Betänkande

Trafikutskottets betänkande i anledning av motioner om motorfordons utrustning och trafiksäkerhet m. m.

Beteckning: Bet. 1971:TU22
Typ: Betänkande
Datum: 1971-10-19

Nr 22

Trafikutskottets betänkande i anledning av m otioner om m otorfordons utrustning och trafiksäkerhet m. m.

Motionerna

I m otionen 1971:264 av herrar Wååg (s) och Engkvist (s) har hem ställts a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hem ställer om skyndsam utredning av frågan om typgodkännande av avgassystem till m otordrivna fordon.

I m otionen 1971:265 av herrar Wååg (s) och Gustavsson i Ängelholm (s) h ar hem ställts a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hem ställer om skyndsam utredning av frågan om belysningsanordningar på trak to re r och m otorredskap. I m o tio n en 1971:266 av herrar Wååg (s) och Johansson i Sim risham n (s) har hem ställts a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hem ställer om a tt frågan om fordons och fo rd o nskom ponenters tillförlitlighet blir förem ål för närm are utredning. I m otionen 1971:267 av herr Wååg m. fl. (s) har hem ställts a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hem ställer om skyndsam utredning av frågan om förbud m ot användandet av hjälpljus tillsam m ans med fo rd o n ets ordinarie halvljus. I m o tio n en 1971:402 av herrar Lindahl (s) och H ögström (s) har hem ställts a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t m å tte begära sådan författningsändring a tt nya ändam ålsenliga bestäm m elser för fordons k o n stru k tio n och utru stn in g skall kom m a till stånd. Sam tidigt bör m öjligheterna att ålägga tillverkaren e tt större ansvar beträffande fordonens k o n stru k tio n från säkerhetssynpunkt tillvaratagas. I m o tio n en 1971:915 av h err förste vice talm annen Bengtson (c) har hem ställts a tt riksdagen m å tte i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala a tt sådana bestäm m elser m å utfärdas a tt stötfångarna på bilar ges sådan k o n stru k tio n och placering på sådant sätt a tt den avsedda skyddande effekten uppnås.

1 Riksdagen 1971. 15 sami Nr 22

Remissyttrandena

Över m otio n ern a h ar y ttra n d en in h äm tats från statens trafiksäkerhets verk, rikspolisstyrelsen och Svensk bilprovning AB. Se bilaga till d etta b etänkande.

U tskottet

M otionen 1971:264 Såväl rikspolisstyrelsen som Svensk bilprovning AB fram håller i sina y ttra n d en a tt en effektivare k o ntroll av fordonen från bullersynpunkt skulle möjliggöras om krav på typgodkännande av avgassystem infördes. Även säkerhetssynpunkterna understryks i sam m anhanget. Den före slagna utredningen anses därför snarast böra kom m a till stånd. T rafiksäkerhetsverket erinrar om det o m fattan d e utredningsarbete som f. n. pågår genom den av Kungl. Maj:t tillkallade trafik b u lleru tred ningen och som bl. a. avser buller från m o to rfo rd o n . Frågan härom återfinns vidare i trafiksäkerhetsverkets arbetsprogram för ökad trafik säkerhet avseende tiden 1.7.1970 — 30.6.1972 där den redovisas som ” nya föreskrifter; ljuddäm pning, tillåtna bullergränser” m ed hänvisning till såväl in te rn atio n e llt reglem ente som trafikbullerutredningen. T rafik säkerhetsverket stu d erar för närvarande olika m ä tm e to d er främ st för kon tro ll av fordon i drift och insam lar data m en är i övrigt hänvisat till att avvakta utredningens resultat. Det är enligt verket ännu för tidigt a tt bestäm m a vilken utform ning föreskrifterna skall ha. E tt tä n k b art alternativ är a tt föreskriva a tt fordon av vissa kategorier in te får godkännas vid besiktning om de inte är försedda m ed typgodkända, för fordonen avsedda avgassystem in klusive ljuddäm pare. V erket kom m er a tt pröva d e tta alternativ i sam band med a tt föreskrifter grundade på resultatet av trafikbullerutredningen fram deles skall utform as. Om verket skulle stanna för e tt sådant alternativ kom m er d etta a tt redovisas för Kungl. Majd inom ram en för erhållet uppdrag i d e tta avseende. Med hänsyn till sålunda redan pågående utredningsarbete på om rådet finner u ts k o tte t någon särskild åtgärd i frågan från riksdagens sida f. n. ej erforderlig. U tsk o tte t fö ru tsätter dock a tt u tredningsarbetet bedrives med skyndsam het sam t a tt — därest så skulle befinnas påkallat — förslag till separata åtgärder i det av m otionärerna angivna sy ftet föreläggs Kungl. Maj:t innan det mera om fattande u tredningsarbetet om fo rdonsbuller i dess helhet slutförts.

M otionen 1971:265 I sitt y ttra n d e över denna m o tio n fram håller Svensk bilprovning AB a tt det enligt bolagets m ening ej to rd e m edföra några tekniska problem a tt u tru sta samtliga tra k to re r och m otorredskap m ed sådan belysning som i dag krävs vid färd i m örker på allm än väg. Ej heller kan kostnaden för denna u trustning anses m otivera e tt bibehållande av nuvarande regler. Bolaget anser a tt den förordade skärpningen av bestäm m elserna bör kunna genom föras snabbt och utan någon m era o m fattan d e utredning. Enligt rikspolisstyrelsens up p fattn in g fordrar trafiksäkerheten a tt fordon alltid vid färd u n d er m ö rk er på väg, såsom d e tta begrepp definieras i 1 § 1 m om . vägtrafikförordningen, är försedda med tillfredsställande belysnings- och reflexanordningar sam t a tt även andra fordon än bil och m otorcykel skall ha belysningen tänd när sikten är n ed satt på grund av dim m a eller annan anledning. Styrelsen säger sig även dela m otionärernas åsikt a tt m ycket talar för a tt trak to r- och m o to rred skap alltid skall vara utru stad e med de belysnings- och reflexanordningar som f. n: krävs vid färd på allmän väg under m örker. En sådan ändring skulle m edföra väsentligt fö rb ä ttrad e kontrollm öjligheter. Enligt rikspo lisstyrelsens up p fattn in g borde den i m otionen åsyftade ändringen i vägtrafikförordningen k unna ske utan en föregående utredning. Om så inte är fallet tillstyrker rikspolisstyrelsen en skyndsam utredning i ärendet. T rafiksäkerhetsverket erinrar om a tt frågor rörande bl. a. m o to rred skapens tekniska beskaffenhet och u trustning för närvarande utreds genom den av Kungl. Maj:t tillkallade m otorredskapsutredningen. Man kan förvänta a tt de förslag som utredningen kom m er att framlägga o m fattar även förslag om fö rb ä ttrad e belysningsanordningar. V erket h a r vidare i sitt arbetsprogram för ö kad trafiksäkerhet 1.7.1970 - 30.6.1972 i avsnitten II ÅTGÄRDER MED SIKTE PÅ FO R D O N ET tagit upp frågan om nya föreskrifter sam t översyn av gällande föreskrifter för trak to re r och m otorredskap m. m. A rbetet skall enligt program m et grundas på m otorredskapsutredningens förslag. Vidare har frågan om reflexanordningar och belysning på tra k to re r diskuterats i verkets arbetsgrupp m ed rep rese n tan ter för la n tbruksstyrelsen och jo rd b ru k e ts organisationer. G ruppen har u tta la t a tt belysningsanord ningar bör utgöra obligatorisk u tru stn in g på tra k to re r liksom på bilar. Inom ram en för arbetsprogram m et pågår dessutom för närvarande inom trafiksäkerhetsverket en fullständig översyn av bestäm m elserna om belysningsanordningar på fordon. Sam tidigt som största möjliga anpass ning till internationella reglem enten och rekom m endationer eftersträvas kom m er strängare och m era specificerade krav a tt ställas på belysningsanordningarnas b eskaffenhet, placering, m ontering etc. V erket skall i d etta syfte stu d era e tt förslag till n y tt reglem ente som helt nyligen färdigställts

av den u n d er E C E s expertgrupp för fordonens k o n stru k tio n lydande rapportörsgruppen fö r allm änna säkerhetsbestäm m elser. U tsk o tte t kan för sin del — m ed beaktande av vad trafiksäkerhetsverket sålunda an fö rt - inte finna d et m otiverat a tt från riksdagens sida hos Kungl. Majit begära särskilda åtgärder i äm net. U tsk o ttet fö ru tsä tte r dock även i d etta fall a tt u tredningsarbetet bedrives med skyndsam het. Vad beträffar det inom m otorredskapsutredningen pågående arb etet beräknas d etta, såsom u ts k o tte t i sitt u tlåtande n r 21 — ang. förbud m ot användning av åk tru c k på landsväg — an fö rt, i sin helhet kunna avslutas u n d e rfö rs tå halvåret 1972.

