Utbildningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1971/72 till bidrag till driften av folkhögskolor jämte motioner
Nr 14
Utbildningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i stats verkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret
1971 /7 2 till bidrag till driften av folkhögskolor jämte motioner.
Bidrag till driften av folkhögskolor. Kungl. M aj:t har i propositionen 1971: 1, bilaga 10 (punkt G 8, s. 395— 397 i utdrag av statsrådsproto kollet över utbildningsärenden för den 4 januari 1971) föreslagit riks dagen att till Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 108 000 000 kr.
I detta sammanhang h ar utskottet behandlat
dels motionen 1971:197 av herrar Jonsson i Alingsås (fp) och Stål ham m ar (fp) vari hemställts att då ny folkhögskolestadga antas behovet att få anställa kringpersonal såsom studierektor, kurator, studie- och yrkesvägledare etc. i tillräckligt hög grad uppmärksammas,
dels motionen 1971: 867 av herr K orpås m. fl. (c, fp) vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t anhåller om utredning om in rättande av tjänster som kuratorer vid folkhögskolorna.
Utskottet. Genom beslut i anledning av propositionen 1966: 42 an gående statsbidrag till folkhögskolor har folkhögskolornas ekonomiska ställnings stärkts. Statsbidrag för den löpande verksamheten utgår fr. o. m. den 1 juli 1967 till lönekostnader för skolledare och lärare samt m ed bidrag till kostnaderna för viss övrig personal och för pedagogisk utrustning m. m.
Statsbidrag utgår till 105 folkhögskolor och till ett tiotal filialer till dessa. F ö r folkhögskolorna finns ingen centralt fastställd läroplan. Varje skola får inom de gränser folkhögskolestadgan anger själv utform a sitt program.
I statsrådsprotokollet har beräknats medel för omvandling av två filialfolkhögskolor till självständiga folkhögskolor samt fö r bl. a. för söksverksamhet med ökade lärarinsatser för handikappade elever och med kurser för bl. a. psykiskt utvecklingsstörda, svårt rörelsehindrade och hörselskadade. Totalt innebär Kungl. M aj:ts förslag en uppräkning av detta förslagsanslag med 34 200 000 kr., varav 25 225 000 kr. för justering av anslaget på grund av anslagsbelastningen.
D et är num era dokum enterat att folkhögskolan även fortsättningsvis har en viktig uppgift att fylla i vårt utbildningssystem. En fortsatt ex- 1 Riksdagen 1971.14 sami. Nr 14
pansion måste hälsas med tillfredsställelse. Den är en följd av bl. a. folkhögskolans möjligheter att anpassa sig till de vuxenstuderandes speciella situation. Utskottet tillstyrker Kungl. M aj:ts under ifrågavarande anslagsrubrik redovisade förslag. Den erforderliga anslagsjusteringen torde till en del bero på vissa initialsvårigheter i tillämpningen av det nya bidragssyste met. U tskottet h ar inhämtat att skolöverstyrelsen har sin uppm ärksam het riktad härpå och förutsätter att ämbetsverket vidtar de åtgärder som kan vara påkallade för att i fortsättningen uppnå större överensstäm melse mellan utgifter och anvisat belopp. I motionen 1971: 197 uttalas att folkhögskolans ambition och goda möjligheter till positiva insatser för de studerande, inte minst för dem som käm par med särskilda svårigheter, måste stimuleras genom att per sonal som har kompetens att ägna sig åt elevvårdande verksamhet knyts till folkhögskolorna. M otionärerna önskar ett uttalande av riksdagen i syfte att uppnå bättre möjligheter för folkhögskolorna att anställa s. k. kringpersonal såsom studierektor, kurator, studie- och yrkesvägledare. Behovet av kuratorer har föranlett yrkande jämväl i motionen 1971: 867. Riksdagen har tidigare haft att ta ställning till motionsyrkanden av samma innebörd som de nu ifrågavarande. Senast var frågan uppe till behandling vid 1970 års riksdag, som med bifall till en av statsutskottet i dess utlåtande 1970: 188 gjord hemställan som sin mening gav till känna vad statsutskottet anfört i anledning av vissa motioner om kurativ verksamhet vid folkhögskolorna. Statsutskottet, som framhöll att åtgärder vid vissa skolor redan vid tagits för en förstärkning av elevvården, ansåg att det mot bakgrunden av en i samarbete mellan skolornas ledning, personal och elever samt huvudmännen genomförd översyn borde bedömas vilka åtgärder som ytterligare kunde erfordras. Statsutskottet förutsatte att skolöverstyrel sen uppmärksamt följde utvecklingen i folkhögskolorna och tog de ini tiativ till undersökningar och till åtgärder med syfte att uppnå förbätt ringar som överstyrelsen fann lämpliga. Utbildningsutskottet har inhäm tat att skolöverstyrelsen redan kun nat påbörja undersökningsarbetet. Någon ytterligare åtgärd i frågan från riksdagens sida synes f. n. inte påkallad, varför de nu ifrågavaran de motionsyrkandena kan avslås. U nder åberopande av det anförda hemställer utskottet att riksdagen 1. till Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 108 000 000 kr.,
2. avslår motionen 1971: 197,
3. avslår motionen 1971: 867. Stockholm den 1 april 1971 På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEM YR
Närvarande: herrar Alemyr (s), M årtensson (s), Richardson (fp), Jöns son i Arlöv (s), N ordstrandh (m), Wiklund i H ärnösand (s), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fru G radin (s), fru Sundberg (m), herrar Johansson i Skärstad (c), Berndtson i Linköping (vpk), Stålhammar (fp), Fiskesjö (c) och fru Laag (s).
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 7 1 0 0 3 4