Trafikutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad regional organisation av SJ jämte motioner

Nr 27

Trafikutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad regional organisation av SJ jämte motioner.

Propositionen

K ungl. M aj:t h a r i propositionen 1971: 147 u nder åberopande av u td rag av statsrådsprotokollet över kom m unikationsärenden fö r den 22 oktober 1971 föreslagit riksdagen att g odkänna en än d ra d regional organisation av SJ enligt vad i propositionen anförts.

I propositionen läggs fram förslag till ändringar i nuvarande regio­ n ala organisation av SJ. F örslaget innebär i viss m ån ett fullföljande av 1963 års om organisation.

N uv aran d e elva driftdistrikt och elva b andistrikt föreslås ersättas av å tta trafikdistrikt och lika m ånga bandistrikt. D e geografiska gränserna fö r trafik- och bandistrikten förutsättes sam m anfalla. Till skillnad m ot tidigare föreslås gränserna fö r de nya distrikten vara i huvudsak länsanpassade. M inskningen av an talet distrikt innebär att de nuvarande distriktsexpeditionem a i Växjö, Borås och U m eå dras in.

D e f. n. till driftdistrikten höran d e d riftverkstädem a och de till m a­ skinavdelningen hörande huvudverkstäderna föreslås sam m anförda i sex verkstadsregioner u nder m askinavdelningen. I fråga om förrådsverksam heten föreslås viss organisatorisk om läggning.

D en nya organisationen avses börja genom föras fr. o. m . den 1 juli 1972.

Motionerna

I detta sam m anhang h a r u tsk o ttet behandlat

dels m otionen 1971: 1523 av h e rr Persson i H eden m . fl. (c, fp, m) vari hem ställts a tt riksdagen m åtte som sin m ening uttala a tt Borås b ö r bli huvudort för de trafik- och bandistrikt som o m fattar G öteborgs och Bohus, H allands, Ä lvsborgs och Skaraborgs län, eller - fö r den händelse riksdagen inte kan ansluta sig till nyssnäm nda k rav - att beslut i fråg a om ändrad organisation av SJ i vad avser trafik- och ban­ distrikten b ö r anstå till dess a tt resultatet av den regionala trafikplane­ ringen föreligger,

1 Riksdagen 1971. 15 sami. N r 27

dels m otionen 1971: 1524 av h errar W inberg (m) och N o rdgren (m) vari hem ställts att riksdagen avslår propositionen,

dels m otionen 1971: 1545 av h err G ustavsson i Alvesta m . fl. (c, fp, m) vari hem ställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t m åtte an­ hålla om dels ytterligare utredningar avseende statens järnvägars trafikoch bandistriktsorganisation i syfte att lokalisera expeditioner till V äxjö fö r distrikt om fattande Jönköpings, K ronobergs, K alm ar och Blekinge län, dels utredning i syfte a tt åstadkom m a rationalisering av statens järnvägars centrala förvaltning,

dels m otionen 1971: 1546 av h e rr H am m arb erg m . fl. (s) vari hem ­ ställts att riksdagen som sin m ening ger till känna 1. att V ästm anlands län bö r tillhöra Stockholm s trafik - resp. b andistrikt sam t 2. att den åkande m askintjänsten organiseras i enlighet m ed vad i m otionen anförts,

dels m otionen 1971: 1547 av h e rr M agnusson i K ristineham n m. fl. (vpk, s, c, fp, m) vari hem ställts att riksdagen beslutar att en om pröv­ ning skall ske av den i propositionen föreslagna distriktsindelningen och att då även ett i m otionen fram ställt krav om V ärm lands läns över­ fö ran d e till G öteborgsdistriktet b ö r prövas,

dels m otionen 1971: 1548 av h e rr M agnusson i K ristineham n m. fl. (vpk) vari föreslagits att riksdagen beslutar avslå det i propositionen fram lagda förslaget till om organisation av SJ sam t att riksdagen hem ­ ställer om att en ny utredning snarast tillsättes m ed beaktande av vad i m otionen anförts,

dels m otionen 1971: 1549 av h e rra r N ilsson i Agnäs (m) och N o rd ­ gren (m) vari hem ställts att riksdagen m åtte avslå i propositionen fra m ­ fö rd a förslag om indragning av SJ:s U m eådistrikt,