M otionen 1971:267

Svensk bilprovning AB delar m otionärernas u p p fattn in g a tt m an med hjälpljus m onterade och inställda enligt nu gällande bestäm m elser i regel ej får någon ökning av siktsträckan. Enligt bolagets m ening m edför k o rre k t inställda hjälpljus endast obetydliga förb ättrin g ar från sik tsy n p u n k t vid körning på halvljus. Å andra sidan kan felaktig m ontering och inställning av dessa belysningsanordningar få allvarliga konsekvenser i trafiken m ed hänsyn till risken för bländning. Bolaget anser därför a tt frågan om förbud m ot användning av hjälpljus tillsam m ans m ed halvljus allvarligt bör övervägas och tillstyrker därför a tt den av m otionärerna föreslagna utredningen kom m er till stånd. R ikspolisstyrelsen förklarar sig i allt väsentligt ansluta sig till vad m otionärerna an fö rt m ot användandet av hjälpljus tillsammans med ordinarie halvljus. Styrelsen anser vidare a tt så länge hjälpljus i nuvarande form tillåts försvårar dessa en effektiv k ontroll av halvljusets inställning. Hjälpljusens placering och fastsättning gör a tt en från början rä tt inställning m ycket lä tt rubbas. Styrelsen har inget att erinra m ot en skyndsam utredning i ärendet. Dock ifrågasätter styrelsen om in te , med hänsyn bl. a. till den trafikfara som e tt bländande ljus utgör, e tt direkt förbud m o t användande av hjälpljus tillsam m ans m ed ordinarie halvljus kunde utfärdas utan en föregående utredning. T rafiksäkerhetsverket förklarar a tt d et för närvarande företar en to ta l översyn av bestäm m elserna om belysningsanordningar på fordon. Sam tidigt som därvid största möjliga anpassning till internationella reglem en ten och reko m m en d atio n er eftersträvas kom m er strängare och mera specificerade krav att ställas på belysningsanordningam as beskaffenhet, placering, m ontering etc. Av betydelse för denna översyn är det tidigare näm nda förslaget till n y tt reglem ente, som helt nyligen färdigställts av den u n d er E C E s ex pertgrupp för fordons k o n stru k tio n lydande rappor törsgruppen för allm änna säkerhetsbestäm m elser. Trafiksäkerhetsverkets arbetsprogram för ökad trafiksäkerhet 1.7.1970 - 3 0.6.1972 o m fattar även frågor rörande m ontering och användning av ex tra lyktor på bilar.

V erket delar m otionärernas up p fattn in g a tt frågan om användande av extra ly k to r tillsam m ans m ed halvljus från fordonens huvudstrålkastare skyndsam m ast måste utredas och åtgärder vidtagas för effektivt stävjande av d e t m issbruk av ex tra ly k to r som nu förekom m er. V erket avser d ärför a tt u tfö ra denna del av översynen för sig m ed fö rtu rsrätt. Redan i tra fik u tsk o tte ts u tlåtan d e 1 9 7 1 :8 — i anledning av m o tio n er rörande trafiksäkerheten m. m. — fram hölls a tt u ts k o tte t anser det angeläget a tt tillåtligheten av hjälpljus närm are regleras. Med hänsyn till a tt inom trafiksäkerhetsverket en särskild arbetsgrupp tillsatts med uppgift a tt noggrant studera och pröva m öjligheter till fö rb ä ttra d fordonsbelysning m. m. ansågs någon riksdagens särskilda åtgärd i äm net då ej påkallad. U tsk o tte t är alltjäm t av samma up p fattn in g och hänvisar därvid till vad trafiksäkerhetsverket an fö rt — innebärande bl. a. a tt berörda översyn avses skola företagas m ed fö rtu rsrätt.

M otionerna 1971:266 och 1971:402 B eträffande förstnäm nda m otion fram håller Svensk bilprovning AB a tt strävan m ot säkrare fordon genom skärpta krav o fta m edför a tt tidigare använda enkla k o n stru k tio n e r ej längre kan godtas u ta n m åste ersättas med mera kom plicerade och därm ed ofta m indre funktionssäkra ko n stru k tio n er. Bolaget anser a tt man bör tillvarata m öjligheterna a tt med m oderna m eto d er bestäm m a fo rdonets tillförlitlighet. En redovis ning av de väsentliga säkerhetsdetaljem as tillförlitlighet anses ha en gynnsam e ffe k t från trafiksäkerhetssynpunkt. Även från konsum entpolitisk sy n p u n k t bör en deklaration av fordonets tillförlitlighet bedöm as som synnerligen värdefull. Enligt bolagets m ening är det därför angeläget a tt den i m otionen behandlade frågan blir förem ål för närm are utredning. I anledning av m otionen 1 9 7 1 :402 fram håller bolaget a tt de fordonstekniska kraven bör bygga på utredningsm aterial som bl. a. belyser hu r utform ningen av olika ford o n sk o m p o n en ter påverkar fo rd o n ets trafik säkerhet. G enom bl. a. en ingående analys av trafikolyckorna b ör det vara möjligt a tt i ökad om fattn in g bedöm a den fordonstekniska faktorns roll i olycksförloppen och på grundval härav uppställa säkerhetskrav som ta r sikte på a tt elim inera de fordonsberoende olycksorsakerna. Oin bestäm m elserna skall få avsedd e ffek t krävs a tt de även innehåller preciserade anvisningar rörande provning och kontroll. Enligt bolagets m ening bör fordonstillverkare alltid ansvara för a tt levererade fordon i alla avseenden överensstäm m er med gällande krav. Bolaget anser det vara av synnerlig vikt a tt de av m otionärerna aktualiserade frågorna ägnas ökad uppm ärksam het och tillräckligt beaktas i arb e tet m ed föreskrifter på fordonsom rådet.

R ikspolisstyrelsen anser frågan om fordons och dess kom ponenters tillförlitlighet angelägen. Den i m otionen 1971:266 avsedda tillförlitligh etstekniken anses erbjuda vissa m öjligheter a tt på e tt säkrare sä tt än hittills bedöm a olika kom ponenters tillförlitlighet och hållbarhet. Riks polisstyrelsen tillstyrker därför a tt frågan härom närm are utreds. Styrelsen anser det vidare ej acceptabelt ur trafiksäkerhetssynpunkt att viktiga fordonsdetaljer saknas i utrustningsbestäm m elsem a. Styrelsen tillstyrker d ärför m otionen 1 9 7 1 :402 och anser a tt en författn in g sän d ring som m edför både ändamålsenliga bestäm m elser för fo rd o n s ko n stru k tio n och u tru stn in g och e tt ö k at ansvar fö r tillverkaren k om m er a tt bli till gagn för trafiksäkerheten. Det framhålls också a tt e tt in te rn a tio nellt sam arbete syftande till likartade bestäm m elser som tillgodoser säkerhetskravet vore önskvärt.

