Trafikutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten för budgetåret 1971/72 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Nr 2

Trafikutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i stats­ verkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten för budgetåret 1 9 7 1 /7 2 inom kommunikationsde­ partementets verksamhetsområde jämte motioner.

Kapitalbudgeten

1. Investeringsplan för kommunikationsverken m. m. I propositionen nr 1 har Kungl. M aj:t (bilaga 8, s. 134-137 i utdrag av statsrådspro­ tokollet över kommunikationsärenden för den 4 januari 1971) lämnat en sammanfattande redogörelse för kommunikationsverkens investe­ ringar, avseende postverkets, televerkets, statens järnvägars och luft­ fartsverkets fonder samt statens vägverks förrådsfond och sjöfartsver­ kets fond.

Den för budgetåret 1971/72 förordade investeringsverksamheten fram ­ går av följande tabell. Som jämförelse har i denna även upptagits be­ loppen för den hösten 1970 beräknade förbrukningen under budgetåret 1970/71.

1970/71 1971/72 Beräknat Verkens Förordnat hösten 1970 förslag dep.chefen milj. kr.

1 145,7 1 397,1 1 155,7 I efterföljande tablå (s. 2) lämnas en sammanfattande översikt av de faktiska investeringarna under budgetåren 1970/71 och 1971/72. Därav fram går även beräkningen av de för investeringarnas genomförande er­ forderliga anslagsbeloppen. Siffrorna anges i milj. kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971:946 av herrar Magnusson i Borås och Söderström vari hemställts att riksdagen måtte besluta att anslagsramen för kommunikationsdepartementets ka­ pitalbudget m åtte minskas med 114 milj. kr. i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag.

1 Riksdagen 1971. 15 sami. Nr 2

Beräk­ Av verken Av departe­ Investe­ Reserva­ nade planerade mentschefen ringsut­ tioner Anslag F örslag reserva­ investerings­ beräknade in­ gifter den 30/6 tioner utgifter vesteringsutgifter d. 30/6

1969/70 1970/71 1971/72 1970/71 1971/72 1970 1970/71 1971/72 1971

Postverket 58.3 50.6 48,0 53.5 35.4 9.9 55.2 27,3 11,6

Televerket, exkl.

rundradio 592,0 698,4 699.0 595,3 624,9 59,2 592,1 631,4 56,0

Statens järnvägar 366,4 414,3 451.0 377,6 355,0 36,9 367,6 363,6 26,9

Summa 1 136,4 1 310,9 1 397,1 1 145,7 1 155,7 119,1 1 142,0 1 155,8 115,4

Utskottet

Enligt den i 1970 års statsverksproposition förordade och av riks­ dagen sedermera godkända planen för investeringarna inom kommunikationsverkens fonder beräknades den totala medelsförbrukningen - ex­ klusive anslaget till rundradioanläggningar å televerkets fond - under innevarande budgetår till 1 124 milj. kr. Sedermera har postverket på tilläggsstat I anvisats ett anslag av 13,9 milj. kr. för att möjliggöra för postbanken att teckna aktier i ett fastighetskreditaktiebolag, som banken fått Kungl. Maj:ts medgivande att bilda tillsammans med Sveriges kre­ ditbank. Genom vissa smärre övriga ram ändringar uppgår den nuva­ rande ramen till 53,5 milj. kr. Televerket h ar medgetts ramökning ge­ nom Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni 1970 med 6 milj. kr. för teck­ ning av aktier i ELLEM TEL Utvecklings AB och den 2 oktober 1970 med 700 000 kr. för visst markförvärv. Den 9 juli 1970 minskades tele­ verkets ram med 3,5 milj. kr. till följd av en konjunkturbetingad senareläggning av vissa byggen. De olika ramändringarna innebär att den nu­ varande ramen uppgår till 595,3 milj. kr. F ör SJ har investeringsramen för innevarande budgetår ökats med 10 milj. kr. för investeringar i rul­ lande materiel med anledning bl. a. av riksdagens beslut om transport­ stöd till Norrland. Den totala investeringsomslutningen under berörda fonder beräknas därmed under budgetåret 1970/71 uppgå till 1 145,7 milj. kr. Någon ytterligare medelsanvisning från riksdagens sida för att den sålunda förutsatta medelsförbrukningen skall kunna uppnås är med hänsyn till befintliga medelsreservationer ej erforderlig.

I sina framställningar om anslag för nästa budgetår h ar verksstyrelserna räknat med en medelsförbrukning om sammanlagt 1 397,1 milj. kr. Departementschefen har emellertid vid en avvägning från olika syn­ punkter funnit medelsförbrukningen böra begränsas till 1 155,7 milj. kr. Detta innebär en ökning med 64,6 milj. kr. jäm fört med beräkningarna i 1970 års statsverksproposition av medelsförbrukningen för motsva-

rande ändamål under innevarande budgetår - om man därvid bortser från medelsförbrukningen för speciella ändamål av engångskaraktär. U nder samma förutsättning innebär det en ökning med 51,2 milj. kr. om jämförelse sker med de hösten 1970 gjorda beräkningarna. Till när­ mare belysning av de framlagda förslagen har departementschefen i statsrådsprotokollets inledande översikt lämnat en sammanfattande redo­ görelse för investeringsbehoven inom de olika verken samt i korthet berört investeringarnas inriktning för nästa budgetår. Vad departementschefen härom anfört har i nu förevarande samman­ hang inte gett utskottet anledning till särskilt uttalande. Till frågan om investeringsverksamhetens omslutning för de skilda verken under nästa budgetår samt storleken av de anslag som erfordras för dennas genom­ förande återkommer utskottet under respektive punkter i det följande. I samband därmed kommer utskottet även att redovisa sitt ställnings­ tagande till vissa motionsledes väckta frågor.

Beträffande det i motionen 1971:946 framställda yrkandet om en minskning med sammanlagt 114 milj. kr. av medelsanvisningen under här ifrågavarande fonder får utskottet anföra följande. Såsom av propositionen fram går och av motionärerna jämväl fram ­ hållits har anslagen för nästa budgetår under dessa fonder beräknats så, att de jämte förutsedda behållningar vid budgetårets ingång skall motsvara den föreslagna medelsförbrukningen och därutöver ge en mar­ ginal om ca 10 %. En sådan marginal finner motionärerna onödig och från budgettekniska synpunkter olämplig samt hemställer därför om förenämnda minskning av den av departementschefen föreslagna me­ delsanvisningen. Utskottet vill i anledning härav erinra om att den nuvarande anslagsmetodiken - innebärande främ st att de olika investeringsanslagen under varje kapitalfond sammanslagits till i huvudsak ett kollektivanslag - i princip beslöts redan vid 1962 års riksdag samt tillämpats fr. o. m. bud­ getåret 1963/64. På respektive kollektivanslag skulle enligt nämnda be­ slut en viss marginal utöver ramen finnas tillgänglig för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller eljest särskilda skäl påkallad höjning av medelsförbrukningen under löpande budgetår. Vid sin behandling av dessa frågor fann också riksdagen den föreslagna omläggningen inne­ bära avsevärda fördelar från anslagstekniska synpunkter samt vara väl ägnad att tjäna det därmed angivna syftet, nämligen att för de affärsdrivande verkens och förrådsfondens del skapa ökad frihet i investeringshänseende inom de ram ar som av Kungl. Maj:t fastställs. Trafikutskottet kan för sin del inte finna skäl föreligga att frångå de av riksdagen tidigare godtagna principerna för budgettekniken på detta område. M ed hänsyn härtill och då anslagsmarginalen ej heller synes böra minskas i enlighet med motionärernas förslag avstyrks mo­

tionen i fråga. Under åberopande av det anförda hemställer utskottet att riksdagen med avslag å motionen 1971: 946 som sin mening ger Kungl. M aj:t till känna vad utskottet anfört beträffande investe­ ringsplan för kommunikationsverken m. m.

