Betänkande

Trafikutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående transportstöd vid viss linjesjöfart från Gotland jämte motioner

Beteckning: Bet. 1971:TU28
Typ: Betänkande
Datum: 1971-12-03

Nr 28

Trafikutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående transportstöd vid viss linjesjöfart från Gotland jämte motioner.

Propositionen

Kungl. M aj:t har i propositionen 1971: 154 under åberopande av ut drag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 29 oktober 1971 föreslagit riksdagen att dels godkänna riktlinjer för ett transportstöd till G otland enligt vad i propositionen anförts, dels till Transportstöd för G otland för budgetåret 1971/72 under sjätte huvud titeln anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kr.

F ö r att skapa gynnsammare betingelser för den näringsgeografiska utveckling som Gotlands inlemmande i stödområdet syftar till föreslås i propositionen ett fraktstöd avseende de utgående godstransporterna i Gotlandsbolagets färjetrafik med fastlandet. Godstaxan (längdmetertaxan för godsfordon) avses reduceras med 50 % . F ö r att gynna turismen och förbilliga den gotländska allmänhetens fastlandsresor föreslås vidare en statlig insats, som i förening med visst företagsekonomiskt utrymme inom Gotlandsbolaget medger en reduce ring av bolagets personbilstaxa med 25 °/o. Årskostnaden fö r det angivna stödet, som avses utgå fr. o. m. den 1 februari 1972, har beräknats till sammanlagt 2,1 milj. kr.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels den vid början av årets riksdag väckta motionen 1971:408 av herrar Schött (m) och Kronm ark (m) vari yrkats att riksdagen i skri velse till Kungl. M ajit måtte hemställa att Kungl. M ajit förelägger riksdagen förslag om särskilt stöd till sjötransporter till och från G ot land och att Kungl. M ajit vidtager åtgärder för att sänka kostnaderna för flyg till och från Gotland,

dels den likaledes vid början av årets riksdag väckta motionen 1971: 497 av herr Gustafsson i Stenkyrka (c) vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M ajit begär att de statliga avgifter som belastar Gotlandsflyget slopas,

dels motionen 1971: 1588 av herr Gustafsson i Stenkyrka m. fl. (c, s, fp, m) vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till 1 Riksdagen 1971.15 sami. Nr 28

Kungl. M aj:t 1. som sin mening uttala att nedsättning av godstaxan (längdmetertaxan för godsfordon) för utgående transporter må utgöra 6 5 % , 2. anhålla om att Kungl. M aj:t på tilläggsstat begär medel för av bifall till yrkandet under punkten 1 föranledda kostnader, 3. anhålla om skyndsam utredning och förslag beträffande frågan om nedsättning av godstaxan för ingående transporter på i motionen anförda grunder, 4. som sin mening uttala att statsbidrag till Visby ham n må utgå med 95 % av utbyggnadskostnaderna, 5. som sin mening uttala att samråd skall komma till stånd under den treåriga försöksperioden mellan G ot lands kommun och kommunikationsdepartementet angående den slut liga lösningen av Gotlands trafikfrågor och att form erna för detta sam råd skyndsamt fastställes, dels motionen 1971: 1589 av herr Hallgren m. fl. (vpk) vari föreslagits att riksdagen i skrivelse till regeringen begär förslag om förstatligande av Gotlandsbolaget och AB Sjölinjer,

dels motionen 1971: 1590 av herr Ham rin m. fl. (fp) vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t begär skyndsam utredning och förslag om ytterligare åtgärder i syfte att skapa likställighet mellan Gotland och fastlandet i fråga om kostnader för transport av gods, for don och passagerare,

dels motionen 1971: 1591 av herrar Persson i Heden (c) och Polstam (c) vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. M aj:t dels som sin mening uttala att det statliga stödet till gotlandstrafiken efter den treåriga försöksperioden skall grundas på den s. k. vägprincipen inne bärande att staten svarar för merkostnader förorsakade av transport över vattnet jäm fört med transportkostnaderna på allmän väg, dels an hålla om utredning och förslag till riksdagen i god tid före försökspe riodens utgång angående stödsystem grundat på nämnda princip, dels motionen 1971: 1592 av herr Schött m. fl. (m) vari yrkats att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. M aj:t hemställa att förslag förelägges riksdagen om att fraktstödet skall om fatta jämväl lastbilstrans porter enligt likartade regler som gäller inom andra delar av stödområdet och att fraktstödet vidgas till att omfatta även transporter till Gotland enligt i motionen angivna grunder och att åtgärder vidtas för att ned bringa flygpriserna mellan Gotland och fastlandet.

