 550 000 kr. (punkt B 6, s. 59-60) och att under budgetåret 1971/72 statlig lånegaranti för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar beviljas intill ett belopp av 110 000 kr.,
att till Bidrag till byggande av enskilda vägar anvisas ett reserva tionsanslag av 23 400 000 kr. (punkt B 7, s. 60-61),
att till Tjänster till utomstående anvisas ett förslagsanslag av 8 680 000 kr. (punkt B 8, s. 61)
sam t att till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond anvisas ett förslagsanslag av 1 000 kr. (punkt B 9, s. 61-62).
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels motionen 1971: 397 av herr Hedlund m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte 1. i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala som sin mening att vägplaneringen såsom ett instrument i lokaliserings- och regional politiken skall syfta till en positiv befolknings- och näringslivsutveckling i landets olika delar, 2. till Byggande av statliga vägar under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 693 670 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen, samt 3. till Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. anvisa ett reservationsanslag av 62 550 000 kr. på i motionen anförda grunder, att avräknas mot automobilskattemedlen,
dels motionen 1971: 931 av herr Helén m. fl. vari hemställts att riks dagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte 1. uttala att vid avvägningen mellan riks- och länsvägar hänsyn tages till behovet av ett från näringsoch regionalpolitiska synpunkter väl fungerande länsvägnät, 2. anhålla om ett program för en ökning av väganslagen under de närmaste åren,
dels motionen 1971: 406 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. vari hem ställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t m åtte anhålla att de ordinarie vägbyggnadsramama i de sysselsättningssvaga regionerna inte minskas med anslagsbelopp motsvarande kostnad för vägprojekt som överföres från ordinarie vägbyggnadsplan till beredskapsarbete,
dels motionen 1971: 203 av herr Eriksson i Bäckmora m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. M aj:t uttala att den flerårsplan för vägbyggandet som gäller för perioden 1970-1974 måtte omprövas med sikte på en snabbare upprustning och utbyggnad av vägnätet i regioner där det är angeläget att stärka näringsliv och bebyggelse,
dels motionen 1971: 966 av herr Turesson vari hemställts att riks dagen m åtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att åt Vägverket uppdrages att ompröva principerna för fördelningen mellan länen av anslaget till vägbyggnad med särskild hänsyn till skogslänens behov,
dels motionen 1971:75 av herr Westberg i Ljusdal m. fl. vari hem ställts 1. att en fond för anslag till ur lokaliseringssynpunkt angelägna vägprojekt tillskapas och 2. att 10 % av väganslagen tilldelas denna fond,
dels motionen 1971: 933 av herrar Hyltander och Richardson vari hemställts att riksdagen måtte besluta att begära hos Kungl. M aj:t att Kungl. Maj:t i planering för kommande budgetår tillgodoser de behov, som motionen aktualiserar och som tyvärr inte har getts utrymme i föreliggande budgetförslag,
dels motionen 1971:918 av herr Carlsson i Vikmanshyttan m. fl. vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av anslaget till byggande och upprustning av länsvägar besluta att tilldelningen av anslag för kom mande år för Kopparbergs län blir av samma storlek som år 1969 samt att vägplaneringen därefter skall inriktas på en omfattning som erford ras för en positiv befolknings- och näringsutveckling,
dels motionen 1971:975 av herr Åsling m. fl. vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av kommunikationsdepartementets huvud titel punkt B 3 Byggande av statliga vägar, uttalar att ökad hänsyn tages till det i Jämtlands län akuta nybyggnadsbehovet av vägar samt att ram en för utförande av vägbyggnader som beredskapsarbeten vä sentligen vidgas i enlighet med vad i motionen anförts,
dels motionen 1971:952 av herr Oskarson m. fl. vari hemställts att riksdagen beslutar att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att Kungl. Maj:t vidtar kompletterande åtgärder för att de problem som samman hänger med väganslutningen till E 6 för de nyetablerade industrierna i Värö löses på ett tillfredsställande sätt och därutöver överväger åt gärder för utbyggnad av E 6 i sin helhet i snabbare takt än vad som fram går av nuvarande planering,
dels motionen 1971:964 av herr Sundman m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t måtte anhålla att vägprojektet Gäddede-A nkarvattnet snarast måtte komma till utförande som tem porär ersättning ur sysselsättningssynpunkt för den tills vidare upp skjutna malmbrytningen i Stekenjokk i enlighet med vad i motionen anförts,
dels motionen 1971:974 av herr Åkerfeldt m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om
initiativ till sådan ändring av form erna för tilldelningen av medel till byggande av kommunala vägar och gator att kommunerna bereds möj lighet att omdisponera i fördelningsplanen upptagna, eller redan bevil jade, medel till projekt som anses fördelaktigare ur miljösynpunkt,
dels motionen 1971: 140 av herr Eriksson i Bäckmora m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en utredning av dels frågan om fullständig täckning med statsbidrag av kostnaderna för den enskilda väghållningen, dels frågan om for m erna för byggande och drift av enskilda vägar,
dels motionen 1971:921 av herr Dahlgren m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsam ut redning och förslag beträffande frågan om fria resor vid överfart till fastlandet för på skärgårdsöar bosatt befolkning,
dels motionen 1971: 924 av herrar Eriksson i Bäckmora och Björk i Gävle vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t an håller om utredning angående det enskilda vägnätets standard med hän syn till utvecklingens ökade krav på framkomlighet och trafiksäkerhet och att förslag snarast förelägges riksdagen,
dels motionen 1971: 405 av herrar Persson i Heden och Eriksson i Bäckmora vari hemställts att riksdagen måtte uttala, att delningskostnad för väg, som tas ur allmänt underhåll, må bäras av staten,
dels motionen 1971: 962 av fru Sundberg vari hemställts att riksda gen i skrivelse till Kungl. M aj:t måtte hemställa att Statens vägverk och Televerket får i uppdrag att vidtaga åtgärder för inrättande av en in formationscentral »Fröken Väg»,
dels motionen 1971: 260 av herrar Stålhammar och Romanus vari hemställts att riksdagen uppdrager åt Kungl. Maj:t att vidtaga åtgärder för att anordna en försöksverksamhet med »vägupplysning», till vilken vägtraf i kanter kan vända sig för att få upplysningar om väglaget på bestämda vägsträckor,
dels motionen 1971:914 av herr Annerås m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om att lämpliga före skrifter utfärdas i vissa i motionen berörda avseenden beträffande mittoch kantm arkeringar av vägar,
dels motionen 1971: 404 av herrar Nilsson i Agnäs och Åkerlind vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att använd ningen av vägsalt upphör,
dels motionen 1971: 940 av herr Larsson i Borrby m. fl. vari hem ställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att halkbekämpning med hjälp av salt må upphöra.
Utskottet
Vid sin behandling av vägfrågorna erinrar departementschefen - lik som i fjolårets statsverksproposition - om det av vägplaneutredningen framlagda betänkandet Vägplan 1970 (SOU 1969: 56 och 57). U tred ningen har efter en kartläggning av det nuvarande väg- och gatunätets omfattning och standard ingående övervägt principerna för en långsiktig vägplanering och därvid lagt stor vikt vid att utarbeta en planeringsmetodik som bygger på en samhällsekonomisk värdering av olika in satser på vägområdet. I sistnämnda hänseende har utarbetats en kalkyl modell för lönsamhetsbedömning av trafikprojekt som avses vara ett hjälpmedel vid prioritering av vägföretag och även vid bestämning av olika tekniska standardkrav på vägnätet. Utredningen har också gjort prognoser avseende den framtida trafikutvecklingen samt med utgångs punkt från dessa och med anlitande av bl. a. den nyssnämnda lönsam hetskalkylen upprättat behovsplaner med angivande av kostnaderna för väg- och gatubyggandet och vägdriften under tiden fram till mitten av 1980-talet. Utredningen har varit föremål för en omfattande remiss behandling.
Med hänsyn till den rad av viktiga frågor inom vägpolitiken som tas upp i betänkandet - bl. a. planeringsmetodiken och standardkraven krävs enligt departementschefen ingående och allsidiga överväganden och då även med beaktande av de många synpunkter som anförts av remissinstanserna. Departementschefen säger sig därför inte nu vara be redd att närmare gå in på dessa frågor utan avser att återkomma till dem vid en senare tidpunkt.
