Trafikutskottets betänkande i anledning av motioner rörande trafiksäkerheten m. m.
Trafikutskottets betänkande nr 8 år 1971
Nr 8
Trafikutskottets betänkande i anledning av motioner rörande trafiksäkerheten m. m.
Motionerna
I motionen 1971: 144 av herr Hedlund m. fl. har hemställts att riks dagen m åtte i skrivelse till Kungl. M ajit anhålla om att ett program med riktlinjer för en så långt möjligt olycksfri trafik föreläggs riksdagen.
I motionen 1971: 393 av herr Bohman m. fl. har yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. M ajit m åtte hemställa att en förutsättningslös ut redning tillsättes om trafiksäkerhetens organisation i syfte att nå största möjliga effekt och samordning på trafiksäkerhetsområdet, att den på gående utredningen om trafikolycksfallsstatistiken snarast framlägger förslag om en mera differentierad statistik och undersöker möjligheten att upprätta en databank med relevanta uppgifter om inträffade trafik olyckor, att Kungl. Majit måtte överväga att delegera beslutanderätten om den övre hastighetsgränsen till länsstyrelserna, att halvljus på motor fordon blir obligatoriskt åtminstone under vinterhalvåret, a tt en gall ring i skogen av trafikskyltar m åtte eftersträvas, att propagandan om säkerhetsbälten och reflexband intensifieras, att vad i denna motion an förts om trafiksäkerheten vid skolskjutsning måtte beaktas, att i övrigt beakta vad i denna motion anförts för att förbättra trafiksäkerheten.
I motionen 1971: 400 av herr Helén m. fl. h ar hemställts att riksda gen i skrivelse till Kungl. M ajit anhåller om en parlamentarisk utred ning som får till uppgift att utarbeta ett program innehållande mål, re surser, metoder och tidsplan för en samordnad satsning i syfte att som ett första mål åstadkomma en minskning av trafikolyckorna med minst 50 % .
I motionen 1971: 938 av fru Jonäng och herr Eriksson i Bäckmora har hemställts att riksdagen m åtte i skrivelse till Kungl. M ajit 1. kräva en intensifierad trafiksäkerhetspropaganda på i motionen anförda grun der, samt 2. anhålla om att riksdagen föreläggs ett program för en i möjligaste m ån olycksfri trafik med en minskning av trafikolyckorna med minst 50 procent fram till mitten av 1970-talet.
I motionen 1971: 204 av h err H jorth och fru Thunvall h ar hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit anhåller om förslag om 1. be stämmelser att m otorfordon skall utrustas för automatisk släckning av
1 Riksdagen 1971. 15 sami. N r 8
extra ljus vid avbländning till halvljus; 2. bestämmelser om förbud mot omkörning av stillastående skolbussar och motsvarande; 3. föreskrifter om att skolfordon skall förses med särskilda varningsljus; 4. åtgärder för att öka användningen av reflexer för gående; 5. bestämmelser om att bilar obligatoriskt skall utrustas med säkerhetsbälten av rulltyp; samt att vad som i övrigt framhålles i motionen m åtte beaktas i det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet.
I motionen 1971: 403 av herrar Nelander och Petersson i Röstånga har hemställts att riksdagen hos Kungl. M aj:t anhåller om utredning och förslag beträffande införande av en bestämmelse om förbud för motor fordon att passera skolskjuts som stannat på vägbanan för av- eller påstigning.
I motionen 1971:255 av herr Lindahl h ar hemställts att riksdagen m åtte ge Kungl. M aj:t i uppdrag att förbereda en ändring i V TF så att förbud mot omkörning av stillastående skolskjuts i trafik kan införas.
I motionen 1971:409 av herr Stålhammar m. fl. h ar hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att Kungl. Maj:t m åtte 1. utfärda bestämmelser som ålägger kommunerna att inrätta trafiksäkra väntplatser för eleverna i samband med skolskjutsar, 2. ge kommunerna anvisningar på olika möjligheter att anordna trafiksäkra vänt- och håll platser vid äldre skolor, 3. uppdraga åt länsskolnämnden och länssty relsen att årligen inspektera säkerheten i samband med skolbarnstransporter, 4. intensifiera arbetet på att utveckla en effektiv markering av skolskjutsar, 5. rekommendera kommunerna att samråda med skolskjutsentreprenörerna om säkerhetsbestämmelser och ordningsföreskrifter vid skolskjutsar, 6. påpeka för kommunerna behovet av samordning mellan skolskjutsar och allmänna kollektiva transportmedel.
