Utbildningsutskottets betänkande i anledning av KungI. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1971/72 till lärarutbildning och vuxenutbildning jämte motioner

Nr 2

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för bud­ getåret 1971/72 till lärarutbildning och vuxenutbildning jämte m o­ tioner.

DRIFTBUDGETEN

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Lärarutbildning

1. Folkskoleseminaricrna: Utbildningskostnader. Kungl. Majit har i pro­ positionen 1971: 1, bilaga 10 (punkt F 2, s. 358—361 i utdrag av stats­ rådsprotokollet över utbildningsärenden för den 4 januari 1971) före­ slagit riksdagen att till Folkskoleseminarierna: Utbildningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 5 449 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 840 av fru Berglund och herr Häll vari hemställts att Kungl. Majit ger skol­ överstyrelsen i uppdrag att snabbt utreda förutsättningarna för ett ut­ nyttjande av Haparanda seminarium i enlighet med motionens syfte samt att, därest detta förslag bedöms ogörligt, skolöverstyrelsen erhåller i uppdrag att seriöst undersöka och inkomma med förslag till annan lämp­ lig utbildning i seminariets lokaler.

Utskottet. Folkskoleseminarierna i Skara och Haparanda skall enligt statsmakternas tidigare beslut avvecklas med början läsåret 1971/72. Med anledning av motioner till 1970 års riksdag, som syftade till att få någon form av utbildningsverksamhet förlagd till Haparanda som ersättning för seminariet där, gav riksdagen i enlighet med förslag i stats­ utskottets utlåtande nr 88 till känna önskvärdheten av att ersättning för seminarieverksamheten i någon form tillföres Haparanda. Utskottet anförde att i den mån man på lokalt håll tog initiativ som krävde statens medverkan borde dessa prövas i positiv anda. Utskottet förutsatte också att de statliga myndigheter — inte minst skolöverstyrelsen — som på

1 Riksdagen 1971. 14 sami. Nr 2

□ågot sätt har kontakt med problemet övervägde vilka initiativ som kun­ de tas.

De förslag som hittills framlagts som alternativ till seminarieutbildningen har emellertid inte bedömts vara möjliga att realisera. Mot denna bakgrund har i motionen 1971: 840 aktualiserats frågan att använda seminariet för utbildning av svensk- och finskspråkiga tjänstemän, tolkar och invandrad arbetskraft. Motionärerna anser att skolöverstyrelsen bör ges i uppdrag att närmare utreda förutsättningarna härför eller för anordnande av annan utbildning i seminariets lokaler.

Utskottet kan konstatera att föredragande statsrådet förklarat att han är beredd att i positiv anda pröva förslag att förlägga andra utbild­ ningar till Haparandaseminariets lokaler. Utskottet vill åter kraftigt un­ derstryka önskvärdheten av att ersättning för seminarieverksamheten i någon form tillföres Haparanda. Enligt utskottets mening bör man där­ vid överväga även alternativ som ligger utanför utbildningssektorn. Det i motionen påfordrade särskilda uppdraget till skolöverstyrelsen är enligt utskottets mening inte erforderligt. Med hänsyn till vad riksdagen före­ gående år gav till känna i denna fråga förutsätter utskottet att skolöver­ styrelsen och andra berörda myndigheter som har eller kan få kontakt med problemet seriöst prövar de förslag som kan komma att fram­ läggas angående förläggning av lämplig aktivitet till Haparanda. Ut­ skottet räknar också med en aktiv medverkan från berörda statliga myn­ digheters sida för att lösa denna fråga.

På grund av de svårigheter av arbetsmarknadsmässig natur som kan väntas uppkomma om man inte finner någon ersättning för seminarie­ verksamheten och då enighet råder om vikten av regional spridning av olika aktiviteter bör inte de merkostnader för resor m. m. som vid en förläggning till Haparanda skulle uppkomma jämfört med en förlägg­ ning till någon mer centralt belägen ort tillmätas en avgörande bety­ delse vid valet mellan Haparanda och den andra lokaliseringsorten. Vad utskottet nu anfört med anledning av motionen 1971: 840 bör riks­ dagen som sin mening ge till känna för Kungl. Maj:t.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande förevarande anslag och hemställer

1. att riksdagen till Folkskoleseminarierna: Utbildningskostnader

för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 5 449 000

kr.,

2. att riksdagen i anledning av motionen 1971:840 som sin me­

ning ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört i anledning

av den beslutade avvecklingen av seminarieverksamheten i Hapa­

randa.

2. Folkskoleseminarierna: Materiel m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt F 3, s. 361— 362) och hemställer

att riksdagen till Folkskoleseminarierna: Materiel m. m. för bud­

getåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 134 000 kr.

