Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motion angående skolkostnaderna för barn som åtnjuter undervisning i annan kommun än hemkommunen
N r 16
Utbildningsutskottets betänkande i anledning av m otion angående skolkostnaderna för barn som åtnjuter undervisning i annan kommun än hemkommunen.
I m o t i o n e n 1 9 7 1 :8 9 5 av h e rr S tje rn strö m m. fl. (c ) h a r h e m s tä llts a tt riksdagen b e s lu ta r så dan ändring i skollagen, a t t h e m k o m m u n e n åläggs a t t b e ta la s k o l k o s tn a d e r n a f ö r b a rn som vistas i e nskilt h e m i an n a n k o m m u n o ch å t n j u te r u ndervisnin g i d e n n a sam t a tt v e d e rb ö r a n d e u t s k o t t u t a r b e ta r förslag till la gtext.
U t s k o t t e t h a r i n h ä m t a t y t t r a n d e över m o t io n e n från S v e n sk a k o m m u n fö r b u n d e t.
K o m m u n f ö r b u n d e t h a r som y tt r a n d e å b e r o p a t en av f ö r b u n d e t d en 26 mars 1971 gjord fram ställning till s ta ts r å d e t o c h c h e fe n fö r u tb ild n in g s d e p a r t e m e n t e t m e d h e m s tä lla n o m sådana ä n d ri n g a r i skollagen s b e s tä m m elser a t t v is te ls e k o m m u n får r ä t t till e rs ä ttn in g fö r u n d e rv isn in g s k o stn a d e r n a i de fall, so m anges i § 4 3 p u n k t e r n a c o c h d i skollagen.
K o m m u n f ö r b u n d e t h a r i sin fram ställ nin g a n f ö r t bl. a. fö ljande.
Vid 1966 års riksdag väckte s m o t i o n e r vari föreslogs a tt v ä r d k o m m u n e n skulle få r ä t t till e rs ä ttn in g från h e m k o m m u n e n fö r sk o lk o stn ad en f ö r skolpliktiga barn som o m h ä n d e r ta g i ts o c h u tp l a c e r a t s i enskilda f o s te rh e m . Med hänvisning till a t t m otiv en b a k o m de gällande b e s t ä m melserna in te ä n d r a t s o c h a tt s k a tte u tjä m n in g s b i d ra g e t in f ö r ts sam m a år sam t a tt k o m m u n r e f o r m e n o ck så verk ade i u tjä m n a n d e s y f te , föreslog a n d ra la g u ts k o tte t ( u t l å t a n d e 1 9 6 6 :5 1 ) a tt m o t io n e r n a in t e skulle fö r a n leda n å g o n riksd agens åtgärd. D e tta blev oc kså riksdagens beslut.
Skollagens b e s t ä m m e ls e r vad gäller e rs ättn in g en fö r b arn i g ru n d s k o la n som vistas i a n n a n k o m m u n h a r således varit en länge a k tu ell fråga. I åtskilliga k o m m u n e r h a r det b e d ö m t s som o rä ttv is t a t t b e höva u ta n rätt till e rs ä ttn in g ta e m o t b arn från a n d ra k o m m u n e r , låt vara a t t e rs ä ttn i n g en skulle varit av ringa k o m m m u n a l e k o n o m i s k bety d else. D et b ö r dock n u m e r a framhållas a tt de k o m m u n a la k o s tn a d e r n a f ö r sk olväsendet stigit så m y c k e t a tt dessa u tg ifte r fö r d e n enskilda k o m m u n e n i dag k an k ännas besv ärande. A rg u m e n t e t a tt statsbidraget tä c k e r en så s t o r del av k o s t n a d e r n a fö r u n dervisningen ä r således in te längre lika relevant sorn tidigare.
F r å n åtskilliga håll h a r till k o m m u n f ö r b u n d e t fr a m f ö r ts ö n sk e m å l om a tt skollagen s b e s tä m m e ls e r i d e tt a avseende m å t te ändra s. Det a d m i nistrativ a besväret f ö r v is te l s e k o m m u n e n a tt d e b it e ra h e m k o m m u n e n är g e n o m de n u v a ra n d e sch a b lo n e rs ä t tn in g a rn a r e d u c e r a t till e t t m in im u m . Med h ä n sy n till a t t dessa elevfrågor u tg ö r e t t o f ta å te r k o m m a n d e ir r ita ti o n s m o m e n t i den in t e r k o m m u n a l a s am verkan, har styre ls en fu n n it överväg ande skäl tala fö r a tt m a n nu b ö r o m p r ö v a d en tidigar e inställ n ingen och föreskriva r ä tt till e rs ä ttn in g i fall som h ä r b erörts.
Den föreslagna ändringen o m f a t t a r inte fo s te rb a r n som g e n o m m y n d i g h e te r n a s m edverkan u tp la c e ra s i enskilda fo s te r h e m i an n a n k o m m u n .