I motionen 1971:916 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. h ar hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t anhåller om utfärdande av föreskrifter om obligatorisk undervisning vid körskolorna om alkoholens inverkan vid fram förandet av motorfordon.
I motionen 1971:939 av herr Komstedt m. fl. har hemställts I. att riksdagen m åtte besluta om obligatorisk utrustning för spolning av strål kastare på alla fordon som typbesiktigas efter den 1 januari 1973, II. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t m åtte anhålla att statens tra fiksäkerhetsverk får i uppdrag att a. utreda förutsättningarna för en förbättrad markering av vägbanan, b. medverka till en utökad forskning angående bilarnas ljusutrustning.
I motionen 1971:956 av herrar Polstam och Glimnér har hemställts att riksdagen m åtte besluta om sådan ändring av vägtrafikförordningen i vad avser fordons utrustning och besiktning a) att registrerad bil skall
vara utrustad med fungerande vindrutespolare, samt b) att dim- och fjärrljus, som monteras på registrerad bil, skall kopplas så att de auto matiskt släcks vid omkoppling till halvljus.
I motionen 1971: 957 av herr Polstam m. fl. h ar yrkats att riksdagen beslutar att hos Kungl. M aj.t hemställa om utfärdande av sådana be stämmelser att nuvarande hinder för avläggande av prov för körkort med automatväxlad bil undanröjs.
I motionen 1971: 394 av herr Eriksson i Arvika m. fl. h ar hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att bestämmelser införes innebärande skyldighet för gångtrafikant att vid färd i m örker bära re flexanordningar eller lykta, samt att riksdagen uppdrar åt vederbörande utskott att utform a erforderlig lagtext.
I motionen 1971: 961 av fru Sundberg har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t m åtte uttala angelägenheten av tydligt m ar kerad belysning vid övergångsställen för gående.
I motionen 1971:972 av herr Zachrisson m. fl. h ar hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till känna vad som anförts i motionen beträffande trafikföreskrifter.
I motionen 1971: 202 av herrar Bengtsson i Landskrona och H en ningsson har yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t hemställer om sådana ändringar och tillägg i vägtrafikförordningen att större hän syn tages till lokala myndigheters synpunkter på och önskemål om högre eller lägre hastighet än 50 kilometer i timmen inom tättbebyggt om råde.
I motionen 1971: 500 av herr Persson i H eden m. fl. har hemställts att riksdagen m åtte i skrivelse till Kungl. M aj:t anhålla dels att hastig hetsbegränsning till 90 km /tim . skall anges med förbudsmärke endast där annan högre hastighetsbegränsning upphör och att övergång från annan lägre hastighetsgräns till hastighetsgränsen 90 k m /tim . skall ut märkas med m ärket 170 Hastighetsbegränsning upphör, dels att Sverige verkar för att motsvarande ändring kommer till stånd i fråga om 1968 års internationella konvention om vägmärken.
Utskottet
I motionen 1971: 144 har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om att ett program med riktlinjer fö r en så långt möjligt olycksfri trafik föreläggs riksdagen. I motionen 1971: 393 har, så vitt nu är i fråga, hemställts att en förutsättningslös utredning tillsätts om trafiksäkerhetens organisation i syfte att nå största möjliga effekt och samordning på trafiksäkerhetsområdet. Vidare har i motionen 1971: 400
anhållits om en parlamentarisk utredning med uppgift att utarbeta ett program för en samordnad satsning i syfte att som ett första mål åstad komma en minskning av trafikolyckorna med minst 50 % . I motio nen 1971: 938 h ar hemställts att riksdagen föreläggs ett program för en i möjligaste m ån olycksfri trafik med en minskning av trafikolyc korna med minst 50 % fram till mitten av 1970-talet. Vidare har i mo tionen upptagits krav på en intensifierad trafiksäkerhetspropaganda. Yrkanden av liknande innebörd har också ställts i motionerna 1971: 393 och 1971: 204.
Utskottet vill i anledning av förevarande motioner erinra om att trafiksäkerhetsfrågorna ingående behandlats av riksdagen senast år 1970. D et har därvid av statsutskottet (utlåtande n r 6) framhållits det angeläg na i att man söker få ett mer samlat grepp på trafiksäkerhetsfrågoraa. Inrättandet fr. o. m. den 1 januari 1968 av trafiksäkerhetsverket syftade bl. a. härtill. Statsutskottet redovisade också i sitt utlåtande en råd åt gärder som vidtagits eller planerats i samma syfte samt hänvisade till pågående utrednings- och undersökningsverksamhet på trafiksäkerhets området.
