Trafikutskottets betänkande i anledning av motion om ett statligt charterflygbolag

Nr 17

T ra fik u tsk o tte ts b etän k an d e i anledning av m o tio n om e tt statligt charterflygbolag

I m otionen 1971:936 av herrar O lof Johansson i Stockholm (c) och S tridsm an (c) har hem ställts a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit anhåller om utred n in g och förslag angående etablering av e tt statligt charterflygbolag m ed uppgift a tt i sam arbete med turistbranschen och statens järnvägar bl. a. genom en utpräglad lågtaxepolitik stim ulera den inhem ska turism en främ st i norra delarna av landet och m ed sikte på a tt fö rb ä ttra balansen i de utrikes betalningarna.

Över m otionen har y ttra n d e in h äm tats från statens järnvägar, luftfartsverket, Scandinavian Airlines System (SAS), Linjeflyg AB (LIN ), Svenska T u risttrafik fö rb u n d e t och Statsföretag AB. Se bilaga till d etta betänkande.

U tsk o tte t

I sitt gem ensam m a y ttra n d e över m otionen fram håller S/ S/LIN bl. a. a tt stim ulans till den inhem ska turism en m åste bedöm as som m ycket angelägen u r social, k ulturell och ekonom isk synvinkel. I överensstäm ­ melse m ed denna övertygelse har både SAS o ch LIN alltifrån sin start med olika m edel verkat för e tt ö k at turistresande inom Sverige. SAS/LIN stöder den inhem ska turism en främ st genom a tt tillhandahålla en väl utbyggd, m odem och funktionsduglig tran sp o rta p p arat. Flygresenärer i Sverige erbjuds e tt trafik n ä t, om fattande drygt tjugotalet flygstationer. D etta nät är uppbyggt a tt täcka de största befolkningskoncentrationerna och ansluter sig således väl till trafikström m arna inom landet. En schem abunden tra n sp o rtfu n k tio n med i förväg publicerade tidtabeller utgör grundvalen fö r varje form av turism . Inrikesflyget anses fylla denna grundförutsättning. F öretagen redovisar vidare en rad insatser för såväl inrikesflygtrafik — inkluderande en om fattan d e rab atterin g av flygpriser­ na — som värvning av utländska turister till Sverige och därm ed följande fö rb ättrin g av d e t svenska tu ristn e tto t.

M otionens förslag om u p p rättan d e av en bunden statlig charterflyg­ trafik , subventionerad i alla slags kostnader u to m de rörliga, till e tt antal norrländska flygplatser avvisas också av de båda företagen. En sådan

Riksdagen 1971. 15 sami. Nr 17

tra fik till de i m otionen angivna flygstationerna skulle kom m a a tt drivas i direk t k o n k u rren s m ed linjebolagen, särskilt som den om näm nda ” b u n d en h e te n ” m åste tolkas som en schemaläggning av trafiken och genom trafik a n tb o rtfa ll i den reguljära trafiken inom alla resandekate­ gorier leda till e tt in täk tsb o rtfall, som finge kom penseras av taxehöjningar på hela svenska inrikesnätet. — I sam m anhanget påpekas, a tt SAS/LIN redan bedriver en relativt om fattande ch artertrafik till Norrland och andra platser. Prissättningen för denna trafik syftar i princip ju st till en täckning av de rörliga kostnaderna, vilket förklaras genom a tt flygningarna utföres vid tid p u n k te r då flygplansflottan in te är upptagen i den reguljära linjetrafiken. Resurserna räcker också till för en b etydande vidareutveckling av ch a rtertrafik en inom N orrland och landet i övrigt.

Också SJ fram håller — b eträffande den inhem ska m arknadens intresse fö r turism i Sverige — a tt försörjningen på själva trafik o m råd et är riklig. Såväl SJ som SAS o ch LIN liksom även bussföretagen har e tt väl utvecklat tra fik n ä t som b erö r samtliga de av m otionärerna näm nda norrländska o rtern a. T illkom sten av e tt charterflygföretag som kunde välja vissa intressanta tran sp o rto b jek t skulle rycka u ndan väsentliga m arknadsandelar för de reguljära trafikföretagen, vilka också har a tt tillse a tt krav på täckning av fasta kostnader och rä n to r tillgodoses. Tanken a tt en sådan charterflygverksam het skulle kunna bedrivas utan direkt konkurrens m ed existerande linjetrafikföretag är enligt SJ:s m ening inte realistisk.

