Trafikutskottets betänkande i anledning av motion om charterflyg för utländska turister till Sverige

N r 19

T ra fik u tsk o tte ts betän k an d e i anledning av m o tio n om charterflyg för u dändska turister till Sverige

M otionen

I m otionen 1971:928 av herr G ustavsson i Ä ngelholm (s) har hem ställts a tt riksdagen begär en prövning av ändam ålsenligheten i de bestäm m elser som gäller charterflyg till Sverige enligt vad i m otionen anförts.

R em issyttrandena

Över m otionen har y ttra n d e in h äm tats från statens järnvägar, luftfartsverket, Scandinavian Airlines System (SAS) och Svenska Turisttrafik fö rb u n d e t.

S tatens järnvägar fram håller a tt frågan om charterflyg för utländska turister till Sverige är m er kom plicerad än vad den hittillsvarande diskussionen gett vid handen. Även om utländska charterflygföretag anm äler e tt intresse a tt föra utländska turister till Sverige, torde de ofta räkna m ed a tt genom en sådan verksam het få m öjligheter a tt arb e ta på den attrak tiv a m arknad som Sverige u tg ö r fö r resor från Sverige. Denna är på grund av den svenska levnadsstandarden med bety d an d e in k o m st­ utrym m e disponibelt för utlandsresor av stort intresse för charterflyg­ företagen. På grund av Sveriges läge är S J s utländska personsam trafik förhållandevis liten. En intensifierad u tländsk charterflygverksam het till vårt land skulle inte innebära något väsentligt intrång på järnvägstrafiken.

I y ttra n d e t anförs vidare följande.

Det to rd e i stället vara SAS och övriga reguljära flygbolag som skulle få sin resem arknad på Sverige påverkad. D et kan i d etta sam m anhang ifrågasättas, om Sverige som turistland verkligen är så a ttrak tiv t fö r en större utländsk resem arknad a tt e tt ö k at charterflyg till Sverige verkligen är m otiverat. Även om en viss ökning av tu ristin k o m stern a skulle kunna bli följden, skulle tu ristu tg iftern a kunna kom m a a tt öka ännu starkare genom uppkom na m öjligheter för berörda charterflygföretag a tt öka u tb u d e t av utlandsresor på den svenska m arknaden. SAS gör i utlan d et enligt SJ:s bedöm ning goda insatser fö r a tt stödja intresset för Sverige.

R iksdagen 1 9 7 1 . 1 5 sami. N r 19

Vad den inhem ska m arknadens intresse för turism i Sverige beträffar, är försörjningen på själva trafikom rådet riklig. Såväl SJ som SAS och LIN liksom även bussföretagen har e tt väl utvecklat trafiknät som berör samtliga de av m otionärerna näm nda norrländska orterna. T illkom sten av ett charterflygföretag, som kunde välja vissa intressanta transportobjekt, skulle rycka undan väsentliga m arknadsandelar för de reguljära trafikföre­ tagen, vilka också har a tt tillse a tt krav på täckning av fasta kostnader och rä n to r tillgodoses. Tanken a tt en sådan charterflygverksam het skulle kunna bedrivas utan direkt konkurrens med existerande linjetrafikföretag är enligt SJ :s m ening inte realistisk.

K onkurrensen om turisterna m ellan utländska och svenska turistm ål o m fattar på prisom rådet såväl logikostnader som kostnader för själva resan. Vad resekostnaderna beträffar vill SJ för sin del fram hålla de rabattm öjligheter som SJ erbjuder bl. a. genom den s. k. sem esterbiljet­ ten. D enna b iljett ger en ra b a tt om 15 % på avgiften för tur- och retu rb iljetter. D enna ra b a tt kan kom bineras med SJ :s fam iljerabatt. S em esterbiljetten gäller för fram- och återresa inom två m ånader med undantag för resa vissa dagar under högtrafikperioder. En kalender med uppgift på giltigheten u nder 1971 bifogas. I sam arbete med researrangö­ rer erbjuder SJ dessutom sedan två år chartervagnar, både sovvagnar och sittvagnar, med reducerade priser för såväl resa som hotellvistelse. Denna verksam het, som till sto r del är inriktad på norra Sverige, har m ö tts med e tt växande intresse från researrangörernas sida. S tatsm akterna har m öjlighet a tt m ot ersättning till SJ besluta om ytterligare lättn ad er i fråga om kostnaderna för järnvägsresorna. Å tgärder av denna ty p synes vara lämpligare än a tt för en förhållandevis liten m arknad skapa ytterligare en trafikgren som — u ta n väsentlig fö rb ä ttrin g av trafikstandarden — genom en lågprissättning skulle arbeta utan fullständig kostnadstäckning och därm ed försvaga m arknadsunderlaget för de existerande reguljära trafik­ företagen, som idag har problem med det redan nu svaga trafik u n d er­ laget.