T rafiksäkerhetsverket fram håller a tt - m ed hänsyn till bilindustrins och bilhandelns in te rnationella karaktär — de i m otionen 1971:266 behandlade frågorna rörande bilars k o n stru k tio n och beskaffenhet inkluderande livslängd och tillförlitlighet rätteligen bö r regleras genom internationella reglem enten och norm er. Frågor av denna art h ar också vid flera tillfällen d ry fta ts såväl inom E C E s ex pertgrupp för fordons k o n stru k tio n som under expertgruppen lydande rap portörsgrupper. Det har em ellertid inom dessa grupper bestäm t hävdats a tt de reglem enten med krav på fordons beskaffenhet och utrustning som det närm ast är gruppernas uppgift a tt u ta rb e ta och fastställa in te skall innehålla dimensions-, m aterial- eller kvalitetskrav. Sådana krav skall i stället säkerställas genom a tt vid k o n struktion och tillverkning internationella standard och norm er tilläm pas. Det internationella arb e tet rörande dessa standard och norm er handhas av ISO — Intern atio n al O rganization for Standardization — m ed den tekniska kom m ittén 1SO/TC 22, Bilar. Den svenska m edverkan inom kom m ittén organiseras av Sveriges M ekanförbund. T rafiksäkerhetsverket har representanter i flertalet svenska arbets grupper deltagande i den tekniska ko m m ittén s och underlydande subkom m ittéers arbete. O ak tat d etta har i de svenska säkerhetsbestäm m elserna, som återfinns i trafiksäkerhetsverkets föreskrifter, m edtagits krav som har d irekt a tt göra med k o m ponenters livslängd och tillförlitlighet. En avgörande fak to r i d etta sam m anhang är svårigheterna a tt finna prak tisk t användbara m eto d er a tt vid besiktning av fordon eller utrustningsdetaljer fö r fordon kon tro llera a tt uppställda krav syftande till långsiktig funktionsduglighet och tillförlitlighet är uppfyllda. T rafiksäkerhetsverket är em ellertid b ere tt att i avvaktan på in te rnationella norm er i d etta avseende i det fo rtsatta arb e tet m ed tekniska bestäm m elser tillgodose önskem ålen om krav rörande livslängd och tillförlitlighet i den u tsträckning därför erforderliga k o n tro llm eto d er kan åstadkom m as.

Frågor rörande fordons och fo rdonskom ponenters tillförlitlighet är även förem ål för den av Kungl. Maj:t tillkallade konsum entutredningen. I anledning av m otionen 1971:402 erinras om a tt i trafiksäkerhetsverkets arbetsprogram för ökad trafiksäkerhet 1.7.1970 — 30.6.1972 u nder rubriken Å TGÄ RDER MED SIKTE PÅ F O R D O N ET e tt stort antal p rojekt redovisas avseende utveckling av nya säkerhetskrav i fråga om k o n stru k tio n , u tru stn in g m. m. fö r n ya bilar. Bland de k onstruktionsoch utrustningsdetaljer som sålunda skall bli förem ål för åtgärder m ärks ram och hjulupphängning m ed fjädring och stö td äm p are som också om näm ns i m otionen. R esultatet av näm nda arbete skall i den m ån trafiksäkerhetsverket inte med stöd av gällande författningsbetäm m elser själv kan fastställa skärpta eller u tö k ad e krav på fordonens k o n stru k tio n och u tru stn in g redovisas för Kungl. M ajd i form av förslag till författningsändringar. Bilarnas säkerhetsbälten h ar redan tidigare ägnats sto r uppm ärksam het såväl vad avser utveckling av fö rb ä ttrad e k o n stru k tio n e r som propaganda för ökad användning. Kungl. M ajd h ar nyligen b eslu tat a tt u p p d ra åt trafiksäkerhetsverket a tt u tred a och fastslå nya n o rm er fö r säkerhets bälten. V erket skall bl. a. undersöka om fördelarna m ed s. k. rullbälten är så sto ra a tt man bö r prio ritera denna b ältestyp. Kungl. Majd har även beslutat införa krav på anordningar för rengöring av strålkastarna u nder färd från och m ed 1974 års m odeller. Närmare bestäm m elser med krav på sådana anordningar skall snarast fastställas av trafiksäkerhetsverket. D et ovan beskrivna utvecklingsarbetet bedrivs av trafiksäkerhetsverket i sam råd m ed verkets arbetsgrupp för säkerhetskrav på nya bilar sam t verkets arbetsgrupp för anvisningar om trafiksäkerhetskrav vid statlig upphandling av bilar. De båda nu förevarande m otionerna berör delvis sam m a frågor, varför u ts k o tte t anser det läm pligt a tt pröva dem i e tt sam m anhang. I likhet med m otionärerna finner u ts k o tte t därvid i och för sig angeläget a tt ändam ålsenliga bestäm m elser för fordons k o n stru k tio n och u trustning sam t tillförlitlighet kom m er till ståi^d. M öjligheterna synes också böra undersökas a tt ålägga tillverkaren e tt större ansvar beträffande fordonens k o n stru k tio n från säkerhetssynpunkt. Såsom av trafiksäkerhetsverkets y ttra n d e fram går bedrivs em ellertid på här ifrågavarande om råde e tt om fattan d e utrednings- och utvecklingsarbete såväl u to m lands som i Sverige. I sistnäm nda fall hänvisas bl. a. till verkets eget utredningsarbete sam t till det inom konsum entutredningen pågående arb etet. U tsk o tte t kan m ed beaktande bl. a. härav in te finna d et påkallat a tt från riksdagens sida f. n. begära ytterligare utred n in g i äm net. Ej heller finner u ts k o tte t d e t läm pligt a tt redan nu hos Kungl. Majd föreslå de av m o tionärerna begärda författningsändringarna. Innan sådana vidtas

bör näm ligen enligt u tsk o tte ts u p p fattn in g ytterligare resultat av pågåen de utredningsarbete avvaktas. Med hänsyn inte m inst till de trafiksäkerhetsmässiga aspekterna finner u ts k o tte t dock arb e tet härm ed böra effektiviseras och påskyndas.

M otionen 1971:915 Svensk bilprovning AB fram håller a tt de påtalade svagheterna hos dagens stötfångare även uppm ärksam m ats i andra länder. Hösten 1970 publicerades i USA e tt förslag till ny Federal M otor Vehicle Safety Standard m ed krav på b ättre stötfångare på personbilar. Man vill åstadkom m a en stötfångare, som dels m inskar risken fö r skador på förare och passagerare vid kollisioner i hög fart, dels skyddar fo rd o n et, i första hand olika säkerhetssystem , såsom belysning, bränsle- och avgassystem, huvlås m. m. vid kollisioner i låg fart. En sådan åtgärd bedöm s dessutom minska försäkringsbolagens kostnader för s. k. parkeringsskador vilka ofta är m ycket höga. Stötfångarna skall enligt förslaget förutom angivna hållfasthetskrav ha e tt enhetligt u tfö ra n d e och en enhetlig placering. Bestämmelserna avses träda i k raft den 1.8.1972 och h ar enligt uppgift redan m edfört a tt biltillverkarnas konstruktionsavdelningar börjat u t veckla stötfångare fö r 1972 års m odeller i enlighet med förslaget. Enligt bolagets m ening är det läm ligt a tt undersöka i vad mån de am erikanska bestäm m elserna kan läggas till grund för svenska föreskrifter om stötfångare. Bolaget tillsty rk er d ärfö r förslagen i m otionen. R ikspolisstyrelsen säger sig i huvudsak dela m otionärens åsikt a tt bilarnas stötfångare i vissa fall är behäftade med bristfälligheter sam t att enhetliga bestäm m elser vöre önskvärda. Enhetliga bestäm m elser för stötfångares k o n stru k tio n och placering m edför em ellertid stora p rak tiska svårigheter. In tern atio n ellt likartade regler kunde em ellertid bidraga till lösning av problem et. T rafiksäkerhetsverket fram håller till en början att stötfångare inte är en i vägtrafikförordningen om näm nd utru stn in g som är obligatorisk för bilar. Det föreligger d ärför inte något h inder a tt vid besiktning godkänna bil som saknar stötfångare. Anledningen till a tt de flesta bilar är försedda med stötfångare som stan d ard u tru stn in g är främ st den a tt de vid m ycket lätta kollisioner skyddar bilens karosseri m o t skador som kan vara svåra och dyrbara a tt reparera. Ur denna sy n p u n k t skulle d e t onekligen vara till sto r fördel om stötfångarna på alla bilar var placerade på samma höjd. En sådan standardisering är dock m ycket svår a tt genom föra på grund av bilarnas varierande storlek och u tförande. A rbetet därm ed har pågått och pågår alltjäm t, främ st inom den internationella standardiseringsorganisationen, ISO. I anslutning härtill erinras om det fö ru t n äm nda am erikan ska förslaget i bl. a. denna fråga, vars genom förande anses kom m a a tt få återverkningar även på det europeiska bilsäkerhetsarbetet.