3. Förskoleseminarierna: Utbildningskostnader. Kungl. Maj:t har (punkt F 4, s. 362—364) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om antalet intagningsplatser vid förskoleseminarierna,

2. till Förskoleseminarierna: Utbildningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 24 405 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 759 av fru Mogård och herr Carlshamre vari hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag rörande vidareutbildning av dagbarnvårdare enligt i motionen angivna riktlinjer,

dels motionen 1971: 845 av fru Dahl m. fl. vari hemställts att riks­ dagen i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening ger till känna att undervisningen i samhälls- och socialkunskap bör ges större utrymme i utbildningen och fortbildningen av barnsköterskor, förskollärare och fritidspedagoger,

dels motionen 1971: 872 av herr Lindberg m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla om en översyn av förskollärarutbildningen enligt de riktlinjer som anförts i motionen.

Utskottet. Kommunerna planerar en betydande utbyggnad av barnstugeverksamheten under de närmaste åren. Vidgade statliga insatser för utbildning av förskollärare har bedömts nödvändiga, om kommu­ nernas planer skall kunna förverkligas. Antalet intagningsplatser vid förskoleseminarierna är innevarande budgetår 1 710 och föreslås av Kungl. Majit öka med 390 till 2 100 nästa budgetår. Departements­ chefen har räknat med att 180 av de nya platserna skall tillkomma genom att förskollärarlinje den 1 juli 1971 inrättas vid var och en av lärarhögskolorna i Kalmar och Kristianstad. Den lokalmässiga samord­ ningen innebär bl. a. att lärarutbildningarna för lågstadiet och förskolestadiet kan samverka i pedagogiskt hänseende. Utskottet tillstyrker att Kungl. Majit bemyndigas besluta om antalet intagningsplatser vid förskoleseminariema i överensstämmelse med vad i statsverkspropositionen föreslagits och har inte heller något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt beträffande förevarande anslag.

För intagningen vid förskoleseminarierna gäller vissa krav på för­ praktik. Sökande skall ha praktiserat under en tid av minst tre och en halv månader under förskollärares ledning vid barnstuga, annan barnavårdsanstalt eller institution för barn. Vidare skall sökande ha inhäm­

tat tillfredsställande förkunskaper i barnavård enligt de närmare anvis­ ningar härom som skolöverstyrelsen utfärdar.

I motionen 1971: 872 framhålls att det system som tillämpas för praktiken skapar problem för de blivande eleverna vid förskoleseminariema. Motionärerna pekar dels på svårigheterna för de sökande att erhålla meningsfylld praktiktjänstgöring med sakkunnig handledning, dels på de ekonomiska problem som uppkommer genom att studieme­ del inte utgår under praktiktiden. Förskollärarnas praktikskede bör en­ ligt motionärernas mening om möjligt förläggas till institutioner inom den samhällsorganiserade barntillsynsverksamheten och en s. k. varvad utbildning av teori och praktik övervägas. Frågor rörande studiesociala förmåner och vidareutbildning av förskollärare berörs även i motionen som utmynnar i en hemställan om en översyn av förskollärarutbildningen.

Personalen i barnstugorna ställs i dag såsom framhålls i motionen 1971: 845 inför komplicerade och ansvarsfulla arbetsuppgifter, som krä­ ver kunskap och förståelse för barns behov och utveckling men också om det samhälle där barnstugan verkar. Även om behovet av god samhällsorientering understryks i riktlinjer och allmänna uttalanden om målsättningen för barnstugepersonalens utbildning har samhällskunska­ pen i vid bemärkelse enligt motionärernas mening en blygsam plats i läro-, kurs- och timplaner för utbildningen av barnsköterskor, förskol­ lärare och fritidspedagoger. I motionen hemställs därför att samhällsoch socialkunskap ges större utrymme i utbildningen och fortbildningen för nämnda personalkategorier.

Utskottet delar uppfattningen att de i motionerna 1971: 872 och 1971: 845 upptagna frågorna är av väsentlig betydelse för utbildning av förskollärare och andra personalkategorier med uppgifter vid lekskolor och daghem. Enligt utskottets mening kan emellertid inte de förslag som framställs i motionerna behandlas fristående från de frågor som 1968 års barnstugeutredning har att utreda.

En genomgripande översyn av daghems- och förskoleverksamheten pågår inom bamstugeutredningen. Utredningen behandlar bl. a. målsätt­ ningen för den verksamhet som bedrivs i daghem och lekskolor samt frågan om utformningen av en förskoleverksamhet som på sikt kan om­ fatta alla barn under en tid närmast före inträdet i grundskolan. U t­ redningen behandlar även de frågor som gäller fritidsverksamheten för skolbarn. En uppgift för utredningen är också att pröva behoven av personal, lokaler och utrustning mot bakgrund av tendenserna och öns­ kemålen inom de verksamhetsområden utredningen har att behandla. Utredningen förutsätts vidare uppmärksamma hur dess slutsatser be­ träffande den inre verksamheten i daghem och lekskolor kan inverka på förskollärarutbildningen.

