Utbildningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om pedagogisk utbildning och forskning m. m. jämte motioner
Nr 12
Utbildningsutskottets betänkande 1 anledning av Kungl. Maj:ts proposition om pedagogisk utbildning och forskning m. m. jämte motioner.
Sedan Kungl. M aj:t i propositionen 1971: 1, bilaga 10, beräknat me del för Lärarhögskolorna m. m. (punkt F 1 i utdrag av protokollet över utbildningsärenden för den 4 januari 1971) har Kungl. M aj:t i propo sitionen 1971: 38 under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 26 februari 1971 lagt fram förslag om pedagogisk utbildning och forskning samt om anslag till lärarhögsko lorna med flera ändamål.
I detta sammanhang har utskottet behandlat Kungl. Maj:ts i propo sitionen 1971: 1, bilaga 10 (punkterna E 10— E 11) gjorda framställ ningar om anslag till de samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.
1. Pedagogisk utbildning och forskning. Kungl. M aj:t har i propositio nen 1971: 38 föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad i statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 26 februari 1971 förordats beträffande riktlinjer för bedrivandet av pedagogisk utbildning och forskning,
2. bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en professur i pedagogik vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1971.
I propositionen 1971: 38 behandlas frågor om samordning av verk samheten vid pedagogiska institutioner vid lärarhögskolor och univer sitet m. m. De pedagogiska institutionerna i Uppsala, Lund/M alm ö, Göteborg, Stockholm, U m eå och Linköping bör enligt propositionen fr. o. m. den 1 juli 1971 samverka inom ram en för särskilda institutionsgrupper för pedagogik.
En särskild nämnd med uppgift att vara rådgivande organ inom skol överstyrelsen kommer att bereda ärenden om pedagogiskt forskningsoch utvecklingsarbete, däri inbegripet utvärdering av arbetet i skolan. Avsikten är att skolöverstyrelsen i vissa fall skall kunna delegera be slutanderätten i dessa ärenden till nämnden. I nämnden avses ingå bl. a. företrädare för allmänna samhällsintressen, för skolans huvudmän, per sonal och elever samt för beteendevetenskaplig forskning.
Med utgångspunkt i att statligt finansierad uppdragsforskning röran de utbildningsfrågor i regel skall bedrivas i anslutning till institutioner vid universitet och lärarhögskolor avses forskare som avlönas med
1 Riksdagen 1971. 14 sami. N r 12
medel från bl. a. anslagen till pedagogiskt utvecklingsarbete bli skyldiga att meddela undervisning och att förrätta examination inom forskar utbildning samt att handleda studerande som deltar i sådan utbildning.
Förslag läggs fram om en särskild ämnesmetodisk forskarutbildning som avses ge behörighet till lektorstjänst i gymnasieskolan. Försöksverk sam het med central dokumentation inom ämnesområdet pedagogik kom mer att inledas vid statens psykologisk-pedagogiska bibliotek med bör jan den 1 juli 1971.
En professur i pedagogik med Torsten Husén som förste innehavare föreslås inrättad vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1971. En bi trädande professur i pedagogik avses bli inrättad vid lärarhögskolan i Malmö vid samma tidpunkt.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels motionen 1971:70 av fru Jonäng m. fl. (c) vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag angående de icke-behöriga lärarnas situation på i motionen an förda grunder,
dels motionen 1971: 486 av herr Bohman m. fl. (m) i vad avser hem ställan att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. M aj:t dels anhålla att en parlamentarisk kommission tillsättes med uppdrag att i enlighet med de riktlinjer som angivits i motionen snarast framlägga en redovisning av de faktiska förhållandena rörande skolans undervisningsresultat, dels som sin mening ge till känna att den kontinuerliga utvärderingen av skolans verksamhet i första hand bör handhas av forskare och forsk ningsinstitutioner fristående från de centrala undervisningsmyndighetem a,
dels motionen 1971: 493 av herr Richardson m. fl. (fp) vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t anhåller om att Kungl. Maj:t måtte tillsätta en projektgrupp med uppgift att utvärdera resultaten av de senaste skolreformerna,
dels motionen 1971: 862 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Mattsson i Lane-Herrestad (c) i vad avser hemställan att riksdagen m åt te i skrivelse till Kungl. M aj:t anhålla om utredning angående frågan om ökad tyngd i lärarutbildningen på moment som är ägnade att effek tivisera undervisningen av teoretiskt svagpresterande elever,
dels motionen 1971: 1263 av fröken Ljungberg (m) och herr Tobé (fp) vari hemställts att riksdagen måtte besluta att en professur i pedagogik skall inrättas vid universitetet i Uppsala fr. o. m. den 1 juli 1971,
dels motionen 1971: 1264 av herr Mattsson i Lane-Herrestad m. fl. (c) vari hemställts att riksdagen måtte vid sin behandling av Kungl. Maj:ts proposition 1971: 38 uttala 1. nödvändigheten av att beteendevetenskapli ga studier ges vidgat utrymme i lärarutbildningen på i motionen angivna grunder samt 2. att i skolöverstyrelsens nämnd för pedagogiskt utveck
lingsarbete och försöksverksamhet jämväl skall ingå företrädare för för äldrarna,
dels motionen 1971: 1265 av herr N ordstrandh m. fl. (m) vari hem ställts att riksdagen måtte, med avslag p å proposition 1971: 38 i vad av ser frågan om vetenskaplig utbildning i ämnesmetodik, hos Kungl. Maj:t anhålla om förnyad utredning och förslag i frågan med beaktande av kravet på grundliga studier i såväl undervisningsämnet som pedagogik och metodik,
dels motionen 1971: 1266 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hem ställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t a) som sin mening ge till känna vad som i motionen anförts angående beslutsrätten för skolverkets nämnd för pedagogiskt utvecklingsarbete och försöksverk samhet; b) som sin mening ge till känna att denna nämnd till viss del bör ges parlamentarisk sammansättning; c) anhålla att en parlam enta risk kommission tillsättes med uppdrag att i enlighet med de riktlinjer som angivits i motionen snarast framlägga en redovisning av de faktiska förhållandena rörande skolans undervisningsresultat,
dels motionen 1971: 1267 av herr N ordstrandh m. fl. (m) vari hem ställts att riksdagen m åtte besluta att en professur i internationell pe dagogik skall inrättas vid universitetet i Stockholm från den 1 juli 1971,
dels motionen 1971: 1268 av herr Richardson m. fl. (fp) vari hem ställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t anhåller 1. att Kungl. Maj:t måtte utfärda riktlinjer för den föreslagna omorganisationen av skolöverstyrelsens näm nd för pedagogiskt utvecklingsarbete och för söksverksamhet i enlighet med i motionen anförda synpunkter, 2. att riksdagen — utöver den av Kungl. M aj:t föreslagna befattningen som bi trädande professor vid lärarhögskolan i Malmö — beslutar inrätta dels en tjänst som professor i pedagogik vid universitetet i Göteborg, dels en för professorn Torsten Husén personlig professur i internationell pe dagogik vid universitetet i Stockholm, båda tjänsterna fr. o. m. den 1 juli 1971, 3. att riksdagen fattar principbeslut om inrättande av två tjäns ter som biträdande professor i pedagogik vid lärarhögskolorna i U pp sala resp. Umeå fr. o. m. den 1 juli 1972 samt 4. att riksdagen i skrivel se till Kungl. M aj:t uttalar, att ämnesstudierna i den forskarutbildning i ämnesmetodik som avses anordnas försöksvis ges en betydligt starkare ställning än vad som föreslagits i pedagogikutredningens betänkande.