Slutligen erinras om a tt i statens trafiksäkerhetsverks arbetsprogram för ökad trafiksäkerhet 1.7.1970 — 3 0.6.1972 under rubriken Å TGÄR DER MED SIKTE PÅ FO R D O N ET stötfångare på bilar upptas som objekt för e tt utvecklingsarbete som syftar till fram tagning av underlag för bedöm ning av behovet av och u tarb etan d e u nder den aktuella perioden eller senare av nya föreskrifter. V erket följer därvid med uppm ärksam het det tekniska utvecklingsarbete, som bedrivs inom N atio nal Highway Traffic Safety A dm inistration sam t inom ECE s Inland T ransport C om m ittée och ISO:s Technical Com m ittée. Då u ts k o tte t för sin del anser sig kunna utgå från a tt trafiksäkerhetsverket i enlighet med d et anförda uppm ärksam t följer utvecklingen på om rådet såväl utom lands som i Sverige sam t också föranstaltar om vidtagande av lämpliga åtgärder finner u tsk o tte t d e t f. n. in te påkallat a tt från riksdagens sida göra en särskild fram ställning i äm net hos Kungl. Majit. M otionen avstyrks därför. U nder åberopande av det anförda hem ställer u ts k o tte t

1. a tt riksdagen avslår m otionen 1971:264, 2. a tt riksdagen avslår m otionen 1971:265, 3. a tt riksdagen avslår m otionen 1971:267, 4. a tt riksdagen avslår m otionen 1971:266, 5. a tt riksdagen avslår m otionen 1971:402, 6. a tt riksdagen avslår m o tio n en 19 7 1 :915.

Stockholm den 19 o k to b e r 1971 På tra fik u tsk o tte ts vägnar SVEN M ELLQVIST

Närvarande: herrar Mellqvist (s), H jorth (s), Persson i Heden (c), Sellgren (fp ), Rosqvist (s), B rundin (m ), Lindberg (s), Håkansson (c), Magnusson i K ristineham n (vpk), Karlsson i Malung (s), Torw ald (c), Taube (fp), Clarkson (m ), fru Thunvall (s) och herr Sundgren (s).

Bilaga

Yttranden över motionerna 1971:264, 1971:265, 1971:266, 1971:267, 1971:402 och 1971:915

Motionen 1971:264

Statens trafiksäkerhetsverk (14.4.1971) Till 1958 års överenskom m else om antagande av enhetliga regler för typgodkännande av u tru stn in g och delar till m o to rfo rd o n sam t öm sesi digt erkännande av sådant godkännande, vilken Sverige b iträ tt den 21.4.1959 (SFS 1960:167, 1967:680), finns bl. a. fogat e tt reglem ente n r 9 avseende godkännande av fordon m ed avseende på buller (E /E C E / T R A N S /505/A dd8). R eglem entet tilläm pas t. v. av Italien, Tjeckoslova kien och Jugoslavien. R eglem entet innehåller dock in te något krav a tt avgassystem på bil skall vara typgodkänt. F ör närvarande pågår genom den av K u n g l Majit tillkallade trafikbul lerutredningen e tt o m fattan d e utredningsarbete som bl. a. avser buller från m o to rfo rd o n . T rafiksäkerhetsverket har b iträ tt utredningen bl. a. genom fältprov i sto r skala. Frågan om buller från m o to rfo rd o n återfinns i trafiksäkerhetsverkets arbetsprogram för ökad trafiksäkerhet avseende tiden 1.7.1970—30 .6 .1 9 7 2 där den redovisas som ” nya föreskrifter; ljuddäm p ning, tillåtna bullergränser” , med hänvisning till såväl ECE reglem ente som trafikbullerutredningen. T rafiksäkerhetsverket stu d e ra r för närva rande olika m ä tm e to d er främ st fö r k o n tro ll av fo rd o n i d rift och insam lar data, m en är i övrigt hänvisat till a tt avvakta utredningens resultat. Det är ännu för tidigt a tt bestäm m a vilken u tform ning föreskrifterna skall ha. E tt tä n k b a rt alternativ är a tt föreskriva a tt fordon av vissa kategorier in te får godkännas vid besiktning, om de in te är försedda med typgodkända, fö r fordonen avsedda avgassystem inklusive ljuddäm pare. V erket k om m er a tt pröva d e tta alternativ i sam band m ed a tt föreskrifter grundade på resu ltate t av trafikbullerutredningen fram deles skall u tfo r mas. Om verket skulle stanna för e tt sådant alternativ kom m er d etta a tt redovisas för Kungl. Majit inom ram en för erhållet uppdrag i d e tta avseende.

Rikspolisstyrelsen (1 4 .4 .1 9 7 1 )

R ikspolisstyrelsen delar m otionärernas åsikt om a tt avgaserna i form av lu ftfö ro ren in g ar och buller inverkar m enligt på vår m iljö. R egistrerat m o to rfo rd o n , som är m inst två år gam m alt, skall årligen undergå k o n trollbesiktning, varvid bl. a. avgassystem et undersöks. D ärut över sker — huvudsakligen av polisen — stickprovsvis flygande inspektion

av m o to rfo rd o n och m opeder in n efattan d e bl. a. k o n tro ll av avgassyste m et. Både vid kontrollbesiktning och flygande in spektion prövas huru vida fo rd o n et är u tru sta t i enlighet m ed bestäm m elserna 3 § 1 m om j, 4 § 1 m om g vägtrafikförordningen eller beträffande m oped 3 § d m opedför ordningen, dvs. m ed avseende b l a. på förekom sten av effektiv anordning för a tt hindra störande ljud från avgaserna (ljuddäm pare). Trafiksäkerhetsverket har till ovannäm nda paragrafer u tfä rd a t närm are föreskrifter. Polisen h ar dessutom m öjlighet a tt ingripa jm l 58 § vägtrafikförord ningen sam t 10 § m opedförordningen om någon t. ex. behandlar sitt fo rd o n så att onödigt buller uppstår. M öjligheten till effektivare k o n tro ll av fordonens avgassystem u r bullersynpunkt skulle u ta n tvekan bli avsevärt större om typgodkända avgassystem fordrades. D ock m åste godkännandet utm ärkas på sådant sätt, a tt det vid kontrollbesiktning och flygande in spektion lä tt kan avgöras om godkänt avgassystem används. Med hänsyn till de ökade kontrollm öjligheter som e tt ty p godkännan de skulle m edföra sam t det förhållandet a tt avgassystem et ej påverkas av andra system tillstyrker styrelsen en skyndsam utredning av frågan om typgodkännande av avgassystem till m otordrivna fordon.