Statens affärsverksfonder

Postverket

2. Postverkets anslagsbehov. Kungl. M aj:t har (s. 138-148) föresla­ git riksdagen dels att för budgetåret 1971/72 under postverkets fond anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 27 300 000 kr., dels bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en tjänst som överinspektör i Ce 1 vid postverket.

1 detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971:926 av herr Glimnér m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att där postutdelning sker den skall ske alla varda­ gar.

Utskottet

I sin framställning om anslag för nästa budgetår har postverket räk­ nat med en medelsförbrukning av 48 milj. kr. - efter viss frånräkning i anledning av anslagsanvisningen på tilläggsstat I fö r innevarande bud­ getår. Av medelsförbrukningen hänförs 12,5 milj. kr. till den fortsatta tillbyggnaden av postgirohuset i Stockholm. Departementschefen har ansett förbrukningen böra begränsas till 35,4 milj. kr., vilken med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel samt under de i statsrådsprotokollet i övrigt angivna förutsättningarna kräver en medelsanvisning om 27,3 milj. kr. Förslaget möjliggör att till­ byggnaden av postgirohuset kan fortgå planenligt Vidare kan bl. a. igångsättas nybyggnad av posthus i Helsingborg och Ystad samt omoch tillbyggnad av posthuset i Norrtälje.

Utskottet har för sin del funnit sig kunna godta den förordade ramen för postverkets medelsförbrukning under nästa budgetår. Den föreslag­ na fördelningen av investeringarna på skilda utgiftsändamål tillstyrks också av utskottet liksom anslagsberäkningen. Utskottet har heller inget att erinra mot att Kungl. Maj:t i enlighet med departementschefens förslag bemyndigas inrätta en tjänst som över­ inspektör i Ce 1 vid postverket.

Med anledning av det i motionen 1971: 926 framställda yrkandet vill utskottet till en början framhålla att som allmän princip redan gäller att postutdelning skall ske på det sätt m otionärerna yrkat. Fall förekom­

mer dock där en sådan ordning - till följd av geografiska förhållanden och kommunikationsförhållanden m. m. samt därav föranledda kostna­ der - rimligen inte kan tillämpas. I samband med 1964 års beslut om ändrad organisation av post­ verket (prop. 141, SU 136, rskr. 295) underströks att verket är ett all­ männyttigt företag, varmed anses följa en skyldighet i princip att bl. a. genom ett över hela landet utbrett nät av postanordningar erbjuda er­ forderlig postal service ävensom att uppehålla denna service också i områden i vilka rörelsen inte är bärkraftig. Vidare framhölls att det är angeläget att verket söker utveckla, anpassa och differentiera ser­ vicen på ett sådant sätt och i sådana form er att den tillgodoser närings­ livets och allmänhetens önskemål och dessutom på ett naturligt sätt kan inpassas i verkets organisations- och arbetsmönster. Enligt vad utskottet erfarit pågår enligt dessa riktlinjer en omfattande verksamhet inom verket i syfte att förbättra och rationalisera dess ser­ vice gentemot allmänheten, bl. a. genom en successiv utveckling och motorisering av lantbrevbäringen. Inte minst för skärgårdarnas och glesbygdernas befolkning har åtgärder i nämnda syfte vidtagits. En sär­ skild servicekommitté inom postverket har också nyligen för verkets styrelse lagt fram förslag berörande en ytterligare förbättrad service­ standard m. m. Utskottet anser sig kunna utgå från att bl. a. i samband med pröv­ ningen av dessa förslag även frågor av den art motionärerna aktuali­ serat beträffande skärgårdarnas postkommunikationer kommer att ve­ derbörligen uppmärksammas. Någon särskild åtgärd i frågan från riks­ dagens sida synes med hänsyn till det anförda ej påkallad varför mo­ tionen i fråga avstyrks. Utskottet hemställer att riksdagen 1. till Posthus m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett investeringsanslag av 27 300 000 kr., 2. bemyndigar Kungl. Majit att inrätta en tjänst som överin­ spektör i Ce 1 vid postverket, 3. avslår motionen 1971:926.

Televerket

3. Televerkets anslagsbehov. Kungl. M ajit har (s. 149-166) före­ slagit riksdagen att dels för budgetåret 1971/72 under televerkets fond anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 631 400 000 kr., dels uppdra åt fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande av ytterligare rörelsemedel åt televerket tillhandahålla verket en från 400 000 000 kr. till 625 000 000 kr. ökad rörlig kredit.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

1* Riksdagen 1971. 15 sami. Nr 2

dels motionen 1971:209 av herrar Palm och Larsson i Lotorp vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär en revision av telefonreglementet i överensstämmelse med de riktlinjer som angivits i motionen, dels motionen 1971: 395 av herr Eriksson i Arvika m. fl. vari hem­ ställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära att uppdrag ges till glesbygdsutredningen att med förtur utreda och framlägga förslag om nedsättning av avgiften för pensionär när det gäller flyttning av telefon,

dels motionen 1971: 925 av herr Eriksson i Bäckmora m. fl. vari hem­ ställts att riksdagen måtte besluta att telefonabonnent, som så önskar, utan särskild kostnad får samtalsmätare installerad i anslutning till be­ fintlig telefonapparat,

dels motionen 1971: 74 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. vari hem­ ställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utred­ ning dels av frågan om närsamtalstaxa inom de nya kommunerna och inom kommunblocken, dels av frågan om utjämning av telefontaxorna för hela landet i enlighet med de riktlinjer som anförts i motionen,

dels motionen 1971: 145 av herrar Johnsson i Blentarp och Johansson i Simrishamn vari hemställts att riksdagen som sin mening uttalar att en översyn bör ske av taxesystemet med syfte att pröva förutsättningar­ na att för hela landet använda riktnummerområde som lokaltaxeområde, dels motionen 1971: 396 av herrar Gustafsson i Byske och Pettersson i ö reb ro vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag rörande införandet av en för hela landet gällande enhetlig teletaxa, dels motionen 1971: 44 av herrar Börjesson i Falköping och Eriksson i Bäckmora vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t an­ håller om utredning om övergång till en för hela landet enhetlig telefon­ taxa i enlighet med vad som har anförts i motionen,

dels motionen 1971: 257 av herr Sellgren m. fl. vari hemställts att riks­ dagen i skrivelse till Kungl. M aj:t som sin mening ger till känna vad i motionen anförts beträffande påskyndande av översynen av televerkets taxor, dels motionen 1971: 498 av herr Nordgren m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att Kungl. Maj:t måtte tillsätta en arbetsgrupp som med beaktande av re­ gionpolitiska och teletekniska synpunkter ser över nuvarande teletaxor så skyndsamt att förslag om enhetliga eller reducerade teletaxor kan framläggas under innevarande år,

dels motionen 1971: 954 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. vari hem­ ställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att SOSanropet »Jourhavande präst» beviljas avgiftsbefrielse såsom nu sker för anropen »Jourhavande läkare» m. fl.