Trafikutskottet vill för sin del även erinra om de åtgärder som vid tagits i fråga om samordning av transportforskningen. I sitt betänkande nr 7 har utskottet behandlat Kungl. Maj:ts förslag om inrättandet av en transportforskningsdelegation, ett statens väg- och trafikinstitut samt en professur i trafiksäkerhet. Genomförandet av förslaget torde skapa bättre förutsättningar för inte minst trafiksäkerhetsarbetets ändamåls enliga bedrivande.
I likhet med statsutskottet vill även trafikutskottet vidare erinra om att — som ett led i samordningen av trafiksäkerhetsarbetet — vid trafik säkerhetsverket bildats en planeringsnämnd med representanter för de statliga myndigheter som arbetar med arbetarskydd, bebyggelseplanering, väghållning, skolväsende, trafikövervakning, fordonskontroll, trafikreg lering, förarutbildning, information, sjukvård, forskning, materialprov ning, miljövård och försvar samt representanter för landstings- och kom munförbunden och AB Svensk bilprovning. N äm nden har i ett gemen samt arbetsprogram redovisat de nya åtgärder för ökad trafiksäkerhet som de medverkande myndigheterna samt vissa andra myndigheter och organisationer avser att genomföra eller initiera under tiden den 1 juli 1970— 30 juni 1972. Vidare h ar inhämtats uppgifter rörande de frågor som är föremål för utredningar inom olika departement. Programmet om fattar elva olika arbetsområden och avser åtgärder m ed sikte på trafikanten, fordonet och vägen (gatan) samt berör vidare rättsregler av olika slag, trafikövervakning och trafikdirigering samt beredskap för att ta hand om dem som skadas i trafiken jämte undersökning och forskning samt organisation av trafiksäkerhetsarbetet m. m.
Utskottet vill i likhet med motionärerna understryka trafiksäkerhets-
frågornas utomordentliga vikt. Vidare finner utskottet det angeläget att arbetet inom förutnäm nda planeringsnämnd intensifieras och att även i övrigt åtgärder vidtas i syfte att erhålla ett samlat grepp på trafiksä kerhetsarbetet. Ökade medel måste också framdeles ställas till förfogan de. Med hänsyn till det anförda synes någon särskild framställning från riksdagens sida ej erforderlig. U tskottet avstyrker följaktligen m otioner na 1971:144, 1971:400, 1971:938 samt m otionerna 1971:393 och 1971: 204 i nu berörda delar.
I motionen 1971: 393 har yrkats att den pågående utredningen om trafikolycksstatistiken snarast framlägger förslag om en m er diffe rentierad statistik och undersöker möjligheten att upprätta en databank med relevanta uppgifter om inträffade trafikolyckor. U tskottet förutsät ter emellertid att utredningen — som enligt vad utskottet erfarit f. n. ar betar intensivt och h ar tillförts betydande resurser — kommer att be handla de spörsmål som tagits upp i motionen. Vidare vill utskottet i sammanhanget erinra om den av statsm akterna redan beslutade inte greringen av de nya centrala bil- och körkortsregistren. M otionen av styrks således i denna del.
I samma motion har även yrkats att Kungl. M aj:t m åtte överväga att delegera beslutanderätten om den övre hastighetsgränsen till länsstyrel serna. I anledning härav vill utskottet fram hålla att de i mars 1971 avi serade nya försöken med differentierade hastigheter innebär att hastig heten nu kan höjas på de bästa vägarna och att nuvarande 90 km i tim men kommer att gälla på de vägsträckor som är lämpade för denna hastighet. Syftet med dessa nya norm er torde ha varit att få fartgränser som trafikanterna upplever som lämpligt avpassade för trafiken. H är igenom synes m otionärernas syfte i huvudsak vara tillgodosett. Med hänsyn härtill och då utskottet inte anser sig kunna tillstyrka att dele gera beslutanderätten på det sätt som m otionärerna föreslagit avstyrks motionen i denna del.