Utskottet

I den av 1970 års riksdag godtagna propositionen 1970: 175 — om lag om linjesjöfart på G otland — erinrades om de speciella näringsgeografiska och andra förhållanden som påverkar utformningen och om fattningen av transporterna mellan Gotland och övriga delar av landet.

D et konstaterades därvid att m ed Gotlands läge följer dess starka be roende av sjötransporter och att detta i särskild grad gäller godstrafiken. I fråga om persontrafiken konstaterades att flyget i allt större utsträck ning tagit över de fasta, över hela året fördelade persontransporterna, medan beträffande turistresorna transporterna med båt alltjämt domi nerar. Mot bakgrund av bl. a. näm nda förhållanden och i syfte att skapa garantier för en tillfredsställande transportförsörjning för Gotland till lägsta möjliga kostnader föreslogs i propositionen en lag, enligt vilken linjesjöfart mellan Gotland och svensk ham n utanför G otland skall få bedrivas endast efter tillstånd av Kungl. M aj:t. I lagen anges de när m are förutsättningarna för att tillstånd skall lämnas. Taxor och tu r planer skall fastställas av Kungl. M aj:t eller myndighet som Kungl. M aj:t bestämmer. Även i övrigt kan bestämmas särskilda villkor. Sedan lagen antagits av riksdagen har trafiktillstånd meddelats Gotlandsbolaget att bedriva sjöfart för gods- och personbefordran mellan Gotland och svenska ham nar utanför Gotland. Vidare har AB Sjölinjer lämnats tillstånd att bedriva sjöfart för styckegodsbefordran i regel bunden trafik mellan G otland och Stockholm. Genom särskilda beslut har turplaner och taxor fastställts för de båda bolagen att gälla t. o. m. den 31 januari 1972.

I den förut näm nda propositionen uttalade departementschefen också sin avsikt att senare återkomma till frågan om den ekonomiska insats som ställts i utsikt i syfte att reducera fraktkostnaderna i den reguljära trafiken mellan G otland och fastlandet. Sedan frågan om ett sådant transportstöd behandlats inom kommunikationsdepartementet har för slag i ämnet lagts fram i propositionen 1971: 154. U tskottet finner det tillfredsställande att så skett. Förslaget torde till väsentlig del också innebära ett tillgodoseende av yrkandet i den vid början av årets riksdag väckta motionen 1971:408 att riksdagen föreläggs förslag om särskilt stöd till sjötransporter till och från Gotland. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida i anledning av detta motionsyrkande synes sålunda inte vara påkallad. Beträffande förslagets olika delar jämte de i ämnet i övrigt väckta motionerna får utskottet anföra följande. Det föreslagna fraktstödet anses böra knytas till den reguljära färjetrafiken. Med en sådan utgångspunkt gäller det enligt departements chefen att utform a stödet på ett sådant sätt att det bäst främ jar G ot lands regionala och näringspolitiska utveckling. Vid sina överväganden huruvida fraktstödet skall avse både in- och utgående färjetransporter eller om det bör koncentreras till de utgående transporterna och där vid kunna ges ett relativt sett ökat djup har han funnit avgörande skäl tala för det senare alternativet. I fråga om dessa transporter anses vägande skäl tala för att genom