AB Svensk bilprovning (2 3 .4 .1 9 7 1 )

I m otionen n r 264 av herrar Wååg och Engkvist behandlas m öjligheter na a tt genom typgodkännande av avgassystem till m otordrivna fordon m inska fordonsbullret. Som påpekas i m otionen h ärrö r en sto r del av bullret i vår omgivning från olika slag av m o to rfo rd o n . Avloppsgasem a från fordonens m otorer to rd e svara för en icke oväsentlig del av d et to ta la fordonsbullret. N uvarande bestäm m elser i vägtrafikförordningen om a tt bil m ed förbrän ningsm otor skall vara försedd m ed avgasrör och effektiv anordning för a tt hindra störande ljud från avgaserna (ljuddäm pare) är inte tillräckliga för a tt kom m a till rä tta med bullerstörningarna från m o to rfo rd o n . Även om fo rd o n e t som n y tt har en acceptabel bullernivå finns inga garantier för a tt d e tta förhållande består u n d er fo rdonets brukstid. Som m otionärerna fram hållit finns m öjligheter a tt vid den löpande fordonskontrollen vidta sanktioner m ot de m est bullrande fordonen. Avsaknaden av närm are föreskrifter om högsta tillåtna gränsvärden för fordonsbuller sam t m ättekniska problem begränsar em ellertid möjlighe tern a a tt effektivt k o ntrollera det stora flertalet fordon. De krav, som enligt gällande ISO -standard ställes på m ätplatsens beskaffenhet vid bullerm ätning, går endast i undantagsfall a tt uppfylla vid rutinm ässig fordonskontroll. G enom typgodkännande av avgassystem skulle det bli m öjligt a tt åstadkom m a en effektivare ko n tro ll av fo rdonen från bullersynpunkt.

Typprovningen ö ppnar även m öjligheter a tt i ökad utsträckning beakta de särskilda problem från bl. a. säkerhetssynpunkt, som sam m anhänger med a tt nuvarande avgassystem i allm änhet har k o rt livslängd. Med lämplig provningsm etod, som sim ulerar påfrestningarna i trafiken, bör det vara m öjligt a tt uppställa särskilda krav, som även säkerställer en minimilivslängd hos sy stem et. Bolaget ansluter sig till m otionärernas hem ställan och anser a tt den föreslagna utredningen snarast bör kom m a till stånd.

Motionen 1 9 7 1 2 6 5

Statens trafiksäkerhetsverk (14.4 .1 9 7 1 )

Frågor b l a. rörande m otorredskapens tekniska beskaffenhet och utrustning u tred s för närvarande genom den av Kungl. Maj:t tillkallade m otorredskapsutredningen. Man kan förvänta a tt de förslag, som utredningen kom m er a tt framlägga, o m fa tta r även förslag om fö rbättrade belysningsanordningar. T rafiksäkerhetsverket har i sitt arbetsprogram fö r ökad trafiksäkerhet 1 .7 .1 9 7 0 -3 0 .6 .1 9 7 2 i avsnittet 11 ÅTGÄ R DER MED SIKTE PA FOR DO N ET tagit upp frågan om nya föreskrifter sam t översyn av gällande föreskrifter för tra k to re r och m o torredskap m. m. A rbetet skall enligt program m et grundas på m otorredskapsutredningens förslag. Vidare h ar frågan om reflexanordningar och belysning på tra k to re r diskuterats i verkets arbetsgrupp med representanter från lantbruksstyrelsen och jo rd b ru k ets organisationer. G ruppen har u tta la t a tt belysningsanordning ar bö r utgöra obligatorisk u trustning på tra k to re r liksom på bilar. Inom ram en fö r arbetsprogram m et pågår dessutom för närvarande inom trafiksäkerhetsverket en fullständig översyn av bestäm m elserna om belysningsanordningar på fo rd o n . S am tidigt som största möjliga anpass ning till in te rnationella reglem enten och reko m m en d atio n er eftersträvas kom m er strängare och m era specificerade krav a tt ställas på belysningsanordningarnas beskaffenhet, placering, m ontering etc. V erket skall i d e tta syfte studera e tt förslag till n y tt reglem ente som helt nyligen färdigställts av den u nder ECE:s expertgrupp för fordons konstru k tio n (WP 29) lydande rapportörsgruppen för allm änna säkerhetsbestäm m elser (GRSG ).

Rikspolisstyrelsen (1 4 .4 .1 9 7 1 )

De frågor, som tas upp i m otio n en , har upptagits av rikspolisstyrelsen i en fram ställning till K onungen den 17.6.1969, dnr B—3 3 2 —2726/69, avseende bl. a. ändringar i vägtrafikförordningen b eträffande belysning på tra k to re r och m otorredskap.. Ändringsförslagen grundade pig på erfaren

h e te r sorn vunnits främ st under polisens fältarbete. E nligt styrelsens up p fattn in g fordrar trafiksäkerheten a tt fo rd o n alltid vid färd under m örker på väg, såsom d e tta begrepp definieras i 1 § 1 m om vägtrafikför ordningen, är försedda med tillfredsställande belysnings- och reflexan ordningar sam t a tt även andra fordon än bil och m o to rcy k el skall ha belysningen tänd när sikten är n ed satt på grund av dim m a eller annan anledning. På grund härav hem ställde styrelsen dels a tt ” allm än väg, gata eller annan allm än p lats” i 5 § 2 m om första sty ck et och 6 § 4 m om andra sty ck et vägtrafikförordningen skulle ändras till ” väg” dels ock a tt reglerna m å tte ändras b eträffande belysning på fo rd o n u n d er färd när sikten är n edsatt till följd av dim m a eller annan anledning, t. ex. tä tt regn eller snöfall. S tyrelsen delar även m otionärernas åsikt, a tt m ycket talar fö r a tt tra k to r och m otorredskap alltid skall vara u tru sta d e med de belysningsoch reflexanordningar, som f. n. krävs vid färd på allm än väg under m örker. En dylik ändring skulle m edföra väsentligt fö rb ä ttrad e k o ntroll m öjligheter. E nligt rikspolisstyrelsens u p p fattn in g borde den i m otionen åsyftade ändringen i vägtrafikförordningen kunna ske u ta n en föregående u tred ning. Om så inte är fallet tillsty rk er rikspolisstyrelsen en skyndsam utredning i ärendet.

AB Svensk bilprovning (2 3 .4 . 1971 ) I m otionen n r 265 av h errar Wååg och G ustavsson i Ängelholm angående belysningsanordningarna på trak to r och m otorredskap föreslås en skyndsam u tredning av vilka krav, som b ör gälla för dessa anordningar. De skäl, som anförs för e tt obligatoriskt krav på belysningsanordningar på dessa fo rdon, är enligt bolagets m ening tun g t vägande. I den allt tä tare trafiken på våra vägar är det från trafiksäkerhetssyn p u n k t nödvändigt a tt alla fo rdon, som fram föres u n d er dåliga siktförhållanden, har belysning i sådan o m fattning a tt de lä tt kan upptäckas av andra trafikanter. D etta krav är m inst lika viktigt för långsam gående fordon som fö r övriga. Vid färd i dagsljus m ed tra k to r eller m otorredskap, som ej brukas i m örker och följaktligen saknar belysningsanordningar, kan siktförhållandena snabbt förändras på grund av regn, dis, dim m a eller snöfall. Endast i undantagsfall to rd e m an k unna räkna med a tt föraren avbryter färden o ch inväntar b ättre väderleksförhållanden. Enligt bolagets m ening to rd e det ej m edföra några tekniska problem a tt u tru sta samtliga trak to re r och m otorredskap med sådan belysning som idag krävs vid färd i m örker på allm än väg. Ej heller kan kostnaden för denna u trustning anses m otivera e tt bibehållande av nuvarande regler.

Som m otionärerna fram hållit skulle e tt allm änt krav på belysningsanordningen på ifrågavarande fo rd o n vara till fördel även från besiktningssynpun k t. Bolaget anser a tt den förordade skärpningen av bestäm m elserna bö r kunna genom föras snabbt och u ta n någon m era o m fattan d e utredning. Bolaget tillsty rk er därför förslagen i m otionen.