I motionen 1971: 202 h ar hemställts om sådana ändringar och tillägg i vägtrafikförordningen att större hänsyn kan tas till lokala myndig heters synpunkter på och önskemål om högre eller lägre hastighet än 50 km i timmen inom tättbebyggt område. Då det torde få förutsättas att länsstyrelse vid meddelande av föreskrifter om viss färdhastighet regelmässigt inhäm tar nödiga upplysningar i ärendet kan utskottet ej finna skäl föreligga att vidta de åtgärder som föreslagits i motionen. Densamma avstyrks därför.
I motionen 1971:500 h ar yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t anhåller dels att hastighetsbegränsning till 90 km i timmen skall anges med förbudsmärke endast där annan högre hastighetsbegränsning upphör och a tt övergång från annan lägre hastighetsgräns till hastig-
V n r t r t y y a Q 11 ro H f » r n a IQ 9 0 nr*h 91 9 9 S tå r * m n t i n n e n b e h a n d l a s i d e t t a h e t ä n k a n d e m e n i n t e
hetsgränsen 90 km i timmen skall utm ärkas med m ärket »Hastighets begränsning upphör», dels att Sverige verkar för att motsvarande änd ring kommer till stånd i fråga om 1968 års internationella konvention om vägmärken.
Som tredje lagutskottet i sitt av 1970 års riksdag godkända utlåtande n r 64 fram hållit skulle en ändring av här ifrågasatt slag strida mot den å r 1968 antagna FN-konventionen om vägmärken och trafiksignaler. U tskottet underströk också vikten av att vägmärken med samma ut seende h ar samma betydelse oavsett i vilket land vägmärket är uppsatt. I den nu aktuella motionen h ar även föreslagits att Sverige skall verka för en ändring av konventionen härvidlag.
Trafikutskottet, som delar tredje lagutskottets uppfattning om nöd vändigheten av samstämmig internationell praxis på detta område, för u tsätter emellertid a tt denna fråga kommer att uppmärksammas vid det fortlöpande internationella samarbetet på trafikom rådet och att om skäl härtill skulle befinnas föreligga ändringar vidtas i konventionen. U t skottet vill även erinra om de nya bestämmelser i fråga om differentie rade hastigheter som införts. Syftet med dessa anges vara att de nya hastighetsgränserna skall fram stå som naturliga och befogade för tra fikanterna. Med hänsyn till det sagda finner utskottet någon särskild framställning i äm net till Kungl. M aj:t från riksdagens sida f. n. ej erforderlig och avstyrker därför motionen.
I motionen 1971: 393 har yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t hemställer att en gallring av trafikskyltar eftersträvas. I likhet med m otionärerna vill utskottet understryka vikten av att viss restriktivitet iakttas vid uppsättandet av trafikskyltar. U tskottet anser sig emellertid kunna utgå från att vägmyndigheterna och de lokala trafiknäm ndem a i sitt arbete på detta område gör de avväganden som i det enskilda fallet betingas av omständigheterna. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida synes därför ej erforderlig varför motionen avstyrks i denna del.
I motionerna 1971: 204 och 1971: 956 har begärts förslag om bestäm melser att motorfordon skall utrustas för automatisk släckning av extra ljus vid avbländning till halvljus. Vidare har i motionen 1971: 939 hem ställts att statens trafiksäkerhetsverk får i uppdrag att m edverka till en utökad forskning angående bilarnas ljusutrustning.
U tskottet delar m otionärernas uppfattning att fordonsbelysningen måste förbättras. Likaså anser utskottet det angeläget att tillåtligheten av hjälpljus närm are regleras. Inom trafiksäkerhetsverket h ar emellertid tillsatts en särskild arbetsgrupp med uppgift a tt noggrant studera och pröva möjligheter till en förbättrad fordonsbelysning och a tt framlägga förslag till åtgärder.
Inom arbetsgruppen kommer man enligt vad utskottet erfarit särskilt att beakta problemen med de av motionärerna påtalade tillsatsbelys-
ningama. Med hänsyn härtill torde någon riksdagens åtgärd i anledning av motionerna inte vara påkallad varför de avstyrks i denna del. Ej heller är utskottet berett att nu tillstyrka yrkandet i motionen 1971: 393 att halvljus på motorfordon blir obligatoriskt åtminstone under vinter halvåret.
I motionen 1971: 393 h ar yrkats att propagandan om säkerhetsbälten och reflexband intensifieras. I motionen 1971: 204 har hemställts om förslag till dels åtgärder för att öka användningen av reflexer för gående, dels bestämmelser om att bilar obligatoriskt skall utrustas med säker hetsbälten av rulltyp. Vidare har i motionen 1971: 394 yrkats att be stämmelser införs innebärande skyldighet för gångtrafikant att vid färd i mörker bära reflexanordningar eller lykta.