lt Riksdagen 1971.15 sami. N r 28

ett fraktstöd minska de kostnadsmässiga olägenheter för det gotländska näringslivet som följer med Gotlands läge och med de därav betingade merkostnaderna i samband med färjeöverfarten. Därmed förklaras också gynnsammare betingelser kunna skapas för den näringspolitiska utveckling som Gotlands inlemmande i stödområdet syftar till. I fråga om utformningen av transportstödet gäller att de utgående transporter na till helt övervägande del avser på G otland producerade jordbruksoch livsmedelsprodukter samt mera bearbetade produkter från i första hand verkstadsindustrin. Allm änt gäller att det är fråga om varor som det från regionalpolitisk synpunkt är angeläget att stödja. Vid en jäm förelse med det norrländska transportstödet konstateras också att det till allra största delen är varor som faller inom detta. Detsamma gäller de speciella godsslag som f. n. går i tram pfart men som vid ett frakt stöd inom ramen för färjetrafiken kan tänkas på kortare eller längre sikt gå över till biltransporter. Med den angivna strukturen på det utgående godset krävs enligt departementschefen inte den selektiva stödform som man i Norrlandssammanhang arbetar med, utan en generell lösning innefattande hela det färjetransporterade godset kan väljas. I ett sådant generellt arrange mang anses ligga väsentliga administrativa fördelar. Bl. a. kan man därigenom bygga in fraktstödet direkt i Gotlandsbolagets taxa. En sådan ordning — som bygger på att det anslag som anvisas för frakt stöd utbetalas till Gotlandsbolaget för att möjliggöra en däremot svarande reducering av taxan — förklaras vara möjlig genom den kontroll i taxehänseende och den insyn i bolaget som lagen om linje sjöfart på G otland medger. I anledning av förslaget h ar i motionen 1971: 1588 begärts skynd sam utredning och förslag beträffande frågan om nedsättning av gods taxan för vissa ingående transporter på de i motionen anförda grun derna. Vidare h ar i motionen 1971: 1592 begärts att riksdagen hos Kungl. M aj:t hemställer att fraktstödet vidgas till att om fatta även vissa transporter till Gotland. U tskottet har för sin del funnit sig kunna godta departementsche fens förslag i dessa delar och avstyrker därför — och under hän visning till vad i det föregående anförts rörande stödets utformning m. m. — näm nda motionsyrkanden. Av förut anförda skäl avstyrker utskottet vidare det i motionen 1971: 1589 fram ställda yrkandet att riksdagen hos regeringen begär förslag om förstatligande av Gotlandsbolaget och A B Sjölinjer.

Vid avvägningen av fraktstödet säger sig departementschefen ha velat ge det ett sådant djup att marknadsförutsättningarna för det gotländska näringslivet påtagligt förbättras och avsättningen av got ländska produkter i motsvarande mån stimuleras. H an h ar därvid

stannat för att föreslå en nedsättning av godstaxan (längdmetertaxan för godsfordon) för de utgående transporterna m ed 50 %> fr. o. m. den 1 februari 1972. D ärm ed följer att fraktavgiften per längdmeter vad avser sträckan Gotland—Nynäshamn kan minskas från 39 till 20 kr. samt beträffande sträckan Gotland— Oskarshamn/Västervik från 32 till 16 kr. Denna reducering av färjetaxan innebär utslagen på olika totala transportlängder — under antagande av fordonslaster om 5— 15 ton — att frakten på exempelvis sträckorna Visby— Stockholm, Visby— Göteborg och Visby—Norrköping sänks med 15—25 % . Utskottet har även i nu berörda delar funnit sig kunna godta de partementschefens förslag. H ärav följer att utskottet avstyrker yrkan det i motionen 1971: 1588 att riksdagen hos Kungl. M aj:t begär att nedsättning av godstaxan (längdmetertaxan för godsfordon) för ut gående transporter må utgöra 65 % samt att i anledning härav er forderliga ytterligare anslagsmedel beräknas.