I motionen 1971: 931 har under hänvisning bl. a. till innehållet i förenämnda betänkande yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t dels hem ställer att vid avvägningen mellan riks- och länsvägar hänsyn tas till behovet av ett från närings- och regionalpolitiska synpunkter väl funge rande länsvägnät, dels anhåller om ett program fö r en ökning av väg ans lagen under de närmaste åren. Vidare har i motionen 1971: 397 hemställts att riksdagen hos Kungl. M aj:t som sin mening uttalar att vägplaneringen såsom ett instrument i lokaliserings- och regionalpoliti ken skall syfta till en positiv befolknings- och näringslivsutveckling i landets olika delar.
I statsrådsprotokollet framhålls att i nuvarande ekonomiska läge återhållsamhet måste iakttas även beträffande väganslagen och en in gående angelägenhetsprioritering ske av vägverkets engagemang inom ramen för de resurser som ställs till förfogande. Allmänt bör därvid gälla att de statliga insatserna i första hand inriktas på att genom ändamålsenliga driftåtgärder säkerställa funktionen hos de olika delar na av det befintliga vägnätet. Vidare måste de investeringsplaner full följas som avser att genom mera begränsade punktvisa insatser åstad kom m a förbättringar som kommer längre sammanhängande vägsträckor
till del resp. siktar till att avhjälpa påtagliga brister inom de av trafik ökningen mera belastade delarna av vägnätet.
Inom ram en för en sådan allmän inriktning bör sålunda enligt pro positionen i fråga om byggnadsanslagen de riktlinjer tillämpas som åter speglas i urvalet av vägföretag i de under 1969 för perioden 1970-1974 av vägverket fastställda flerårs- och fördelningsplanerna. Dessa är hu vudsakligen inriktade på huvudvägnätet. En samordning av planerna har skett med hänsyn till fördelningen av de beräknade transportbehoven. Objektens samhällsekonomiska lönsamhet har i första hand varit avgö rande för prioriteringen inom planerna. Härvidlag har i flerårsplanerna beaktats såväl näringslivets behov av tillfredsställande transportmöjlig heter som behoven av kapacitetsstarka trafikleder inom och mellan tätortsregionerna. Vid upprättandet av fördelningsplanen har utgångspunk ten varit att de kollektiva trafiksystemen i de större städerna ingår som en väsentlig och integrerad del i dessa städers trafiksystem. Tunnelbanesamt viktiga infarts- och genomfartsprojekt har prioriterats gemensamt.
Utskottet ansluter sig för sin del till de sålunda angivna riktlinjerna för investeringsverksamheten på vägväsendets område. I sammanhanget må också erinras om att Kungl. Maj:t i cirkulär (SFS 1969: 483) an befallt samtliga statsmyndigheter att vid beslut som rör lokalisering av1 offentliga investeringar eller som på annat sätt har betydelse för den regionala utvecklingen beakta det prognosmaterial m. m. som utarbe tats inom länsplanering 1967 samt vad Kungl. Maj:t och riksdagen i an slutning därtill uttalat (SU 1969:57 och BaU 1969:30, rskr. 188 och 309).
Utskottet finner det vidare angeläget att förslag från Kungl. Maj:ts sida i anledning av förenämnda Vägplan 1970 snarast föreläggs riksda gen så att en ingående prövning av investeringsfrågoma för vägväsen dets del kan ske. I avvaktan härpå är utskottet inte nu berett att ta ställning i frågan om avvägningen under de kommande åren mellan väginvesteringarna och anslagen för andra ändamål. Med hänsyn här till och mot bakgrund av vad som i det föregående anförts avstyrks mo tionen 1971:931 samt motionen 1971:397 i vad den avser vägplane ringen såsom ett instrument i lokaliserings- och regionalpolitiken.
I motionen 1971:203 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att den flerårsplan för vägbyggandet som gäller för perioden 1970-1974 m åtte omprövas med sikte på en snabbare upprustning och utbyggnad av vägnätet i regioner där det är angeläget att stärka näringsliv och bebyggelse. Utskottet får i anledning härav erinra om att flerårsplanerna för näm nda period num era till alla delar fastställts - i vissa fall efter prövning av Kungl. Maj:t. Revidering av planerna skall dock - jämlikt gällande författningsregler - ske redan under 1972 att avse perioden 1973-1977. U nder hänvisning till det anförda finner sig utskottet inte kunna tillstyrka motionen i fråga.
Ej heller anser sig utskottet kunna tillstyrka det i motionen 1971: 406 fram förda yrkandet att riksdagen hos Kungl. M aj:t anhåller att de ordinarie vägbyggnadsramarna i de sysselsättningssvaga regionerna ej minskas med anslagsbelopp motsvarande kostnad för vägprojekt som överföres från ordinarie vägbyggnadsplan till beredskapsarbete. I an slutning härtill må erinras om att enligt statsrådsprotokollet de statliga investeringarna i vägar och gator under perioden 1955-1970 utgjort ca 17,3 miljarder kr. i 1970 års prisnivå, varav drygt 3,5 miljarder utgör beredskapsarbeten. Dessa har i huvudsak utförts i Norrland och skogs länen i övrigt varigenom vägverkets långtidsplaner för dessa län i stort sett kunnat tillgodoses medan för landet i övrigt stora eftersläpningai föreligger. Som beredskapsarbeten utförs normalt projekt som planeras komma till utförande inom långtidsplanen. Någon ändring av princi perna härför bör enligt departementschefen ej ske. Utskottet delar den na uppfattning.
Av samma anledning avstyrks yrkandet i motionen 1971: 75 att en särskild fond för anslag till vissa från lokaliseringssynpunkt angelägna vägprojekt skapas samt att 10 % av väganslagen tilldelas denna fond. Ett genomförande av detta förslag skulle f. ö. enligt utskottets upp fattning omöjliggöra en rationell användning av anslagsmedlen och en riktig fördelning av desamma samt medföra avsevärda olägenheter inte minst från administrativa synpunkter.
I motionen 1971: 966 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t hem ställer att åt vägverket uppdras att ompröva principerna för fördelningen mellan länen av anslaget till vägbyggnader med särskild hänsyn till skogs länens behov. I motionen 1971: 933 har begärts att Kungl. Maj:t vid planeringen för kommande budgetår tillgodoser de behov som i mo tionen aktualiseras beträffande väganslagen till Skaraborgs län och i motionen 1971:918 att riksdagen gör vissa uttalanden beträffande me delstilldelningen och planeringen med avseende på vägbyggandet i K op parbergs län. Slutligen har i motionen 1971: 975 begärts ökade insatser av olika slag för byggande av vägar i Jämtlands län.
Utskottet får i anledning av de således framställda yrkandena hänvisa till vad i det föregående anförts rörande inriktningen av vägbyggandet samt om den verkställda revideringen av flerårs- och fördelningsplanerna för åren 1970-1974, m. m. De för väg- och gatubyggandet gällan de flerårs- och fördelningsplanerna upprättas i enlighet med vägstadgans bestämmelser för femårsperioder och förnyas vart tredje år. Fördel ningen av investeringsmedel de skilda landsdelarna och väggrupperna emellan sker därvid på grundval av en noggrann angelägenhetsgradering och efter vederbörande regionala och lokala vägmyndigheters hörande allt i syfte att åstadkomma en likformig och rättvis fördelning av vägmedlen. Även om de i motionerna framställda yrkandena i och för sig
kan framstå som välmotiverade vill utskottet dock framhålla att bl. a. förhållanden av de slag motionärerna åberopar konstituerar de faktorer vägmyndigheterna har att beakta vid det förenämnda planeringsarbetet samt vid medelsfördelningen.
Under hänvisning till det anförda och då utskottet sålunda anser de av motionärerna aktualiserade frågorna böra prövas i den för handlägg ning av vägärenden stadgade ordningen avstyrks motionerna i fråga.
Av samma skäl avstyrker utskottet yrkandet i motionen 1971:952 att riksdagen hos Kungl. M aj:t begär att åtgärder vidtas i syfte att åstadkomma en snabbare utbyggnad av riksväg E 6. Vad beträffar det av motionärerna upptagna spörsmålet rörande väganslutningen till E 6 för de nyetablerade industrierna i Värö vill utskottet dock under stryka det angelägna i att denna fråga av fram för allt trafiksäkerhets skäl får en tillfredsställande lösning i samband med överläggningarna mellan berörda parter.
I motionen 1971: 964 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att vägprojektet G äddede-Ankarvattnet snarast m åtte komma till ut förande som temporär ersättning från sysselsättningssynpunkt. Enligt vad utskottet inhämtat har numera medel i viss utsträckning ställts till förfogande för ändamålet. Med beaktande härav och då utskottet för utsätter att frågan om genomförandet av projektet i dess helhet kommer att av vägmyndigheterna och arbetsmarknadsverket i vederbörlig ord ning närmare prövas torde någon åtgärd i ärendet från riksdagens sida f. n. ej vara erforderlig.