L uftfartsverket k o n sta te ra r a tt i m otionen bl. a. sägs a tt ” luftfartsverket inte tillåter att utländska charterbolag opererar med Sverige som resm ål” , och a tt m otionen u tm y n n a r i en hem ställan om a tt bl. a. därför göra en ” prövning av ändam ålsenligheten i de bestäm m elser som nu gäller för charterflyg till Sverige.” I anledning härav anför verket följande.

I. Enligt luftfartsverkets bestäm m elser gäller samma regler för u t­ ländska som svenska flygföretag för ch artertrafik till och från Sverige. Den h elt dom inerande delen av denna trafik u tfö rs — vid sidan av det skandinaviska företaget Scanair — i praktiken av utländska flygföretag.

II. Av kom m unikationsm inisterns svar den 3 decem ber 1970 på en enkel fråga av herr Gustavsson fram går ” a tt m ycket stora m öjligheter föreligger a tt u tfö ra charterflygningar m ed Sverige som resmål.” D etta konstaterande vill verket belysa genom a tt m eddela följande om olika ty p e r av charterflygningar: 1. N ågot i detalj u ta rb e ta t regelsystem för sällskapsreseflygningar från

europeiska o rter till Sverige finns ännu ej. I samråd med lu ftfarts­

m yndigheterna i D anm ark och Norge har em ellertid luftfartsverket

tilläm pat bestäm m elser, som är liberalare än vad som gäller för

utgående sällskapsresetrafik. Således finns det inte någon m otsvarighet

till den s. k. 15-regeln för inkom m ande sällskapsresegrupper; ej heller

har 7-dagarsregeln u p p rätth ållits lika strängt som fö r utgående

sällskapsresetrafik. 2. A nsökningar om sällskapsresor till Sverige har em ellertid förekom m it i

m ycket ringa utsträckning. F ö r som m arperioden 1971 har endast e tt

u tlä n d sk t flygföretag anhållit om tillstånd a tt u tfö ra sällskapsreseflyg-

ningar till Sverige. D enna ansökan har bifallits av verket. E tt annat

u tlä n d sk t flygföretag har vidare m eddelat a tt det avser a tt ansöka om

12 flygningar. Slutligen har verket inform erats om a tt e tt utländskt

flygbolag planerade a tt utfö ra 30 sällskapsreseflygningar till Sverige

under som m arperioden 1971. V erket har em ellertid ej m ottagit någon

ansökan om dessa flygningar, utan u nder hand inform erats om a tt

p ro jek tet skrinlagts. 3. De tre skandinaviska ländernas trafikm inistrar har sedan länge hävdat

en stark återhållsam politik när det gällt tillstånd till sällskapsresor till

in te rk o n tin en tala destinationer. I konsekvens härm ed har Sverige ej

heller läm nat tillstånd till sällskapsresor från in te rk o n tin en tala o rter

till Sverige. 4. D et h elt dom inerande an talet charterresor som genom förs mellan

N ordam erika och de västeuropeiska staterna är föreningsflygningar.

Enligt prelim inära statistiska uppgifter för 1970, sam m anställda av

den europeiska civila luftfartskonferensen, utgjordes således endast

3 % av den to tala chartertrafik en över N o rdatlanten av sällskapsresor. 5. Föreningsflygningar till Sverige är tillåtna både från europeiska och

in te rk o n tin en tala orter. Samma bestäm m elser gäller för svenskt

tillstånd till denna ty p av flygning som för föreningsflygningar från

Sverige. 6. F ö r studentflygningar och flygning för eget bruk gäller sam m a regler

för trafik till Sverige som för utgående ch artertrafik av dessa slag.

Några geografiska begränsningar finns ej heller fö r denna trafik.

SAS fö ro rd ar a tt den i m otionen fram förda begäran om om prövning av gällande charterbestäm m elser avslås.