I anslutning till behandlingen av godstaxan — avseende avgifter för överföring av godsfordon — har departementschefen även övervägt frågan om avgifter för överföring av personbilar mellan Gotland och fastlandet. För att på en gång gynna turismen — som är en betydelse full inkomstkälla på G otland — och förbilliga den gotländska all mänhetens fastlandsresor föreslås även för dessa fordon en kraftig fraktreducering. Vid de överläggningar som förts mellan kommuni kationsdepartementet och Gotlandsbolaget har det visat sig att ett företagsekonomiskt utrymme finns för en reducering av personbilstaxan med ca 10 °/o- Departementschefen förklarar sig beredd för orda att ett medelsutrymme beräknas som vid den givna trafiken m otsvarar en ytterligare reducering med ca 15 °/o- D etta skulle alltså innebära en total fraktminskning med 25 °/o. D et innebär vid nuva rande förhållanden att avgiften för en överförd personbil fr. o. m. den 1 februari 1972 skulle bli 45 kr., varå på Gotland bosatta per soner liksom hittills skulle erhålla 50 °/o rabatt. Företagsekonomiskt u t rymme har därjäm te inom bolaget bedömts finnas för en sänkning av person taxan med 10 % . I enlighet härm ed h ar genom beslut av Kungl. M aj:t den 29 oktober 1971 priset på färdbiljett enkel resa mellan Gotland och fastlandet fr. o. m. den 1 februari nästa år be stämts till 3 8 :5 0 kr., m ot f. n. 4 2 :5 0 kr. På detta erhåller på G ot land bosatta personer 50 °/o rabatt. Kostnaden för det nu föreslagna fraktstödet beräknas till samman lagt 2,1 milj. kr. per år, varav ca 1,5 milj. kr. hänför sig till gods transportstödet och ca 600 000 kr. till nedsättning av personbilstaxan. Medel till fraktstödet bör enligt departementschefen anvisas un der ett särskilt förslagsanslag, benämnt Transportstöd till Gotland. För budgetåret 1971/72 föreslås att anslaget anvisas m ed 900 000 kr., sva rande mot kostnaderna för en femmånadersperiod (1.2— 30.6.1972).

I motionen 1971: 1590 har framhållits att färjorna i praktiken är Gotlands ”landsväg” till det övriga Sverige. Som princip borde därför gälla, att staten skall bära de merkostnader, som pålägges gods, for don och passagerare för transport mellan G otland och fastlandet jäm fört med transportkostnaden för motsvarande sträcka på fastlandet. Om betingelserna på Gotland någonsin skall bli jäm förbara med be tingelserna på fastlandet, måste därför målsättningen vara att transport kostnaderna till och från G otland åtminstone inte får vara högre än vad en transport på fastlandet av motsvarande längd skulle betinga. M ot bakgrund bl. a. härav begär motionärerna skyndsam utredning och förslag om ytterligare åtgärder i syfte att skapa likställighet mel lan Gotland och fastlandet i fråga om kostnader för transport av gods, fordon och passagerare. U tskottet vill i anledning härav hänvisa till vad i det föregående an förts beträffande behovet av och syftet med det i propositionen före slagna transportstödet samt den utformning stödet u r skilda synpunkter lämpligen bör ha. Utskottet vill vidare erinra om att det förordade systemet skall be drivas som försöksverksamhet under en treårsperiod. Resultatet härav bör enligt utskottets uppfattning avvaktas innan ytterligare åtgärder vid tas. Utskottet förutsätter dock att redan under treårsperioden övervägan den sker beträffande stödets utformning och tillämpning efter försöks periodens utgång. U nder hänvisning till det anförda avstyrker utskot tet motionen i fråga. Av samma skäl avstyrker utskottet yrkandena i motionen 1971: 1591 att riksdagen dels som sin mening redan nu uttalar att det statliga stö det till Gotlandstrafiken efter den treåriga försöksperioden skall grun das på den s. k. vägprincipen, dels begär utredning och förslag före försöksperiodens utgång angående ett stödsystem grundat på nämnda princip. Ej heller finner utskottet anledning föreligga att såsom i motionen 1971: 1588 yrkats riksdagen beslutar att i särskild skrivelse till Kungl. M aj:t uttala att samråd skall komma till stånd under den treåriga för söksperioden mellan Gotlands kommun och kommunikationsdeparte mentet angående den slutliga lösningen av Gotlands trafikfrågor samt att form erna för detta samråd skyndsamt fastställes. U tskottet förutsät ter nämligen att samråd ändock kommer till stånd i fråga om taxor och turlistor samt trafikens och trafikmedlens utformning m. m. Att föreskriva bindande form er för detta samråd är enligt utskottets upp fattning inte erforderligt. U tskottet avstyrker vidare yrkandet i motionen 1971: 1592 att riks dagen hos Kungl. M aj:t begär att förslag föreläggs riksdagen om att fraktstödet skall om fatta jämväl lastbilstransporter enligt likartade reg ler som gäller inom andra delar av stödområdet.