I anledning härav vill utskottet framhålla att en arbetsgrupp år 1968 tillsattes inom trafiksäkerhetsverket med uppdrag att utreda de rättsliga och praktiska möjligheterna att föreskriva obligatorisk användning av bl. a. reflexanordning för gående. Arbetsgruppen har i ett år 1969 av givet utlåtande kommit till den slutsatsen att någon i författning under straffansvar stadgad skyldighet att använda reflexanordning inte bör föreskrivas. M an framhöll dock det synnerligen angelägna i att upplys ning och propaganda om reflexanordningarnas betydelse bedrivs på ett så effektivt sätt som möjligt.
Även utskottet vill understryka vikten av att propagandaverksamheten bedrivs med all kraft. I anslutning härtill vill utskottet vidare erinra om att Nordisk vägtrafikkommitté i sitt betänkande med förslag till enhet liga nordiska regler rörande vägtrafikanternas uppträdande i trafiken inte ansett sig kunna förorda att i berörda avseende tvingande bestämmelser införs. Inte heller borde trafikreglerna innehålla bestämmelser som har karaktären av enbart rekommendationer. Utskottet förutsätter för sin del att berörda frågor kommer att prövas i hela sin vidd i samband med att ställning tas till kommitténs slutgiltiga förslag.
Vad beträffar frågan om säkerhetsbälten vill utskottet erinra om att Kungl. M aj:t den 2 april 1971 uppdragit åt statens trafiksäkerhetsverk att utreda frågan om nya bestämmelser om säkerhetsbälten. I en till be slutet fogad promemoria framhålles bl. a. att den låga användningsfrekvensen lett fram till att m an undersökt möjligheterna att få fram någon form av automatiskt verkande skyddsanordning. Ansträngningarna bör därför inriktas på att få fram bälten som är enkla att använda. I sam manhanget vill utskottet för övrigt erinra om den omfattande kampanj beträffande säkerhetsbälten som i samverkan mellan trafiksäkerhetsver ket, rikspolisstyrelsen och försäkringsbolaget Folksam pågått sedan nå gon tid.
Med hänsyn till det sagda avstyrker utskottet samtliga motioner i vad de avser särskild skrivelse till Kungl. M aj:t rörande reflexer och säker hetsbälte.
I motionen 1971:916 har hemställts om utfärdande av föreskrifter om obligatorisk undervisning vid trafikskolorna om alkoholens inverkan vid fram förandet av motorfordon. Vad m otionärerna i samband därmed framhållit finner utskottet i och för sig riktigt. Utskottet har dock inte funnit sig kunna förorda införandet av ett obligatorium så länge utbild ning i trafikskola inte är obligatorisk. Dock må i sammanhanget erinras om att vid körkortsprovets avläggande även krävs kunskaper om alko holens inverkan. U nder hänvisning bl. a. till det anförda avstyrks mo tionen i fråga.
I motionen 1971: 939 har yrkats att riksdagen m åtte besluta om obli gatorisk utrustning för spolning av strålkastare p å alla fordon som typbesiktigas efter den 1 januari 1973. Utskottet vill i anledning härav er inra om att numera införts bestämmelser som föreskriver att alla bilar fr. o. m. 1974 års modeller obligatoriskt skall vara försedda med särskilda anordningar för rengöring av strålkastarna under färd. Utskottet av styrker därför motionen i denna del.
I nyssnämnda motion har vidare yrkats att statens vägverk får i upp drag att utreda förutsättningarna för en förbättrad markering av väg banan. Utskottet, som i likhet med motionärerna vill understryka be hovet av förbättrad markering, har sig emellertid bekant att såväl väg verket som trafiksäkerhetsverket sedan länge har sin uppmärksamhet riktad på frågan. Utskottet förutsätter också att härav föranledda åt gärder kommer att vidtas varför någon särskild åtgärd från riksdagens sida ej synes erforderlig. M otionen avstyrks följaktligen i denna del.