R ik sd a g e n 1 9 7 1 . 1 4 sam i. N r 16
Dessa b arn skall nämligen enligt huvudregeln f ö r k y r k o b o k f ö r i n g regel mässigt k y r k o b o k f ö r a s i v is te l s e k o m m u n e n . D ärig en o m k o m m e r de a tt tillhöra v is te ls e k o m m u n e n s ele v o m råd e, o c h v is te ls e k o m m u n e n k an in te göra gä llande an sp r å k på skolersättn in g från a n n a n k o m m u n . Den föreslagna ä n d rin g e n avser d ä r e m o t sådana b arn som p laceras i b a rn h e m ( o m h ä n d e r t a g n a fö r sa mhällsv ård ) eller som u ta n m e d v e r k a n av barnav å rd s m y n d ig h e te r placeras i enskilda hem . Det k an i d e t senar e fallet röra sig o m t. ex. sk ilsm ässobarn som av fö räld rarn a f ö r längre eller k o rt a re tid placeras h os släktingar o. d.
D essutom avser den föreslagna än dringen fall som o m n ä m n s i 43 § d. D enna p u n k t stadgar a tt b a r n e t skall anses tillhöra e le v o m rå d e t o m ” med h ä n s y n till b a r n e t s bästa särskilda skäl äro till a tt b a r n e t u n d e r vistelsen m o t ta g e s f ö r u n d erv isn in g ” . B arn ets vistelse i den a n d ra k o m m u n e n är då i a llm ä n h e t av mera kortv arig n a tu r . Dessa fall ä r m in d re vanligt f ö r e k o m m a n d e (t. ex. b a rn till sä s o n g a rb e ta n d e ) . Även i dessa fall får emellertid v is te ls e k o m m u n e n i dag svara fö r u n d erv isn in g s k o stn ad er n a.
U ts k o t te t
I skollagen regleras i vilka fall en k o m m u n är skyldig a tt till an n a n k o m m u n utgiva ers ättn in g f ö r barns skolgång. Såsom huvudregel gäller, a tt om en k o m m u n — på g r u n d av fö r e s k rifte r i lagen — f ö r underv isnin g m o tta g i t elev som in te är k y r k o b o k f ö r d i k o m m u n e n , är k o m m u n e n berättig ad till e rs ä ttn in g f ö r sk o lk o s tn a d e r n a . F rå n d e n n a sk yldighet för elevs h e m k o m m u n a tt b etala e rs ä ttn in g f ö r s k o l k o s tn a d e r i a n n a n k o m m u n h a r e m elle rtid sta d g a ts vissa u n d a n ta g . S å lu n d a har i 43 § skollagen bl. a. intagits b e stä m m e lse av in n e b ö r d a tt v ä r d k o m m u n in te är berättigad till e rs ä ttn in g fö r sk o l k o s tn a d e r n a i g ru n d s k o la f ö r b arn som är in taget i b a r n h e m eller lik n a n d e a nstalt in o m k o m m u n e n eller in a c k o r d e rats eller eljest f ö r längre tid vistas i enskilt h e m därstädes.
I m o t io n e n 197 1 :8 9 5 h a r y r k a ts a t t h e m k o m m u n e n skall åläggas betala s k o lk o s tn a d e r n a f ö r b a rn som vistas i enskilt h e m i a n n a n k o m m u n o ch å tn j u t e r underv isn in g i d e n n a .
Otvivelaktigt är det en bety delsefull fråga som tagits u p p i m o t i o n e n . Som fr am går av d e t fö reg åen d e h a r K o m m u n f ö r b u n d e t se d a n m o t io n e n väckte s i fram ställning till Kungl. Maj:t anhållit om bl. a. i m o t io n e n åsyfta d ä ndring i skollagen. F rågan har så lunda n u m e r a i a n n a n o rd n in g u n d e rs tä llts Kungl. Maj:ts prövning. Med h ä n sy n härtill o c h då Kungl. Maj:ts prövning inte b ö r fö regrip as anse r sig u ts k o t t e t in te b ö ra föreslå a tt riksdagen g ö r n åg o t u tt a la n d e i ärendet.
U ts k o t te t h em s täller
att riksdagen avslår m o t io n e n 1 9 7 1 :895. S lo c k h o lm den 6 maj 1971 På u tb ild n i n g s u t s k o tt e t s väg nar
STIC', A M M Y R
N ärvarande: h e rr a r A le m y r (s), W ikström (fp), M å r te n ss o n (s), Larsson i S ta f fa n s t o rp (c), R i c h a rd s o n (f p ), N o r d s tr a n d h ( m ), W ik lund i H ä rn ö sa n d (s), fru Dahl (s), h e r r a r J o h a n s s o n i Skärs tad (c), B e r n d ts o n i L in k ö p i n g (v pk), fr u S ö d e r (c), h e r r a r S t å l h a m m a r (f p ), E rics on i Ö r e b r o (s), Strin d b erg ( m ) o c h fru Laag (s).
G ö t e b o r g s O f f s e t t r y c k e r i A B , S t h l m 7 1 . 2 3 0 S