Vad beträffar yrkandet i motionen 1971: 1588 att statsbidrag till Visby ham n m å utgå med 95 % av utbyggnadskostnaderna anser u t skottet detsamma inte böra prövas i nu förevarande sammanhang och avstyrker därför motionen även i denna del. U tskottet vill dock i sam m anhanget fram hålla att näm nda kostnader i vart fall i viss utsträck ning torde komma att återspeglas i utgående taxor m. m. och sålunda indirekt omfattas av transportstödet. I motionen 1971: 408 h ar yrkats att riksdagen hos Kungl. M aj:t be gär åtgärder för att nedbringa flygkostnaderna mellan G otland och fast landet. E tt yrkande av samma innebörd har ställts i motionen 1971: 1592. Vidare har i motionen 1971: 497 yrkats att riksdagen hos Kungl. M aj:t begär att de statliga avgifter som belastar Gotlandsflyget slopas. Utskottet vill i anledning av de förstnäm nda båda yrkandena fram hålla att taxorna för Gotlandsflyget fastställts efter godkännande av luftfartsstyrelsen. Såsom av propositionen fram går har därvid viss differen tiering av taxorna vidtagits i syfte att tillgodose den fasta gotländska befolkningens intressen. Frågan om Linjeflygs prispolitik på Visbylinjerna har f. ö. varit föremål för en ingående granskning av näringsfrihets ombudsmannen utan att ha föranlett någon särskild taxeåtgärd. U tskot tet finner mot bakgrund bl. a. härav inte anledning föreligga att riks dagen i nu förevarande sammanhang begär någon särskild åtgärd i frågan från Kungl. M aj:ts sida. Beträffande yrkandet i motionen 1971:497 vill utskottet erinra om innebörden av 1967 års riksdagsbeslut rörande riktlinjerna för luftfarts verkets verksamhet och organisation (prop. 1967: 57, SU 1967: 107, rskr 1967: 267). Med hänsyn till det krav på full kostnadstäckning för den civila luftfartens del som i samband därmed fastställts kan ut skottet inte tillstyrka att de statliga passagerar- och flygplatsavgifterna på berörda linjer slopas samt avstyrker därför motionen i fråga. Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet 1. att motionen 1971: 408 i vad avser skrivelse till Kungl. M aj:t om särskilt stöd till sjötransporter till och från Gotland, inte föranleder någon riksdagens åtgärd, 2. att riksdagen avslår motionen 1971: 1588 i vad avser yrkan det om skyndsam utredning och förslag beträffande frågan om nedsättning av godstaxan för vissa ingående transporter samt motionen 1971: 1592 i vad avser yrkandet att fraktstödet vid gas att om fatta även vissa transporter till Gotland, 3. att riksdagen avslår motionen 1971: 1589, 4. att riksdagen avslår motionen 1971: 1588 i vad avser yrkan dena att nedsättning av godstaxan för utgående transporter må utgöra 65 % samt att Kungl. M aj:t på tilläggsstat begär de ytterligare anslagsmedel som erfordras vid ett bifall till först näm nda yrkande,

5. att riksdagen avslår motionerna 1971:1590 och 1971:1591, motionen 1971: 1592 i vad avser transportstöd till lastbilstrans porter, motionen 1971: 1588 i vad avser statsbidrag till Visby hamn samt samråd mellan Gotlands kommun och kommuni kationsdepartementet, motionerna 1971: 408 och 1971: 1592, sistnämnda båda m otioner i vad avser kostnaderna för flyg mellan G otland och fastlandet, samt motionen 1971: 497, 6. att riksdagen godkänner de av departementschefen i stats rådsprotokollet i övrigt förordade riktlinjerna för ett trans portstöd till Gotland, 7. att riksdagen till Transportstöd för Gotland på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 under sjätte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 900 000 kr.

Stockholm den 3 december 1971

På trafikutskottets vägnar SVEN GUSTAFSON

Närvarande: herrar Gustafson i Göteborg (fp), Lothigius (m), H jorth (s), Persson i Heden (c), Hugosson (s), Sellgren (fp), Rosqvist (s), Lind berg (s), Håkansson (c), Magnusson i Kristinehamn (vpk), Karlsson i M alung (s), Torwald (c), fru Thunvall (s), herrar Komstedt (m) och Sundgren (s).