Utskottet

Den av televerket för nästa budgetår beräknade medelsförbrukningen av 699 milj. kr. har av departementschefen ansetts böra begränsas till 624,9 milj. kr. Med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel samt under de i statsrådsprotokollet i övrigt angivna förutsättningarna kräver en sådan ram en medelsanvisning av 631,4 milj. kr. Den av departementschefen föreslagna investeringsplanen möjliggör bl. a. an­ skaffandet av en automatisk telegramförmedlingscentral vid Stockholms telegrafstation samt till begränsad del den fortsatta utbyggnad av tele­ nätet som erfordras på grund av ökningen av antalet abonnenter och den ännu kraftigare ökningen av teletrafiken. Utskottet har vid sin prövning av berörda frågor funnit sig kunna godta den förordade ramen för medrisförbrukningen under televerkets fond. Den förutsedda fördelningen på skilda investeringiändamål har ej gett utskottet anledning till erinran liksom ej heller anslagsberäkningen. Utskottet tillstyrker vidare - på de av departementschefen anförda skä­ len - att maximibeloppet för verkets rörliga kredit i riksgäldskontoret ökas med 225 milj. kr. till 625 milj. kr. Beträffande vissa motionsledes aktualiserade frågor får utskottet an­ föra följande.

I motionen 1971: 209 har yrkats att riksdagen hos Kungl. M aj:t be­ gär en revision av telefonreglementet i överensstämmelse med de rikt­ linjer som angetts i motionen. Enligt vad utskottet inhämtat har de av motionärerna påtalade förhållandena uppmärksammats inom verket utan att dock ännu ha föranlett några egentliga åtgärder. Förslag väntas vidare inom kort från justitiedepartementets sida rörande bl. a. regle­ ringen av frågan om arbetsgivares ansvar för arbetstagares åtgärder m. m. Dessa förslag torde även beröra urformningen av skadeståndsreglerna på det offentliga området. Med hänsyn härtill och då utskottet förutsät­ ter att som följd härav en översyn kom m er till stånd av bestämmelserna på det nu aktuella området synes någon särskild åtgärd från riksdagens sida ej påkallad. Motionen avstyrks därför. I motionen 1971: 395 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t be­ gär att uppdrag ges till glesbygdsutredningen att med förtur utreda och framlägga förslag om nedsättningen av avgiften för pensionärer i vad avser flyttning av telefon. Utskottet kan i och för sig ansluta sig till de allmänna synpunkter motionärerna därvid anfört beträffande angelä­ genheten av tillgång till telefon för pensionärer. Enligt vad utskottet

inhäm tat har emellertid nämnda utredning redan - i överensstämmelse med meddelade direktiv - tagit upp frågor som berör pensionärernas kostnader för telefoninnehav m. m. I avvaktan på resultatet härav är utskottet inte nu berett att ta ställning till på vilket sätt dessa spörsmål skall lösas. Med hänsyn härtill och då utskottet inte heller finner det lämpligt att begära en förtursbehandling av frågan avstyrks motionä­ rernas yrkande om en särskild framställning till Kungl. M aj:t i ämnet.

Av bl. a. kostnadsskäl har utskottet ej heller ansett sig kunna tillstyrka yrkandet i motionen 1971: 925 att telefonabonnent som så önskar utan särskild avgift skall få samtalsmätare installerad i anslutning till befint­ lig telefonapparat. Utskottet vill dock i sammanhanget erinra om de möj­ ligheter som föreligger för abonnent att på begäran och utan kostnad för egen del genom s. k. automatisk trafikavläsning, ordnad genom tele­ verkets försorg, följa upp samtalsregistreringen och därmed även de­ biteringen. I motionen 1971:74 h ar hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning rörande dels närsamtalstaxa inom de nya kom­ m unerna och kommunblocken, dels utjämning av telefontaxorna för hela landet. Vidare har i motionen 1971: 145 yrkats att riksdagen skall uttala att en översyn av taxesystemet bör ske med syfte att pröva förut­ sättningarna att för hela landet använda riktnummerområde inom lokaltaxeområde. I motionerna 1971: 396 och 1971: 44 har begärts att riks­ dagen hos Kungl. M aj:t begär utredning och förslag beträffande infö­ rande av en enhetlig telefontaxa för hela landet och i motionen 1971: 257 h ar yrkats att den pågående översynen av televerkets taxor skall påskyn­ das. Slutligen har i motionen 1971: 498, såvitt nu är i fråga, yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär tillsättandet av en arbetsgrupp som med beaktande av regionpolitiska och teletekniska synpunkter ser över nuvarande teletaxor så skyndsamt att förslag om enhetliga eller reduce­ rade taxor kan framläggas under innevarande år. I anledning av motioner i samma syfte som de nu nämnda framhöll statsutskottet vid fjolårets riksdag (uti. nr 90) att utskottet i likhet med motionärerna fann största möjliga utjämning av telefontaxorna önsk­ värd. Ett prioriterat utredningsarbete påginge emellertid inom tele­ verket i detta syfte. Utskottet, som i anslutning härtill förklarade sig vara väl medvetet om att frågans belysning krävde omfattande un­ dersökningar av teknisk och ekonomisk art, förutsatte också att ut­ redningsarbetet bedrevs med största möjliga skyndsamhet. Som bilaga till televerkets anslagsframställning för nästa budgetår ingår en promemoria rörande de förslag som redan framlagts beträffan­ de taxelättnader för telefonsamtal med centralort i eget kommunblock. Enligt dessa förslag skulle taxeändringen inledas under budgetåret 1971/72 men i angelägna fall kunna införas redan dessförinnan där så

vore möjligt. Vidare skulle denna taxereform genomföras i sådan takt att den blir slutförd under budgetåret 1973/74, varigenom viss anknyt­ ning erhålles till tidpunkten för kommun reformens fullbordande. De sålunda framlagda förslagen har enligt vad som upplysts utskottet nu­ mera blivit prövade och i princip godkända av verkets styrelse. Utskottet har också inhämtat upplysningar beträffande utredningsar­ betet i övrigt. Härav framgår att förslag beträffande utvidgade huvudortstaxor eller s. k. norrlandstaxor beräknas kunna framläggas första eller andra halvåret 1971 och förslag beträffande reducering av antalet avståndsklasser under andra halvåret samma år. Härigenom skulle i och för sig - under förutsättning dock att erforderliga investeringsmedel ställs till förfogande och kompenserande taxehöjningar beslutas - möj­ ligheter skapas för genomförande av utvidgade huvudortstaxor under budgetåren 1972/73-1974/75 samt reducering av antalet avståndsklas­ ser under budgetåren 1973/74-1975/76. Med konstaterande av det anförda vill utskottet för sin del under­ stryka det angelägna i att utredningsarbetet slutföres i den planerade ordningen samt att detta i sin tur och i enlighet med av riksdagen ut­ talade önskemål snarast leder till den åsyftade utjämningen av telefon­ taxorna. Utskottet förutsätter också att därvid inte minst regionalpoli­ tiska synpunkter beaktas. Genom vad utskottet sålunda anfört synes motionärernas syften i allt väsentligt tillgodosedda och någon särskild åtgärd i ämnet från riksda­ gens sida f. n. ej påkallad.