dels m otionen 1971: 1550 av h e rra r N ilsson i T v ärålu n d (c) och G ustafsson i Byske (c) vari hem ställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t m åtte uttala att beslut angående SJ:s regionala organisation m å uppskjutas i avvaktan på resultatet av den pågående regionala trafik ­ planeringen sam t att det skall ytterligare utredas på vilket sätt SJ:s o r­ ganisation b ö r utform as fö r a tt stödja den regionalpolitiska m ålsättning­ en,

dels m otionen 1971:1551 av h e rr N ygren m. fl. (s) vari hem ställts a tt riksdagen i avvaktan på resultatet av den regionala trafikplanering, som kom m unikationsdepartem entet uppdragit till länsstyrelserna att u t­ fö ra före den 1 oktober 1974, u tta la r sig fö r ett uppskov m ed ställnings­ tagandet till de i propositionen föreslagna indragningarna av drifts- och b andistriktsenhetem a i Växjö, Borås och U m eå,

dels m otionen 1971: 1552 av h e rr Olsson i Sundsvall (c) vari hem ­

ställts att riksdagen m åtte i skrivelse till K ungl. M aj:t u tta la a tt SJ:s to ta la verksam het inom A nge k om m un ej få r m inskas i sam band m ed om organisationen av SJ:s regionala verksam het och a tt frågan oai en u tökning av SJ:s verksam het inom A nge kom m un b ö r prövas,

dels m otionen 1971: 1553 av h e rr Stadling (s) vari hem ställts att enligt den gam la planen distrikt å tta och nio sam m anslås till ett di­ strikt, alternativt att de gam la gränserna bibehålles, sam t a tt den verkstadsregion som enligt förslaget skall flyttas till ö ste rsu n d bibehålles i A nge,

dels m otionen 1 9 7 1 :1 5 5 4 av h e rra r A ngström (fp) och Larsson i U m eå (fp) vari hem ställts a tt riksdagen m åtte avslå propositionen i vad den avser en indragning av U m eådistrikten och att ny utredning göres m ed sikte på en effektivisering och b ättre näringslivsanpassning av U m eådistrikten och en rationalisering av SJ:s centrala förvaltning.

Utskottet

I propositionen erinras om den översyn av SJ:s organisation som före­ togs åren 1 9 61-1962 och - sedan frå g an underställts 1963 års riksdag - resulterade i en ny huvudorganisation fö r såväl den cen trala som den regionala adm inistrationen. E n betydande rationalisering h a r sedan suc­ cessivt ägt rum inom SJ och h a r f. ö. varit nödvändig fö r a tt m öta kost­ nadsutvecklingen och hävda SJ:s ställning p å transportm arknaden. I sam m anhanget fästes uppm ärksam heten p å den personalintensiva k arak­ tä re n hos SJ:s trafikservice som innebär a tt ca 75 % av d riftkostnaderna utgörs av personalkostnader. Sam tidigt som drift- och underhållspersonal genom den tekniska utvecklingen och rationaliseringsarbetet sam t fö r­ änd rin g ar i trafiken kunnat reduceras i betydande u tsträckn ng på lokal nivå h ar en m otsvarande utveckling inte ägt rum inom drift- och bandistriktens regionala organ. D essa sägs i dagens läge vara to ta lt sett klart överdim ensionerade. Rationaliseringen p å fältet m åste enligt proposit onen h är följas upp av en m otsvarande nödvändig organisatorisk an ­ passning och rationalisering av de adm inistrativa funktionerna.

A v särskilt värde anges vara a tt m an genom begränsningar av antalet distrikt och genom en i anslutning därtill åstadkom m en utjäm ning av de nya distriktens ansvarsom råden få r en p å en gång m era balanserad och m era kvalificerad bevakn ng av trafikutvecklingen, den kom m er­ siella verksam heten och banunderhållstjänsten i olika d elar av landet. P å sam m a sätt som den nya organisationen bygger p å en ytterligare delegering av ansvar och befogenheter till den lokala nivån blir också en vidare delegering möjlig frå n centralförvaltningen till distriktsexpedito n e rn a .

1* Riksdagen 1971. 15 sami. N r 27

M o t bakgrund bl. a. h ära v och p å grundval av en inom SJ verkställd organisationsundersökning föreslås i propositionen att nuvarande elva driftd istrik t o .h elva bandistrikt ersätts av å tta trafikdistrikt och lika m ånga bandistrikt. D e geografiska gränserna för trafik- och band.strik­ te n förutsättes sam m anfalla. Till skillnad m ot tidigare föreslås gränserna fö r de nya distrikten vara i huvudsak länsanpassade. M inskningen av antalet distrikt innebär a tt de n u varande distriktsexpeditionerna i Växjö, B orås och U m eå dras in.