I motionen 1971: 956 har hemställts att riksdagen m åtte besluta om sådan ändring av vägtrafikförordningen i vad avser fordons utrustning och besiktning att registrerad bil skall vara utrustad med fungerande vindrutespolare. Utskottet delar motionärernas uppfattning om att an ordningen är så betydelsefull från trafiksäkerhetssynpunkt att m an ge nom särskilda föreskrifter också bör skapa garantier för dess effektivitet och tillförlitlighet. N um era har också föreskrivits att vindrutespolare skall vara obligatorisk utrustning på bil. Frågan härom följs också kon tinuerligt av trafiksäkerhetsverket. Utskottet är med hänsyn bl. a. härtill ej berett tillstyrka den föreslagna ändringen av vägtrafikförordningen. M otionen avstyrks därför i denna del.
I motionen 1971: 957 har hemställts att riksdagen beslutar att hos Kungl. M aj:t hemställa om utfärdande av sådana bestämmelser att nu varande hinder för avläggande av prov för körkort m ed automatväxlad bil undanröjs. Inom trafiksäkerhetsverket pågår f. n. en undersökning som syftar till att klarlägga förefintliga problem och värdera de syn punkter som ligger till grund för nu gällande bestämmelser. Med hän syn till att frågan således redan är föremål för undersökning torde någon
framställning från riksdagens sida ej vara påkallad varför motionen av styrks.
I motionen 1971: 961 har yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t m åtte uttala angelägenheten av tydligt m arkerad belysning vid övergångsställen för gående. I anledning härav vill utskottet erinra om att trafiksäkerhetsverket i samarbete med vägverket och kommunför bundet påbörjat försök med s. k. intensivbelysning av övergångsställe i syfte att öka säkerheten för gående. Försöken syftar bl. a. till att fast ställa lämplig luminansnivå för intensivbelysningen i förhållande till den stationära vägbelysningsnivån. Med hänsyn härtill och i avvaktan på Kungl. Maj:ts förslag i anledning av betänkande från 1960 års vägsakkunniga — som även behandlat frågan om stationär vägbelysning — är utskottet inte nu berett att ta ställning i den aktuella frågan. Mo tionen avstyrks därför.
I motionen 1971:972 har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t ger till känna vad som anförts i motionen beträffande trafikföreskrifter. Därvid har bl. a. föreslagits att bussar i linjetrafik vid utkörning från hållplats bör erhålla företrädesrätt. Vid behandlingen av samma fråga vid fjolårets riksdag anförde tredje lagutskottet i sitt ut låtande n r 42 att N ordisk vägtrafikkommittés författningsförslag i bl. a. detta fall kom m er att läggas till grund för en revision av den svenska vägtrafiklagstiftningen. Någon framställning från riksdagens sida ansågs därför inte erforderlig. Trafikutskottet som delar denna uppfattning av styrker därför motionen i berörda del. Ej heller i övriga delar anser sig utskottet kunna biträda motionärernas yrkande.
I motionerna 1971:393, 1971:204, 1971:403 och 1971:255 har föreslagits bestämmelser om förbud m ot omkörning av stillastående skol bussar. Vidare har i motionen 1971: 204 föreslagits föreskrifter om att skölfordon skall förses med särskilda varningsljus samt i motionen 1971: 409 att arbetet på att utveckla en effektiv markering av skolskjutsar måtte intensifieras. I anledning av sistnämnda båda motioner vill utskottet erinra om att trafiksäkerhetsverket num era fått i uppdrag att utreda lämplig utmärkning av skolskjutsarna. Därvid kommer bl. a. möjligheten av att fordonet förses med en upplyst skylt, som bringas att blinka när fordonet står stilla för barnens på- och avstigning, att undersökas. Frågan om förbud mot omkörning, m. m. av stillastående skolskjuts har vid flera tillfällen varit föremål för riksdagens prövning. Utskottet, som noggrant övervägt spörsmålet, har för sin del kommit till den slut satsen att effektivare åtgärder måste vidtas för att förhindra allvarliga olyckor i samband med skolbamstransporter. M ed hänsyn till h är berörda frågors komplicerade karaktär h ar ut
skottet ej funnit sig berett att nu ta ställning till hur de lämpligen bör lösas. U tskottet hemställer därför att Kungl. M aj:t närm are överväger vilka åtgärder som bör vidtas i det av motionärerna angivna syftet och till riksdagen redovisar sina ställningstaganden i anledning härav.
Vad utskottet sålunda anfört bör av riksdagen ges Kungl. M aj:t till känna.