SAS säger sig stöda sin inställning på a tt m otionären tyvärr få tt tillgång till e tt i stora delar missvisande faktaunderlag. Således tillåter lu ftfartsverket utländska charterbolag a tt upprätth ålla trafik till Sverige. Enligt huvudregeln för charterflygtrafik gäller ömsesidig tillståndsgivning länderna em ellan, så a tt lu ftfartsverket medger ch artertrafik från sådana länder, som svenska charterbolag tillåts trafikera. In terk o n tin en tala IT-resor m ed flygbolag i reguljär trafik är dock undantagna från denna huvudregel. De svenska bestäm m elserna har direkta m otsvarigheter i D anm ark och Norge. — Mot denna bakgrund faller m otionärens hem ställan om om prövning av gällande charterbestäm m elser, liksom förslaget a tt hänvisa utländsk ch artertrafik till en enda svensk flygplats.

SAS påpekar i d etta sam band a tt några av de m est väsentliga faktorerna kring frågan om flygtrafikens inverkan på landets turistbalans diskuteras i SAS/LIN gem ensam m a rem issyttrande över 1971 års riksdagsm otion 928.

Svenska T u risttrafik fö rb u n d et fram håller a tt det enligt sina stadgar har till uppgift att främ ja resandetrafiken från u tla n d et till och inom Sverige och a tt i d e tta syfte driva upplysningsverksam het. Å tgärder som bidrar till a tt stim ulera den utländska turism en till Sverige ligger därför i linje med STTF:s intressen och arbetsuppgifter. Om STTF ensidigt skulle b etra k ta frågan ur perspektivet a tt genom en liberalisering eller slopande av gällande charterbestäm m elser öka den utländska tu ristström m en till Sverige, skulle ställningstagandet vara enkelt: en dylik åtgärd skulle säkerligen på kort sikt tillföra vårt land e tt ö k a t antal resenärer. Men STTF finner a tt frågan är så kom plicerad och har så många aspekter, a tt en närm are redovisning av förbundets sy n p u n k te r är m otiverad.

F ö rb u n d e t anför vidare följande.

STTF delar för det första inte m otionärens u ppfattning a tt ” för utländska turister som vill resa till Sverige m ed charterflyg finns inte den m öjligheten eftersom luftfartsverket inte tillåter a tt utländska ch arter­ bolag opererar med Sverige som resm ål” .

I e tt interpellationssvar till hr Gustavsson i riksdagen den 3 decem ber 1970 angående m öjligheten a tt ordna charterflyg till Sverige, redovisade kom m unikationsm inistern de aktuella bestäm m elserna och konstaterade, a tt — m ed givna u n dantag — stora m öjligheter föreligger att u tfö ra charterflygningar. U ndantagen gäller fram förallt in te rk o n tin en tala sällskapsflygningar, för vilka med tanke på SAS intressen stark återhållsam ­ h et iak ttas i tillståndsgivningen. M öjligheterna till charterflygningar från olika länder i E uropa till Sverige är därem ot b ety d an d e och har också i m indre utsträckning u tn y ttja ts av researrangörer på olika m arknader.

I det sam m anhanget vill STTF peka på a tt det fu nnits förhoppningar a tt en m era b ety d an d e ch artertrafik skulle kunna utvecklas u nder 1971 från S to rb ritan n ien till Sverige. E tt d o tterbolag till d et stora researrangörsföretaget H orizon T ours i L ondon, F o u r S Travel, lanserade i sitt program inför som m aren 1971 e tt 25-tal sjudagars charterresor till Sverige. Resorna skulle genom föras m ed jetplan m ed en kapacitet på över h u n d rata let platser. Samtliga turer har em ellertid inställts på grund av otillräcklig efterfrågan i början av bokningssäsongen.

STTF vill naturligtvis inte dra alltför v itto m fatta n d e slutsatser av d e tta fall. Men tendensen stäm m er väl med STTF:s erfarenheter av andra paketarrangem ang till vårt land. Sverige har i dag in te sina tu ristp ro d u k ­ ter tillräckligt utvecklade och presenterade för a tt k unna attrahera stora grupper av utländska charterresenärer och därm ed hos arrangörerna m ed framgång konkurrera m ed andra m arknader. En ch artertrafik av någon m era b ety d an d e o m fattn in g fö ru tsä tte r näm ligen enligt STTF:s u p p fa tt­ ning e tt intresse hos en b etydande publik a tt besöka det land d e t är frågan om . Om d e tta intresse finns eller kan skapas innebär d et, a tt lämpliga paketarrangem ang i långa serier måste stå till förfogande för a tt det skall bli möjligt a tt uppnå ekonom i för charterintressenten. Redan

d etta innebär a tt an talet platser i vårt land med tillgång till flygfält, lämpliga hotell och attrak tiv a arrangem ang u n d er längre tid av året begränsas till några av de större städerna eller tu risto rte rn a . Det kan ha sitt intresse a tt i sam m anhanget citera professor G unnar Arpis analys av situationen:

” Man kan — som har sk e tt — säga a tt Sverige har tillgång till flera

h u n d rata l m iljoner m änniskor inom några tim m ars snabb flygresa och

a tt det tänkbara underlaget för en anläggning sålunda är praktiskt

taget oändlig. På sam m a korta flygtid kan em ellertid dessa hundratals

m iljoner nå säkrare solchanser, längre badstränder, högre fjäll, lägre

h otellkostnader och billigare service.” D et är väl känt, a tt de reguljära flygbolagen upplever ch a rtertrafik en som e tt allvarligt h o t i kam pen om flygpassagerarna. STTF kan förstå linjeflygets farhågor i d etta avseende och vill i sam m anhanget konstatera följande: De reguljära flygbolagen — främ st SAS — tillför Skandinavien och Sverige e tt m ycket sto rt antal utländska turister, fram för allt från F örenta Staterna. SAS lägger — n aturligt nog av företagsekonom iska skäl - ner e tt m ycket sto rt belopp, enligt uppgift om kring 35 milj kr per år, på a tt m arknadsföra Skandinavien som besöks- och turistom råde. D etta belopp torde vara m er än vad som satsas av övriga tu ristintressenter tillhopa på m arknadsföringsansträngningar i utlandet. En uppm jukning av charterbestäm m elserna skulle sannolikt m edföra passagerarbortfall och därm ed beskära de reguljära flygbolagens m öjlighet a tt i samma u tsträck ­ ning som i dag fungera som tillförselkanaler av utländska resenärer till Sverige.

I sam m anhanget är d ärfö r chartertrafik en på längre sikt av avgörande betydelse. Det är STTF:s uppfattn in g , a tt charterbolagen av naturliga skäl inte kan ge någon garanti för u n d er en följd av år återkom m ande charterserier till Sverige.

En annan fråga, som också bö r analyseras i diskussionen om charterbestäm m elserna, gäller reciprocitetsprincipen. M otionären hän­ visar till u n d ersk o ttet i det s. k. tu ris tn e tto t bl. a. genom svenskarnas charterresande till utlan d et. Han m enar a tt en liberalisering av ch arterb e­ stäm m elserna skulle tillföra Sverige e tt sto rt antal utländska tu rister och därm ed ökade v alutaintäkter. Enligt STTF:s u p p fattn in g måste en eventuell uppm jukning av bestäm m elserna för charterflyg till Sverige föra med sig m otsvarande ändringar för utgående charter. Det praktiska resultatet därav torde bli e tt stegrat svenskt charterresande till u tlandet och ö k at utflöde av svensk valuta, varför resu ltatet av valutarörelsem a m ycket väl kan bli negativt.

Sam tidigt är det givetvis så, a tt u r konsu m en tsy n p u n k t varje åtgärd a tt sänka flygpriserna m åste välkom nas.

STTF h ar så relativt utförligt velat uppehålla sig vid charterproblem a­ tiken d ärfö r a tt denna är så svåröverskådlig och därför att frågan i sig innesluter hela skalan av önskem ål, förhoppningar och realiteter. Diskus­ sionerna har hittills enligt fö rb u n d e ts u p p fattn in g i alltför hög grad baserats på tro och i alltfö r liten utsträckning på vetande.

Den fö rsta uppgiften är därför enligt STTF:s up p fattn in g a tt genom ingående analyser av kund- och arrangörsönskem ål på olika m arknader och av den aktuella tu ristp ro d u k te n h är hem m a skapa en klar bild av förutsättningarna fö r en ökad ch artertrafik till Sverige. På basis av d etta m aterial b ö r sedan de praktiska åtgärderna diskuteras: bokningsproblem , eventuell produktu tv eck lin g och investering i nya anläggningar. F ö rst när d etta skett blir d et enligt STTFis u p p fattn in g möjligt a tt föra en realistisk diskussion om de nuvarande charterbestäm m elsernas ändam ålsenlighet.

1 dag utgör bristen på m arknadsanalyser för bedöm ningen av d etta frågekom plex en besvärande fak to r också därför a tt en rad svenska turistin tressen ter i olika delar av landet hoppas på att utländsk ch artertrafik skall vara lösningen på de ekonom iska problem en för anläggningar och om råden utan a tt d et varit möjligt a tt fo ta denna u ppfattning på annat än ju st förhoppningar.