Reservationer

1. beträffande frågan om nedsättning av godstaxan för vissa ingåen de transporter av herrar Gustafson i Göteborg (fp), Lothigius (m), Pers son i Heden (c), Sellgren (fp), Håkansson (c), Torwald (c) och Kom stedt (m) som anser att dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet h ar” och slutar med ”näm nda motionsyrkanden” bort ha följande ly delse: ”Utskottet har i princip funnit sig kunna godta den av departements chefen förordade konstruktionen av stödet. Beträffande vissa varuslag bör emellertid, såsom i motionen 1971: 1588 yrkats, stöd utgå även för införsel till Gotland. Enligt utskottets mening är det sålunda angelä get att stärka förutsättningarna för näringslivet och därmed för länets utveckling genom stöd för ingående transporter av råvaror och halv fabrikat. Utskottet anser därför att en skyndsam utredning bör göras i frågan samt att härav föranledda förslag föreläggs riksdagen. Utskot

tets sålunda intagna ståndpunkt torde innebära ett tillgodoseende även av det i m otionen 1971: 1592 framställda yrkandet i frågan. Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges Kungl. M aj:t till känna.” dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: ”2. att riksdagen m ed bifall till motionerna 1971: 1588 och 1971: 1592, näm nda motioner såvitt nu är i fråga, ger Kungl. M aj:t till känna vad utskottet anfört beträffande fraktstöd för vissa transporter till Gotland,”

2. beträffande förstatligande av Gotlandsbolaget och A B Sjölinjer av herr Magnusson i Kristinehamn (vpk) som anser att dels det stycke i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Av för u t” och slutar med ”A B Sjölinjer” bort ha följande lydelse: ”1 m otionen 1971: 1589 föreslås att riksdagen i skrivelse till regering en begär förslag om förstatligande av Gotlandsbolaget och AB Sjölinjer. Utskottet anser i likhet med motionärerna att näm nda rederier h ar en stark monopolställning i fråga om sjötransporten på Gotland och att fraktpriserna i anledning härav kunnat hållas höga. Detta förhållande har givit höga vinster till dessa rederier. Det nu föreslagna trafikstödet skulle ytterligare stärka Gotlandsbolagets och AB Sjölinjers m onopol ställning, vilket utgör anledning till att dessa rederier borde förstatligas. Utskottet delar sålunda motionärernas uppfattning om att ett förstat ligande av Gotlandsbolaget och AB Sjölinjer är att föredra för att för framtiden lösa Gotlands trafikproblem. F ö r att stimulera näringslivet på G otland och ge öbefolkningen en jämbördig ställning med övriga m ed borgare i landet, vilket måste vara målsättningen, bör rederirörel sen drivas utan vinstsyfte och, om så är nödvändigt för att uppnå denna målsättning, även ta nödvändig förlust på sjötrafiken på G ot land.” dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: ”3. att riksdagen med bifall till motionen 1971: 1589 i skrivelse till Kungl. M aj:t begär förslag om förstatligande av G otlands bolaget och AB Sjölinjer,”

3. beträffande nedsättning av godstaxan av herrar Gustafson i G öte borg (fp), Lothigius (m), Persson i Heden (c), Sellgren (fp), Håkansson (c), Torwald (c) och Komstedt (m) som anser att dels det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskot tet h ar” och slutar med ”anslagsmedel beräknas” bort ha följande ly delse: ”Utskottet har i nu berörda delar funnit sig böra vidta en ändring av departementschefens förslag. På de i motionen 1971: 1588 anförda grun derna anser utskottet nämligen som ett första led en höjning av det föreslagna 50-procentiga stödet för Gotlandsfrakten till 65 % vara nöd

vändig. Utskottet tillstyrker därför att en sådan höjning av stödet sker. Vad utskottet i denna fråga anfört bör av riksdagen ges Kungl. M aj:t till känna.” dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: ”4. att riksdagen m ed bifall till motionen 1971: 1588, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. M aj:t som sin mening uttalar att nedsättningen av godstaxan för utgående transporter må u t göra 65 <•/»,”