Utskottet. I propositionen betonas inledningsvis att det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet är av stor betydelse för den allmän na utbildningsplaneringen. Pedagogikutredningen, vars betänkande Pe dagogisk utbildning och forskning ligger till grund för propositionen, har framhållit att resultat från utbildningsforskningen på väsentliga punkter varit vägledande för de senaste decenniernas beslut om för ändringar inom utbildningsväsendet. E n viktig uppgift för dagens pe-
1* Riksdagen 1971. 14 sami. N r 12
dagogiska forsknings- och utvecklingsarbete är enligt statsrådsproto kollet att utarbeta bättre metoder att förverkliga intentionerna bakom dessa förändringar bl. a. genom att klarlägga resultaten av utbildnings verksamheten.
I propositionen fastslås att varje myndighet ständigt skall uppmärk samma om verksamheten inom dess område bedrivs på ett ändamåls enligt sätt. Det åligger alltså skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet att svara för att erforderlig kontroll och utvärdering av pågå ende utbildning sker och för att pedagogiskt forsknings- och utveck lingsarbete bedrivs. I syfte att främ ja skolöverstyrelsens arbete med utbildningsforskning, däri inbegripet utvärdering av arbetet i skolan, bör enligt propositionen överstyrelsens nämnd för pedagogiskt utvecklings arbete och försöksverksamhet reorganiseras. Den planerade förändring en innebär ett förstärkt inflytande i nämnden för personer och sam manslutningar som står utanför det dagliga arbetet inom skolan. Så lunda avses bl. a. företrädare för allmänna samhällsintressen, företrä dare för skolans huvudmän, personal och elever samt företrädare för beteendevetenskaplig forskning ingå i nämnden. Nämndens uppgift skall vara att såsom rådgivande organ inom skolöverstyrelsen bereda ären den om pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete. Avsikten är att överstyrelsen i vissa fall skall kunna delegera beslutanderätten i dessa ärenden till nämnden.
I motionerna 1971: 486 och 1971: 493, som väcktes inom den all männa motionstiden, framhålls vikten av en systematisk och allsidig kartläggning av skolans resultat i förhållande till dess målsättning. I den förstnämnda motionen yrkas att den kontinuerliga utvärderingen av skolans verksamhet i första hand skall handhas av forskare och forsk ningsinstitutioner; i den sistnämnda motionen att utvärderingen anför tros åt en projektgrupp med parlamentariskt inslag. Vad som anförts och föreslagits i den nu föreliggande propositionen samt i m otioner som väckts med anledning härav innebär att nämnda yrkanden inte synes erfordra någon riksdagens vidare åtgärd.
Utskottet instämmer till fullo i de uttalanden som gjorts i proposi tionen rörande angelägenheten av pedagogiskt forsknings- och utveck lingsarbete och därmed bl. a. utvärderingen av arbetet inom utbildnings väsendet. D et är därför enligt utskottets mening väsentligt att reorganiseringen av nämnden för pedagogiskt utvecklingsarbete och försöks verksamhet kommer att medföra den avsedda förstärkningen och bredd ningen av resurserna för planering m. m. av projekt inom det mycket omfattande område som pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete utgör.
Beträffande vad i motionerna 1971: 1264, 1971: 1266 och 1971: 1268 föreslagits rörande sammansättningen av nämnden får utskottet anföra följande.
Föredragande statsrådet har uttalat att skolans arbete och resultatet av arbetet får ses som en för hela samhället väsentlig fråga. D etta har, såsom fram går av statsrådsprotokollet, varit det avgörande skälet för den föreslagna reorganiseringen av nämnden. M ot denna bakgrund an ser utskottet att m an kan förvänta sig att nämnden får en allsidig och väl avvägd sammansättning. Vad i propositionen uttalats rörande näm n dens sammansättning innebär enligt utskottets mening att i nämnden bereds utrymme för parlamentariker men att det också ges möjligheter till föräldrarepresentation. Något särskilt uttalande från riksdagens sida rörande nämndens sammansättning torde med hänvisning till det an förda inte vara erforderligt.