I motionen 1971:954 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller att SOS-anropet »Jourhavande präst » beviljas avgiftsbefrielse såsom nu sker för anropen »Jourhavande läkare» m. fl. Vad motionärerna därvid anfört till stöd för sitt yrkande finner ut­ skottet i och för sig värt beaktande. Enligt vad utskottet erfarit har nå­ gon framställning i ämnet ej ingivits till televerkets centralförvaltning, varför frågan inte blivit principiellt prövad. I anslutning härtill må näm­ nas att den avgiftsbelagda delen av SOS-tjänsten om fattar bl. a. vis­ sa hjälporgan ingående i apoteksväsendet, haveriväsendet, sjukvården (inkl. jourhavande tandläkare), sjuktransportväsendet och socialvården. Skäl kan anföras mot att finansieringen av den verksamhet motionen avser skall ske via det affärsdrivande verkets taxor. Det synes böra prö­ vas om inte kostnaderna, såsom nu i viss utsträckning tycks vara fallet, kan bestridas med allmänna medel av annat slag. Utskottet avstyrker under hänvisning till det anförda motionen i fråga.

Utskottet hemställer att riksdagen 1. till Teleanläggningar m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett investerinsanslag av 631 400 000 kr.,

2. uppdrager åt fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredan­ de av ytterligare rörelsemedel åt televerket tillhandahåller ver­ ket en från 400 000 000 kr. till 625 000 000 kr. ökad rörlig kredit, 3. avslår motionen 1971:209. 4. avslår motionen 1971:395, 5. avslår motionen 1971: 925, 6. avslår motionen 1971:74, 7. avslår motionen 1971: 145, 8. avslår motionen 1971: 396, 9. avslår motionen 1971:44, 10. avslår motionen 1971:257, 11. avslår motionen 1971: 498 i vad den avser skrivelse till Kungl. M aj:t rörande översyn av teletaxorna, 12. avslår motionen 1971:954.

Statens järnvägar

4. Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. M aj:t har (s. 167-189) föreslagit riksdagen att dels för budgetåret 1971/72 under statens järn­ vägars fond anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 363 600 000 kr., dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet med vad departementschefen förordat, behållningen på fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster får anlitas för att täcka nedskrivning av statens järnvägars statskapital med 123 000 000 kr., dels bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en ordinarie tjänst i C 4 vid statens järnvägar.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 399 av herr Helén m. fl. vari hemställts att riks­ dagen i syfte att möjliggöra ökad anskaffning av godsvagnar beslutar höja investeringsramen för järnvägar m. m. med 10 milj. kr. och anvisar ett med 11 milj. kr. höjt investeringsanslag av 374 600 000 kr.,

dels motionen 1971: 969 av herr Wennerfors vari hemställts att riks­ dagen med ändring av 1952 års riksdagsbeslut hos Kungl. M aj:t måtte anhålla om sådan ändring av principen i kungörelsen 1952: 523 att valfri resebyrå kan anlitas för resor som bekostas av statsmedel,

dels motionen 1971: 968 av herr Wennerfors vari hemställts att riks­ dagen hos Kungl. M aj:t anhåller om att frågan om att omorganisera SJ:s reserbyråverksamhet till aktiebolag blir föremål för utredning,

dels motionen 1971: 929 av herr Hedin m. fl. vari yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att Kungl. Maj:t snarast utfärdar bestämmelser som ålägger SJ renhållningsskyldighet av järnvägsområ­ den samt att Kungl. M aj:t vidtager åtgärder så att SJ på personvagnarna

snarast utbyter skyltarna »Kasta ej ut föremål som kan vålla brand eller annan skada» mot skyltar som avråder från all nedskräpning av banval­ len.

Utskottet

Den av statens järnvägar för budgetåret 1971/72 föreslagna medels­ förbrukningen om 451 milj. kr. har av departementschefen ansetts bö­ ra begränsas till 355 milj. kr. Med ianspråktagande av tillgängliga re­ servationsmedel samt under de i statsrådsprotokollet i övrigt angivna förutsättningarna kräver en sådan ram en medelsanvisning av 363,6 milj. kr. Den beräknade nedgången i den totala medelsförbrukningen i förhållande till innevarande budgetår sammanhänger med en förvän­ tad minskning av investeringarna för Storstockholms lokaltrafik. I det av departementschefen förordade investeringsprogrammet ligger en ökad anskaffning av lok och godsvagnar. Investeringsramen bedöms i övrigt möjliggöra fortsatta investeringsinsatser i påbörjade och tidigare an­ mälda projekt. I den förordade medelsförbrukningen ingår även investeringar för 13,06 milj. kr. i järnvägslinjer, tillhörande det ersättningsberättigade nätet, samt vissa medel för försvarsändamål. Vid sin prövning av frågorna rörande SJ:s investeringar under nästa budgetår har utskottet funnit sig böra godta den förordade om­ slutningen av medelsförbrukningen liksom fördelningen på olika investeringsändamål samt beräkningen av anslagsbehovet. H ärav följer att utskottet avstyrker yrkandet i motionen 1971: 399 om en höjning av investeringsramen med 10 milj. kr. samt däremot svarande ökning av investeringsanslaget med 11 milj. kr. I anslutning härtill må framhållas att det ytterligare medelsbehov för beställning av godsvagnar som förenäm nda yrkande avser enligt utskottets uppfattning vid behov torde kunna tillgodoses genom en omdisponering av anslagsmedlen inom ramen för medelsförbrukningen samt ett eventuellt utnyttjande av den marginal om 10 % som förutsatts vid anslagsberäkningen. Såsom av punkten 1 i det föregående fram går har f. ö. för innevarande budget­ år en ökning av ramen med 10 milj. kr. medgetts för investeringar i rullande materiel. Utskottet tillstyrker jämväl departementschefens förslag att SJ, i lik­ het med vad som skett under de senaste budgetåren, även för nästa budgetår i bokföringen inom värdeminskningskontot tillåts föra över högst 30 milj. kr. från delkontot för pensionsförpliktelser till slopningskontot i den mån behov därav föreligger. Vidare får SJ:s bokförda statskapital per den 30 juni 1971 skrivas ned med 123 milj. kr. och förräntningsplikten fr. o. m. innevarande budgetår sättas ned med ett be­

lopp som motsvarar räntan eller ca 8 milj. kr. Dessutom får inrättas vid SJ:s förvaltningssekretariat en ordinarie tjänst i C 4. I motionen 1971:969 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om sådan ändring av principen i SFS 1952: 523 att valfri rese­ byrå kan anlitas för resor som bekostas av statsmedel. Enligt nämnda kungörelse har den som finner sig böra anlita resebyrå vid resa i sta­ tens ärenden eller i verksamhet, för vilken kostnaderna helt eller till övervägande del ersätts av statsmedel, att vända sig till någon av statens järnvägars resebyråer, där detta kan ske utan olägenhet. Denna bestäm­ melse anser motionären strida mot rådande princip om konkurrens på lika villkor och vill därför ha den ändrad. En motion i samma syfte behandlades senast förra året av tredje lagutskottet i dess av riksdagen godkända utlåtande nr 69. Utskottet framhöll därvid att det - eftersom statens företagsamhet bör ses som en enhet - vore naturligt att statsverkets egna resebyråer i första hand anlitas för resor som bekostas av statsmedel. Trafikutskottet ansluter sig till denna uppfattning och avstyrker där­ för motionen.

Även den i motionen 1971: 968 aktualiserade frågan om omorganisa­ tion av SJ:s resebyråverksamhet till aktiebolag behandlades vid fjolårets riksdag. Statsutskottet framhöll därvid i sitt av riksdagen sedermera god­ kända utlåtande nr 144 att vissa skäl talade för ett överförande av SJ:s resebyråverksamhet till aktiebolagsform eller i vart fall till en form som vore bättre anpassad till verksamhetens karaktär och syften än den nuvarande verksformen. Härmed sammanhängande frågor syntes dock böra bedömas i ett större sammanhang såsom ju också skett inom affärsverksutredningen. I avvaktan på den prövning av dess förslag som påginge inom Kungl. Maj:ts kansli fann sig utskottet inte böra gö­ ra något uttalande i frågan och kunde inte heller finna någon sär­ skild utredning av den art motionären föreslagit vara påkallad. Trafikutskottet finner för sin del anledning inte föreligga att nu frångå riksdagens tidigare deklarerade uppfattning i frågan och avstyrker följ­ aktligen motionen.