4. beträffande ytterligare åtgärder i syfte att skapa likställighet mel lan G otland och fastlandet av herrar Gustafson i Göteborg (fp), Lothi gius (m), Persson i Heden (c), Sellgren (fp), Håkansson (c), Torwald (c) och Kom stedt (m) som anser att dels den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet vill i anledning” och på s. 7 slutar m ed ”motionen i fråga” bort ha föl jande lydelse: ”Utskottet finner för sin del — på de i motionen anförda grunderna — angeläget att en sådan skyndsam utredning kommer till stånd och resulterar i förslag om ytterligare åtgärder i det av motionärerna angiv na syftet. I anslutning härtill vill utskottet erinra om att redan 1964 års Gotlandstrafikutredning i sitt betänkande (SOU 1967: 29) framhöll att 'det finns utrymme för en inte oväsentlig sänkning av den officiella biltaxan till och från G otland’. M öjligheterna för en sådan sänkning bör nu prövas. Vidare synes böra beaktas de i motionen 1971: 1591 fram förda önskemålen att det statliga stödet till Gotlandstrafiken efter den treåriga försöksperioden grundas på den s. k. vägprincipen samt att u t redning sker och förslag i dessa delar framläggs före försöksperiodens utgång. I samband härmed bör också prövas det i motionen 1971: 1592 fram förda förslaget att fraktstödet skall omfatta lastbilstransporter enligt likartade regler som gäller inom andra delar av stödområdet. Frågan om statsbidrag till erforderliga utbyggnader av Visby hamn bör likaledes prövas. I motionen 1971: 408 har yrkats att riksdagen hos Kungl. M aj:t begär åtgärder för att nedbringa flygkostnaderna mellan Gotland och fast landet. E tt yrkande av samma innebörd har ställts i motionen 1971: 1592. Vidare har i motionen 1971: 497 yrkats att riksdagen hos Kungl. M aj:t begär att de statliga avgifter, som belastar Gotlandsflyget, slopas. Såsom i motionen 1971: 1592 framhållits behandlas frågorna härom inte i propositionen. D et fram står dock som angeläget att åtgärder vid tas i syfte att även dessa kostnader nedbringas för att åstadkomma en allmän sänkning av kostnadsnivån på Gotland — fram för allt med hän syn till den fördyrande faktor för näringslivet och turismen som kost naderna utgör. Vad nu anförts gäller i tillämpliga delar även de statliga

avgifter som f. n. belastar Gotlandsflyget. Vilken lösning som skall väljas för att möjliggöra en reducering för trafikanterna av angivna kostnader och avgifter måste närm are övervägas, varför det bör ankomma på Kungl. M aj:t att föranstalta härom samt för riksdagen lägga fram för slag i ämnet. U tskottet tillstyrker alltså nu berörda motionsyrkanden. Slutligen bör, såsom i motionen 1971: 1588 yrkats, samråd komma till stånd under den treåriga försöksperioden mellan Gotlands kommun och kommunikationsdepartementet angående den slutliga lösningen av Gotlands trafikfrågor. Utskottet finner det också önskvärt att form erna för detta samråd skyndsamt fastställes. Vad utskottet sålunda anfört bör av riksdagen ges Kungl. M aj:t till känna.” dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: ”5. att riksdagen i anledning av m otionerna 1971:1590 och 1971: 1591, motionen 1971: 1592 i vad avser transportstöd för lastbils transporter, motionen 1971: 1588 i vad avser statsbidrag till Visby ham n samt samråd m ellan Gotlands kommun och kom munikationsdepartementet, motionerna 1971:408 och 1971: 1592, sistnämnda båda m otioner i vad avser kostnaderna för flyg mellan G otland och fastlandet, samt motionen 1971: 497 som sin mening ger Kungl. M aj:t till känna vad utskottet an fört rörande ytterligare åtgärder i syfte att skapa likställighet mellan G otland och fastlandet i fråga om kostnader för trans port av gods, fordon och passagerare,” 5. av herrar Gustafson i Göteborg (fp), Lothigius (m), Persson i Heden (c), Sellgren (fp), Håkansson (c), Torwald (c) och Komstedt (m) som under förutsättning av bifall till den med 3 betecknade reser vationen anser att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: ”7. att riksdagen i anledning av Kungl. M aj:ts förslag samt m o tionen 1971: 1588, näm nda motion i vad avser ytterligare me delsbehov, till Transportstöd för Gotland på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 under sjätte huvudtiteln an visar ett förslagsanslag av 1 100 000 kr.”

M A R C U S B O K T R . S T H L M 1971 7 1 0 0 4 1