I motionerna 1971: 1266 och 1971: 1268 framförs även synpunkter på arbetet i nämnden, dess beslutanderätt m. m. Beträffande hithöran de frågor får utskottet först fram hålla att utskottet utgår från att de företrädare för beteendevetenskaplig forskning som avses ingå i näm n den kommer att ha en sådan kunskap om och överblick över utbildningsforskningen att nämnden får reella förutsättningar att bedöma i vilken utsträckning forskare och experter utanför nämnden bör enga geras vid formulering och avgränsning av de projektuppdrag nämnden har att behandla i sitt arbete. D et fram går vidare av pedagogikutred ningens betänkande att skolöverstyrelsen vid utarbetandet av projekt planer har nära kontakt med såväl forskare som avnämare av skolforskning. Med anledning av bl. a. ett yrkande i motionen 1971:486, som behandlats i det föregående, vill utskottet i detta sammanhang under stryka att det klart utsagts i propositionen att — sedan ställning tagits till vilka forskningsprojekt som bör förverkligas — projekten skall u t föras av självständiga forskargrupper.
Det är givetvis angeläget att resultaten av det pedagogiska forsk nings- och utvecklingsarbetet får en sådan utformning och spridning att de kan användas på ett insiktsfullt och effektivt sätt och så snabbt som möjligt. Utskottet kan inte finna annat än att skolöverstyrelsen upp märksammat vikten av information och informationsutbyte när det gäl ler för skolväsendet väsentligt forsknings- och utvecklingsarbete. En särskild skriftserie utges sålunda, en katalog över pågående skolforskning sammanställs och distribueras, symposier anordnas etc. Inom det universitetspedagogiska området har under de senaste åren den universitetspedagogiska utredningen utgett ett antal betänkanden och skrifter som behandlat pågående projekt samt kartläggningar av angelägna uni versitetspedagogiska problem. Sedan en tid tillbaka ger även universitetskanslersämbetet ut särskild inform ation i dessa frågor. Självfallet har ämbetsverket skyldighet att också i andra form er ge information. N äm n den bör därför ha förutsättningar att orientera sig om erfarenheter från det eftergymnasiala området såsom önskas i motionen 1971: 1268. Be träffande möjligheterna att organisera en för hela utbildningsväsendet
gemensam, nämnd för pedagogiskt utvecklingsarbete och försöksverk samhet bör riksdagen enligt utskottets mening inte nu uttala sig.
M ot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet dels yrkandet i mo tionen 1971: 1268 om riktlinjer för nämnden för pedagogiskt utveck lingsarbete och försöksverksamhet, dels det yrkande om beslutanderätt för näm nden beträffande redovisningen av forsknings- och utvecklings arbete som framställts i motionen 1971: 1266.
I motionen 1971: 486 har föreslagits att en parlamentarisk kommis sion tillsätts med uppgift att snarast framlägga en redovisning av de faktiska förhållandena rörande skolans undervisningsresultat. D etta yr kande återkommer i motionen 1971: 1266. M otionärerna anser att den i propositionen angivna nämnden inom skolöverstyrelsen på längre sikt kan bli ett lämpligt organ för beredning av ärenden rörande utvärde ring av skolans arbete men menar att särskilda åtgärder krävs för att skyndsamt klarlägga fram för allt frågor angående skolutbildningens kvalitet.
A tt kontrollera resultaten av utbildningsverksamheten utgör självfal let ett viktigt led i det arbete som en systematisk utvärdering av skol reform erna omfattar. Den verksamhet som bedrivs inom skolöverstyrel sens pedagogiska utvecklingsarbete liksom i fråga om provkonstruktion har också under senare tid breddats och fördjupats. Utskottet anser att det bör ankomma på överstyrelsen och den föreslagna nämnden att tillse att fakta fram kom m er rörande undervisningsresultaten i grundoch gymnasieskola och finner det angeläget att uppgifterna presenteras i sådan form att de bidrar till att ge underlag för en seriös skoldebatt. På anförda skäl avstyrker utskottet yrkandena om en särskild kom mission.
Bland områden inom utbildningsforskningen som enligt propositio nen särskilt bör uppmärksammas kan nämnas förskolpedagogiken och vuxenpedagogiken samt det universitetspedagogiska området. D et kan nämnas att pedagogikutredningen i ett nyligen framlagt betänkande behandlat vuxenpedagogiska frågor. I propositionen framhålls vidare be hovet av ökade insatser inom den barn- och ungdomspsykologiska forsk ningen, vilken pedagogikutredningen haft i uppdrag att särskilt under söka. I statsrådsprotokollet uttalas också att det är ytterligt väsentligt att de svagpresterande elevernas problem uppmärksammas. I sam m anhanget erinras om de uppgifter som givits utredningen om skolans inre arbete (SIA). D et förutsättes att utredningen kommer att ta initia tiv till undersökningar som bidrar till att belysa frågor som rör elever med särskilda svårigheter i skolan och därmed sammanhängande pro blem. Av propositionen fram går även att skolöverstyrelsen i sitt förslag till disposition av anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete inom skol väsendet fört upp projekt som avser försök med olika behandlingsmo deller för svagpresterande eller svagmotiverade elever.
I motionen 1971: 862 behandlas bl. a. frågor som rör de teoretiskt svagpresterande elevernas problem. M otionärerna anser att det är vä sentligt att utbildningen av lärare utformas så att bästa förutsättningar tillförsäkras för undervisning av dessa elever och föreslår att en utred ning tillsätts med uppgift att överväga frågan om ökad tyngd i lärar utbildningen på moment som är ägnade att effektivisera undervisningen av svagpresterande elever.