I motionen 1971: 929 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att bestämmelser snarast utfärdas som ålägger SJ renhållningsskyldighet av järnvägsområden. I anledning härav vill utskottet erinra om att tredje lagutskottet vid höstsessionen av 1970 års riksdag bl. a. behandlade frå­ gan härom. Utskottet förklarade sig sålunda dela departementschefens i prop. 157 deklarerade uppfattning att åtgärder mot nedskräpning av järnvägsområden finge övervägas i annat sammanhang. Samtidigt framhölls av utskottet att prov påginge med slutna toalettsystem för järnvägsvagnar, varför det besvärligaste problemet i fråga om ned­ skräpningen utefter järnvägslinjerna kunde antas bli löst inom en inte

alltför avlägsen framtid. Allmänna beredningsutskottet hade tidigare un­ der året (uti. nr 19) erinrat om näm nda försöksverksamhet och under­ strukit angelägenheten av att arbetet härmed påskyndades. U nder hänvis­ ning till sålunda redan gjorda uttalanden från riksdagens sida och då utskottet anser sig kunna förutsätta att Kungl. Majit följer utvecklingen på området samt låter vidta i anledning härav lämpliga åtgärder synes någon särskild framställning i ämnet från riksdagens sida f. n. ej er­ forderlig. Ej heller finner utskottet anledning föreligga att från riksda­ gens sida göra en framställning om att vissa skyltar i SJ:s personvagnar ändras i enlighet med motionärernas önskemål. Motionen avstyrks däi> för även i denna del. Utskottet hemställer att riksdagen 1. med bifall till Kungl. M ajits förslag och med avslag å motio­ nen 1971:399 till Järnvägar m .m . för budgetåret 1971/72 an­ visar ett investeringsanslag av 363 600 000 kr., 2. bemyndigar Kungl. M ajit att i enlighet med vad departements­ chefen i statsrådsprotokollet förordat behållningen på fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster får anlitas för att täcka ned­ skrivning av statens järnvägars statskapital med 123 000 000 kr., 3. bemyndigar Kungl. M ajit att vid statens järnvägar inrätta en ordinarie tjänst i C 4, 4. avslår motionen 1971:969, 5. avslår motionen 1971:968, 6. avslår motionen 1971:929.

Luftfartsverket

5. Luftfartsverkets anslagsbehov. Kungl. M ajit har (s. 190-206) före­ slagit riksdagen att för budgetåret 1971/72 under luftfartsverkets fond anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 65 100 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat dels motionen 1971:934 av herr Hörberg m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M ajit begär att luftfartsverket får i upp­ drag att utreda möjligheterna för ett tidigareläggande av byggandet av H ärryda flygplats, dels motionen 1971:920 av herr Clarkson m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t måtte anhålla om sådana åtgärder från luftfartsverkets sida att banbelysningen vid flygplatser lydande un­ der detta hålles tänd mellan solens nedgång och uppgång, dels motionen 1971: 919 av herr Clarkson och fru Sundberg vari hem­

ställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om ut­ redning angående allmänflygets vidare utveckling,

dels motionen 1971: 411 av herr W irmark m. fl. vari yrkats att riks­ dagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om förslag om bildande av ett bolag för Arlanda flygplats i enlighet med vad som i motionen an­ förts,

dels motionen 1971:917 av herr Brundin m. fl. vari hemställts att Kungl. Maj:t måtte tillsätta en utredning med uppgift att utarbeta för­ slag till etablerande av statligt-kommunala bolag för Arlanda respektive H ärryda flygplatser,

dels motionen 1971: 208 av herr Nilsson i Agnäs vari yrkats att riks­ dagen i skrivelse till Kungl. M aj:t måtte hemställa om översyn syftande till en statlig passageraravgift för resenärer flygsträckan U m eå-V asa mot­ svarande den som gäller Danmarksresenärer Malmö-Köpenhamn.

Utskottet

U nder förevarande punkt har departementschefen inledningsvis erin­ rat om att luftfartsverkets rörelseresultat bedöms komma att utvecklas i sådan riktning att något statligt driftbidrag inte behövs fr. o. m. budget­ året 1971/72. Något anslag för ändamålet har således inte längre upp­ tagits. Riksdagen har också - redan tidigare - beslutat att de kommu­ ner som läm nar investeringsbidrag till de statliga trafikflygplatserna fr. o. m. budgetåret 1971/72 skall få ersättning för sina bidrag om fat­ tande både ränta och avskrivning (prop. 1970: 200, SU 225, rskr. 440). F ö r budgetåret 1971/72 har luftfartsverket räknat med en total investeringsomslutning om 124,5 milj. kr. varav 102,9 milj. kr. för arbeten som förutsätter medverkan från kommuner enligt de norm er för vilka redogjorts i prop. 1967: 57 (s. 48). Efter avdrag för kommunernas an­ del av kostnaderna uppgår statens del av det totala investeringsbelop­ pet till 85,8 milj. kr. Departementschefen har ansett sig böra förorda en investeringsram av 71,4 milj. kr. D etta motsvarar den statliga an­ delen av en investeringsvolym av sammanlagt 103,3 milj. kr. Den beräknade investeringsvolymen medger en planenlig fortsätt­ ning av arbetena med den nya flygplatsen i malmöregionen (M alm ö- Sturup). I investeringsvolymen ingår 18 milj. kr. för bl. a. fortsatt ut­ rednings- och projekteringsarbete beträffande Arlanda flygplats samt 10,6 milj. kr. för arbeten på den särskilda anläggningen för chartertra­ fik, som skall avlasta nuvarande stationsbyggnad tills det nya stations­ området blivit färdigt. F ör fortsatt utrednings- och projekteringsarbete avseende ny flygplats i göteborgsregionen har också medel beräknats.

Utskottet kan för sin del godta den av Kungl. Maj:t förordade investeringsomslutningen för luftfartsverkets del. Likaledes tillstyrker u t­ skottet den föreslagna fördelningen på olika utgiftsändamål samt an­

slagsberäkningen. Vad departementschefen under förevarande punkt i övrigt anfört beträffande de skilda investeringsobjekten under nästa budgetår samt den nya trafikledarskolan i Sturup har inte gett utskot­ tet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

I statsrådsprotokollet erinras också om den i fjolårets statsverksproposition redovisade preliminära överenskommelse som träffats med be­ rörda kommunala intressenter om avveckling av Torslanda flygplats samt anläggande av en ny allmän flygplats i trakten av Härryda. U nder hand har en sammanfattande redovisning av Härrydaprojektet utarbetats inom kommunikationsdepartementet (stencil K 1970: 3) och remissbehandlats. M ot bakgrund av de positiva synpunkter på förläggning av den nya flygplatsen som därvid framkommit förklarar sig departementschefen om riksdagen inte har något att erinra - ämna begära Kungl. Maj:ts godkännande av föreliggande preliminära överenskommelse i ämnet. Utskottet tillstyrker för sin del att så sker samt får i anledning av mo­ tionen 1971:934 om tidigareläggandet av byggandet av Härryda flyg­ plats anföra följande.