Vid sin behandling av frågan om medelstilldelningen till väg- och gatubyggandet redogör departementschefen bl. a. för utfallet av investe ringarna inom denna sektor under perioden 1965-1969 samt de beräk nade kostnaderna under åren 1970 och 1971. Vidare erinras om de krav som ställs på vägdriften och till vikten av att vidmakthålla standarden på det statliga vägnätet, ökad e medel bör enligt departementschefen ställas till förfogande för detta ändamål under nästa budgetår. I an slutning härtill erinras också om de ytterligare åligganden i fråga om renhållning som åvilar vägverket efter den 1 januari 1971. F ör nästa budgetår (avseende kalenderåret 1972) beräknar departementschefen där för en ökning av anslaget med 53 milj. kr. Totalt skulle således för näm nda ändamål disponeras 827 milj. kr. Utskottet finner den före slagna anslagshöjningen välmotiverad och tillstyrker densamma.
Anslagstilldelningen till det statliga vägbyggandet bör enligt departe mentschefen bibehållas på nuvarande nivå. I enlighet härm ed förordas för budgetåret 1971/72 (avseende kalenderåret 1972) ett anslag om ca 685,47 milj. kr. Härav avser 375,5 milj. kr. byggande av riksvägar, 31,2 milj. kr. byggande av tunnelbanor, 140,0 milj. kr. byggande av länsvägar, 54,4 milj. kr. byggande av storbroar samt resten central och
regional administration m. m.
Utskottet har vid sin prövning av denna fråga funnit sig böra godta Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker följaktligen den i motionen 1971: 397 yrkade medelshöjningen om 8,2 milj. kr. avseende posten till byggande av länsvägar. Nämnda anslagspost anses av motionärerna böra upp tas med det av vägverket begärda beloppet om 148,2 milj. kr.
Kostnadsramarna för år 1972 för anslagen Drift av statliga vägar respektive Byggande av statliga vägar bör såsom departementschefen föreslagit bestämmas till samma belopp som anslagen.
Anslaget till bidrag till drift av kommunala vägar och gator bör i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag tas upp med ca 122,1 milj. kr., inne bärande en ökning i förhållande till innevarande budgetår med ca 15 milj. kr. Utskottet tillstyrker också att anslaget till byggande av kom munala vägar och gator tas upp med ett belopp av oförändrat 331 milj. kr.
Till bidrag till drift av enskilda vägar m. m. har i propositionen före slagits ett anslag av 54,55 milj. kr. I anledning härav har i motionen 1971: 397 yrkats en höjning av anslaget till 62,55 milj. kr.
Utskottet har för sin del funnit sig böra godta Kungl. Maj:ts förslag innebärande i det närmaste oförändrad medelsanvisning för ändamålet samt avstyrker följaktligen motionen 1971: 397 i berörda del.
De av Kungl. Maj:t i övrigt framlagda anslagsberäkningarna har inte gett utskottet anledning till erinran. Detta innebär bl. a. att utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag att - på samma sätt som skett för inne varande budgetår - 40 milj. kr. av det statliga vägbyggnadsanslaget och 20 milj. kr. av det statliga vägdriftanslaget tilldelas Värmlands, Koppar bergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norr bottens län att användas under särskilt beaktande av arbetsmarknads politiska synpunkter.
De sammanlagda utgifterna under de olika väganslagen m. m. för budgetåret 1971/72 uppgår enligt departementschefens beräkningar till 2 056,5 milj. kr. F ör trafiksäkerhet och vissa bidrag m. m. beräknas under andra anslag under sjätte huvudtiteln sammanlagt 78 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen. Under andra, femte, åttonde, nionde och elfte huvudtitlarna föreslås därjämte 511 milj. kr. att avräk nas mot nämnda medel.
Det totalbelopp som avses skola täckas av automobilskattemedlen skulle därmed uppgå till ca 2 646 milj. kr. I förhållande till motsvaran de på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslag innebär det ta en ökning med ca 196 milj. kr. Då inkomsterna av automobilskatte medlen beräknas till ca 3 343 milj. kr. skulle överskottet på vägväsendets specialbudget, vilket per den 30 juni 1970 uppgick till ca 1 796 milj. kr. komma att under budgetåret öka med ca 697 milj. kr.
I motionen 1971: 140 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte
1* Riksdagen 1971. 15 sami. Nr 1
anhålla om utredning av dels frågan om fullständig täckning med stats bidrag av kostnaderna för den enskilda väghållningen, dels frågan om formerna fö r byggande och drift av enskilda vägar. Vidare har i mo tionen 1971: 924 yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning angående det enskilda vägnätets standard med hänsyn till utvecklingens ökade krav på framkomlighet och trafiksäkerhet samt att förslag snarast föreläggs riksdagen.
Vid bedömningen av de med bidragsgivningen till de enskilda vägarna sammanhängande frågorna måste, såsom riksdagen vid flera tillfällen tidigare framhållit, hänsyn tas till det enskilda vägnätets betydelse för näringslivet och kommunikationerna i allmänhet. De av motionärerna upptagna frågorna har dock utretts senast av 1960 års vägsakkunniga som år 1962 avgav ett särskilt betänkande om statsbidrag till enskild väg hållning m. m. (SOU 1962: 6). Av Kungl. Maj:t i anledning härav fram lagda förslag prövades av 1963 års riksdag, som beslutade avsevärda förbättringar i bidragsgivningen på förevarande område. Den i olika sammanhang aktualiserade frågan om ett förstatligande av den enskilda väghållningen eller - i liknande syfte - en samordning mellan statlig och enskild väghållning har därvid av såväl organisatoriska som eko nomiska skäl inte befunnits möjlig att genomföra.
I sammanhanget må dock erinras om att vägförvaltningarna under vissa villkor och i den mån resurserna medger åtar sig att mot särskild ersättning biträda de enskilda väghållarna med väghållningen. Vidare pågår, enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet, redan genom vägverkets försorg en inventering och standardbedömning av det en skilda vägnätet, som väntas främst komma att påvisa behov av vissa för trafiksäkerhetens höjande erforderliga iståndsättningsarbeten m. m. I avvaktan på resultatet härav och då utskottet förutsätter att den en skilda väghållningens problem ytterligare uppmärksammas avstyrks mo tionerna i fråga.
Såsom i motionen 1971: 921 - rörande fria resor vid överfart till fastlandet för bofast befolkning på skärgårdsöar - erinrats behandla des frågan om att tillgodose trafikbehovet i glesbygder och skärgårdseller öområden i samband med 1963 års riksdagsbeslut om riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken. I den proposition (nr 191) som låg till grund för beslutet förutsattes sålunda särskilda insatser från samhällets sida såvida nämnda områden ej på annat sätt kunde erhålla en till fredsställande transportförsörjning. Med hänsyn till de skiftande befolk nings- och näringsförhållandena i olika delar av landet ansågs det en ligt propositionen vara ogörligt att på förhand fastställa vilken underskottstrafik, som vore nödvändig från allmän synpunkt. En prövning från fall till fall borde i stället äga rum i samband med att frågan om stöd från det allmänna bleve aktuell. Utskottet vill vidare erinra om den planering i vad gäller tillgodoseende av behovet av väg- och
färjtrafikförbindelser sorn författningsenligt åligger vederbörande vägmyndigheter. I anslutning härtill må också nämnas att å anslaget till enskilt vägunderhåll särskilda medel finns disponibla för bidrag till båtoch färjförbindelser av just det slag motionärerna bl. a. synes åsyfta. Sådana bidrag utgår också f. n. i viss omfattning.
Med hänsyn bl. a. till det anförda finner utskottet motionen inte böra föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida och avstyrker följ aktligen densamma.
I motionen 1971: 405 har hemställts att riksdagen måtte uttala att delningskostnad fö r väg som tas ur allmänt underhåll må bäras av sta ten. I anledning av motion i samma ämne vid fjolårets riksdag fram höll tredje lagutskottet (uti. nr 72) att frågan härom förtjänade över vägas samt att den syntes vara av beskaffenhet att kunna upptas och prövas av utredningen för översyn av lagstiftningen om enskilda vägar. Som följd härav hemställde riksdagen hos Kungl. Maj:t att motionen jämte utskottsutlåtandet skulle överlämnas till utredningen. Så har enligt vad utskottet erfarit num era skett. Under hänvisning härtill avstyrks motionen i fråga.