M otionen 1971:266

Statens trafiksäkerhetsverk (15.4.1971) Med hänsyn till bilindustrins och bilhandelns in ternationella karaktär b ö r de i m otionen behandlade frågorna rörande bilars k o n stru k tio n och beskaffenhet inkluderande livslängd och tillförlitlighet rätteligen regleras genom intern atio n ella reglem enten och norm er. Frågor av denna art har också vid flera tillfällen d ry fta ts inom såväl ECE:s expertgrupp för fordons k o n stru k tio n (WP 29) som u nder ex pertgruppen lydande rapportörgrupper. Det har em ellertid inom dessa grupper bestäm t hävdats a tt de reglem enten m ed krav på fordons beskaffenhet och utrustning, som d et närm ast är gruppernas uppgift a tt u ta rb e ta och fastställa, inte skall innehålla dim ensions-, m aterial- eller kvalitetskrav. Sådana krav skall i stället säkerställas genom a tt vid k o n stru k tio n o ch tillverkning in te rnationella standard och norm er tilläm pas. Det internationella arb e tet rörande dessa standard och norm er handhas av ISO — In tern atio n al O rganization for S tandardization — m ed den tekniska kom m ittén ISO/TC 22, Bilar. Den svenska m edverkan inom k o m m itté n organiseras av Sveriges M ekanförbund. T rafiksäkerhetsverket har rep rese n tan ter i flertalet svenska arbetsgrupper deltagande i den tekniska kom m itténs och underlydande sub-kom m ittéers arbete. O ak tat d etta har i de svenska säkerhetsbestäm m elserna, som återfinns i trafiksäkerhetsverkets föreskrifter, m edtagits krav som har direkt a tt göra med ko m p o n en ters livslängd och tillförlitlighet. En avgörande fak to r i d etta sam m anhang är svårigheterna a tt finna p raktiskt användbara m etoder a tt vid besiktning av fordon eller utrustningsdetaljer för fo rd o n kontrollera a tt uppställda krav syftande till långsiktig funktionsduglighet och tillförlitlighet är uppfyllda. Trafiksäkerhetsverket är em ellertid b e re tt a tt i avvaktan på in te rnationella norm er i d e tta avseende i det fo rtsa tta arb e tet m ed tekniska bestäm m elser tillgodose önskem ålen om krav rörande livslängd och tillförlitlighet i den utsträckning därför erforderliga k o n tro llm eto d e r kan åstadkom m as. Frågor rörande fordons och fo rdonskom ponenters tillförlitlighet är även förem ål fö r den av Kungl. Maj:t tillkallade konsum entutredningen.

Rikspolisstyrelsen (1 4 .4 .1 9 7 1 )

Rikspolisstyrelsen anser frågan om fordons och dess k om ponenters tillförlitlighet angelägen. D et är u r trafik säk erh etssy n p u n k t av sto r betydelse a tt tillvarata alla tekniska fram steg som är av sådan art a tt de kan p raktiskt u tn y ttja s till k ostnader som stå r i rimlig p ro p o rtio n till säkerhetsvinsterna. Den i m otionen avsedda tillförlitlighetstekniken syns erbjuda vissa m öjligheter a tt på e tt säkrare sä tt än hittills bedöm a olika k o m ponenters tillförlitlighet och hållbarhet. R ikspolisstyrelsen tillstyrker därför a tt frågan om fordons och fo rd o nskom ponenters tillförlitlighet närm are utreds. Styrelsen har i anledning av m otion 1971:402 avgivit y ttra n d e och därvid tillsty rk t a tt nya bestäm m elser för fo rd o n s k o n stru k tio n och u tru stn in g borde kom m a till stånd. Föreliggande m o tio n syns delvis upptaga samma fråga.

AB Svensk bilprovning (2 3 .4 .1 9 7 1 ) M otionen nr 266 av herrar Wååg och Johansson i Simrisham n u tm y n n a r i en hem ställan om a tt frågan om fo rd o n s och fordonskom po nenters tillförlitlighet blir förem ål för närm are utredning. Strävan m ot säkrare fo rd o n genom skärpta krav m edför o fta att tidigare använda enkla k o n stru k tio n er ej längre kan godtas u ta n måste ersättas med m era kom plicerade och därm ed o fta m indre funktionssäkra k onstruktioner. Bolaget anser a tt man bö r tillvarata m öjligheterna a tt m ed m oderna m e to d er bestäm m a fo rdonets tillförlitlighet. Som framhålles i m otionen to rd e en redovisning av de väsentliga säkerhetsdetaljernas tillförlitlighet ha en gynnsam effekt från trafiksäkerhetssynpunkt. Även från konsum entpolitisk sy n p u n k t bör en deklaration av fordonets tillförlitlighet bedöm as som synnerligen värdefull. D et borde nämligen vara naturligt för en bilköpare a tt in te köpa en b art prestanda och design u tan också en viss förväntad funktionsm ängd. Tillförlitlighetsnivån hos fo rd o n och dess ko m p o n en ter kan följaktligen förväntas bli e tt positivt konkurrensm edel. I d etta sam m anhang bör fram hållas nödvändigheten av väl definierade provnings- och kontrollm etoder. Tillverkaren skall kunna använda sig av en m etodik, som dels tillfredsställande sim ulerar verkligheten, dels presenterar data från provningen enligt en fastställd rutin. Enligt bolagets m ening är d et angeläget a tt den i förevarande m otion behandlade frågan blir förem ål för närm are utredning.

M otionen 1971:267

Statens trafiksäkerhetsverk (1 5 .4 .1 9 7 1 )

T rafiksäkerhetsverket fö re ta r för närvarande en to ta l översyn av bestäm m elserna om belysningsanordningar på fo rdon. Sam tidigt som därvid största möjliga anpassning till in te rnationella reglem enten och rekom m endationer eftersträvas kom m er strängare och m era specificerade krav a tt ställas på belysningsanordningarnas beskaffenhet, placering, m ontering etc. Av betydelse för denna översyn är det förslag till n y tt reglem ente, som helt nyligen färdigställts av den u nder ECE:s expert grupp för fordons k o n stru k tio n (WP 29) lydande rapportörsgruppen för allm änna säkerhetsbestäm m elser (GRSG). Såsom fram går av trafiksäkerhetsverkets arbetsprogram fö r ökad trafiksäkerhet 1 .7.1970—3 0 .6 .1 9 7 2 o m fa tta r ovan näm nda översyn även frågor rörande m ontering och användning av ex tra ly k to r på bilar. V erket delar m otionärernas u p p fattn in g a tt frågan om användandet av extra ly k to r tillsam m ans med halvljus från fordonens huvudstrålkastare skynd sam m ast m åste utredas och åtgärder vidtagas för effek tiv t stävjande av d e t m issbruk av e x tra ly k to r som nu förekom m er. V erket avser därför a tt u tfö ra denna del av översynen för sig med fö rtu rsrätt.

Rikspolisstyrelsen (1 4 .4 .1 9 7 1 )

Styrelsen delar i allt väsentligt vad m otionärerna anfört m ot användan det av hjälpljus tillsam m ans med ordinarie halvljus. Speciellt vill rikspolisstyrelsen understry k a a tt hjälpljusen skall anses bländande, om belysningsstyrkan m ä tt 25 m fram för strålkastaren - se tt i de utgående strålarnas riktning - i någon p u n k t ovanför h orisontalplanet genom strålkastarens centrum överstiger 1,0 lux. Sam m a värden gäller för bedöm andet om halvljuset skall anses bländande. H jälpljuset ger således vid ko rrek t inställning i allm änhet ej någon siktsträcka utöver halvljusets u nder fö ru tsättn in g a tt halvljuset håller den högsta tillåtna belysnings styrkan. G enom felaktig m ontering och inställning har m ånga halvljus en bländande effekt, som u tg ö r sto r trafikfara. Styrelsen anser a tt så länge hjälpljus i nuvarande form tillåts försvårar dessa en effektiv k o ntroll av halvljusets inställning. Hjälpljusens placering och fastsättning gör a tt en från början rä tt inställning m y ck et lä tt rubbas. Rikspolisstyrelsen har inget a tt erinra m ot en skyndsam utredning i ärendet. D ock ifrågasätter styrelsen om in te , m ed hänsyn bl. a. till den trafikfara som e tt bländande ljus utgör, e tt direk t förbud m o t användan de av hjälpljus tillsam m ans m ed ordinarie halvljus kunde utfärd as utan en föregående utredning.