Utskottet kan inte finna annat än att de betydelsefulla frågor som be handlas i näm nda motion i hög grad beaktas av utbildningsdepartemen tet och skolöverstyrelsen. Beträffande möjligheterna att genom lärar utbildningen söka underlätta de svårigheter som sammanhänger med un dervisning av svagpresterande elever bör framhållas att enligt av Kungl. Maj:t den 29 juni 1970 fastställda mål och riktlinjer för lärarutbild ningen särskild uppmärksamhet bör ägnas åt frågor som sammanhänger med undervisning av dessa elever. Med hänvisning härtill och med be aktande av arbetet inom SIA har utskottet inte funnit det erforderligt att riksdagen tar initiativ till den i motionen 1971: 862 föreslagna ut redningen, varför yrkandet härom avstyrks.
M ed hänsyn till vikten av att lärarna besitter goda kunskaper om den miljö som deras elever vuxit upp i och lever i hemställs i motionen 1971: 1264 att riksdagen uttalar sig fö r att beteendevetenskapliga stu dier ges vidgat utrymme i lärarutbildningen.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av beteendeve tenskapliga inslag i lärarutbildningen. Med anledning av förevarande motionsyrkande får utskottet fram hålla att det enligt de tidigare nämn da riktlinjerna för lärarutbildningen förklarats vara angeläget att lärar na har insikter i personlighets- och utvecklingspsykologi samt kunska per om hur individer i grupp påverkar varandra och om hur olika för hållanden i hemmen, skolan och samhället i övrigt inverkar på elevernas situation. Utskottet, som utgår från att de ansvariga myndigheterna har sin uppmärksamhet fäst på att dessa intentioner fullföljs och vidtar de åtgärder som kan befinnas erforderliga, finner det inte påkallat att riks dagen gör det i motionen önskade uttalandet. Utskottet avstyrker så ledes motionen 1971: 1264 i denna del.
Yrkande om utredning och förslag angående de icke behöriga lärar nas situation har förts fram i motionen 1971:70. Motionärerna fram håller att efter hand ökad balans uppnåtts mellan behov och utbildning av lärare och att de ändrade förhållandena på lärarnas arbetsmarknad medfört en osäker situation för de lärare som saknar formell kompe tens. M ånga av dessa lärare har tjänstgjort inom skolväsendet på ett förtjänstfullt sätt under en längre tid. I motionen föreslås olika åtgär der i syfte att lösa hithörande problem.
U tskottet delar motionärernas uppfattning att man bör utröna hur många icke behöriga lärare det rör sig om och hur länge de bedrivit
undervisningsverksamhet. Enligt vad utskottet erfarit går det inte att få fram dessa uppgifter ur tillgängliga statistiska data, lärarregister m. m. Vissa specialundersökningar har gjorts dels av skolöverstyrelsen — be träffande klasslärare — dels av lärarutbildningskommittén i fråga om icke behöriga lärare i s. k. övningsämnen. Ytterligare undersökningar torde krävas för att beträffande övriga lärare ge en korrekt bild av om fattningen av de problem motionärerna påtalat. Utskottet föreslår att Kungl. M aj:t uppdrar åt skolöverstyrelsen att skyndsamt undersöka antalet lärare som inte är formellt behöriga att söka ordinarie eller extra ordinarie tjänst inom skolväsendet. Denna undersökning eller kartläggning bör avse lärare som tjänstgör mer eller mindre stadigva rande, således även dem som regelbundet anlitas som vikarier.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att en rad åtgärder redan vidtagits för att bereda icke behöriga lärare möjlighet att förvärva be hörighet till lärartjänst. Sålunda har anordnats särskild låg- och mellanstadielärarutbildning vid lärarhögskolorna i Stockholm (1968), G öte borg, Uppsala och Um eå (1969). Vidare anordnas f. n. särskild utbild ning av lärare i musik vid tre lärarhögskolor, och ytterligare sådan ut bildning börjar nästa läsår. D å börjar också särskild utbildning av lä rare i teckning. Vissa åtgärder har också vidtagits i fråga om ämneslärare.
Tillströmningen till forskarutbildning i pedagogik har ökat kraftigt under senare år. Pedagogikutredningen har föreslagit förstärkning av handledarresurserna dels genom organisatoriska åtgärder, dels genom en ökning av antalet högre forskartjänster. Under budgetåren 1971/72 — 1975/76 bör enligt utredningen bl. a. åtta tjänster som professor/ biträdande professor inrättas. I propositionen redovisar föredragande statsrådet sin avsikt att i enlighet med utredningens förslag föreslå Kungl. Maj:t att föreskriva att det skall åligga forskare, som avlönas med me del från bl. a. anslagen till pedagogiskt utvecklingsarbete, att inom ra men för forskningsuppdraget meddela undervisning och förrätta exami nation inom forskarutbildning samt handleda studerande som deltar i sådan utbildning. Vidare anförs att det är väsentligt att lärarhögskolor nas forskningspersonal kan användas för forskarutbildning.
Pedagogikutredningen har övervägt olika organisatoriska möjligheter för samordning och arbetsfördelning mellan de pedagogiska institutio nerna vid universitet och lärarhögskola.
Enligt utskottets mening torde de krav som bör ställas i fråga om samarbete och arbetsfördelning mellan dessa institutioner kunna till godoses genom den i propositionen förordade organisationsformen. U t skottet förutsätter att bestämmelserna rörande gemensamma institutionsangelägenheter m. m. utform as så att hänsyn tas till lokala förutsätt ningar och behov samt att de administrativa svårigheter institutionsgruppsorganisationen kan innebära beaktas.
Förutom de organisatoriska åtgärder som redovisats i propositionen föreslås i syfte att öka handledningsresursema för forskarutbildning i pedagogik att vid universitetet i Stockholm skall den 1 juli 1971 inrät tas en professur i pedagogik med Torsten Husén som förste innehavare. Vidare har medel beräknats för en ordinarie tjänst som biträdande pro fessor i pedagogik vid lärarhögskolan i Malmö.