M otionärerna har bl. a. framhållit att - med den utveckling som så­ väl passagerarantal, flygfrakt och flygplanstyper beräknas få - Torslanda flygplats inte kommer att kunna klara av Göteborgsregionens trafik längre än till ungefär 1975 medan planerna för byggandet av H ärryda storflygplats siktar till ett färdigställande av huvudbanan 1977 och tvär­ banan först 1980. Dyrbara kortsiktiga investeringar torde därför bli nödvändiga för att kunna uppehålla erforderlig trafik på Torslanda. Även utskottet anser risk föreligga att så blir fallet. För undvikande härav och för att det förutsedda trafikbehovet på de båda flygplatserna skall kunna tillgodoses på ett rimligt sätt finner utskottet det vara an­ geläget att Kungl. Maj:t later undersöka och tar till vara de möjligheter som kan föreligga att tidigarelägga utbyggnaden av H ärryda flygplats. Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges Kungl. Maj:t till känna. I motionen 1971:920 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte anhålla om sådana åtgärder från luftfartsverkets sida att banbe­ lysningen vid flygplatser lydande under verket hålles tänd mellan solens nedgång och uppgång. Enligt vad som upplysts utskottet har härmed sammanhängande frågor tidigare ingående behandlats inom verket och även mellan verket och allmänflygets representanter. Som följd härav ut­ färdade luftsfartsverket vid årsskiftet 1969/70 bestämmelser innebäran­ de att flygplatsbelysningen på de av verkets flygplatser, där trafikledning inte kontinuerligt är i tjänst, kan beställas i förväg i samband med för­ beredelserna för en flygning. Särskilda kostnader härför debiteras f. n. ej. Värdet av en tänd, lågintensiv flygplatsbelysning såsom navigeringshjälpmedel för allmänflyget anses av flera skäl inte böra överdrivas. Från luftfartsinspektionens sida har sålunda den uppfattningen uttalats

att det f. n. från flygsäkerhetssynpunkt inte synes motiverat att hålla banbelysning tänd i större omfattning än vad nu är fallet. Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen i fråga. I anledning av yrkandet i motionen 1971: 919 om utredning angående allmänflygets vidareutveckling får utskottet anföra följande. I skrivelse till Kungl. Majit (nr 351) gav 1969 års riksdag till känna vad statsutskottet i dess utlåtande nr 159 anfört rörande en översiktlig plan för inrikesflygets fortsatta utbyggnad m. m. Utskottet framhöll där­ vid att vid prövningen av de i utlåtandet berörda spörsmålen även de med allmänflyget och dess utveckling sammanhängande frågorna borde beaktas. Kungl. Majit har sedermera uppdragit åt luftfartsverket att i huvudsaklig överensstämmelse med en inom kommunikationsdepar­ tementet utarbetad promemoria - utarbeta normer och anvisningar till grund för flygplatsplaneringen ävensom i anslutning härtill verkställa översyn av vissa författningsbestämmelser på luftfartsområdet. I fråga om bedömningar som sammanhänger med trafikbehovens omfattning och inriktning samt med arbetsfördelningen mellan olika trafikmedel i fråga om tillgodoseendet av trafikbehoven erinras i promemorian om det utredningsarbete, som genom en särskild arbetsgrupp inom kom­ munikationsdepartementet inletts för att skapa bättre betingelser för en övergripande trafikplanering på det regionala planet. Då även de av motionärerna aktualiserade frågorna torde komma att prövas i anslutning härtill synes någon särskild framställning i ämnet från riksdagen ej påkallad, varför motionen avstyrks av utskottet. I motionen 1971: 411 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Majit hem­ ställer om förslag om bildande av ett bolag för Arlanda flygplats. Vidare h ar i motionen 1971: 917 yrkats att riksdagen hos Kungl. M ajit begär att en utredning tillsätts med uppgift att utarbeta förslag till etablerande av statligt-kommunala bolag för Arlanda och Härryda flygplatser. Utskottet vill i anledning av näm nda yrkanden erinra om det av 1967 års riksdag fattade beslutet angående riktlinjer för luftfartsverkets verksamhet och organisation (prop. 57, SU 107, rskr. 267). D etta be­ slut kompletterades vid 1970 års riksdag genom godkännande av Kungl. Majits förenämnda prop. 200 angående riktlinjer för ersättning till kom­ muner för bidrag till investeringar i primärflygplatser. De nämnda be­ sluten får i sin tur ses som ett fullföljande av 1963 års riksdagsbeslut rörande den statliga trafikpolitiken. E tt förverkligande av motionärernas intentioner skulle uppenbarligen innebära ett frångående av de sålunda antagna principerna för luftfar­ tens finansiering och kostnadstäckning, vilket trafikutskottet för sin del inte kan tillstyrka. De båda motionerna avstyrks därför.

U nder hänvisning till innebörden av de förenämnda principerna av­ styrks jämväl yrkandet i motionen 1971: 208 att riksdagen hos Kungl.

M aj:t begär en översyn syftande till en ändring av passageraravgiften för flygresenärer på sträckan Umeå-Vasa.

Utskottet hemställer att riksdagen 1. till Flygplatser m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett investeringsanslag av 65 100 000 kr., 2. i anledning av motionen 1971: 934 som sm mening ger Kungl. M aj:t till känna vad utskottet anfört beträffande utbyggnaden av H ärryda flygplats, 3. avslår motionen 1971:920, 4. avslår motionen 1971:919, 5. avslår motionerna 1971:411 och 1971:917, 6. avslår motionen 1971:208.

Statens utlåningsfonder

6. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Kungl. M aj:t har (s. 207-231) föreslagit riksdagen att dels godkänna i statsrådsproto­ kollet förordade riktlinjer för det framtida stödet till den mindre skepps­ farten, dels under statens utlåningsfonder anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 1 000 kr.

Utskottet

I statsrådsprotokollet har departementschefen - i anslutning till det av småskeppsfartsutredningen avgivna betänkandet - tagit upp frågan om formerna för ett fortsatt stöd till den mindre skeppsfarten och de allmänna villkor som bör förknippas härmed. I anslutning härtill kon­ stateras att en successiv ökning av fartygsstorleken skett i takt med kraven på ökad produktivitet inom näringen. Departementschefen, som finner att vägande skäl talar för en fortsatt på den mindre skepps­ farten inriktad långivning, föreslår att en sådan långivning ges en i viss mån ändrad utformning, så att den på ett bättre sätt än hittills kom­ pletterar det kreditstöd som lämnas skeppsfarten i andra former, och att den byggs ut med en till näringens behov anpassad rådgivning och konsultverksamhet. I enlighet härmed förordas bl. a. att dräktighetsgränsen för lån nu slopas. I stället bör långivningen mera allmänt in­ riktas på den mindre företagsamheten inom rederinäringen, varvid avgränsningen får ske utifrån en sammanvägd bedömning av olika fak­ torer som motiverar ett kreditstöd. Vidare bör lånebestämmelserna ut­ formas så att huvudinriktningen klart blir mot de högre risklägena med en därtill marknadsanpassad ränta och en lånetid som i princip begrän­ sas till tio år.

Utskottet har vid sin prövning av berörda frågor funnit de uppdragna riktlinjerna för det framtida stödet till den mindre skeppsfarten kunna godtas samt tillstyrker vidare att det föreslagna investeringsanslaget av 1 000 kr. anvisas för budgetåret 1971/72. Utskottet hemställer att riksdagen 1. godkänner de riktlinjer för det fram tida stödet till den mindre skeppsfarten som departementschefen förordat i statsrådsproto­ kollet, 2. till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten för budget­ året 1971/72 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

7. Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1970/71. Utskottet till­ styrker Kungl. Maj:ts förslag (s. 232) och hemställer att riksdagen till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1970/71 för budgetåret 1971/72 anvisar ett investeringsanslag av 15 000 000 kr.