AB Svensk bilprovning (2 3 .4 .1 9 7 1 ) M otionen n r 267 av h err Wååg m. fL behandlar användandet av hjälpljus på m o to rfo rd o n . M otionärernas uppfattn in g a tt man m ed hjälpljus m onterade och inställda enligt nu gällande bestäm m elser i regel ej får någon ökning av siktsträckan delas helt av bolaget. Vid fordonsbesiktningar hos bolaget påträffas dagligen hjälpljus, som är så inställda, a tt de avger bländande sken. A ntalet fordon, som brukas med bländande m ötesljus, to rd e em ellertid vara betydligt större beroende på dels a tt fordonsägarna före besiktning o fta to rd e ” ställa ner” ljuset, dels a tt hjälpljusen relativt ofta är bo rtk o p p lad e vid besiktningstillfället. U nder tid en 1 8.11.70—11.12.70 utfördes på en av bolagets stationer en särskild undersökning av hjälpljus, avsedda a tt användas tillsam m ans m ed halvljus. Av 50 kontrollerade hjälpljus hade 30 bländande sken m edan 31 var bristfälligt fastsätta och endast 8 hade godtagbar fastsättning och inställning. Enligt bolagets mening m edför k o rre k t inställda hjälpljus endast obetydliga fö rb ättrin g ar från siktsynpunkt vid körning på halvljus. Å andra sidan kan felaktig m ontering och inställning av dessa belysningsanordningar få allvarliga konsekvenser i trafiken med hänsyn till risken för bländning. Bolaget anser därfö r a tt frågan om förbud m ot användning av hjälpljus tillsam m ans med halvljus allvarligt bör övervägas och tillsty rk er därfö r a tt den av m otionärerna föreslagna utredningen kom m er till stånd.

M otionen 1971:402

Statens trafiksäkerhetsverk (14.4.1971) I trafiksäkerhetsverkets arbetsprogram fö r ökad trafiksäkerhet 1.7.1970—3 0 .6 .1 9 7 2 redovisas u nder rubriken ÅTGÄ R DER MED SIKTE PÅ FOR DO N ET e tt sto rt antal pro jek t avseende utveckling av nya säkerhetskrav i fråga om k o n stru k tio n , utru stn in g m. m. för nya bilar. Bland de konstruktions- och utrustningsdetaljer som sålunda skall bli förem ål för åtgärder m ärks ram och hjulupphängning m ed fjädring och stötdäm pare som också om näm ns i m otionen. R esu ltatet av näm nda arbete skall i den m ån trafiksäkerhetsverket in te med stöd av gällande författningsbestäm m elser själv kan fastställa skärpta eller utö k ad e krav på fordonens k o n stru k tio n och utrustning redovisas för Kungl. Maj:t i form av förslag till författningsändringar. Bilarnas säkerhetsbälten har redan tidigare ägnats sto r uppm ärksam het såväl vad avser utveckling av fö rb ä ttrad e k o n stru k tio n e r som propaganda för ökad användning. Kungl. Maj:t har nyligen beslutat a tt uppdra åt trafiksäkerhetsverket att u tred a och fastslå nya norm er för säkerhets-

2 Riksdagen 1971. 15 sami. Nr 22

bälten. V erket skall bl. a. undersöka om fördelarna med s. k. rullbälten är så stora a tt m an b ö r prio ritera denna bältestyp. Kungl. Majit har även beslutat införa krav på anordningar fö r rengöring av strålkastarna u nder färd från och m ed 1974 års m odeller. N ärm are bestäm m elser med krav på sådana anordningar skall snarast fastställas av trafiksäkerhetsverket. Det ovan beskrivna utvecklingsarbetet bedrivs av trafiksäkerhetsverket i sam råd med verkets arbetsgrupp för säkerhetskrav pä nya bilar sam t verkets arbetsgrupp för anvisningar om trafiksäkerhetskrav vid statlig upphandling av bilar.

Rikspolisstyrelsen (1 4 .4 .1 9 7 1 )

Rikspolisstyrelsen delar m otionärernas åsikt a tt gällande bestäm m elser beträffande fordons beskaffenhet och utru stn in g är ofullständiga i vissa väsentliga delar. E tt fordons beskaffenhet och utrustning kontrolleras dels i sam band m ed a tt fo rd o n e t skall tas i bruk genom typ- eller registreringsbesiktning dels o c k genom löpande k ontroll i form av flygande inspektion och kontrollbesiktning. Den allm änt form ulerade bestäm m elsen i 2 § vägtra fikförordningen om a tt fo rd o n får tas i bruk på väg endast om fordonet är tillförlitligt u r säkerhetssynpunkt och i övrigt läm pligt fö r trafik kan synas ge goda m öjligheter a tt förhindra trafik med underm åliga fordon. Bestäm m elsen ger em ellertid föga ledning vid b edöm andet av sådana detaljer som in te är närm are reglerade i vägtrafiklagstiftningen. Genom kom plettering av 3 —6 §§ vägtrafikförordningen med bestäm da krav på bl. a. de fordonsdetaljer, som om näm ns i m otionen, o ch en allmän översyn av gällande utrustnings- och konstruktionsbestäm m elser, skulle m öjligheterna ö k a a tt vid ovannäm nda förrättningar ingripa m ot u n d er måliga fordonsdetaljer. En dylik översyn och k o m plettering med mer detaljerade bestäm m elser skulle m edföra ökade krav vid registrerings- och typbesiktning. Härigenom skulle tillverkarna tvingas ta ö k a t ansvar för fordonets säkerhetsm ässiga kon stru k tio n . Rikspolisstyrelsen anser det ej acceptabelt u r trafiksäkerhetssynpunkt a tt viktiga fordonsdetaljer saknas i utrustningsbestäm m elserna. Styrelsen tillstyrker därfö r m otionen och anser a tt en författningsändring sorn m ed fö r både ändam ålsenliga bestäm m elser för fordons k o n stru k tio n och utru stn in g och e tt ö k at ansvar för tillverkaren kom m er a tt bli till gagn för trafiksäkerheten. Bestäm m elser om fordons konstru k tio n och u tru stn in g får em ellertid o fta stora praktiska konsekvenser inte m inst genom det förhållandet a tt m o to rfo rd o n tillverkas och saluförs i många olika länder med skilda bestäm m elser i dessa frågor. E tt in ternationellt sam arbete syftande till likartade bestäm m elser som tillgodoser säkerhetskravet vore därför önskvärt.

1 m otio n ern a 1971:266 och 915 har upptagits frågor som styrelsen anser inrym m as i förevarande m otionärers begäran om författningsänd ring.