U tsk o ttet h a r vid sin prövning av departem entschefens förslag funnit stark a skäl i och fö r sig tala fö r en om organisation. D et ä r sålunda av sto r vikt att de organisatoriska förändringar av d striktsorganisationen vidtas som genom den tekniska utvecklingen och trafikens förändringar i skilda hänseenden blivit m er eller m indre nödvändiga. A tt så sker fra m stå r inte m inst u r företagsekonom iska synpunkter som angeläget.

D e i proposit o nen n u fram lagda förslagen grundas, som tidigare näm nts, p å en u tredning som verkställts av en särskild organisationsgrupp inom SJ. V id rem issbehandlingen av frågan har dock frå n olika rem issinstansers sida åtskillig kritik riktats m ot förslagen.

S ålunda anser riksrevisionsverket att uppbyggnaden av SJ:s regionala organisation ä r av stor betydelse inte en b a rt fö r SJ utan även för statliga och kom m unala m yndigheter sam t näringslivet. Ä ndringar av distriktsindelningen m åste dessutom ses i ett relativt långsiktigt perspektiv.

SJ h a r enligt verket inte läm nat någon n ärm a re m otivering till den föreslagna distriktsindelningen. Riksrevisionsverket anser sig d ärfö r inte h a någon m öjlighet att bedöm a förslagets ändam ålsenlighet. Beslut om ny distriktsindelning bö r inte fattas fö rrän SJ u trett denna fråga ytter­ ligare. E nligt verkets m en ng bö r SJ därvid p rö v a om inte en b ättre anknytning till näringsgeografiska o m råden k unde ernås o m antalet d istrikt reducerades m er än vad SJ föreslagit.

E nligt statskontorets uppfattning bö r en organisationsöversyn grundas på noggranna analyser av olika intressenters krav på verksam heten. P ersonalgrupperna är att b etrakta som en typ av intressenter. A ndra är i SJ:s fall resenärer, befraktare, leverantörer, statsm akterna, de delar av d en centrala statsförvaltningen som bevakar lokaliseringsfrågor, närings­ politiska frågor, ham nfrågor, vägfrågor, m iljöfrågor m. fl. sam t län och k om m uner. T illsam m ans fo rm a r dessa intressenters krav SJ:s miljö. Ä m betsverket fin n er det i och för sig rim ligt m ot bakgrund av SJ:s m ål­ sättning a tt distriktsindelningen huvudsakligen m otiveras u tifrån strikt företagsekonom iska utgångspunkter. I vissa situationer k an em ellertid en åtgärd som te r sig företagsekonom iskt rationell u r m yndighetens syn­ p u n k t m edföra ogynnsam m a externa, sociala eller sam hällsekonom iska konsekvenser. N ä r det gäller en ny distriktsindeln ng för SJ är det enligt äm betsverket önskvärt att statsm akternas ställningstagande underlättas

genom en noggrann genom gång av såväl företagsekonom iska som sam ­ hällsekonom iska konsekvenser av olika alternativ.

S tatskontoret finner det inte osannolikt a tt en distriktindragning k an få en betydande regionalpolitisk effekt dels genom a tt an talet arb e ts­ tillfällen m inskar, dels genom a tt den allm änna transportservicen m ins­ k a r - något som beaktas av företagen vid nylokalisering. E n ny region­ indelning fö r SJ:s organisation bö r således enligt äm betsverket föregås av en n ärm a re utredning om de lokaliseringspolitiska aspekterna av olika organisationsalternativ, så a tt statsm akterna i sista h an d kan göra en rim lig avvägning m ellan företagsekonom iska effektivitetskrav och regio­ nalpolitiska strävanden.

K om m erskollegium fra m h åller att d et självfallet ä r e tt frå n allm än synpunkt angeläget intresse att SJ:s organisation i olika avseenden fo rt­ löpande anpassas till fö rä n d rin g arn a p å tran sp o rtm ark n ad en och den tekniska utvecklingen så a tt den ej b lir en belastning u ta n en positiv fak to r i strävandena a tt häv d a SJ:s ställning som transportföretag. I vad m å n de föreslagna rationaliseringsåtgärderna kan kom m a att bidraga härtill är, enligt kollegiets m ening, svårt att bedöm a p å grundval av det m aterial som redovisats. S ålunda saknas preciserade m otiveringar fö r förslagen. Ej heller återfinns någon m er ingående lönsam hetsbedöm ning och analys av de konsekvenser förslagen k an få fö r SJ:s o lika intresse­ grupper.