Diverse kapitalfonder

Statens vägverks förrådsfond

8. Vägmaskiner m. m. Kungl. M aj:t har (s. 233-238) föreslagit riks­ dagen att dels under statens vägverks förrådsfond för budgetåret 1971/72 anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 56 200 000 kr., dels medge att statens vägverk lämnas i statsrådsproto­ kollet angivet beställningsbemyndigande.

Utskottet

F ö r investeringarna i statens vägverks förrådsfond föreslår depar­ tementschefen för budgetåret 1971/72 en medelsförbrukningsram av 56,2 milj. kr. vilket i förhållande till vägverkets förslag innebär en minskning med 30,6 milj. kr. Utskottet tillstyrker det sålunda framlagda förslaget rörande investe­ ringarna i förrådsfonden för budgetåret 1971/72. Vad departements­ chefen därvid anfört och förordat har inte gett utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande. Utskottet tillstyrker vidare att statens vägverk erhåller ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat beställningsbemyndigande om 30 milj. kr. för leveranser till maskin­ centralförrådet under budgetåret 1974/75. Under åberopande av det anförda hemställer utskottet | I

--

att riksdagen 1. till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett investeringsanslag av 56 200 000 kr., 2. medger att statens vägverk lämnas i statsrådsprotokollet för­ ordat beställningsbemyndigande.

Sjöfartsverkets fond

9. Sjöfartsmatcriel m. m. Kungl. M aj:t har (s. 238-243) föreslagit riksdagen att dels under sjöfartsverkets fond för budgetåret 1971/72 anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 12 200 000 kr., dels medge att sjöfartsverket lämnas i statsrådsprotokollet angivna beställningsbemyndiganden.

I detta sammanhang har utskottet behandlat dels motionen 1971: 951 av herr N orrby i Akersberga m. fl. vari yr­ kats att riksdagen hemställer hos Kungl. Maj:t om förslag till organisa­ tion av räddningstjänst på Gotland enligt de riktlinjer som anges i mo­ tionen,

dels motionen 1971: 955 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. vari hem­ ställts att riksdagen vid behandlingen av kommunikationsdepartementets huvudtitel måtte beträffande förstärkning av isbrytarservicen beakta vad i denna motion anförts.

Utskottet

F ö r investeringarna i sjöfartsverkets fond föreslår departementsche­ fen för budgetåret 1971/72 en ram för medelsförbrukningen om 12,8 milj. kr. Härav belöper 9 milj. kr. på objektgruppen sjösäkerhet och 2,4 milj. k r på utrustning för sjökarteläggning. U nder objektgruppen isbrytarfartyg tas upp ett belopp av 1,4 milj. kr. avseende en ny is­ brytare. Utskottet har funnit sig kunna godta den förordade ramen om 12,8 milj. kr. för medelsförbrukningen under nästa budgetår samt an­ slagsberäkningen. Vidare tillstyrker utskottet att sjöfartsverket erhåller beställningsbemyndiganden avseende dels ny isbrytare, dels leveranser av sjöfartsmateriel under budgetåret 1973/74. Utskottet lämnar också utan erinran vad departementschefen anfört rörande den av vattenfallsverket förordade utbyggnaden av Trollhätte kanal.

I statsrådsprotokollet redovisas i korthet ett av sjöfartsverket avgivet förslag till en begränsad utbyggnad av Södertälje kanal. Enligt depar­ tementschefen har det framlagda utredningsmaterialet inte övertygat ho­ nom om att projektet har den säkra lönsamhet, att det - vid en priorite­

ring med andra angelägna investeringsändamål - f. n. bör komma till stånd. Departementschefen förklarar sig med hänsyn härtill inte beredd att tillstyrka några investeringsmedel för ändamålet. I motionen 1971:496 har i anledning härav hemställts att riksdagen hos Kungl. M aj:t begär att frågan om Mälarledens fördjupning snarast tas upp till behandling enligt sjöfartsverkets förslag. Några anslagsmedel för nästa budgetår begärs dock inte. Utskottet återkommer framdeles till berörda fråga i samband med behandlingen av förenämnda motion.

I motionen 1971:951 har föreslagits att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att den nyligen tillsatta utredningen för översyn av sjöräddningens organisation m. m. får i uppdrag att skyndsamt utreda och föreslå en räddningstjänstorganisation på Gotland. Utskottet kan i och för sig an­ sluta sig till de i motionen anförda synpunkterna. I utredningens upp­ drag torde dock ingå att ta upp frågor av just det slag motionärerna aktualiserat, varför någon särskild framställning i ämnet från riksda­ gens sida ej synes erforderlig. Motionen avstyrks därför. I motionen 1971:955 har hemställts att riksdagen beträffande för­ stärkning av isbrytarservicen beaktar vissa av motionärerna framförda önskemål. Kungl. Maj:ts förslag beträffande nytt isbrytarfartyg torde emellertid innebära bifall till sjöfartsverkets framställning i berörda del samt därmed enligt vad utskottet erfarit även ett tillgodoseende av mo­ tionärens syften. Någon särskild åtgärd i ämnet från riksdagens sida synes sålunda ej heller i detta fall påkallad, varför motionen avstyrks. U nder åberopande av det anförda hemställer utskottet att riksdagen 1. till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett investeringsanslag av 12 200 000 kr., 2. medger att sjöfartsverket lämnas de i statsrådsprotokollet för­ ordade beställningsbemyndigandena, 3. avslår motionen 1971:951, 4. avslår motionen 1971:955. Stockholm den 23 februari 1971

På trafikutskottets vägnar SVEN GUSTAFSON

Närvarande: herrar Gustafson i Göteborg (fp), Mellqvist (s), Johansson i Norrköping (s), Dahlgren (c), Lindahl (s), Lothigius (m), Hjorth (s), Persson i Heden (c), Hugosson (s), Sellgren (fp), Rosqvist (s), Brundin (m), Lindberg (s), Håkansson (c) och Magnusson i Kristinehamn (vpk).

Reservationer

1. vid punkten 1 (Investeringsplan för kommunikationsverken m. m.) beträffande minskning av medelsanvisningen av herrar Lothigius (m) och Brundin (m) som anser att dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 3 börjar med »Utskottet vill» och på s. 4 slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse: »I likhet med motionärerna finner utskottet den av Kungl. Maj:t vid anslagsberäkningen föreslagna marginalen om 10 % obehövlig och ur budgettekniska synpunkter olämplig. Skulle mot förm odan ett träng­ ande anslagsbehov uppstå bör detta i stället tillgodoses genom förslag på tilläggsstat, varigenom riksdagen får möjligheter att i sedvanlig ord­ ning pröva de ifrågasatta anslagens behövlighet. P å sålunda anförda skäl och med beaktande i princip jämväl av vad motionärerna i övrigt anfört tillstyrker utskottet motionärernas yrkande om en sammanlagd minskning med 114 milj. kr. av anslagen under h är ifrågavarande fon­ der.» dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse: »att riksdagen med bifall till motionen 1971: 946 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande in­ vesteringsplan för kommunikationsverken m. m.»