I motionen 1971: 974 h ar yrkats att riksdagen hos Kungl. M aj:t hemställer om initiativ till sådan ändring av formerna fö r tilldelningen av medel till byggande av kommunala vägar och gator att kommunerna bereds möjlighet att omdisponera i fördelningsplanen upptagna eller re dan beviljade medel till projekt som anses fördelaktigare från miljö synpunkt. M otionärerna synes därvid ha förbisett att enligt gällande kungörelse (SFS 1960: 374) om statsbidrag till väg- och gatuhållning i vissa städer och stadsliknande samhällen vägverket redan nu äger att efter samråd med stad eller samhälle och efter länsstyrelsens hörande förordna att i fastställd fördelningsplan upptaget företag må utbytas mot annat. Enligt vad utskottet erfarit förekommer också ofta att så sker. Någon särskild åtgärd i ärendet från riksdagens sida synes sålunda ej påkallad, varför motionen avstyrks.
I motionen 1971: 962 h ar yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t hem ställer att statens vägverk och televerket får i uppdrag att vidta åtgär der för inrättande av en informationscentral »Fröken Väg». Vidare har i motionen 1971: 260 hemställts att riksdagen uppdrager åt Kungl. M aj:t att vidta åtgärder för att anordna en försöksverksamhet med »vägupplysning» till vilken vägtrafikanten kan vända sig för att få upplysningar om väglaget på vissa vägsträckor.
Utskottet har från vägverket inhäm tat vissa upplysningar i ämnet, varav fram går bl. a. följande.
E tt informationssystem om väglaget vintertid skulle komma att ut göras av rapporter på »historiska» uppgifter som sedan genom olikar
tade väderleksförhållanden och inträffade förändringar i väderleksläget utmed vägsträckorna i fråga lätt skulle bli helt vilseledande. Rapporter na skulle dessutom nödvändigtvis innehålla reservationer för de spe ciella väglag som råder inom vissa lokalt begränsade områden där också vägarnas läge i terrängen m. m. kan komma att påverka vinterväglaget. En sådan information måste ur såväl trafiksäkerhets- som framkomlighetssynpunkt bedömas vara av mycket ringa värde med hänsyn till de slumpartade och svårbemästrade momenten i hela halkproblemet. Ett informationssystem av föreslagen art skulle vidare kräva en synnerligen omfattande organisation med bl. a. jourtjänst och knappast vara ekono miskt motiverat med tanke på värdet av detsamma. Vad trafikanterna är betjänta av är att få vetskap om hur väglaget kommer att utvecklas till följd av väntade förändringar i väderleksläget. Under flera år har därför - på vägverkets bekostnad - Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) tagit fram prognoser över risken för halka och andra trafiksvårigheter. Dessa har sedan offentliggjorts i samband med väderleksrapporter i radio och TV. Vägverket överväger att med SM HI närmare utreda förutsättningarna för en utvidgad prognosverk samhet för att om möjligt ge trafikanterna mera ingående informationer om hur förestående förändringar i väderleksutsikterna kan väntas påver ka väglaget. Det anges vara ett klart önskemål från verkets sida att ifrå gavarande prognoser ge större utrymme i omnämnda media. I samband med svåra oväder (snöstorm t. ex.) har vägförvaltningarna, som då un der alla förhållanden måste införskaffa en detaljerad rapportering från vägstationema om tillståndet på vägarna, bistått allmänheten med upp lysningar, ofta via press, radio och TV. Sedan början av 1950-talet har också varje år och alltjämt centralt en rapportering över framkomlig heten upprättats under tjällossningsperioden med avseende på vägarnas bärighet och tjälskador. Rapporteringen offentliggörs bl. a. genom re gionalradio, dagstidningar och motortidningar. Verket utger också under tjällossningen var 14:e dag en karta över framkomligheten på riksvägar och genomgående länsvägar. Den sista kartan för säsongen, som utkom mer på försommaren, upptar även pågående och planerade större väg arbeten, som kan innebära nedsatt framkomlighet.
Av sålunda angivna skäl ställer man sig från vägverkets sida avvisan de till att ett informationssystem med »Fröken Väg» införs. Trafikut skottet har inte heller funnit sig berett att biträda motionärernas yrkan den i dessa frågor och avstyrker därför motionerna.
I motionen 1971: 914 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t an håller om att lämpliga föreskrifter utfärdas för mitt- och kantmarkering av vägar. H ärm ed sammanhängande frågor är emellertid enligt vad ut skottet erfarit sedan länge föremål för intensiv uppmärksamhet från vägverkets sida, och omfattande åtgärder har - bl. a. genom tillsättan
det av en särskild arbetsgrupp för att följa upp verksamheten - vidtagits i det av motionärerna angivna syftet. Någon särskild åtgärd från riks dagens sida synes därför ej påkallad och motionen avstyrks följaktligen.
I motionerna 1971:404 och 1971:940 har med likartade motive ringar yrkats att riksdagen hos Kungl. M aj:t begär att användningen av vägsalt upphör.
I statsverkspropositionen (s. 32 och 33) redovisas vissa av vägverket lämnade uppgifter om den pågående försöks- och utredningsverksam heten med saltning av vägarna. Härav framgår bl. a. att försök har gjorts med dels salt blandad med sand, dels enbart salt. I det senare fallet rör det sig om förebyggande åtgärder i halkbekämpande syfte. Vägverket har under fyra vintersäsonger prövat den senare metoden med en för Sverige och dess klimat speciellt utvecklad teknik. F ö r att minska moddbildningen med åtföljande nedstänkning och slirningsrisker har verket utvecklat utrustning för moddavröjning och anskaffat en om fattande utrustning med speciella skrapningsverktyg. Verket har även gjort försök med sopning efter skrapningen genom en helt ny sop konstruktion. Denna vinter bedriver verket omfattande försök med den na metod. - Verket följer uppmärksamt resultatet av i utlandet på gående försök med andra kemikalier än salt. Verket har också med verkat i forskningsverksamheten på området. Förra året har även på böljats ett omfattande försök i syfte att belysa röstningsfrågan och dess samband med olika klimattyper och användning av salt i väghållningen. I dessa frågor har vägverket samarbetat med främst statens naturvårds verk, statens trafiksäkerhetsverk, statens väginstitut, statens provningsanstalt och Korrosionsinstitutet.
Riksdagen har tidigare genom bl. a. motioner, interpellationer och enkla frågor uppmärksammats på det av motionärerna aktualiserade spörsmålet som är av betydelse ur fram för allt trafiksäkerhetssynpunkt. Svårigheterna härvidlag torde främst sammanhänga med tillämpandet av saltningsmetoden i förening med användningen av dubbade däck och den avslitning av däcks- och asfaltpartiklar m. m. som blir följden där av. Utskottet finner det därför angeläget att vägverkets pågående arbete på området intensifieras i syfte att än mer förbättra tillämpade metoder samt den tekniska materielen så att olägenheter och skadeverkningar i möjligaste mån motverkas. Vidare förutsätter utskottet att riksdagen även i fortsättningen informeras om utvecklingen på området samt i anledning härav vidtagna åtgärder.
Under hänvisning till vad sålunda anförts avstyrker utskottet de båda motionerna.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
a. till Statens Vägverk: Åmbetsverksuppgifter ett förslagsanslag av 4 430 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen, b. till D rift av statliga vägar ett reservationsanslag av 826 800 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen, 2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med av slag å motionen 1971: 397, näm nda motion såvitt nu är i fråga, till Byggande av statliga vägar för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 685 470 000 kr., att avräknas mot auto mobilskattemedlen, 3. att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar a. till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator ett för slagsanslag av 122 130 000 kr., att avräknas mot automobilskatte medlen, b. till Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator ett reservationsanslag av 331 000 000 kr., att avräknas mot auto mobilskattemedlen, 4. att riksdagen a. med bifall till Kungl. Majrts förslag och med avslag å mo tionen 1971: 397, nämnda motion såvitt nu är i fråga, till Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 54 550 000 kr., att avräknas mot auto mobilskattemedlen, b. medger att under budgetåret 1971/72 statlig lånegaranti för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa en skilda vägar beviljas intill ett belopp av 110 000 kr., 5. att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar a. till Bidrag till byggande av enskilda vägar ett reservations anslag av 23 400 000 kr., att avräknas mot automobilskatte medlen, b. till Tjänster till utomstående ett förslagsanslag av 8 680 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen, c. till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond ett för slagsanslag av 1 000 kr., 6. att riksdagen avslår motionen 1971: 931 samt 1971: 397, sist näm nda motion i vad den avser skrivelse till Kungl. Maj:t, 7. att riksdagen a. avslår motionen 1971:203, b. avslår motionen 1971: 406, c. avslår motionen 1971: 75, 8. att riksdagen a. avslår motionen 1971:966, b. avslår motionen 1971:933, c. avslår motionen 1971: 918, d. avslår motionen 1971: 975,
e. avslår motionen 1971: 952, f. avslår motionen 1971:964, 9. att riksdagen a. avslår motionen 1971: 140, b. avslår motionen 1971: 924, c. avslår motionen 1971: 921, d. avslår motionen 1971:405, 10. att riksdagen avslår motionen 1971: 974, 11. att riksdagen avslår motionerna 1971: 962 och 1971: 260, 12. att riksdagen avslår motionen 1971: 914, 13. att riksdagen avslår motionerna 1971:404 och 1971: 940.