Kolleg e t håller i och fö r sig fö r troligt a tt den föro rd ad e reduceringen av an talet distrikt p å sikt k an k o m m a att m edföra rationaliseringsvinster fö r SJ:s del. H u ru v id a vinsterna blir av sådan storleksordning som SJ b e rä k n ar anses därem ot tveksam t.

U p p en b a rt anses sålunda v ara a tt en om organisation av angivet slag fö rsv å ra r upprätthållandet av en effektiv m arknadsbevakning sam tidigt som reform en kan kom m a a tt m edföra ej obetydliga n ackdelar fö r de av SJ:s godstransportkunder, vilka härigenom få r längre avstånd till närm aste distriktshuvudort.

O ckså från en rad an d ra rem issinstanser h a r kritik i olika hänseenden rik tats m ot utredningen liksom i de i anslutning till propositionen väckta m otionerna. U tskottet få r i anledn ng av de synpunkter och yrkanden som fram fö rts i dessa fö r egen del an fö ra följande.

Ä ven enligt utskottets u ppfattning fö reter det fram lagda organisationsförslaget - m ed de av departem entschefen vidtagna än dringarna - stora brister. U tskottet m otsätter sig dock inte en ändring av distriktsindelningen. B eträffande de olika distriktens storlek och avgränsn ng sam t valet av huvu d o rter bö r em ellertid ytterligare utredning och övervägan­ den kom m a till stånd. E nligt utskottets uppfattning h a r näm ligen de näringsgeografiska och regionalpolitiska fö rhållandena i landets olika delar inte tillräckl gt beaktats. D etsam m a synes i viss utsträckning gälla trafik strö m m am a s riktning och styrka inom de olika distrikten. I anslut­

ning härtill m å f. ö. erinras om den regionala trafikplanering som Kungl. M ajit uppdragit åt länsstyrelserna att genom föra fram till 1974 och som i vissa avseenden torde vara av betydelse i sam m anhanget. V idare m å erin ras om a tt riksdagen red an i sam band m ed 1963 års organisationsbeslut uttalade tveksam het rö ra n d e läm pligheten av att som då skedde — dela upp distriktschefsfunktionerna på två sidoordnade chefsbefattningar. F rå g an om en ändring härvidlag - innebärande en återgång till det gam la system et m ed en chefsbefattning - h a r u n d er utredningsarbetets gång och även d ärefter aktualiserats frå n personalhåll sam t synes b ö ra uppm ärksam m as i sam band m ed en blivande om orga­ nisation. Ä ven u r företagsdem okratiska synpunkter kan invändningar resas m ot förslaget - inte m inst u r den synpunkten a tt behovet av de anställdas insyn och m edinflytande bort m er beaktas. D etsam m a gäller de personal­ politiska och personalvårdande frågorna, d ä r frå n bl. a. personalorga­ nisationernas sida betonats a tt större hänsyn m åste tas till närm ast be­ rö rd a personalgruppers berättigade intressen i sam band m ed om flytt­ n ingar och än d rad e förutsättningar i befordringshänseenden m. m. M ot bakgrund bl. a. av det an fö rd a finner utskottet de n u fram lagda förslagen inte b ö ra läggas till grund för ett beslut i frågan. Y tterligare u tredning b ö r ske i syfte a tt skapa ett b ättre underlag för bedöm ningen av o lika på organisationsfrågan inverkande fak to rer. D et fo rtsatta u tred ­ ningsarbetet bö r ske i sam råd m ed representanter fö r bl. a. näringslivet o ch vederbörande personalorganisationer sam t u n d e r m edverkan exem ­ pelvis av personer m ed erfarenhet frå n regionalpolitiska bedöm ningar. U tredningsarbetet b ö r vidare bedrivas med skyndsam het. E tt nytt organisationsförslag i anledning härav b ö r sedan föreläggas riksdagen. F rå n flera rem issinstansers sida h a r fram hållits att redan inom den nuvarande organisationens ram en betydande rationalisering och perso­ nalm inskning b ör k u n n a ske. E nligt vad utskottet erfarit h a r dock en inte oväsentlig rationalisering ägt rum på det lokala och regionala pla­ net. U tskottet h a r vidare bibringats uppfattningen att en ytterligare sådan k an genom föras och vill jäm väl erin ra om d e t o m fattande utredningsoch undersökningsarbete i d etta syfte som sedan någon tid pågått b eträ f­ fan d e centralförvaltningen. F ö r sin del vill u tsk o ttet u n derstryka vikten av a tt d etta arbete bedrives m ed k ra ft och - i den m ån så inte redan skett - utsträcks a tt o m fatta alla nivåer inom såväl centralfö rv altn :ngen som de regionala och lokala förvaltningarna. H ä ra v föranledda åtgärder to rd e i stor utsträckning k unna vidtas inom ram en för verksledningens egna befogenheter. Ä ven härvidlag b ö r regionalpolitiska synpunkter b eaktas och utskottet vill i sam m anhanget erin ra om de i d etta h än ­ seende m otionsledes fram fö rd a synpunkterna b eträffande SJ:s organisa­ tio n i A ngeom rådet. Skälig hänsyn m åste vidare - också i sam band m ed såd an a åtg ärd er - ta s till personalens berättigade intressen i fråg a om