Vidare har i motionen 1971:409 hemställts att Kungl. M aj:t måtte dels utfärda bestämmelser som åligger kommunerna att inrätta trafiksäkra väntplatser för eleverna i samband med skolskjutsar, dels ge kom munerna anvisningar på olika möjligheter att anordna trafiksäkra väntoch hållplatser vid äldre skolor, dels uppdra åt länsskolnämnden och länsstyrelsen att årligen inspektera säkerheten i samband med skolbarnstransporter, dels rekommendera kommunerna att samråda med skol skjutsentreprenörerna om säkerhetsbestämmelser och ordningsföreskrifter vid skolskjutsar.
Sedan Kungl. Maj:t utfärdat kungörelsen om skolskjutsning att gälla fr. o. m. den 1 januari 1971 har vidare trafiksäkerhetsverket, med stöd av bemyndigande enligt kungörelsens 8 §, meddelat särskilda anvisningar för tillämpningen av föreskrifterna. Genom anvisningarnas utformning synes motionärernas syften i väsentliga delar vara tillgodosedda. Med hänsyn bl. a. härtill finner utskottet någon åtgärd från riksdagens sida ej erforderlig varför motionen avstyrks jämväl i denna del.
Av samma skäl avstyrks även vissa i motionen 1971: 393 i övrigt upp tagna förslag rörande trafiksäkerheten vid skolskjutsning.
I motionen 1971:409 har även hemställts att riksdagen för kommu nerna framhåller behovet av samordning mellan skolskjutsar och all männa kollektiva transportmedel. U tskottet förutsätter dock att kom munerna utan särskilt påpekande från riksdagens sida i möjligaste mån beaktar näm nda behov. Motionen avstyrks därför i denna del.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. avslår motionerna 1971: 144, 1971: 400, 1971: 938 och 1971:
393, sistnämnda motion i vad den avser dels trafiksäkerhetens
organisation, dels skrivelse till Kungl. Maj:t om förbättrad tra
fiksäkerhet samt motionen 1971: 204 i vad den avser det fort
satta trafiksäkerhetsarbetet,
2. avslår motionen 1971: 202,
3. avslår motionen 1971: 500,
4. avslår motionerna 1971: 204 och 1971: 956 i vad de avser au
tomatisk släckning av extra ljus vid avbländning till halvljus, mo
tionen 1971: 939 i vad den avser utökad forskning angående bi
lars ljusutrustning samt motionen 1971: 393 om obligatoriskt
halvljus under vinterhalvåret,
5. avslår m otionerna 1971:394 samt 1971:393 och 1971:204,
sistnämnda båda m otioner i vad de avser säkerhetsbälten och
reflexband, 6. avslår motionen 1971: 916, 7. avslår motionen 1971: 956 i vad den avser vindrutespolare, 8. avslår motionen 1971: 957, 9. avslår m otionen 1971: 961, 10. avslår motionen 1971: 972,
11. i anledning av motionerna 1971: 403 och 1971: 255, 1971: 393
och 1971:204, sistnämnda båda m otioner i vad de avser tra
fiksäkerhet vid skolskjutsning och omkörning av stillastående
skolbuss, samt motionerna 1971:204 och 1971:409, i vad de
avser utm ärkning av skolskjuts, som sin mening ger Kungl. M aj:t
till känna vad utskottet anfört beträffande omkörning av stilla
stående skolskjuts m. m.,
12. avslår motionen 1971: 393 till den del motionen behandlas
i detta betänkande men inte berörs under punkterna 1, 4, 5
och 11,
13. avslår motionen 1971:939 till den del motionen inte berörs
under punkten 4,
14. avslår motionen 1971:409 till den del motionen inte berörs
under punkten 11.
Stockholm den 11 maj 1971
På trafikutskottets vägnar SVEN GUSTAFSON
Närvarande: herrar Gustafson i Göteborg (fp), Dahlgren (c), Lindahl (s), H jorth (s), Persson i Heden (c), Hugosson (s), Sellgren (fp), Ros qvist (s), Lindberg (s), Håkansson (c), Magnusson i Kristinehamn (vpk), Clarkson (m), Kristenson (s), Komstedt (m) och Sundgren (s).
Reservation
av herrar Gustafson i Göteborg (fp), Dahlgren (c), Persson i Heden (c), Sellgren (fp), Håkansson (c), Clarkson (m) och Komstedt (m) som anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med »Utskottet vill i likhet» och som på s. 5 slutar med »berörda delar» bort ha föl jande lydelse:
»Arbetsprogrammet har emellertid med nödvändighet måst göras upp med utgångspunkt från en anslagsnivå som visserligen ligger över den nuvarande men som ändå ej ä r tillräcklig för att nå en avsevärd
minskning av trafikolyckorna. M ånga av projekten kom m er att ta myc ket lång tid att fullfölja. Någon klar målformulering och prioritering mellan olika åtgärder för trafiksäkerhetsarbetet finns inte heller.