Trafiksäkerhet
3. Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader m. fl. anslag. U t skottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna C 1-C 4, s. 63-72) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar 1. till Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader ett för slagsanslag av 10 918 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen, 2. till Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet ett förslags anslag av 15 288 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen, 3. till Registrering av motorfordon ett förslagsanslag av 1 000 kr., 4. till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägs korsningar ett reservationsanslag av 6 500 000 kr., att avräknas m ot automobilskattemedlen.
4. Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. Kungl. Maj:t har (punkt C 6, s. 73-76) föreslagit riksdagen att till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 2 200 000 kr., att avräknas mot automobil skattemedlen.
I detta sammanhang har utskottet behandlat dels motionen 1971:393 av herr Bohman m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hem ställa att anslaget till N T F höjes med 300 000 kr.,
dels motionen 1971: 958 av herr Polstam m. fl. vari hemställts att statligt stöd till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) för budgetåret 1971/72 måtte utgå med ett belopp om 2,6 milj. kr.
Utskottet
Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt innebär en för nästa år oförändrad medelsanvisning om 2,2 milj. kr. I anledning härav h ar i motionerna 1971: 393 och 1971: 958 hemställts om en ökning av ansla get med 300 000 respektive 400 000 kr.
De av m otionärerna därvid föreslagna anslagshöjningarna finner ut skottet i och för sig välmotiverade. Med hänsyn dock till den planerade omorganisationen av trafiksäkerhetsforskningens verksamhet m. m. samt i avvaktan på resultatet härav har utskottet ansett sig kunna godta Kungl. Maj:ts anslagsberäkning och avstyrker följaktligen motionerna.
I likhet med departementschefen förutsätter utskottet att N TF.s verk samhet planeras och bedrivs i nära samarbete med statens trafiksäker hetsverk.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna 1971:958 och 1971:393, sistnämnda motion så
vitt nu är i fråga, till Bidrag till nationalföreningen fö r trafik
säkerhetens främjande för budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag
av 2 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
5. Kostnader för nytt bilregister m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten C 7, s. 76-77) och hemställer
att riksdagen till Kostnader för nytt bilregister m. m. för budgetåret
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 17 502 000 kr., att av
räknas mot automobilskattemedlen.
Sjöfart
Sjöfartsverket
6. Allmän översikt över utvecklingen. Anslagen till sjöfartsverkets verk
samhet. Före behandlingen av de skilda anslagen har Kungl. Maj:t (s. 78-100) lämnat en allmän översikt över sjöfarten m. m.
Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning för budgetåret 1971/72 under de skilda anslagen innebär
att till Farledsverksamhet, exkl. isbrytning anvisas ett förslagsanslag av 84 100 000 kr. (punkt D 1, s. 100-101),
att till Isbrytning anvisas ett förslagsanslag av 27 400 000 kr. (punkt D 2, s. 101-102),
att till Fartygsverksamhet anvisas ett förslagsanslag av 8 120 000 kr. (punkt D 3, s. 102-103),
att till Övrig verksamhet anvisas ett förslagsanslag av 1 640 000 kr. (punkt D 4, s. 103-104).
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 960 av herr Sellgren m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M ajit begär att vad som anförts i motionen beaktas vid utarbetande av den aviserade ändringen av sjöfartsverkets instruktion.
Utskottet
I förevarande sammanhang h ar i statsverkspropositionen erinrats om att sjöfartsverket redovisat sina anslagsbehov i programtermer. Den in delning av programmen som tidigare fastställts föreslås dock bli juste rad främst till följd av det nya avgiftssystem som gäller fr. o. m. den 1 januari 1971. Det nuvarande programmet Allmänna Sjövägar föreslås sålunda benämnas Farledsverksamhet. Det nuvarande programmet Sä kerhet på fartyg anses böra tillföras delprogrammen registrering av far tyg, sjöteknisk utredningsverksamhet m. m. samt skeppsmätning från programmet övrig verksamhet och i fortsättningen benämnas Fartygs verksamhet. D et återstående programmet föreslås behålla namnet övrig verksamhet. Programmet Farledsverksamhet avses finansieras med två anslag benämnda Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, resp. Isbrytning. Anslagen för de två övriga programmen kommer till omfattningen att överensstämma med dessa. Anslagen Farledsverksamhet, exkl. isbryt ning och Fartygsverksamhet är avgiftsfinansierade medan anslagen Is brytning och övrig verksamhet är skattefinansierade.
Av sjöfartsverket framlagda förslag om en sammanlagd medelsan visning under driftbudgeten av 123 828 000 kr. har av Kungl. Majit godtagits med endast smärre korrigeringar. Detta innebär att anslagen tas upp med 84 100 000 kr. till Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, 27 400 000 kr. till Isbrytning, 8 120 000 kr. till Fartygsverksamhet och 1 640 000 kr. till övrig verksamhet. Utskottet tillstyrker de sålunda gjorda anslagsberäkningarna samt vad departementschefen i samband därmed anfört och förordat.
I statsrådsprotokollet h ar vidare av departementschefen lämnats en re dogörelse för hur han ser på den fortsatta behandlingen av ham nutred ningens år 1969 framlagda delbetänkande De svenska ham narna (SOU 1969: 22 och 23). Departementschefen har därvid erinrat om hur Sve riges traditionella beroende av utrikeshandeln och utrikeshandelns växan de volym har medverkat till att ge hamnväsendet en central roll i lan
dets transportförsörjning. En successiv anpassning av hamnväsendet till efter hand ändrade förutsättningar i transportmönster och hanteringsform er etc. anges vara en grundläggande förutsättning för att ham narna på ett ändamålsenligt sätt skall kunna fullgöra sina terminalfunktioner. Hamnutredningens skiss till indelning av kustområdena i ett antal hamn regioner anses rimlig med hänsyn till framväxande transport- och gods strömmar. Vidare har visats behovet av ökad interkommunal samplanering och samordning i frågor rörande hamnars lokalisering och utbygg nad m. m. Departementschefen anser i likhet med utredningen att till skapandet av regionalt avgränsade kommunalförbund i åtskilliga fall bör vara ägnat att säkra den nödvändiga samverkan men förklarar sig uttryckligen inte vara beredd att biträda utredningens förslag om befo genheter att i särskilda fall framtvinga ett samgående i kommunalför bundets form. D et sägs också vara en uppgift för sjöfartsverket att följa utvecklingen och vid behov stå till förfogande för samråd och konsul tation i fråga om den lämpliga hanteringen och bedömningen från mera ingripande regionala synpunkter av aktuella lokaliserings- och utbyggnadsprojekt på hamnområdet. Verket anses böra kunna ta initiativ till sådant samråd. En ändring av sjöfartsverkets instruktion i sådant syfte planeras. H ärutöver betonas vikten av att frågor sammanhängande med hamnväsendets utveckling och anpassning bedöms inom ramen för en vidare övergripande trafikplanering samt erinras om det utredningsar bete som inom kommunikationsdepartementet inletts i syfte att utarbeta en modellplan med preliminära riktlinjer för en sådan regional trafik planering.
Utskottet vill för sin del särskilt understryka vad i sistnämnda hän seenden anförts men ansluter sig även i övrigt till de av departements chefen anförda synpunkterna i frågan. Genom utskottets sålunda intagna ståndpunkt torde även syftet med det i motionen 1971: 960 framställda yrkandet - berörande den fortsatta handläggningen av berörda spörs mål — vara i allt väsentligt tillgodosett. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida synes sålunda ej erforderlig varför motionen avstyrks.
Vad departementschefen under förevarande punkt i övrigt anfört har ej gett utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. för budgetåret 1971/72 anvisar
a. till Farledsverksamhet, exkl. isbrytning ett förslagsanslag
av 84 100 000 kr., b. till Isbrytning ett förslagsanslag av 27 400 000 kr., c. till Fartygsverksamhet ett förslagsanslag av 8 120 000 kr., d. till övrig verksamhet ett förslagsanslag av 1 640 000 kr., 2. avslår motionen 1971: 960.