Enligt luftfartsverkets u p p fattn in g skulle m otionärernas syften b ättre k unna befräm jas genom andra åtgärder än tillskapandet av e tt statligt charterbolag som skulle operera på helt andra villkor än existerande flygföretag. E tt svenskt flygföretag som endast skulle behöva uppnå kostnadstäckning för de rörliga kostnaderna vore dessutom e tt avsteg från den av riksdagen godkända trafikpolitiken. V erket avråder därför från d et av m otionärerna föreslagna statliga charterflygbolaget och även från en utredning om e tt sådant.

U tsk o tte t har vid sin prövning av frågan inte heller fu n n it sig kunna b iträda m otionärernas yrkande. Såsom i d e t föregående fram hållits bedrivs redan verksam het av d e t slag m otionärerna avsett genom SAS och LIN, i vilka företag staten som intressent i A ktiebolaget A erotransport har insyn och inflytande. De näm nda företagen har av Kungl. Maj .t m eddelade koncessioner fö r sin trafik och innehar även i övrigt erforderliga tillstånd samt följer genom kontinuerliga undersökningar utvecklingen i fråga om transportbehovens k arak tär och storleksordning. F öretagen to rd e vidare få sägas ha gjort stora insatser inom ju st det om råde m otionärerna avsett och har också förklarat sig beredda a tt vid uppstående behov avdela erforderlig tran sp o rtk ap acitet för ytterligare tran sp o rte r av här ifrågavarande slag.

Slutligen må i sam m anhanget erinras om den verksam het som bedrivs av det statsägda företaget Crow nair och som — om ock i begränsad utsträckning — o m fa tta r taxi- och direktionsflygningar sam t frakt- och passagerarcharter.

Med beaktande av det anförda ävensom av vad rem issinstanserna i övrigt u tta la t kan u ts k o tte t in te finna d et m otiverat a tt skapa e tt särskilt statligt charterflygbolag av den art och den ekonom iska verksam hetsform m otionärerna fö ro rd at. Ej heller finner u ts k o tte t läm pligt a tt — som tu risttra fik fö rb u n d et föreslagit — m otionen överläm nas för utredning av sakkunniga fö r planering av turistanläggningar och friluftsom råden m. m.

U tsk o tte t hem ställer följaktligen

a tt riksdagen avslår m otionen 1 9 7 1 :936.

S tockholm den 14 o k to b e r 1971

På tra fik u tsk o tte ts vägnar SVEN M ELLQVIST

Närvarande: h errar Mellqvist (s), Lindahl (s), H jorth (s), Persson i Heden (c), Sellgren (fp), Rosqvist (s), Brundin (m ), Lindberg (s), H åkansson (c), Magnusson i K ristineham n (vpk), Karlsson i Malung (s), Torw ald (c), T aube (fp), C larkson (m ) o ch Sundgren (s).

)

Bilaga

Yttranden över m otionen 1 9 7 1 :936

S tate n s järnvägar (3 0 .3 .1 9 7 1 )

Vad den inhem ska m arknadens intresse för turism i Sverige beträffar, är försörjningen på själva trafik o m råd et riklig. Såväl SJ som SAS och LIN liksom även bussföretagen har e tt väl utvecklat trafik n ä t som berör samtliga de av m otionärerna näm nda norrländska orterna. T illkom sten av e tt charterflygföretag, som kunde välja vissa intressanta tran sp o rto b jek t, skulle rycka undan väsentliga m arknadsandelar fö r de reguljära trafik fö re­ tagen, vilka också har a tt tillse a tt krav på täckning av fasta kostnader och rä n to r tillgodoses. Tanken a tt en sådan charterflygverksam het skulle kunna bedrivas u ta n direk t k o nkurrens med existerande linjetrafikföretag är enligt SJ s m ening in te realistisk.