anställningstrygghet och avlöningsförm åner sam t sociala villkor m . m. U tskottet fö ru tsätter att så sker.

G enom utskottets sålunda intagna ståndpunkt synes m otionärernas syften i väsentliga delar tillgodosedda.

U n d e r hänvisning till det an fö rd a hem ställer utsk o ttet

a tt riksdagen m ed avslag å propositionen 1971: 147 och i anled­

ning av m otionerna 1971: 1523 och 1971: 1524 sam t

1971: 1545-1971: 1554 i skrivelse till K ungl. M aj:t begär

ytterligare utredning och nytt förslag angående regional orga­

nisation av SJ.

Stockholm den 7 decem ber 1971

P å trafikutskottets vägnar

SV EN G U ST A FS O N

Närvarande: h errar G ustafson i G öteborg (fp), M ellqvist (s), D ahlgren (c), Lindahl (s), Lothigius (m), H jorth (s), Persson i H eden (c), Hugosson (s)*, Sellgren (fp), Rosqvist (s), Lindberg (s), H åkansson (c), M agnusson i K ristineham n (vpk), K arlsson i M alung (s)* och K om stedt (m).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av h errar M ellqvist (s), Lindahl (s), H jo rth (s), H ugosson (s), Rosqvist (s), L indberg (s) och K arlsson i M alung (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som p å s. 4 b ö rja r m ed »U tskottet har» och p å s. 7 slutar m ed »delar tillgodosedda» b o rt h a följande lydelse:

»U tskottet kan för sin del ansluta sig till de av departem entschefen anförda synpunkterna p å behovet av en om organisation. D et ä r sålunda även enligt utskottets uppfattning angeläget att de organisatoriska för­ ändringar av distriktsorganisationen vidtas som bedöm s erforderliga för en ytterligare rationalisering och effektivisering av företagets verksam ­ het. A tt så sker torde f. ö. v ara nödvändigt för att SJ skall k u n n a på ett u r såväl företagsekonom iska som sam hällsekonom iska synpunkter rik­ tigt och ändam ålsenligt sätt fullgöra sina uppgifter enligt de av stats­ m ak tern a godtagna riktlinjerna fö r den statliga trafikpolitiken.

D e i propositionen fram lagda förslagen synes utsk o ttet väl ägnade a tt läggas t il grund fö r beslut i frågan. U tskottet k an följaktligen inte bi­ trä d a de i m otionerna 1971: 1524 och 1971: 1548 fra m fö rd a yrkandena om avslag å propositionen sam t det i sistnäm nda m otion fram ställda

yrk an d et om en n y utredning i frågan. L ikaså avstyrks y rk an d e t i m otionen 1971: 1550 att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t utta la r att beslut angående SJ:s reg onala organisation bö r uppskjutas i avvak­ ta n p å resultatet av den pågående reg onala trafikplaneringen sam t att ytterligare utredes p å vilket sätt SJ:s organisation bör utform as fö r att stödja den regionalpolitiska m ålsättningen.