övriga sjöfartsändamål
7. Handelsflottans pensionsanstalt m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna D 5-D 8, s. 104-106) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar 1. till Handelsflottans pensionsanstalt ett anslag av 1 000 kr., 2. till Bidrag till vissa resor av sjöfolk ett förslagsanslag av 365 000 kr., 3. till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond ett förslagsan slag av 650 000 kr., 4. till Understöd åt skärgårdsrederier m. m. ett förslagsanslag av 650 000 kr.
Institut m. m.
8. Transportnämnden m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E 1-E 7, s. 107-118) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar 1. till Transportnämnden ett förslagsanslag av 897 000 kr., därav tre fjärdedelar att avräknas mot automobilskattemedlen, 2. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Förvalt ningskostnader ett förslagsanslag av 20 099 000 kr., 3. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av materiel m. m. ett förslagsanslag av 1 102 000 kr., 4. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: N yanskaff ning av instrument m. m., ett reservationsanslag av 400 000 kr., 5. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdrags verksamhet ett förslagsanslag av 4 001 000 kr., 6. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderleks tjänst fö r luftfarten ett förslagsanslag av 8 960 000 kr., 7. till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grön land m. m. ett förslagsanslag av 1 218 000 kr.
9. Statens geotekniska institut: Förvaltningskostnader m. fl. anslag. U t skottet tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag (punkterna E 10-E 12, s. 119— 122) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar 1. till Statens geotekniska institut: Förvaltningskostnader ett förslags anslag av 2 298 000 kr., 2. till Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet ett förslags anslag av 2 741 000 kr., 3. till Statens geotekniska institut: Utrustning ett reservationsanslag av 100 000 kr.
10. Fraktbidragsnämnden. Kungl. M aj:t har (punkten E 13, s. 123) före slagit riksdagen att till Fraktbidragsnämnden för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971:262 av herr Winberg m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M ajit uttalar att fraktbidragsnämndens kansli bör flyttas till Östersund.
Utskottet
D en av Kungl. M ajit föreslagna medelsanvisningen om 500 000 kr. tillstyrks av utskottet.
I motionen 1971: 262 har hemställts att nämndens kansli bör flyttas till östersund. Vid sin behandling av en likartad motion vid förra årets riksdag erinrade statsutskottet (SU 105) om att kansliet personalmässigt beräknas få en mycket begränsad omfattning, varför dess stationering från lokaliserings- och regionalpolitiska synpunkter inte torde bli av nämnvärd betydelse. Dessutom är dess arbetsuppgifter av sådan karak tär att de måste fullgöras i nära kontakt med vederbörande departe ment och myndigheter. Vad statsutskottet sålunda uttalat äger alltjämt giltighet. Trafikutskottet vill därutöver understryka att fraktbidragsgivningen är en ny verksamhet av försökskaraktär, vilket motiverar en nära uppföljning från departementets sida. Utskottet förutsätter dock att efter försöksperiodens slut och sedan slutgiltig ställning tagits till transportstödet frågan om förläggningen av nämnden tas upp till för nyad prövning. U nder hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. till Fraktbidragsnämnden för budgetåret 1971/72 anvisar ett
förslagsanslag av 500 000 kr.,
2. avslår motionen 1971: 262
Diverse
11. Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järn
vägslinjer m. m. Kungl. M ajit har (punkten F 1, s. 125-127) föreslagit riksdagen att till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lön samma järnvägslinjer m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 256 700 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels motionen 1971:401 av herr Jonsson i M ora m. fl. vari yrkats att riksdagen hos Kungl. Majit hemställer att åtgärder vidtages så att även änkepensionärer enligt lagen om allmän försäkring och som uppnått 60 års ålder kan erhålla det s. k. 67-kortet.
dels motionen 1971:950 av herrar Nordgren och Adolfsson vari yr kats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit hemställer att nuvarande inskränkningar i 67-kortets användningstider måtte avskaffas,
dels motionen 1971: 941 av fröken Ljungberg m. fl. vari yrkats 1. att riksdagen hos Kungl. Majit hemställer att Kungl. Majit måtte anmoda SJ att utvidga 67-kortsförmånen till att omfatta resa även i första klass tågkupé fr. o. m. den 1 juli 1971 samt 2. att för budgetåret 1971/72 under F 1 i bilaga 8 till statsverkspropositionen anslås 257 700 000 kr.,
dels motionen 1971:923 av herr Enarsson vari yrkats att riksda gen hos Kungl. Majit hemställer att Kungl. Majit måtte anmoda SJ att utreda hur stor kostnaden skulle bli om alla förtidspensionärer finge möjlighet att utnyttja 67-kortet, i syfte att låta riksdagen ta ställning till en eventuell subventionering via statskassan.
Utskottet
Till förevarande ändamål har SJ för nästa budgetår hemställt om en medelsanvisning av 264,3 milj. kr. varav oförändrat 4 milj. kr. för det inkomstbortfall som uppkommer genom att man vid nedläggning av järnväg övergångsvis tillämpar reducerad taxa för styckegodssändningar i samtrafik järnväg-billinje. Vidare ingår i det yrkade beloppet dels ersättning med 0,1 milj. kr. för bibehållande av olönsamma järnvägsanstalter, dels ersättning med 1,6 milj. kr. för resultatförsämringen till följd av 67-kortsrabattens utvidgning att gälla förtidspensionärer m. fl. Departementschefen har funnit anslaget böra tas upp med 256,7 milj. kr., vilket innebär en ökning i förhållande till innevarande budgetår med 25,5 milj. kr.
I motionen 1971: 941 har hemställts att SJ anmodas att utvidga 67kortsförmånen att omfatta resa även i första klass tågkupé fr. o. m. den 1 juli 1971 samt att ifrågavarande anslag upptas med 257,7 milj. kr. Vid sin behandling av motioner i samma syfte vid fjolårets riksdag konstaterade statsutskottet (SU 6) att SJ efter utredning funnit d .n före slagna reformen ej vara företagsekonomiskt motiverad. Om den ändock påfordrades måste SJ kompenseras med minst 1 milj. kr. per år.
Trafikutskottet finner i och för sig vissa skäl tala för motionärernas yrkande inte minst med hänsyn till önskemålet att uppnå nordisk en hetlighet på området. I sammanhanget bör beaktas att problemet främst torde avse resa i sovvagn. Som statsutskottet i sitt nyssnämnda utlåtande anfört pågår dock en kontinuerlig översyn av tillämpningsområdet m. m. för rabattsystemet i dess helhet inom SJ. Trafikutskottet finner det för sin del vara av värde om denna fortlöpande översyn kunde resultera i en samlad bedömning av härmed sammanhängande frågor. I avvaktan
härpå och då utskottet inte nu funnit sig berett tillstyrka den förordade anslagshöjningen avstyrks den nu aktuella motionen. I motionen 1971: 401 har yrkats att åtgärder vidtas så att även vissa änkepensionärer som uppnått 60 års ålder kan erhålla det s. k. 67-kortet. Utskottet utgår från att också frågan härom kan komma att beak tas i samband med den fortsatta översynen av rabattsystemet och finner därför motionen inte böra föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Y rkandet i motionen 1971: 950 att nuvarande inskränkningar i 67kortets användningstider måtte avskaffas anser sig utskottet inte kunna tillstyrka. I motionen 1971: 923 har hemställts att SJ utreder kostnaden för alla förtidspensionärer att utnyttja 67-kortet. Utskottet har emellertid vid sin prövning av denna fråga och med hänsyn inte minst till de svåra gränsdragningsproblem som därvid skulle uppkomma inte funnit sig kunna förorda den av motionären tänkta utvidgningen och avstyrker därför motionen. Utskottet hemställer att riksdagen 1. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen 1971: 941 till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 256 700 000 kr., 2. avslår motionen 1971:401, 3. avslår motionen 1971: 950, 4. avslår motionen 1971: 923.
12. Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer.