Svenska T u risttrafik fö rb u n d e t an slu ter sig därfö r till m otionärens förslag a tt pröva ändam ålsenligheten i de bestäm m elser som nu gäller charterflyg m en utgår därvid ifrån a tt bestäm m elserna om prövas först och efter ingående analyser av hela charterproblem atiken. D etta är i sin tur både en praktisk utvecklingsfråga och en t uris t politisk fråga. Såväl frågor om den praktiska utvecklingen av Turistsveriges resurser som de turistpolitiska aspekterna kom m er a tt behandlas inom utredningen ” K om m ittén för planering av turisto m råd en och friluftsanläggningar m. m ” . S TTF föreslår d ärfö r att m o tio n en hänvisas till denna utredning.

Utskottet

I sina y ttra n d en över m otionerna har luftfartsv erk et, SAS och SJ ställt sig helt avvisande till m otionärens yrk an d e och m otiveringen härför. Även tu risttra fik fö rb u n d e t anm äler delvis en avvikande m ening m en tillstyrker en prövning enligt m otionärens förslag, u nder villkor dock a tt ingående analyser av hela ch arterproblem atiken fö rst sker genom särskild utredning.

Enligt lu ftfartsverket gäller — i m o tsats till vad m otionären synes utgått från — samma regler för utländska som svenska flygföretag för ch artertrafik till och från Sverige. Den helt dom inerande delen av denna trafik u tfö rs enligt verket — vid sidan av det skandinaviska företaget Scanair — i p raktiken av utländska flygföretag. Av kom m unikationsm inis­ terns svar i riksdagens andra kam m are den 3 decem ber 1970 på en enkel fråga av m otionären framginge vidare ” a tt m ycket stora m öjligheter föreligger a tt u tfö ra charterflygningar m ed Sverige som resm ål.” Något i detalj u ta rb e ta t regelsystem för sällskapsreseflygningar från europeiska o rter till Sverige finns ä n n u ej. I sam råd med luftfartsm yndigheterna i

D anm ark och Norge har em ellertid lu ftfartsverket tilläm pat bestäm m el­ ser, som är liberalare än vad som gäller för utgående sällskapsresetrafik.

De tre skandinaviska ländernas trafikm inistrar har enligt verket sedan länge hävdat en sta rk t återhållsam politik n är det gällt tillstån d till sällskapsresor till in te rk o n tin en tala destinationer. I konsekvens härm ed har Sverige ej heller läm nat tillstånd till sällskapsresor från in te rk o n tin e n ­ tala o rte r till Sverige. D et helt dom inerande an tale t charterresor som genom förs mellan N ordam erika och de västeuropeiska staterna är dock enligt verket föreningsflygningar. Enligt prelim inära statistiska uppgifter för år 1970, sam m anställda av den europeiska civila luftfartskonferensen, utgjordes således endast 3 % av den to ta la ch artertrafiken över N ordatlan­ ten av sällskapsresor. Föreningsflygningar till Sverige är tillåtna både från europeiska och in te rk o n tin en tala orter. Samma bestäm m elser gäller för svenskt tillstånd till denna ty p av flygning som fö r föreningsflygningar från Sverige.

Mot bakgrund av det an fö rd a sam t vad i remissvareH i övrigt anförts kan u ts k o tte t inte finna d et m otiverat a tt från riksdagens sida nu begära den av m otionären föreslagna prövningen. U tsk o tte t fö ru ts ä tte r dock a tt utvecklingen på om rådet uppm ärksam t följes av Kungl. Maj f och vederbörande m yndigheter samt a tt i anledning härav eventuellt påkalla­ de åtgärder vidtas.

U nder hänvisning härtill hem ställer u tsk o tte t

a tt riksdagen avslår m otionen 1971 5 2 8 .

Stockholm den 14 o k to b e r 1971 På tra fik u tsk o tte ts vägnar SVEN M ELLQVIST

Närvarande: herrar Mellqvist (s), Lindahl (s), H jorth (s), Persson i Heden (c), Sellgren (fp), Rosqvist (s), B rundin (m ), Lindberg (s), H åkansson (c), M agnusson i K ristineham n (vpk), Karlsson i Malung (s), Torw ald (c), T aube (fp), Clarkson (m ) och Sundgren (s).

K L B eckm ans T ry c k e rie r AB. 1971