K onkurrensen om turisterna m ellan utländska och svenska turistm ål o m fa tta r på prisom rådet såväl logikostnader som kostnader fö r själva resan. Vad resekostnaderna b eträffar vill SJ för sin del fram hålla de rabattm öjligheter som SJ erbjuder bl. a. genom den s. k. sem esterbiljet­ ten. D enna b iljett ger en ra b a tt om 15 % på avgiften för tur- och retu rb iljetter. D enna rab a tt kan kom bineras m ed SJ:s fam iljerabatt. S em esterbiljetten gäller för fram- och återresa inom två m ånader med undantag för resa vissa dagar u nder högtrafikperioder. En kalender med uppgift på giltigheten u nder 1971 bifogas. I sam arbete m ed researrangö­ rer erbjuder SJ dessutom sedan två år chartervagnar, både sovvagnar och sittvagnar, med reducerade priser fö r såväl resa som hotellvistelse. Denna verksam het, som till sto r del är in rik ta d på norra Sverige, har m ö tts med e tt växande intresse från researrangörernas sida. S tatsm akterna har m öjlighet a tt m ot ersättning till SJ besluta om ytterligare lä ttn a d er i fråga om kostnaderna för järnvägsresorna. Åtgärder av denna ty p synes vara läm pligare än att för en förhållandevis liten m arknad skapa ytterligare en trafikgren som — u tan väsentlig fö rb ättrin g av trafikstandarden — genom en lågprissättning skulle arbeta u tan fulNtändig kostnadstäckning och därm ed försvaga m arknadsunderlaget för de existerande reguljära trafik­ företagen, som idag har problem med det redan nu svaga trafikunder­ laget.

L u ftfartsv erk et (1 3 .4 .1 9 7 1 )

I m otionen hävdas bl. a. a tt m an genom etablering av e tt statligt charterflygbolag m ed uppgift a tt bedriva en utpräglad lågtaxepolitik skulle kunna stim ulera den inhem ska turism en och således åstadkom m a en förskjutning i nuvarande konkurrensläge m ellan utlandsresor och inhem ska resor. V idare hävdas a tt m ed hänsyn till de starka samhälls-

m otiven för ökad rörelsefrihet i den ekonom iska politiken genom en fö rb ä ttrad bytesbalans och minskad regional obalans e tt strikt samhälls­ ekonom iskt synsätt bö r vara m otiverat. I m o tio n en anföres även a tt en inhem sk ch a rtertrafik u ta n direkt k onkurrens med d e t reguljära inrikes­ flyget och med b u ndna linjer till e tt antal flygplatser, exem pelvis Ö stersund, Lycksele, K iruna och Luleå u nder dessa fö ru tsättn in g ar kan m otiveras m ed enbart täckning av de rörliga kostnaderna.

G oda kom m u n ik atio n er skapar i sig ej en inhem sk turism , m en är en av fö rutsättningarna. D et är angeläget a tt m anifesterade trafikbehov kan tillgodoses och a tt även trafikform er skapas fö r a tt stim ulera den inhem ska efterfrågan.

På den svenska flygm arknaden finns för närvarande tre större flygbolag, SAS, Linjeflyg, Sterling Airways AB. De drives enligt vedertagna företagsekonom iska principer.

SAS och Linjeflyg svarar för den regelbundna lu ftfarten inom riket. Dessa båda bolag erbjuder e tt antal rab a tter på sina inrikes linjenät som o m fattar drygt 20 flygstationer. F ö r den inrikes regelbundna trafiken finns stora m öjligheter till flexibilitet i prissättningen genom frånvaron av in te rnationella bindningar.

SAS o ch Linjeflyg utövar även inhem sk charterverksam het. Bolagen h ar förklarat sig förfoga över resurser a tt täcka e tt u tö k a t inhem skt charterbehov. D et nyligen etablerade Sterling Airways AB har tillstånd a tt utöva ch a rtertrafik inom landet.

Således finns resurser för u tökad inhem sk ch artertrafik och fö ru ts ä tt­ ningar för konkurrens på lika villkor.

Det är lu ftfartsverkets uppfattn in g a tt m otionärens syften b ättre skulle k unna befräm jas genom andra åtgärder än tillskapandet av e tt statligt charterbolag som skulle operera på helt andra villkor än existerande flygföretag. E tt svenskt flygföretag som endast skulle behöva uppnå kostnadstäckning för de rörliga kostnaderna vore dessutom ett avsteg från den av riksdagen godkända trafikpolitiken.

L uftfartsverket vill avråda från det av m otionärerna föreslagna statliga charterflygbolaget och även från en u tredning om e tt sådant.