Kungl. M aj:t har (punkten F 2, s. 127-129) föreslagit riksdagen att till Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 12 100 000 kr., att avräknas m ot automobilskattemedlen.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels motionen 1971: 142 av herr Hedlund m. fl. vari hemställts att riksdagen 1. dels uttalar att maximigränsen för bidrag till icke lönsam busstrafik må höjas till 3 kronor per vagnmil bidragsgrundande trafik arbete, dels till ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 15 680 000 kronor, att avräknas mot automobil skattemedlen, samt 2. i skrivelse till Kungl. M aj:t anhåller om att för slag framlägges med skyndsamhet beträffande riktlinjer för busstrafi kens framtid inkluderande bestämmelser om den icke lönsamma trafi kens finansiering,
dels motionen 1971: 256 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. vari hem ställts att riksdagen beslutar att den generella gränsen för bidragsgivning till icke lönsamma busslinjer höjes till 3 kr. per bidragsberättigad vagn mil, samt att riksdagen till Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservations anslag av 14 700 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen,
dels motionen 1971: 259 av herr Sterne m. fl. vari hemställts att riksdagen 1. uttalar att maximigränsen för bidrag till icke lönsam buss trafik må höjas till 3 kronor per vagnmil bidragsgrundande trafikar bete, 2. till ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma buss linjer under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1971/72 anvisar ett re servationsanslag av 15 680 000 kronor, att avräknas mot automobilskat temedlen,
dels motionen 1971: 949 av herr Nilsson i K alm ar m. fl. i vad av ser yrkandet att riksdagen beslutar att i skrivelse till Kungl. Maj:t hem ställa att bussbidragsutredningen påskyndas.
Utskottet
Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt innebär att till er sättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer för nästa budgetår anvisas ett anslag av 12 100 000 kr. mot av transportnämnden föreslagna 15 680 000 kr. Nämnden har vid sin beräkning av anslags behovet utgått från en höjning av bidraget från 2: 50 till 3 kr. per vagnmil bidragsgrundande trafikarbete.
I anledning av Kungl. Maj:ts förslag har i motionerna 1971: 142, 1971:256 och 1971:259 hemställts dels att den generella gränsen för bidragsgivning till icke lönsamma busslinjer höjs till 3 kr. per bidrags berättigad vagnmil samt att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1971/72 anvisas ett anslag, beträffande motionerna 1971: 142 och 1971:259 av 15 680 000 kr. och beträffande motionen 1971:256 av 14 700 000 kr.
Såsom i statsrådsprotokollet framhållits höjdes den generella maximi gränsen för bidragsbeloppen med 50 öre till 2: 50 per vagnmil bidrags grundande trafikarbete med verkan första gången vid den bidragsgiv ning som transportnämnden beslöt i januari 1969. Utskottet vill i an slutning härtill erinra om den av Kungl. Maj:t tillsatta bussbidragsut redningen, som bl. a. har till uppgift att närmare undersöka formerna för den ifrågavarande bidragsgivningen och som beräknas slutföra sitt uppdrag under år 1971. Med beaktande av det anförda och i avvaktan på resultatet av utredningen har utskottet funnit sig böra godta Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker följaktligen samtliga motioner så vitt nu är i fråga.
Vad beträffar yrkandena i motionerna 1971: 142 och 1971: 949 om påskyndande av bussbidragsutredningen vill utskottet erinra om att den na numera samordnats med utredningen rörande företagsstrukturen in om den yrkesmässiga vägtrafiken. Ifrågavarande utredningsarbete har dessutom nära anknytning med frågor, som behandlas av den nyligen tillsatta arbetsgruppen för att leda utarbetande av modellplan för regional trafikplanering. Nämnda samordning av utredningsarbetet får emellertid inte försena en lösning av berörda fråga. Utskottet förutsätter därför att förslag föranlett av bussbidragsutredningen från Kungl. Maj:ts sida föreläggs 1972 års riksdag. Med hänsyn till det anförda finner utskottet den av motionärerna yrkade framställningen till Kungl. M aj:t ej erforderlig och avstyrker motionerna i berörda delar. Utskottet hemställer 1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med av slag å motionerna 1971:256 och 1971:259 samt 1971:142, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga, till Ersättning till tra fikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 12 100000 kr., att av räknas mot automobilskattemedlen, 2. att riksdagen avslår motionen 1971: 142 i vad den avser skri velse till Kungl. Maj:t samt motionen 1971:949 i vad den av ser påskyndande av bussbidragsutredningen.
13. Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser m. fl.
anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna F 3 - F 7, s. 129-133) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar 1. till Ersättning till postverket fö r befordran av tjänsteförsändel ser ett förslagsanslag av 131 000 000 kr., därav 2 640 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen, 2. till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. ett förslagsanslag av 1 606 000 kr., 3. till Beredskap för civil luftfart ett reservationsanslag av 800 000 kr., 4. till Kostnader fö r visst värderingsförfarande ett förslagsanslag av 40 000 kr., 5. till Kostnader fö r riskgaranti till Scandinavian Airlines System ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Uppskjutna frågor
14. Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare under sessionen att yttra sig beträffande Kungl. Maj:ts under följande punkter framlagda förslag, nämligen
punkten C 5. Trafiksäkerhetsforskning, punkten E 8. Statens väginstitut, punkten E 9. Statens väginstitut: Utrustning, punkten E 14. Regionalt transportstöd,
vilket utskottet härmed
anmäler.
Stockholm den 18 mars 1971 På trafikutskottets vägnar
SVEN GUSTAFSON
Närvarande: herrar Gustafson i Göteborg (fp), Mellqvist (s), Dahlgren (c), Lindahl (s), Lothigius (m), Hjorth (s), Persson i Heden (c), Hugos son (s), Sellgren (fp), Rosqvist (s), Lindberg (s), Håkansson (c), Mag nusson i Kristinehamn (vpk), Karlsson i Malung (s) och Clarkson (m).
Reservationer
1. vid punkten 2 (Allmän översikt över utvecklingen. Anslagen till vägväsendet) beträffande anslaget till statliga vägbyggnader av herrar Dahlgren (c), Persson i Heden (c) och Håkansson (c) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med »Ut skottet har» och slutar med »148,2 milj. kr.» bort ha följande lydelse:
»Ett genomförande av nu gällande flerårsplaner för vägbyggandet under perioden 1970-1974 innebär en kraftig nedskärning av byggan det av länsvägar. Såsom i motionen 1971: 397 ävensom i motionerna 1971:918 och 1971:975 framhållits kommer en sådan nedskärning att drabba länen utanför storstadsområdena hårt vilket utskottet finner helt otillfredsställande. En ökning av de för länsvägarna avsedda anslags medlen bör därför ske. Utskottet tillstyrker i enlighet härmed att dessa för nästa budgetår i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag räknas upp med 8,2 milj. kr. till av vägverket förordade 148,2 milj. kr. Härav följer att anslaget till statligt vägbyggande bör tas upp med 693 670 000 kr.»,
dels utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:
»2. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bi
fall till motionen 1971: 397, nämnda motion såvitt nu är i frå
ga, till Byggande av statliga vägar för budgetåret 1971/72 an
visar ett reservationsanslag av 693 670 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen ».
2. vid punkten 2 (Allmän översikt över utvecklingen. Anslagen till vägväsendet) beträffande anslaget till Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. av herrar Dahlgren (c), Persson i Heden (c) och Håkansson (c) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med »Ut skottet har» och slutar med »berörda del» bort ha följande lydelse.
»Anslaget till bidrag till drift av enskilda vägar uppgår under inne varande budgetår till 54 500 000 kronor. Om administrationskostnader na uteslutes blir anslaget 50 600 000 kronor. F ör nästa år föreslås oför ändrat belopp. Detta innebär att medel kan utgå endast till vägar som hittills beviljats bidrag. Det kommer sålunda inte att bli möjligt att öka det bidragsberättigade enskilda vägnätet, och iståndsättning av redan in tagna vägar måste anstå. Följden kan också bli att utgående statsbidrag dras in genom att medel saknas för bidrag till trafiksäkerhetsåtgärder. Vidare måste bidragsgivningen till anskaffande av redskap för rationali sering av den enskilda väghållningen upphöra. Den stagnerande statsbidragsgivningen torde komma att innebära att kommunerna i ökad utsträckning tvingas bidraga till driften av enskilda vägar.