Enligt utskottets uppfattning bör väsentligt ökade resurser ställas till trafiksäkerhetsarbetets förfogande. D etta är motiverat av såväl hum a nitära som samhällsekonomiska skäl.
Varje år omkommer ca 1 200 m änniskor i trafikolyckor i vårt land och mer än 6 000 blir invalider eller svårt skadade. Sammanlagda antalet personskador i trafiken under 1960-talet utgjorde ca 250 000. Var tredje invånare riskerar att någon gång under sin livstid bli skadad i tra fiken. U töver de mänskliga lidanden detta innebär medför trafikolyc korna stora kostnader för samhället. Forskargruppen Scaft vid Chalmers tekniska högskola uppskattar de årliga kostnaderna till ca 2 500 mil joner kronor eller 75 öre per körd mil.
Forskare inom Scaftgruppen h ar lagt fram ett program för en redu cering av trafikolyckorna med minst hälften. U tskottet anser det ange läget a tt möjligheterna till en radikal nedskärning av trafikolyckornas antal blir prövade och föreslår därför a tt en arbetsgrupp tillsättes med experter och representanter för de politiska partierna som ledamöter med uppgift att föreslå sådana åtgärder inom trafiksäkerhetens om råde, att som ett första steg antalet trafikolyckor under de närm aste åren kan nedbringas med minst hälften. Arbetsgruppen bör i detta syfte utarbeta ett program, som redovisar mål, resurser, m etoder och tids plan för en samordnad satsning. Frågan om organisation och samord ning på trafiksäkerhetsom rådet måste också behandlas i detta sam manhang.
Arbetsgruppen bör utgå från de i motionerna 1971: 144, 1971: 393, 1971:400 och 1971:938 angivna allmänna riktlinjerna. Sålunda bör sanering av trafikmiljön, ökade forskningsanslag, trafikantutbild ning i skolan, körkortsutbildningen, intensifierad trafikövervakning, sä kerhetsbestämmelser för bilarnas konstruktion och utrustning, skapan det av effektiva kommunala organ för trafiksäkerheten bl. a. behandlas.
Vägsektorn måste ägnas stor uppmärksamhet. Genom ökade vägin vesteringar på grundval av en vägplanering som tillgodoser högt ställda trafiksäkerhetskrav torde sålunda många olycksrisker kunna elimineras. I avvaktan på ordinarie utbyggnader enligt fastställda flerårs- och fördelningsplaner bör genom tem porära eller provisoriska åtgärder ansträng ningar göras att »bygga bort» s. k. trafikfällor och förbättra sådana vägsträckor på vilka olycksfallsfrekvensen av olika skäl visat sig vara särskilt hög.
I sammanhanget bör vidare uppm ärksam het ägnas åt frågan om de generella hastighetsbegränsningarna. Olika uppfattningar synes härvidlag föreligga mellan de myndigheter som h ar att ta ställning till frågorna rörande reglernas utform ning och tillämpning resp. tillsynen beträffan
de efterlevnaden av hastighetsföreskrifterna. Härm ed sammanhängande spörsmål bör därför av Kungl. M aj:t tas upp till förnyat övervägande och därefter underställas riksdagens prövning.
Jämsides med den föreslagna arbetsgruppen måste det nuvarande ar betet i trafiksäkerhetsverket och andra organ givetvis fortsätta och vid gas. Frågan om trafiksäkerheten är så angelägen att förberedelserna för en extraordinär satsning inte får hindra det fortgående arbetet.»
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
»1. i anledning av motionerna 1971: 144, 1971:400, 1971:938
och 1971: 393, sistnämnda motion i vad den avser dels trafik
säkerhetens organisation, dels framställning till Kungl. M aj:t om
förbättrad trafiksäkerhet, samt motionen 1971:204, i vad den
avser det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet, i skrivelse till Kungl.
M aj:t hemställer om tillsättandet av en arbetsgrupp som även
har parlamentarisk representation och som får till uppgift att ut
arbeta ett program innehållande mål, resurser, metoder och tids
plan för en samordnad satsning i syfte att som ett första steg
åstadkomma en minskning av trafikolyckorna med minst hälf
ten,»