AB Svensk bilprovning (2 3 .4 .1 9 7 1 )

I m otionen n r 402 av herrar L indahl och H ögström angående m o to rfo rd o n s trafiksäkerhet påpekas vissa brister i nuvarande bestäm m el ser om fordons beskaffenhet och utrustning. F ör sådana frän trafiksäker hetssy n p u n k t viktiga detaljer som ram , axlar, fjädrar, stötdäm pare och hjulupphängning saknas grundläggande krav i vägtrafikförordningen. Enligt bolagets m ening är det otillfredsställande a tt preciserade bestäm m elser angående den säkerhetsstandard, som fo rd o n e t m inst skall uppfylla, ej finns fastställda. K ontrollen vid besiktning kom m er därm ed a tt bygga på en viss praxis i stället fö r fasta regelsystem. A vsaknaden av närm are föreskrifter om fordons beskaffenhet och u trustning m edför problem även fö r fordonstillverkarna, reparationsbranschen och fordonsägarna. Det m åste anses rim ligt a tt dessa kategorier skall ha åtm instone en teo retisk m öjlighet a tt avgöra om t. ex. en viss fordo n sk o n stru k tio n eller viss fordonsdetalj är så beskaffad a tt den u ppfyller de krav, som b ör ställas på den från trafiksäkerhetssynpunkt. De fordonstekniska kraven b ö r bygga på utredningsm aterial, som bl. a. belyser h u r u tform ningen av olika fo rd o n sk o m p o n en ter påverkar fo rd o nets trafiksäkerhet. G enom bl. a. en ingående analys av trafikolyckorna bö r det vara m öjligt a tt i ö kad om fattn in g bedöm a den fordonstekniska faktorns roll i olycksförloppen och på grundval härav uppställa säkerhets krav, som ta r sikte på a tt elim inera de fordonsberoende olycksorsakerna. I bestäm m elsearbetet är det även viktigt a tt beakta m änniskans begränsa de förm åga som fordonsförare. Om bestäm m elserna skall få avsedd effek t krävs a tt de även innehåller preciserade anvisningar rörande provning och kontroll. I anslutning till förslagen i prop. 1967:166 m ed skärpta säkerhetskrav på bilar diskutera des även kontro llm eto d ern a. Då flera av de uppställda kraven endast kan kontrolleras genom fö rstö ran d e provning föreslogs a tt fordonstillverkaren m ed intyg sty rk er a tt kraven är uppfyllda. Enligt bolagets mening bör fordonstillverkare alltid ansvara för a tt levererade fo rd o n i alla avseenden överensstäm m er med gällande krav. Bolaget anser det vara av synnerlig vikt a tt de av m otionärerna aktualiserade frågorna ägnas ökad uppm ärk sam het och tillräckligt beaktas i bestäm m elsearbetet på fordonsom rådet.

M otionen 1971:915

Statens trafiksäkerhetsverk (1 4 .4 .1 9 7 1 )

Det bör till en början fram hållas a tt stötfångare inte är en i vägtrafikförordningen om näm nd utru stn in g som är obligatorisk för bilar. Det föreligger därför inte något h inder a tt vid besiktning godkänna bil som saknar stötfångare. A nledningen till a tt de flesta bilar är försedda m ed stötfångare som stan d ard u tru stn in g är främ st den a tt de vid m ycket lä tta kollisioner skyddar bilens karosseri m ot skador, som kan vara svåra och dyrbara a tt reparera. Ur den n a sy n p u n k t skulle d et onekligen vara till sto r fördel om stötfångarna på alla bilar var placerade på sam m a höjd. En sådan standardisering är dock m ycket svår att genom föra på grund av bilarnas varierande storlek och utfö ran d e. A rbete därm ed h ar pågått och pågår alltjäm t, främ st inom den internationella standardiseringsorganisatio n en , ISO. I USA har i novem ber 1970 fram lagts förslag till federala bestäm m el ser om ” y ttre sk ydd” för personbilar. I dessa föreslås a tt personbilars främ re och bakre ” y to r” , varm ed förstås främ re och bakre stötfångare, skall vara så beskaffade a tt de vid slagprov m ed en pendel av viss form och med sam m a vikt som det fordon som skall provas vid en anslagshastighet av c:a 2,2 m /sek (8 k m /tim ) skyddar fo rd o n e t i övrigt m ot skador. G enom a tt anslagspunktens höjd över m arken är bestäm d blir även stötfångarens läge fixerat. Om de föreslagna bestäm m elserna genom förs har e tt första betydelsefullt steg m ot enhetliga bestäm m elser tagits, vilka säkerligen k om m er a tt få återverkningar även på det europeiska bilsäkerhetsarbetet. I statens trafiksäkerhetsverks arbetsprogram fö r ökad trafiksäkerhet 1 .7 .1 9 7 0 -3 0 .6 .1 9 7 2 upptas u nder rubriken Å TGÄ R DER MED SIKTE PÅ FO R D O N ET stötfångare på bilar som ob jek t för e tt utvecklingsar bete, som syftar till fram tagning av underlag fö r bedöm ning av behovet av och u tarb etan d e u nder den aktuella perioden eller senare av nya föreskrifter. V erket följer därvid m ed uppm ärksam het det tekniska utvecklingsarbete, som bedrivs inom N ational Highway T raffic Safety A dm inistration sam t inom ECE:s Inland T ransport C om m ittée och IS O s T echnical C om m ittée.

Rikspolisstyrelsen (1 4 .4 .1 9 7 1 )

R ikspolisstyrelsen delar i huvudsak m otionärens åsikt, a tt bilarnas stötfångare i vissa fall är behäftade med bristfälligheter sam t a tt enhetliga bestäm m elser vore önskvärda. V ägtrafikförordningens 3 §, som avser bilars beskaffenhet och u tru st ning, u p p ta r ej någon bestäm m else om stötfångare. D et är således form ellt tillåtet a tt bruka en bil u ta n stötfångare u n d er fö ru tsättn in g a tt

eventuellt kvarvarande fästen ej utgör säkerhetsrisk. Enhetliga bestäm m elser fö r stötfångares k o n stru k tio n och placering m edför em ellertid stora praktiska svårigheter. In tern atio n ellt likartade regler kunde em ellertid bidraga till lösning av problem et. Rikspolisstyrelsen har i anledning av m otion 1 9 7 1 :402 avgivit y ttra n de och därvid tillsty rk t a tt nya bestäm m elser för fordons konstru k tio n och utrustning borde kom m a till stånd. Föreliggande m o tio n torde upp ta en delfråga av näm nda m otion. Styrelsen har inget a tt erinra m ot a tt stötfångare upptas bland de i m otion 1971:402 exem plifierade och u r trafiksäkerhetssynpunkt viktiga detaljer, b eträffande vilka för närvarande saknas bestäm m elser.

AB Svensk bilprovning (2 3 .4 .1 9 7 1 )

I m otionen n r 915 av h err förste vice talm annen Bengtson efterlyses bestäm m elser om stötfångares k o n stru k tio n och placering. De påtalade svagheterna hos dagens stötfångare har även uppm ärksam m ats i andra länder. H östen 1970 publicerades i USA e tt förslag till ny F ederal M otor Vehicle S afety Standard m ed krav på b ä ttre stötfångare på personbilar. Man vill åstadkom m a en stötfångare, som dels m inskar risken för skador på förare och passagerare vid kollisioner i hög fart, dels skyddar fo rd o n e t, i första h and olika säkerhetssystem , såsom belysning, bränsle- och avgassystem, huvlås m. m. vid kollisioner i låg fart. En sådan åtgärd bedöm s dessutom m inska försäkringsbolagens kostnader för s. k. parkeringsskador, vilka o fta är m ycket höga. S tötfångarna skall enligt förslaget fö ru to m angivna hållfasthetskrav ha e tt enhetligt u tförande och en enhetlig placering. Bestäm m elserna avses träda i k raft den 1.8.1972 och har enligt uppgift redan m edfört a tt biltillverkarnas konstruktionsavdelningar börjat utveckla stötfångare fö r 1972 års m odeller i enlighet m ed förslaget. Enligt bolagets m ening är det läm pligt a tt undersöka i vad m ån de am erikanska bestäm m elserna kan läggas till grund för svenska föreskrifter om stötfångare. Bolaget tillsty rk er d ärfö r förslagen i m otionen.

K L B e ck m an s T ry c k e rie r A B. 1971