I den m ån något sam band kan anses föreligga mellan den regionala trafikplaneringen och den föreslagna om organisationen stärker enligt utskottets uppfattning d etta sam band snarare skälen fö r en till länsgränserna k nuten om organisation i enl ghet m ed propositionens förslag. U tskottet kan vidare inte fin n a a tt om organisationen m otverkar den regionalpolitiska m ålsättningen.

M ed beaktande av olika inverkande fak to rer och då bl. a. betingel­ serna fö r en ändam ålsenlig geografisk avgränsning av distrikten finner departem entschefen en begränsning av antalet drift- och bandistrikt till åtta v ara väl avvägd. D riftdistriktens benäm ning föreslås i sam m an­ hanget ändras till trafikdistrikt och benäm ningen d r ftavdelning i konse­ kvens d ärm ed till trafikavdelning. Inom ram en fö r en länsanpassad distriktsorganisation fin n er departem entschefen vidare - m ed vissa av­ vikelser - a tt SJ:s k o n k reta förslag till geografisk avgränsning i stort sett innebär en rim lig avvägning som i önskvärd utsträckning b eaktar bl. a. de näringsgeografiska sam banden. I fråga om V äxjö- och B oråsdistrikten h a r han funnit avgörande skäl tala fö r den av SJ förordade lösningen, innebärande en uppdelning av berö rd a om råden på de nya G öteborgsresp. M alm ö- och N orrköpingsdistrikten. B eträffande V äxjödistrikten h a r därvid beaktats de av SJ påtalade förhållandena, näm ligen dels att Sm ålandslänens geografiska avgränsning gör dem m indre läm pliga som en regional enhet inom SJ, dels att o m råd et öster om V ättern, söder om Stockholm sregionen och n o rr om M alm öregionen ä r fö r litet fö r indel­ ning i tv å regioner och fö r stort o ch oenhetligt fö r a tt bilda endast en region. M ed hänsyn härtill och till praktisk-ekonom iska synpunkter har det befunnits läm pligast m ed en uppdelning av V äxjödistrikten på de nya M alm ö- och N orrköp'ngsdistrikten. H ärv id sägs böra beaktas att N orrköpingsdistrikten i sin nuvarande om fattning ä r trafikm ässigt allt­ för begränsat och a tt dess bibehållande fö ru tsätter en utvidgning. I fråga om de trafikm ässigt otillräckligt underbyggda Boråsdistrikten, anses en utvidgning m ed ytterligare delar av Sm åland av ol k a skäl vara m indre läm plig m edan för B oråsregionens del en anknytning till G öteborg fra m ­ står som i hög grad naturlig.

V ad avser de nuvarande U m eådistrikten, h a r departem entschefen u tifrån det förhållandet a tt nuvarande U m eådistrikt är trafikm ässigt alltför sm å fö r att k u n n a bestå - funnit övervägande näringsgeografiska, regionalpol tiska och sam hällsplaneringsm ässiga skäl tala för en anknyt­ ning till N o rrb o tten s län. Behovet hos näringslivet/transportörerna i

V ästerbotten av goda k o n tak ter m ed SJ anses väl k u n n a tillgodoses inom ram en fö r ett sålunda utvidgat distrikt, i vilket h u vudorten blir Luleå.

U tskottet har vid sin prövning av dessa frågor funnit sig k unna an­ sluta sig 1 11 departem entschefens förslag. H ärav följer a tt utskottet av­ styrker yrkandet i m otionen 1971: 1551 att riksdagen - i avvaktan på resultatet av den regionala trafikplanering som kom m unikationi departe­ m entet uppdragit åt länsstyrelserna att utfö ra före den 1 oktober 1974 - u tta la r sig fö r ett uppskov m ed ställningstagandet till de föreslagna indragningarna av drifts- och bandistriktsenheterna i V äxjö, B orås och U m eå. E tt b fall till d etta yrkande torde i realiteten innebära ett avslag p å propositionen.

A v utskottets ställningstagande följer vidare att y rkandet i m otionen 1971: 1523 att Borås b ö r bli huvudort för de trafik- och bandistrikt som o m fattar G öteborg och Bohus, H allands, Älvsborgs och Skaraborgs län avstyrks - liksom det alternativa yrkandet att beslut i fråga om ändrad organisation av SJ vad avser trafik- och bandistrikten bö r anstå till dess a tt resultatet av den regionala tra f kplaneringen föreligger. Såsom i det föregående näm nts to rd e Boråsdistrikten näm ligen v ara trafikm ässigt otillräckligt underbyggda, v arfö r en anknytning till G öteborg fram står som naturlig - främ st då med hänsyn tagen till dess inom det nya om ­ råd et dom inerande trafik.