I motionen 1971: 1267 hävdas att det ständigt ökande behovet av kunskap om internationella utbildningsfrågor motiverar en särskild pro fessur i internationell pedagogik. M otionärerna föreslår därför att det i stället för en professur i pedagogik vid Stockholms universitet inrättas en professur i internationell pedagogik vid samma universitet och att Husén utses till förste innehavare av tjänsten. Frågan om denna professorstjänst behandlas även i motionen 1971: 1268. M otionärerna anser att specialisering av tjänster bör markeras när det gäller att friställa framstående, internationellt erkända forskare för att de helt skall kunna ägna sig åt sitt specialområde. I motionen föreslås — i enlighet med ett av universitetskanslersämbetet fram fört förslag — att en för Husén personlig professur i internationell pedagogik inrättas i stället för den i propositionen föreslagna professuren i pedagogik. Därvid förutsätts att Husén får bibehålla den lägre undervisningsskyldighet, som han har i egenskap av professor vid lärarhögskola.
Utskottet delar helt de åsikter som fram förts om behovet av ökade kunskaper om internationella utbildningsfrågor och det stora värdet av Huséns forskningsverksamhet. Med anledning av föreliggande motions yrkanden får utskottet framhålla att föredragande statsrådet förklarat att det genom den föreslagna professuren blir möjligt för H usén att, så som förste innehavare av tjänsten, ägna sig åt forskning kring interna tionella utbildningsfrågor. Beträffande frågan om en personlig eller icke personlig professur, i sistnämnda fallet med Husén som förste inneha vare, vill utskottet understryka att bifall till den i propositionen före slagna professuren i pedagogik kommer att innebära att ämnesområdet förstärks på ett säkrare och m er bestående sätt än om en personlig pro fessur inrättas. Utskottet tillstyrker med hänsyn härtill Kungl. Maj:ts för slag och avstyrker yrkandet i motionen 1971: 1268 om en personlig pro fessur.
V ad därefter beträffar professurens benämning och det i motionen 1971: 1267 fram förda önskemålet att även Huséns efterträdare på den aktuella tjänsten bör ägna sig åt sådan forskning får utskottet erinra om att frågan om professorstjänsts ämnesinnehåll skall prövas i sam band med att tjänst blir ledig. Föreligger sålunda grundad anledning att vid Huséns avgång skapa garantier för att tjänsten alltfort skall ha en inriktning m ot den internationella pedagogiken kan professuren vid detta tillfälle ändras. På anförda skäl avstyrker utskottet vad i motio nerna 1971: 1267 och 1971: 1268 föreslagits rörande tjänstens benäm
ning. Vid sina ställningstaganden till de aktuella motionsyrkandena har utskottet utgått från att Huséns undervisningsskyldighet skall ges en omfattning som inte hindrar honom att fullgöra de uppgifter som sam manhänger med den internationella inriktningen av hans verksamhet.
U nder åberopande av det stora behovet av undervisning och hand ledning på forskarutbildningsnivå vid pedagogiska institutionen vid uni versitetet i Uppsala fram förs i motionen 1971: 1263 yrkande om inrät tande av en professur i pedagogik vid detta lärosäte den 1 juli 1971. Y rkandet överensstämmer med förslag som framförts av såväl peda gogikutredningen som universitetskanslersämbetet.
Pedagogikämnet tillhör, anförs i motionen 1971: 1268, jämte psyko login de mest missgynnade områdena när det gäller antalet högstadiestuderande per handledare. M otionärerna föreslår att en professur i pe dagogik inrättas vid universitetet i Göteborg nästa budgetår. Som stöd för förslaget framhålls bl. a. att man vid pedagogiska institutionen i G ö teborg sedan länge medverkat i den reforminriktade utbildningsplaneringsforskningen. Därjämte föreslås i motionen att riksdagen fattar principbeslut om inrättande den 1 juli 1972 av två tjänster som biträ dande professor, en vid var och en av lärarhögskolorna i Uppsala och Umeå.
Enligt utskottets mening kan ingen tvekan råda om att behovet av flera fasta forskartjänster inom ämnesområdet pedagogik är mycket på tagligt. Såsom framhålls i statsrådsprotokollet är möjligheterna att be driva pedagogisk forskning beroende av tillgången på utbildade forska re. F ör att forskarutbildningen skall bli så effektiv som möjligt är det angeläget att handledningsresurserna förstärks och examinationen av personer med kvalificerad pedagogisk utbildning bringas att bättre sva ra mot det antal som aktivt bedriver forskarutbildning. E tt visst antal perm anenta forskartjänster är också nödvändigt för att den omfattande uppdragsforskningen vid institutionerna skall fungera tillfredsställande.
Till följd av budgetläget har utskottet ansett sig böra avstå från att förorda bifall till yrkandena i motionerna 1971: 1263 och 1971: 1268 om inrättande av ytterligare professorstjänster den 1 juli 1971. Utskot tet instämmer emellertid helt i föredragande statsrådets mening att handledningsresursema för forskarutbildning i pedagogik bör ökas genom att fasta forskartjänster successivt inrättas.
D en verksamhet som bedrivs vid pedagogiska institutionen vid G öte borgs universitet synes ha en inriktning som direkt främ jar forskningsoch utvecklingsarbetet rörande utvärdering av skolreformerna och den allmänna utbildningsplaneringen. Med beaktande härav och med hän syn till bristen på handledningsresurser vid institutionen, som bl. a. tagit sig uttryck i att tillträdet till forskarutbildningen i pedagogik varit be gränsat fr. o. m. vårterminen 1970, förordar utskottet att riksdagen nu bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta en professur i pedagogik vid Göte borgs universitet den 1 juli 1972.
Utskottet anser sig mot bakgrund av uttalanden i propositionen ock så kunna räkna med att förslag om ytterligare professurer/biträdande professurer inom ämnesområdet kommer att föreläggas riksdagen så snart förutsättningar härför bedöms föreligga. Enligt utskottets mening bör den fortsatta utbyggnaden av forskningsorganisationen dock inte bindas genom att riksdagen fattar de i motionen 1971: 1268 föreslagna principbesluten. Yrkandet härom avstyrks därför.