Scandinavian Airlines System och Linjeflyg AB (gemens, y ttra n d e 1.4.1971)

SAS/LIN vill med anledning av ovannäm nda riksdagsm otion förorda alla sådana åtgärder, som syftar till a tt reellt stim ulera såväl utländska turistbesök som svenskt turistresande inom landet. Invändningar m åste dock resas m o t uppfattningen a tt större effekt skulle kunna åstadkom ­ mas genom a tt e tt statligt charterflygbolag etablerades. SAS/LIN vill gem ensam t utveckla sina argum ent nedan:

Stim ulans till den inhem ska turism en måste bedöm as som m ycket angelägen u r social, kulturell och ekonom isk synvinkel. I överensstäm ­

melse med denna övertygelse har både SAS och LIN alltifrån sta rt med olika m edel verkat för e tt ökat turistresande inom Sverige. SAS/LIN stö d er den inhem ska turism en främ st genom a tt tillhandahålla en väl utbyggd, m odern och funktionsduglig transportapparat. F lygresenärer i Sverige erbjuds e tt trafik n ät, o m fattan d e drygt tjugotalet flygstationer. D etta nät är uppbyggt a tt täcka de största befolkningskoncentrationerna och ansluter sig således väl till trafikström m arna inom lan d et. En schem abunden tra n sp o rtfu n k tio n med i förväg publicerade tidtab eller utgör grundvalen för varje form av turism . Inrikesflyget fyller denna grundförutsättning.

Med den värdefulla tidtabellslagda flygtrafiken erbjuds resenärer på inrikesflyget en flygplansflotta, som såväl antals- som storleksm ässigt avpassats till existerande trafikbehov i vad avser lin jestru k tu r och resandeström m ar. Beroende på vårt lands geografiska och dem ografiska uppbyggnad ingår i SAS/LIN sam m antagna flygplansflotta stora och m edelstora jetplan för de långa avstånden, m edelstora propellerplan för m edeldistanserna sam t små propellerplan för kortd istan strafik en . Med noggranna hänsynstaganden till linje sträckning, resandefrekvens och tillgänglig flygm aterial söker de båda bolagen fo rtlö p an d e tillgodose a tt inrikesflyget inför varje halvårsperiod får en resursmässigt lämplig sam m ansättning och därm ed drivs på möjligast rationella sätt.

SAS/LIN läm nar även direkt ekonom isk stim ulans till den inhem ska turism en. D etta sker genom de många olika ty p e r av ra b a tte r som flygresenärerna erhåller. Troligen existerar få branscher m ed en så differentierad prissättning, som den som karakteriserar inrikesflyget. D enna differentiering är konstruerad a tt främ st gynna det privata resandet och fram för allt turistresandet. D etta sker bl. a. genom a tt den tillgängliga kapaciteten u tn y ttja s med hänsyn tagen till ry tm e n i affärsresandet. Få av de ca 200 000 privatresor m ed inrikesflyget, som registrerades verksam hetsåret 1969/70, betalades med fullt pris, då förekom m ande rab a tter täcker flertalet form er av privatresande. Vissa ra b a tte r kan dessutom kom bineras, varigenom biljettpriserna ytterligare sänks. U nder som m arperioden beräknas drygt hälften av passagerarna ha u tn y ttja t existerande rab attfo rm er, främ st den 40 % sem esterrabatten. En god uppfattn in g av rab attern as mångfald och storlek erhålles av n edanstående förteckning:

V eckoslutsrabatt 30 % R abatt fö r rörelsehäm m ade och synskadade 50 %

Vid sidan av de ovan angivna stim ulansåtgärderna för inhem sk turism läm nar SAS/LIN årligen ekonom iskt stö d till de nationella turistorganisa­ tionerna. H ärtill bö r läggas de insatser SAS i u tla n d et gör för a tt värva turister till Sverige. 1 realiteten överstiger d et belopp SAS satsar på reklam - och andra kam panjer u tom lands den sum m a som danska, norska och svenska sta te rn a tillsam m ans i sam m a syfte satsar u ta n fö r S kandina­ vien. Som illustration av ovannäm nda förhållanden kan näm nas skillna­ derna i reklam utgifter i USA mellan de skandinaviska tu risttrafik fö rb u n den och SAS. År 1968 satsade tu ristk o n to re n gem ensam t ca 50 000 svenska k ro n o r på annonsering, vilket m otsvarade en utgift av 9 öre per besökande am erikan. Som jäm förelse kan näm nas a tt S to rb ritan n ien satsade närm are 4 m iljoner kronor på annonsering, m otsvarande drygt 4 kronor per besökande am erikan. F rankrike redovisade ca 1 miljon resp. 1,75 k ronor, Spanien ca 900 000 k ro n o r resp. ca 3,25 k ro n o r per besökande am erikan. I relation till de 50 000 kro n o r resp. 9 öre, som de skandinaviska tu ristk o n to re n svarade för, skall sättas SAS annonseringsutgifter i USA, vilka för 1968 uppgick till drygt sex m iljoner svenska kronor, m otsvarande en utgift om drygt 11 kronor per besökande am erikan. Av ovanstående redovisning fram går tydligt a tt SAS bär huvudparten av kostnaderna för den turistvärvande aktiviteten i USA. F örhållandet är lik artat på andra utländska turistm arknader.