V idare avstyrks y rkandet i m otionen 1971: 1545 att riksdagen m åtte anhålla om dels ytterligare utred n n gar avseende statens järnvägars trafikoch bandistriktsorganisation i syfte att lokalisera expeditioner till Växjö fö r distrikt om fattande Jönköpings, K ronobergs, K alm ar och Blekinge län.

I sam m a motion h a r yrkats utredning i syfte att åstadkom m a ratio ­ nalisering av statens järnvägars centrala förvaltning. E tt yrkande av sam m a innebörd återfinns i m otionen 1971: 1554. U tskottet vill i anled­ ning härav fram hålla att ett o m fattande undersöknings- och utrednings­ arbete i dessa frågor redan pågår, varfö r någon särskild fram ställning i äm net från riksdagens s:da ej to rd e vara erforderlig. D et bör dock i anslutning härtill fram hållas att rationalisering av centralförvaltningen - om den skall få någon verklig effekt - fö ru tsätter en om organisation på regional nivå. D ärest den nu föreslagna om organisationen inte kom ­ m er till stånd torde f. ö. sto r risk föreligga att rationaliseringsarbetet för företaget i dess helhet avsevärt försvåras eller försenas.

Likaledes avstyrks y rkandena i m otionerna 1971: 1549 och 1971: 1554 att riksdagen avslår förslaget om indragning av SJ:s U m eådistrikt liksom förslaget i sistnäm nda m otion a tt ny utredning göres med sikte på en effektivisering och b ättre näringslivsanpassning av U m eådistrikten.

I anslutning till sina överväganden beträffande den nya distriktsindelningen h a r departem entschefen e rin rat om att delegationen för lokali­ sering av statlig verksam het f. n. överväger de m öjligheter som finns att

från Stockholm utlokalisera ytterligare statliga verksam heter sam t fö r­ klarat det vara naturligt att de o rter d är distriktsexped tioner nu föreslås bli indragna - U m eå, B orås och V äxjö - om fattas av delegationens över­ väganden. U tskottet vill fö r sin del understryka angelägenheten av att så sker. U tskottet avstyrker vidare y rkandet i m otionen 1971: 1553 att distrik­ ten 8 och 9 sam m anslås till ett distrikt alternativt a tt de gam la gränserna bibehålles. I fråga om V ästm anland konstateras i propositionen att de delar av länet som nu ingår i S tockholm sdistrikten h a r ett näringsgeografiskt sam band m ed de om råden som ingår i de nya ö reb ro d istrik ten , vilka förutom N ärk e och V ästm anland o m fattar V ärm land. M ed hänsyn tagen dels till önskvärdheten av en länsanpassning, dels till angelägenheten frå n adm inistrativa och praktiska synpunkter av en begränsning av Stockholm sdistrikten h a r departem entschefen ansett vägande skäl tala fö r SJ:s lösning i denna del. Även utskottet h ar funnit sig k unna ansluta sig härtill, varav följer a tt yrkandet i m otionen 1971: 1546 a tt V ästm anlands län skall tillhöra S tockholm sdistrikten avstyrks. Likaså avstyrks yrkandet i m otionen 1971: 1547 att en o m prövn;ng skall ske av den i propositionen föreslagna distriktsindelningen o :h att d å också frågan om V ärm lands läns överförande till G öteborgsdistrikten prövas. I propositionen erinras vidare om a tt SJ i sitt organisat onsförslag föreslagit en om organisation av m askintjänsten med dess uppgifter i fråg a om konstruktion, reparation och underhåll av spårbunden ru l­ lande m ateriel. F örslaget innebär att de till de n u varande driftdistrikten kn u tn a driftv erk städ em a vid vagn- och lokstationerna med deras på serviceunderhåll inriktade verksam het sam m anförs m ed de u nder chefen fö r m askinavdelningen sorterande, industriellt arbetande huvudverkstä­ dern a med tillhörande lokala enheter. I den nya organisationen föreslås drift- och huvudverkstäderna sam m anförda i sex verkstadsreg o n er lydande u nder chefen fö r m askinavdelningen - m ed h u vudorter i an ­ slutning till huvudverkstäderna i M alm ö, G öteborg, ö re b ro , Tillberga, ö ste rsu n d och N otviken. D en nuvarande huvudverkstaden i Åmål fö re­ slås - u ta n fö rän d rin g ar i övrigt - organisatoriskt inpassad i G öteborgs­ regionen. D epartem entschefen h a r ansett sig k u n n a t :llstyrka den sålunda före­ slagna om organisationen, som förklaras utgöra en godtagbar lösning av de problem i fråga om m askintjänsten, som kvarstått efter 1963 års om organisation. O m organisationen beräknas på några års sikt möjlig­ göra betydande rationaliserings- och effektivitetsvinster bl. a. i form av m inskn:ng av personalbehovet avseende såväl adm inistrativ som verkstadspersonal.