M ot denna bakgrund fram står en uppräkning av bidraget till drift av enskilda vägar i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag såsom nöd vändig. Utskottet anser därför att ytterligare 8 milj. kr. bör beviljas för detta ändamål samt att anslaget tas upp med ett belopp av 62,55 milj. kr.»,
dels utskottets hemställan under 4 a. bort ha följande lydelse:
»a. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till mo
tionen 1971: 397, nämnda motion såvitt nu är i fråga, till
Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1971/72
anvisar ett reservationsanslag av 62 550 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen,»
3. vid punkten 2 (Allmän översikt över utvecklingen. Anslagen till vägväsendet) beträffande behovet av ett från närings- och regionalpoli tiska synpunkter väl fungerande länsvägnät, program fö r en ökning av väganslagen under de närmaste åren samt vägplaneringen såsom ett instrument i lokaliserings- och regionalpolitiken av herrar Gustafson i Göteborg (fp), Dahlgren (c), Lothigius (m), Persson i Heden (c), Sell gren (fp), Brundin (m) och Håkansson (c) som anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med »I stats rådsprotokollet» och på s. 6 slutar med »i lokaliserings- och regional politiken» bort ha följande lydelse:
»Vägplan 1970 visar klart den dominerande betydelse som vägarna kommer att ha för den fram tida transportförsörjningen. Redan nu är det enligt utskottets uppfattning klart att anslagen för nästkommande
budgetår avsevärt understiger vägplanens minimialternativ. De senaste årens eftersläpning inhämtas inte. Även om vägverkets äskanden i rådande ekonomiska läge skärs ner får detta inte innebära en perm a nent underförsörjning av vägväsendet. Det är därför angeläget att den fram tida resurstilldelningen sker med hänsyn till att väginvesteringarna under en följd av år fått stå tillbaka. Utskottet finner det sålunda ange läget att förslag från Kungl. M aj:t i anledning av Vägplan 1970 snarast föreläggs riksdagen och att i samband därmed också ett program för ökning av väganslagen under de närmaste åren läggs fram. Om så sker skulle det också bli möjligt att tillgodose många av de i och för sig berättigade önskemål som fram förts i motioner, som behandlas i detta betänkande.
Vid fördelningen av anslagen mellan riksvägar och länsvägar bör stor vikt läggas vid att investeringarna står i samklang med övriga inves teringar i samhället. Vägarnas roll för en utbyggd regionalpolitik måste därvid särskilt beaktas. F ö r att motverka en fortsatt koncentra tion av befolkning och arbetstillfällen krävs inte endast riksvägar för transporten mellan regionerna utan också ett väl utbyggt länsvägnät för den inomregionala trafiken.
Behovet av ett väl fungerande vägnät är stort för en gynnsam eko nomisk utveckling i vårt land. En viktig förutsättning för och ett led i en framgångsrik decentraliseringspolitik är också en vägplanering som syftar till ett ordentligt utbyggt vägnät över hela landet. Tillfredsställan de transportförhållanden är nödvändiga för att företagslokalisering skall kunna ske, och en fungerande persontrafik är av avgörande betydelse för människomas trivsel. Vägpolitiken måste sålunda användas som instrument i regional- och lokaliseringspolitiken. Vägplaneringen måste grundas på en sådan fördelning av de för vägändamål avsatta resurserna mellan riksvägar, länsvägar och enskilda vägar att en positiv befolk nings- och näringslivsutveckling i landets olika delar uppnås.
Även de enskilda vägarna måste sålunda enligt utskottets uppfattning uppmärksammas. De h ar stor betydelse för möjligheterna att upprätt hålla drägliga villkor för den bofasta befolkningen i glesbygd, och dess utom har de en växande betydelse för fritidsbebyggelsen. Vissa enskilda vägar belastas också mycket hårt med bl. a. virkestransporter.
Vad utskottet i nu berörda frågor anfört bör av riksdagen ges Kungl. M aj:t till känna.»,
dels utskottets hemställan under 6. bort ha följande lydelse:
»6. att riksdagen i anledning av motionerna 1971: 931 och 1971:
397, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga, som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört dels rörande behovet
av program för en ökning av väganslagen under de närmaste åren
samt av ett väl fungerande länsvägnät, dels beträffande vägpla
neringen såsom ett instrument i lokaliserings- och regionalpoli
tiken.»
4. vid punkten 4 (Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande) av herrar Lothigius (m) och Brundin (m) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med »De av» och slutar med »följaktligen motionerna» bort ha följande lydelse:
»Såsom i motionen 1971: 393 framhållits innebär ett oförändrat anslag till N T F med hänsyn till penningvärdeförsämringen i realiteten en minskning av resurserna. Detta kommer bl. a. att gå ut över den tra fikundervisning i skolorna som N T F bedrivit. Det är enligt utskot tets uppfattning nödvändigt att detta för trafiksäkerheten så väsentliga arbete kan fullföljas och att N T F åtminstone får kompensation för penningvärdeförsämringen. Under hänvisning härtill och med beaktande jämväl i övrigt vad i de båda motionerna anförts tillstyrker utskottet en anslagshöjning med 300 000 kr.»,
dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen
1971:958 samt med bifall till motionen 1971:393, sistnämnda
motion såvitt nu är i fråga, till Bidrag till nationalföreningen
fö r trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1971/72 anvisar
ett anslag av 2 500 000 kr., att avräknas mot automobilskatte-
medlen».
5. vid punkten 12 (Ersättning till trafikföretag för drift av icke lön samma busslinjer) beträffande medelsanvisningen av herrar Gustafson i Göteborg (fp), Dahlgren (c), Lothigius (m), Persson i Heden (c), Sell gren (fp), Brundin (m) och Håkansson (c), som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23 som börjar med »Såsom i» och slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:
»Utskottet finner det i likhet med motionärerna vara angeläget att ökade medel ställs till förfogande för här ifrågavarande ändamål. Det minskade trafikunderlaget gör det, som motionärerna framhållit, på allt fler håll omöjligt att bedriva lönsam trafik. D et måste emellertid även enligt utskottets uppfattning vara samhällets uppgift att skapa för utsättningar för kollektiv trafik på landsbygden. Med tanke på den stora betydelse som ersättningen till icke lönsam busstrafik därför måste tillmätas bör den generella maximigränsen för statsbidrag enligt de nu varande reglerna fr. o. m. år 1971 höjas från 2: 50 till 3 kr. per vagn mil bidragsgrundande trafikarbete. Som följd därav bör den av depar tementschefen föreslagna medelsanvisningen höjas till 15,68 milj. kr.»,
dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:
»1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motio
nen 1971: 256 samt med bifall till motionerna 1971: 259 och
1971: 142, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga, till Ersättning
till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer för budget
året 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 15 680 000 kr., att
avräknas mot automobilskattemedlen.»
Särskilt yttrande
vid punkten 2 (Allmän översikt över utvecklingen. Anslagen till vägväsendet) beträffande motionerna 1971:397 och 1971:931 rörande beho vet av ett från närings- och regionalpolitiska synpunkter väl fungerande länsvägnät samt vägplaneringen såsom ett instrument i lokaliserings- och regionalpolitiken av herr Magnusson i Kristinehamn (vpk) som anfört:
»I motionerna 1971:397 och 1971:931 beröres dels frågan om att vägplaneringen såsom ett instrument i lokaliserings- och regionalpoliti ken skall syfta till en positiv befolknings- och näringslivsutveckling i landets olika delar, dels att vid avvägningen mellan riks- och länsvägar hänsyn skall tas till behovet av ett från närings- och regionalpolitiska synpunkter väl fungerande länsnät.
Synpunkterna om att hänsyn skall tas till närings- och lokaliseringspolitiska behov vid utformandet av trafikpolitiken tas upp även i mo tion 1971: 73 av herr Hermansson m. fl., vilken kommer att behandlas i annat sammanhang. Dessa synpunkter bör understrykas.
I utskottsbetänkande! över motionerna erinras även om att Kungl. M aj:t i särskilt cirkulär anbefallt samtliga statsmyndigheter att vid be slut som rör lokalisering av offentliga investeringar eller som på annat sätt har betydelse för den regionala utvecklingen beakta det prognosmaterial m. m. som utarbetats inom länsplanering 1967 samt vad Kungl. M aj:t och riksdagen i anslutning därtill uttalat, vidare att Vägplan 70 snarast läggs fram för riksdagen så att en allsidig och ingående prövning av investeringsfrågorna för vägväsendets del kan ske. Jag vill för egen del erinra om att vägplaneutredningens huvuduppgift varit att mot bak grund av uppgifter om nuvarande vägstandard och prognoser över fram tida efterfrågan på väg- och gatutjänster söka finna den från samhälls ekonomisk synpunkt lämpligaste resursfördelningen inom vissa anslags ram ar för drift och byggande av vägar fram till 1985.
Med anledning av att synpunkterna i motionerna 1971:397 och 1971: 931 i viss mån beaktats i det material som utskottsbetänkandet hänvisar till och med hänvisning till min uppfattning om att förutsätt ningen för ett slutgiltigt ställningstagande till de trafikpolitiska frågorna är en genomgripande diskussion om riktlinjerna för hela trafikpolitiken anser jag mig kunna ansluta mig till utskottsutlåtandet över motionerna 1971: 397 och 1971: 931.»