Av ovanstående fram går a tt SAS/LIN med olika m edel a k tiv t stim ulerar och bidrar till a tt stödja svensk turism . De båda flygbolagen m edverkar härigenom i försöken a tt förhindra a tt det svenska tu ris tn e tto t ytterligare försäm ras. I samma riktning verkar givetvis SAS stora engagemang i en rad h o tellprojekt i Skandinavien. D etta engagem ang är följden av a tt de skandinaviska länderna under en följd av år tvingats avvisa såväl enskilda som grupper av tu riste r på grund av bristande ho tellkapacitet. F rån am erikanskt resebyråhåll har man t. o. m. som villkor fö r a tt u nder lågsäsong arrangera flygningar till Sverige satt a tt man på förhand kan garanteras hotellplats för de grupper man planerar a tt fördela på de skandinaviska länderna under som m aren. En avsevärd ljusning kan fö r närvarande skönjas i denna fråga. En rad stora hotell växer up p på skilda ställen i Skandinavien och i flera av dessa ingår SAS som delägare. Som exem pel kan näm nas a tt Sheraton h otell med ca 1 000 bäddar, m ed SAS som delintressent, öppnades i S tockholm i februari 1971. G enom a tt således satsa kapital inom en bransch, som man visserligen har an knytning till m en som ändå ligger vid sidan av flygindustrin, bidrar SAS till a tt avhjälpa e tt av de mest besvärande hindren m ot ökad svensk turism . Om så erfordras och det kan ske på

ekonom iskt försvarbar grund är SAS b e re tt a tt även i fram tiden ingå som p artn er i eventuella h o tellprojekt. I d etta sam m anhang bör även näm nas a tt SAS in te bara bidrar till en fö rb ä ttrin g av bytesbalansen genom a tt på olika sä tt stim ulera den inhem ska turism en, u ta n fram för allt genom a tt flygtrafiken från Sverige till utlan d et till stor del handhas av SAS. F ö r verksam hetsåret 1969/70 uppgick denna försäljning till om kring 175 m iljoner k ronor. G enom SAS verksam het förhindras således a tt svensk valuta tillförs utländska flyg­ bolag och förs ut ur landet. På m otsvarande sätt fö rh in d rar Scanairs charterverksam het att svensk valuta tillfaller utländska charterflygbolag. SAS bidrar dessutom till en fö rb ä ttrin g av bytesbalansen genom a tt tillföra Sverige utländska valutor. Av SAS totala försäljning om kn ap p t 1,5 m iljarder kronor h änför sig drygt h älften till icke skandinavisk valuta, vilken naturligtvis kom m er SAS m oderbolagsländer till godo. D etta förhållande berörs k o rtfa tta t i finansdepartem entets långtidsutredning — Svensk ekonom i 1971 — 1975 — där d e t fram hålles a tt ” det fram tida betalningsöverskottet beror bl. a. på SAS m öjligheter a tt hävda sig på den utländska och skandinaviska m arknaden” . Till ovanstående bör läggas den valutaström , som genom utländska turistbesök tillförs landet. Svenska T u risttrafik fö rb u n d e t har beräknat att dessa utländska turister bor, äter, köper, roar sig etc. i Sverige för ca 1 miljard kro n o r årligen. En av förutsättn in g arn a för denna tu risttra fik är a tt de utländska gästerna erbjuds acceptabla tran sp o rtm ed el till Sverige. Flyget fyller en avgörande fu n k tio n i denna fråga. SAS/LIN vill m ed ovanstående redogörelse m arkera sitt djupa engage­ mang i frågor om fö rb ä ttrad bytes- och turistbalans och stim ulans till turism en. Med fram ställningen bildas också bakgrund fö r SAS/LIN u p pfattning, a tt etablerandet av e tt statligt charterflygbolag knappast ytterligare kan stim ulera svensk turism eller fö rb ä ttra landets tu ristb a­ lans. SAS/LIN vill även avvisa m otionens förslag om u p p rä tta n d e t av bunden statlig charterflygtrafik, subventionerad i alla slag av kostnader u to m de rörliga, till e tt antal norrländska flygplatser. En sådan trafik till de i m otionen angivna flygstationerna skulle kom m a a tt drivas i direkt k onkurrens med linjebolagen, särskilt som den om näm nda ” bun d en h e­ te n ” m åste tolkas som en schemaläggning av trafiken och genom trafik an tb o rtfall i den reguljära trafiken inom alla resandekategorier leda till e tt intäk tsb o rtfall, som finge kom penseras av taxehöjningar på hela svenska inrikesnätet. — I sam m anhanget b ö r påpekas, a tt SAS/LIN redan bedriver en relativt o m fattan d e ch a rtertrafik till N orrland och andra platser. Prissättningen för denna trafik syftar i princip ju st till en täckning av de rörliga kostnaderna, vilket förklaras genom a tt flygningar­ na u tföres vid tid p u n k ter då flygplansflottan inte är upptagen i den