U tskottet tillstyrker även i nu berö rd a delar ett genom förande av departem entschefens förslag. I konsekvens härm ed avstyrks yrkandet i m otionen 1971: 1553 att den verkstadsregion som enligt förslaget skall flyttas till ö ste rsu n d bibehålls i Å nge. I sam m anhanget vill utskottet dock erinra om att den nuvarande driftverkstaden i Ånge kom m er att behållas därstädes sam t att dess arbetsuppgifter kvantitativt inte torde påverkas av att ad m in istra to n e n s centrum förläggs till Ö stersund. I stället ö k ar enligt förslaget fö rutsättningarna att till driftverkstäder föra över arbete som i dag utförs på huvudverkstäder. Ej heller finner sig utskottet k unna tillstyrka a tt riksdagen, såsom i m otionen 1971: 1552 yrkats, i särskild skrivelse till K ungl. M aj:t u tta la r att SJ:s totala verk­ sam het inom Ånge kom m un ej få r m inskas i sam band med o m o rg a n sa tionen av SJ:s regionala verksam het sam t att frågan om utökning av SJ:s verksam het inom Å nge kom m un bö r prövas.

U tskottet anser sig vidare inte k unna tillstyrka y rkandet i m otionen 1971: 1546 att den åkande m askintjänsten organiseras i enlighet med m otionärernas förslag. U tskottet fö ru tsätter dock att frågan härom ytter­ ligare prövas med beaktande av vad Landsorganisationen och Stats­ anställdas förbund i sina rem issyttranden anfört.

D en ekonom iska vinsten av om organisationen, som även innebär en viss om läggning av förrådsverksam heten, beräknas i propositionen att efter genom förandet uppgå till ca 25 milj. kr. p e r år i 1970 års pris- och löneläge. V ärdet av o m o rg an isato n e n anses em ellertid ha vidare aspek­ te r med hänsyn till de gynnsam m a effekter som allm änt följer m ed att förutsättningar skapas fö r en m era funktionell uppdelning av uppgifterna, fö r en ökad delegering av ansvar och befogenheter från central till regio­ nal och från regional till lokal nivå sam t för en effektivare regional adm inistrativ betjäning av landets olika delar i fråga om trafikplanering, kom m ersiell bevakning och underhållsplanering.

I propositionen föreslås slutligen att den nya ordningen b ö rja r genom ­ föras den 1 juli 1972. P lanerings- och genom förandeperiodens längd anges i första hand bli beroende av m öjligheterna att på ett smidigt och hänsynsfullt sätt lösa de personalproblem som följer med om organisa­ tionen. U tskottet vill i anslutning härtill understryka departem entsche­ fens uttalande att om läggningen bör genom föras med sto r hänsyn tagen till den berörda personalens önskem ål om eventuellt nya placerings­ orter. I viss utsträckning anses personal kom m a att kunna överföras till de kvarvarande huvudorterna i anslutning till in träffade och uppkom ­ m ande vakanser. H äru tö v e r sägs den berörda personalen k u n n a erbjudas placering vid i huvudsak de lokala förvaltningsorganen på ett stort antal o rter över hela landet, d ä r SJ bedöm er utsikterna goda för en fram tid a expansion av verksam heten.

D e verkningar som organisationsförändringarna k a n kom m a att m ed­ fö ra fö r personalen m åste sålunda enligt utskottets u ppfattning lösas

m ed beaktande av de anställdas önskem ål och situation sam t behov av inform ation och insyn i företaget.»

dels utskottets hem ställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen m ed avslag å m otionerna 1971: 1523 och

1971: 1524 sam t 1971: 1545-1971: 1554 godkänner de rik t­

linjer fö r än d ra d regional organisation av SJ som av departe­

m entschefen i statsrådsprotokollet förordats.»

ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1971 712250