Pedagogikutredningen har haft till uppgift att pröva frågan om en vetenskaplig utbildning i ämnesmetodik, som kan ge behörighet till lektorstjänst i gymnasieskolan. I propositionen föreslås att en högre ämnesmetodisk forskarutbildning som leder fram till doktorsexamen vid samhällsvetenskaplig fakultet kom m er till stånd. Utbildningen avses in nehålla tre huvuddelar, nämligen ämnesstudier, pedagogik och ämnes metodik och ge den av pedagogikutredningen förordade kompetensen.
Enligt den principskiss för utbildningen som lagts fram av pedagogik utredningen skall utbildningen i skolämnet om fatta ca fyra och en halv terminers studier, dvs. 90 poäng. I motionen 1971: 1265 hävdas att den del av studietiden som avsetts omfatta ämnesutbildning är otillräcklig. E n förskjutning till förmån för denna utbildning skulle emellertid en ligt motionärernas mening innebära högst oförmånliga effekter för det i deras mening relativt begränsade utrymmet för pedagogiska och me todiska studier. I motionen föreslås därför att propositionen 1971: 38 avslås i denna del och att den ämnesmetodiska forskarutbildningen görs till föremål för förnyad utredning.
Även i motionen 1971: 1268 görs gällande att den tid som enligt pe dagogikutredningen bör anslås till ämnesstudier är alltför begränsad för behörighet till lektorstjänst i gymnasieskola. Med anledning härav fram ställs i motionen yrkande om att ämnesstudierna skall ges en betydligt starkare ställning än vad utredningen föreslagit.
Utskottet ansluter sig till pedagogikutredningens och föredragande statsrådets bedömning att åtgärder bör vidtas för att stimulera forsk ning kring ämnesmetodiska problem och tillstyrker att den föreslagna forskarutbildningen inom om rådet kommer till stånd. Utbildningen bör, såsom förordas i propositionen, prövas genom en försöksverksamhet i ett begränsat antal ämnen. Utskottet avstyrker således motionen 1971: 1265.
Tveksamhet h ar uttalats huruvida den föreslagna forskarutbildningen bör ge behörighet till tjänst som lektor i läroämne i gymnasieskolan. U tskottet får med anledning härav understryka att utbildningen avses bedrivas som försöksverksamhet. Vidare bör framhållas att relationerna mellan de olika delarna i utbildningen förutsätts kunna växla beroende på ämnets art. Utskottet utgår från att m an vid uppläggningen av stu dieplanerna söker uppnå en optimal avvägning i fråga om omfattningen av ämnesstudier respektive pedagogik- och metodikstudier. Försöks
verksamheten måste givetvis följas med största uppmärksamhet av de ansvariga myndigheterna. En grundlig utvärdering av utbildningsresultaten bör göras så snart förutsättningar härför föreligger. M ot denna bakgrund har utskottet inte funnit det befogat att riksdagen gör något uttalande i fråga om ämnesstudiernas omfattning. Motionen 1971: 1268 avstyrks därför i denna del. U nder åberopande av det anförda hemställer utskottet att riksdagen 1. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och i anledning av motio nerna 1971: 1264, 1971: 1266 och 1971: 1268, motionerna så vitt nu är i fråga, godkänner i statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 26 februari 1971 förordade riktlinjer för nämnden för pedagogiskt utvecklingsarbete och försöksverk samhet, 2. avslår motionen 1971:493 om form er för utvärdering av skol reformerna, 3. avslår motionen 1971:486 i vad den avser form en för konti nuerlig utvärdering av skolans verksamhet, 4. avslår motionerna 1971: 486 och 1971: 1266 i vad de avser parlamentarisk kommission, 5. godkänner vad i näm nda statsrådsprotokoll förordats beträf fande riktlinjer för bedrivandet av pedagogisk utbildning och forskning, 6. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motioner na 1971: 1267 och 1971: 1268, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga, bemyndigar Kungl. M aj:t att inrätta en professur i pedagogik vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1971, 7. avslår motionen 1971: 1263 om inrättande den 1 juli 1971 av en professur i pedagogik vid universitetet i Uppsala, 8. i anledning av motionen 1971: 1268 bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta en professur i pedagogik vid universitetet i Göte borg den 1 juli 1972, 9. avslår motionen 1971: 1268 i vad den avser biträdande profes surer, 10. avslår motionen 1971: 862 i vad den avser åtgärder för svagpresterande elever, 11. avslår motionen 1971: 1264 i vad den avser beteende vetenskap liga studier i lärarutbildningen, 12. i anledning av motionen 1971:70 som sin mening ger Kungl. M aj:t till känna vad utskottet anfört rörande undersökning av seende icke behöriga lärare, 13. avslår motionerna 1971: 1265 och 1971: 1268, sistnämnda mo tion i vad den avser ämnesmetodisk forskarutbildning.
2. Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (prop. 1971: 38, s. 39— 43) och hemställer
att riksdagen till Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet
för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisar ett re
servationsanslag av 20 590 000 kr.
3. Pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid universitet och högskolor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (prop. 1971: 38, s. 43— 46) och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar Kungl. M aj:t att vid universitetskanslersämbetet in
rätta en tjänst för byråchef i Ce 1,
2. till Pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid universitet och hög
skolor för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln an
visar ett reservationsanslag av 7 877 000 kr.
4. Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. Lärarhögsko lorna: Driftkostnader. Kungl. M aj:t har i propositionen 1971: 38 (s. 46 — 55) föreslagit riksdagen att
1. till Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för bud getåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 161 483 000 kr.,
2. till Lärarhögskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1971/72 un der åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 22 630 000 kr.