reguljära linjetrafiken. SAS/LIN u tfö r således charterflygningar för olika researrangörers räkning och kom m er u nder som m aren 1971 a tt exem pel­ vis för RESÖ s räkning genom föra en serie charterflygningar till Kiruna. Resurserna räcker också till för en b etydande vidareutveckling av chartertrafik en inom N orrland och landet i övrigt.

SAS/LIN vill beto n a a tt flygtrafik på N orrland är en fråga av största vikt och vidareplanering härav ges sto r p rio ritet i inrikesflygets utveck­ ling. Som e tt synbart tecken härpå kom m er Gällivare från den 18 april i år in som den 24:e flygstationen i SAS/LIN svenska flygnät.

Sam m anfattningsvis vill SAS/LIN således fö rorda a tt den i m otionen fram förda anhållan om utredning och förslag om etablering av e tt statligt charterflygbolag läm nas utan åtgärd. Om därem ot behov av en u tökad inhem sk charterverksam het kan påvisas, förfogar SAS/LIN gem ensam t över sådana resurser a tt d etta behov kan täckas av de båda flygbolagen i samverkan.

Svenska T u risttrafik fö rb u n d e t (3 0 .3 .1 9 7 1 )

STTF ansluter sig i och fö r sig till m otionärernas tanke a tt olika åtgärder bör vidtas för a tt popularisera både det svenska och det utländska resandet till N orrland. STTF har för sin del genom olika m arknadsföringsåtgärder försökt bidra till en sådan utveckling — främ st genom sam ordnade turistkam panjer inom landet och på fyra utländska m arknader.

F ö rb u n d e t anser a tt frågan om e tt eventuellt statligt charterflygbolag m ed uppgift a tt genom lågtaxepolitik stim ulera resandet norröver b ö r ses i sam band med lokaliseringsstödet till turism en i N orrland. S TTF har sig b ek an t a tt den nu arbetande utredningen, ” K om m ittén för planering av tu ristom råden och friluftsanläggningar m. m .” , bl. a. kom m er a tt behand­ la denna fråga.

STTF får d ärfö r föreslå a tt, om riksdagen finner det m otiverat med en u tredning i enlighet med m otionens förslag, frågan hänvisas till denna utredning, ledd av riksdagsm an A rne P ettersson.

S tatsföretag AB (30.3.1971)

Med anledning av a tt S tatsföretag AB h ar anm odats y ttra sig över m o tio n ern a 928 och 936 — charterflyg fö r utländska tu riste r sam t e tt statligt charterflygbolag — får vi m eddela, a tt det inom koncernen in te bedrives någon verksam het, som d irekt beröres av charterflygverksam ­ heten.

S tatsföretag AB har därigenom inga sy n p u n k te r a tt anföra rörande de problem som avhandlas i ovannäm nda m otioner.