2. vid punkten 4 (Statens järnvägars anslagsbehov) a. beträffande SJ:s investeringar under nästa budgetår av herrar G us­ tafson i Göteborg (fp) och Sellgren (fp) som anser att dels det stycke i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med »Vid sin» och slutar med »rullande materiel» bort ha följande lydelse: »Vid sin prövning av frågorna rörande SJ:s investeringar under nästa budgetår h ar utskottet funnit en höjning av ramen för medelsförbruk­ ningen böra ske i enlighet med de yrkanden som fram förts i motionen 1971: 399. D et är som m otionärerna därvid framhållit otillfredsställande att SJ fått avstå från godstransporter på grund av den brist på godsvag­ nar som rått de senaste åren. En eftersläpning av kapacitetsutbyggnaden i förhållande till trafikefterfrågan i fråga om den rullande materielen innebär att SJ:s möjligheter att hävda sig i konkurrensen med andra transportmedel försämras. Det torde emellertid som motionärerna fram ­ hållit stå klart att spårbunden trafik har stora konkurrensmöjligheter vid godstransporter på längre avstånd. Utskottet delar uppfattningen att transporterna på järnväg bör stimuleras i syfte att minska trängseln på vägarna och därmed också olycksriskerna. Med hänsyn härtill och under hänvisning jämväl till vad i motionen i övrigt anförts finner ut­ skottet medelsförbrukningen för nästa budgetår böra höjas till 365 milj. kr. och investeringsanslaget till 374,6 milj. kr. Fördelningen i övrigt på de olika investeringsändamålen anser sig utskottet kunna godta.»

dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse: »1. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till mo­ tionen 1971: 399 till Järnvägar m. m. för budgetåret 1971/72 an­ visar ett investeringsanslag av 374 600 000 kr.,»

b. beträffande rätt att anlita valfri resebyrå av herrar Lothigius (m) och Brundin (m) som anser att dels den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med »En motion» och slutar med »därför motionen» bort ha följande lydelse: »Utskottet vill inledningsvis erinra om att konkurrensbegränsnings­ lagen har till syfte att främja en från allmän synpunkt önskvärd kon­ kurrens inom näringslivet. Den bakomliggande tanken är att konkur­ rensen i sig innebär en viss garanti för en från allmän synpunkt för­ månlig utveckling av priser och verkningsförmåga inom näringslivet. Denna tankegång är också bärande för den statliga upphandlingsverksamheten. Sålunda åligger det myndigheterna att vid upphandling för statens behov anta det anbud som är att anse såsom för staten för­ månligast. D et förhållandet att det bland anbudsgivama förekommer ett statligt företag skall inte inverka på den affärsmässiga bedömningen. Anlitande av resebyrå vid resa i statens ärenden får anses utgöra en form av statlig upphandling. Enligt utskottets mening bör därför den princip om konkurrens på lika villkor som gäller vid statlig upphandling i allmänhet också gälla vid anskaffning av resor. M ot bakgrund av vad sålunda anförts anser utskottet att kungörelsen om skyldighet att anlita statens järnvägars resebyrå vid resa i statens ärenden innebär en konkurrensbegränsning inom resebyråbranschen som inte är förenlig med den nutida näringslagstiftningens allmänna inrikt­ ning. På grund härav och då det är angeläget att resebyråbranschen får den stimulans som fri konkurrens medför bör kungörelsen ändras.» dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: »4. med bifall till motionen 1971: 969 som sin mening ger Kungl. M aj:t till känna vad utskottet anfört beträffande ändring av prin­ cipen i kungörelsen (1952: 523) om anlitande av statens järn­ vägars resebyråer vid vissa resor.»

c. beträffande omorganisation av SJ:s resebyråverksamhet av herrar Lothigius (m) och Brundin (m) som anser att dels den del i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med »Även den» och slutar med »följaktligen motionen» bort ha följande lydelse: »I motionen 1971: 968 har frågan om att omorganisera SJ:s resebyrå­ verksamhet till aktiebolag ånyo aktualiserats. Enligt utskottets mening talar starka skäl för att bereda ett företag med den servicekaraktär som SJ:s resebyråverksamhet har möjlighet att arbeta i smidigaste tänkbara form. En sådan frihet krävs framför allt för att kunna bjuda enskilda företag i branschen effektiv konkurrens. En

ombildning till aktiebolag har ju också SJ tidigare begärt. Utskottet kan för sin del inte finna skäl föreligga att avvakta de mera lång­ siktiga bedömanden som affärsverksutredningens betänkande kan ge anledning till innan beslut fattas i den begränsade frågan om resebyrå­ verksamhetens företagsform. U nder hänvisning härtill biträder utskottet motionärens yrkande om utredning i ämnet. Vad av utskottet härom anförts bör av riksdagen ges Kungl. Majit till känna.» dels utskottets hemställan under 5. bort ha följande lydelse: »5. med bifall till motionen 1971: 968 som sin mening ger Kungl. Majit till känna vad utskottet anfört beträffande utredning om en omorganisation av SJ:s resebyråverksamhet.»

3. vid punkten 5 (Luftfartsverkets anslagsbehov) beträffande statligtkommunala bolag fö r Arlanda och Härryda flygplatser av herrar Lothigius (m) och Brundin (m), som anser att dels den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med »Utskottet vill» och slutar med »avstyrks därför» bort ha följande lydelse: »Såsom framhållits i motionerna har i en rad länder i Västeuropa bildats särskilda bolag för byggande och drift av flygplats med över­ vägande internationell trafik. Flera skäl kan anföras för detta. Utveck­ lingen av de svenska internationella flygplatserna har varit beroende av det kapital som i den statliga kapitalbudgeten h ar tilldelats luftfarts­ verket. F å flygplatser torde i alla avseenden vara så primitiva som A r­ landa, Bulltofta och Torslanda. Utländska resenärer förvånas över hur ett land med så hög standard som Sverige har kunnat släpa efter i ut­ vecklingen så som skett på detta område. Flygplatserna är ofta den första bilden de får av Sverige, och den kan näppeligen göra dem sym­ patiskt inställda till vårt land. Flygtransporten är en del av näringslivets kommunikationsvägar. Inte minst fraktflygets utveckling gör det ange­ läget att näringslivets intressen tillvaratas på ett bättre sätt än hittills. Genom bildande av stats-kommunala bolag ges möjlighet att på ett bättre sätt än via luftfartsverket anskaffa erforderligt kapital för in­ vesteringar. Sådana bolag torde också arbeta effektivare än ett statligt verk och samtidigt smidigare anpassa verksamheten till den internatio­ nella utvecklingen. Genom den av motionärerna föreslagna bolagsbildningen har samhället tillräcklig kontroll, och eventuella vinstmedel kan användas för vidareutveckling av flygplatsen. Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges Kungl. M ajit till känna.»

dels utskottets hemställan under 5. bort ha följande lydelse: »5. i anledning av motionen 1971:411 och med bifall till motio­ nen 1971: 917 som sin mening ger Kungl. M ajit till känna vad

utskottet anfört beträffande bildande av statskommunala bolag för Arlanda och H ärryda flygplatser.»

Särskilt yttrande

vid punkten 5 (Luftfartsverkets anslagsbehov) beträffande motionerna 1971: 411 och 1971: 917 om statligt-kommunala bolag för Arlanda och Härryda flygplatser av herrar Gustafson i Göteborg (fp) och Sellgren (fp) som anfört:

»Ett bifall till motionerna 1971:411 och 1971:917 skulle bryta sönder 1967 års luftfartspolitiska principer. En fram tida revision av dessa principer måste föregås av ett omfattande och allsidigt utrednings­ arbete från såväl allmänna luftfartspolitiska som regionalpolitiska u t­ gångspunkter.»

ESSELTE TRYCK. STHLM 71 7 1 1 0 7 1