Utskottet. I riksstaten för innevarande budgetår har under åttonde huvudtiteln förts upp ett förslagsanslag Lärarhögskolorna: Utbildnings kostnader och ett reservationsanslag Lärarhögskolorna: Materiel m. m. I statsrådsprotokollet föreslås en anslagsteknisk omläggning komma till stånd den 1 juli 1971 i syfte att åstadkomma en medelsdisposition för verksamheten vid lärarhögskolorna som är friare än f. n. Anslagen till lärarhögskolorna har med hänsyn härtill förts upp med förändrad be nämning, nämligen Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. och Lärarhögskolorna: Driftkostnader. Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot den föreslagna anslagsomläggningen.
I propositionen har medel beräknats för bl. a. en ordinarie tjänst som biträdande professor i pedagogik. Tjänsten avses bli inrättad vid lärarhögskolan i Malmö. Utskottet tillstyrker förslaget.
Beträffande den fortsatta utbyggnaden av lärarorganisationen vid lä rarhögskolorna får utskottet erinra om sitt under punkten 1 redovisade ställningstagande till yrkande härom i motionen 1971: 1268.
U nder förevarande avlöningsanslag har medelsbehovet beaktats för de kurser i studie- och yrkesvägledning vid lärarhögskolorna som för ordats i propositionen 1971: 34. Utskottet har ingenting att erinra mot
att medel nu beräknas för näm nda ändamål. Dispositionen av desamma får emellertid blir beroende av riksdagens ställningstagande till försla gen i nyssnämnda proposition.
Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under ifrågavarande anslagsrubriker har inte gett utskottet anledning till särskilt uttalande.
U tskottet hemställer
att riksdagen för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln
anvisar
1. till Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. ett för
slagsanslag av 161 483 000 kr.,
2. till Lärarhögskolorna: Driftkostnader ett reservationsanslag av
22 630 000 kr.
5. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarperso
nal. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader. Kungl. M aj:t har i propositionen 1971: 1, bilaga 10 (punkterna E 10— E 11) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Majit att inrätta professurer i enlighet med vad i statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 4 januari 1971 förordats,
2. godkänna de riktlinjer för inordnande av handelshögskolan i Gö teborg i universitetet i Göteborg som förordats i nämnda statsrådspro tokoll,
3. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lä rarpersonal för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 83 901 000 kr.,
4. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservations anslag av 14 200 000 kr.
Utskottet. I syfte att skapa grundläggande förutsättningar för ett ra tionellt utnyttjande av de samlade utbildnings- och forskningsresurser na föreslås i statsrådsprotokollet att handelshögskolan i Göteborg inord nas i den samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet fr. o. m. den 1 juli 1971. Resurserna för utbildning och forskning vid de båda läro anstalterna kommer enligt förslaget att för varje ämnesområde föras samman i en och samma institution. Förvaltningsresurserna vid hög skolan och universitetet avses bli samordnade. Utskottet har inte något att erinra mot vad föredragande statsrådet förordat beträffande ifråga varande samordning.
U tskottet har i det föregående tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag om in rättande av en professur i pedagogik vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1971. Medel för denna tjänst samt för 1 000 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete har beräknats under nu ifråga
varande avlöningsanslag. I statsverkspropositionen h ar vidare föresla gits att nästa budgetår inrättas dels en professur i sjörätt och annan transporträtt vid universitetet i Göteborg, dels en för professorn Assar Lindbeck personlig professur i internationell ekonomi vid universitetet i Stockholm. Utskottet tillstyrker att Kungl. M aj:t bemyndigas inrätta även de båda sistnämnda tjänsterna.
Beträffande frågan om ytterligare professorstjänster i pedagogik får utskottet hänvisa till sitt under punkten 1 redovisade ställningstagande.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar Kungl. M aj:t att inrätta professurer i enlighet med
vad som förordats i statsrådsprotokollet över utbildningsärenden
för den 4 januari 1971,
2. godkänner de riktlinjer för inordnande av handelshögskolan i
Göteborg i universitetet i Göteborg som förordats i näm nda stats
rådsprotokoll,
3. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lä
rarpersonal för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 83 901 000 kr.,
4. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader för
budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisar ett re
servationsanslag av 14 200 000 kr.
Stockholm den 4 maj 1971
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEM YR
Närvarande: herrar Alemyr (s), Wikström (fp), Richardson (fp), Jöns son i Arlöv (s), N ordstrandh (m), Wiklund i Härnösand (s), Gustafsson i Barkarby (s), fru G radin (s), fru D ahl (s), herrar Johansson i Skärstad (c), Berndtson i Linköping (vpk), Sundgren (s), fru Söder (c), herrar Fiskesjö (c) och Strindberg (m).
Reservationer
vid punkten 1 (Pedagogisk utbildning och forskning)
1. beträffande tillsättande av en parlamentarisk kommission av her rar Nordstrandh (m) och Strindberg (m) som anser att
dels det stycke i utskottets betänkande på s. 6 som börjar med »Att kontrollera» och slutar med »särskild kommission» bort ha följande lydelse:
»Enligt utskottets mening har i motionerna 1971: 486 och 1971: 1266 fram förts övertygande motivering för att faktiska uppgifter angående
undervisningsresultaten i grundskolan och gymnasieskolan snarast bör framläggas. Med hänsyn till vikten av att så långt möjligt garantera ett objektivt undersökningsresultat bör en kommission med parlamentarisk sammansättning svara för detta arbete. Kommissionen bör givetvis få anlita den expertis den finner behövlig.»
dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
»4. med bifall till motionerna 1971: 486 och 1971: 1266, båda
motionerna såvitt nu är i fråga, anhåller hos Kungl. Maj:t om
tillsättande av en parlamentarisk kommission med de uppgifter
som angivits i motionerna,»
2. beträffande ämnesmetodisk forskarutbildning av herrar Wikström (fp), Richardson (fp), Nordstrandh (m), Johansson i Skärstad (c), fru Söder (c), herrar Fiskesjö (c) och Strindberg (m), som anser att
dels det stycke i utskottets betänkande som på s. 11 börjar med »Tveksamhet har» och på s. 12 slutar med »denna del» bort ha följan de lydelse:
»Utskottet anser det vanskligt att på grundval av det material som presenterats i pedagogikutredningens betänkande och i propositionen göra någon närmare bedömning av frågan om den ämnesmetodiska fors karutbildningens värde för andra verksamhetsområden än forskningsoch utvecklingsarbete. Sannolikt bör utbildningen kunna vara lämplig för t. ex. blivande metodiklektorer och utbildningskonsulenter. Utskottet finner det emellertid tveksamt om doktorsexamen i pedagogik med äm nesmetodisk inriktning avseende visst ämne bör ge samma behörighet till lektorstjänst i ämnet i gymnasieskolan som den nu gällande meriteringsvägen. Enligt utskottets mening föreligger, såsom anförts i motio nen 1971: 1268, risk för att den föreslagna utbildningen kan komma att leda till att kompetensen i läroämnet blir alltför svag. Med anled ning härav bör — i avvaktan på en utvärdering av resultatet av den avsedda försöksverksamheten — för dem som genomgått utbildningen och söker lektorstjänst på sedvanligt sätt kunna tillämpas ett dispens förfarande.»
dels utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
»13. i anledning av motionerna 1971: 1265 och 1971: 1268, sistnämn
da motion såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört beträffande den ämnesmetodiska
forskarutbildningens meritvärde.»
Särskilt yttrande
vid punkten 2 (Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet) av herr Wikström (fp) som anfört:
»I förevarande proposition har föreslagits att avgifter skall uttas för
praktisk prövning av läroböcker, systemläromedel och systemliknande lä romedel. Härigenom skulle anslaget till SÖ:s forsknings- och utvecklings arbete tillföras ca 200 000 kr.
N är läroböcker inlämnas till statens läroboksnämnd för beslut om uppförande eller icke uppförande på läroboksförteckningen erläggs för fattningsenlig avgift om 200 kr. per titel. Denna avgift inlevererar läroboksnämnden enligt särskilt kungligt brev till statsverket. Granskningen utförs genom nämndens försorg antingen — och i regel — genom anli tande av särskild arvoderad ämnessakkunnig eller efter praktisk pröv ning (enl. SFS 1948: 613, ändrad senast 1966: 150). Kostnaderna för nämndens hela verksamhet bestrids genom ett särskilt anslag under åt tonde huvudtiteln.
U ttrycket praktisk prövning har hitintills använts som teknisk term för läroboksnämndens beredande verksamhet. I propositionen används samma begrepp på ett sådant sätt att det sannolikt torde syfta på det utprövningsarbete, som omfattas av Kungl. Maj:ts bemyndigande till SÖ 6.5.1970 jämte SÖ:s Provisoriska anvisningar för utprövning av lä romedel, som utfärdats 18.11.1970.
I propositionen föreslås nu att producenten, förutom granskningsavgiften till läroboksnämnden, också skall erlägga en avgift till SÖ när han önskar utpröva vissa läromedel under konstruktionsarbetet. Avgif ten h ar föreslagits vara 500 kr. fö r en lärobok samt minst 3 000 kr. och högst 7 000 kr. för systemläromedel.
Begreppet lärobok har av läroboksnämnden tolkats inbegripa även de i dag aktuella häftena för arbetsområden (16— 24— 32 sidor), och för granskning även av sådana tar läroboksnämnden ut en avgift om 200 kr. E n producent, som önskar pröva ett läromedel i en undervisningssitua tion för att det skall bli så bra som möjligt, kommer nu att belastas med en ytterligare kostnad om 500 kr. per titel, när han anmäler utprövningen (mindre utprövning) till SÖ, som endast registrerar verk samheten. Detta innebär att ett årskurstäckande studiematerial för t. ex. högstadiets no- och so-ämnen om 20— 25 häften för arbetsområden, som tillsammans ersätter de klassiska läroböckerna, i grundinveste ringar nu belastas med ytterligare 10 000— 12 500 kr. enbart för att SÖ registrerar utprövningsverksamheten. Vill producenten göra en stör re utprövning i enlighet med Sö:s anvisningar — i sex eller flera klas ser — av en lärobok kan detta komma att behandlas efter samma nor mer som systemläromedel. F ör dessa skall enligt propositionen erläg gas 3 000— 7 000 kr. I detta senare fall är statsverkets insats att lämna tillstånd till och registrera utprövningen. I samtliga fall betalar produ centen, liksom hitintills, alla med utprövningen förenade kostnader för författare, produktion, arvode till i utprövningen deltagande lärare etc.
Kommunernas begränsade ekonomiska resurser tvingar dem i dag att välja så billiga läromedel som möjligt. Producenterna har genom olika
åtgärder sökt stabilisera prisnivån för att tillmötesgå kommunernä. Den föreslagna avgiften kommer naturligtvis att påverka priset på läro medlen. På en större klassisk lärobok om 200— 300 sidor torde det inte betyda så mycket. På ett häfte för ett enda arbetsområde, som om fattar mellan 3 och 24 lektionstimmar, kommer avgiften att märkbart fördyra läromedlet för kommunerna.
Den nya skolan kräver nya och m er kvalificerade läromedel, som dock inte borde få bli dyrare med hänsyn till den kommunalekonomiska si tuationen. D en föreslagna avgiften på mellan 500 och 7 000 kr. per titel torde komma att däm pa producenternas vilja att genom praktisk prövning förbättra läromedlen, därför att de då automatiskt blir dyrare — så dyra att det föreligger risk att kom m unerna av rent ekonomiska skäl föredrar billigare, icke utprövade läromedel av lägre kvalitet.
Det nya system som redovisas i propositionen borde endast försöks vis prövas särskilt som läromedelsutredningen väntas avlämna sitt be tänkande redan till hösten.»