Barnstugeutredningen väntas under år 1971 redovisa ett betänkande angående utformningen och omfattningen av barnstugeverksamheten för barn under skolåldern. Vidare har utredningen i dagarna presenterat en promemoria om pedagogisk målsättning och program för förskolan.

Utskottet utgår från att barnstugeutredningens överväganden kommer att föra med sig behov av förändringar av bl. a. innehållet i förskollärarutbildningen. Vidare har kompetensutredningen i betänkandet Vägar till högre utbildning förordat att för förskollärarutbildningen skall gälla allmänna behörighetsvillkor för högre utbildning och föreslagit att skol­ överstyrelsen får i uppdrag att i samband med ändrad förkunskapsnivå överse läroplaner m. m. i syfte att anpassa utbildningen till de ändrade förutsättningarna. Det bör också nämnas att skolöverstyrelsen tillsatt en särskild arbetsgrupp för pedagogisk samverkan mellan förskollärar­ utbildningen och lågstadielärarutbildningen. överstyrelsen räknar med att genom denna arbetsgrupp kunna vidga och intensifiera samarbetet med barnstugeutredningen. Mot denna bakgrund kan utskottet inte tillstyrka att riksdagen, såsom yrkas i motionen 1971: 872, nu begär en översyn av förskollärarutbildningen i syfte att ändra praktiktjänstgöringens upp­ läggning. Överväganden härom måste enligt utskottets mening vara ett led i arbetet med den översyn av förskollärarutbildningen i dess helhet som är att vänta.

Utskottet anser sig av samma skäl inte nu kunna förorda att riksda­ gen hos Kungl. Majit hemställer att samhälls- och socialkunskap ges större utrymme i utbildningen och fortbildningen av barnsköterskor, förskollärare och fritidspedagoger. Utbildningens och fortbildningens innehåll bör enligt utskottets mening bedömas mot bakgrund av den målsättning för den inre verksamheten i lekskolor, daghem och fritids­ hem som barnstugeutredningen kommer att lägga fram förslag om. Härvid torde även de frågor som aktualiserats i motionen 1971: 845 komma att övervägas. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om vad föredragande statsrådet anfört under anslaget Lärares fortbildning m. m. rörande vikten av att lärarna har kunskaper om hur olika förhållanden i hemmen, skolan och samhället i övrigt påverkar elevernas situation och av att dessa frågor ägnas särskild uppmärksamhet vid planeringen av fortbildningen. Utskottet avstyrker således även motionen 1971: 845.

Det framgår av vad utskottet anfört beträffande bamstugeutredningens arbetsområde att utredningen har att pröva såväl det kortsiktiga som det mera långsiktiga personalbehovet inom barnstugor m. fl. verk­ samhetsområden. Med hänsyn härtill och till departementschefens ut­ talande att skolöverstyrelsen bör se till att bamavårdsutbildningen inom gymnasieskolan anpassas till det ökade behovet av bamsköterskor av­ styrker utskottet yrkandet i motionen 1971: 759 om anhållan hos Kungl. Majit om utredning och förslag rörande vidareutbildning av dagbarn­ vårdare.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet att riksdagen 1. bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om antalet intagningsplatser vid förskoleseminariema, 2. till Förskoleseminariema: Utbildningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 24 405 000 kr„ 3. avslår motionen 1971: 872, 4. avslår motionen 1971: 845, 5. avslår motionen 1971: 759.

4. Förskoleseminariema: Materiel m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt F 5, s. 364— 365) och hemställer att riksdagen till Förskoleseminariema: Materiel m. m. för budget­ året 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 1 410 000 kr.

5. Gymnastik- och idrottshögskolorna: Utbildningskostnader. Gymna­ stik- och idrottshögskolorna: Materiel m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna F 6—F 7, s. 365—367) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar 1. till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Utbildningskostnader ett förslagsanslag av 6 978 000 kr., 2. till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Materiel m. m. ett reser­ vationsanslag av 295 000 kr.

6. Seminarierna för huslig utbildning: Utbildningskostnader. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt F 8, s. 367— 369) och hem­ ställer att riksdagen 1. bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om antalet intagningsplatser vid seminarierna för huslig utbildning, 2. till Seminarierna för huslig utbildning: Utbildningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 15 077 000 kr.

7. Seminarierna för huslig utbildning: Materiel m.m. med flera anslag.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna F 9—F 13, s. 369—373) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar 1. till Seminarierna för huslig utbildning: Materiel m. m. ett reser­ vationsanslag av 396 000 kr., 2. till Slöjdlärarseminariet: Utbildningskostnader ett förslagsanslag av 1 020 000 kr., 3. till Slöjdlärarseminariet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av 60 000 kr.,

4. till Yrkespedagogiska instituten ett förslagsanslag av 7 446 000

kr.,

5. till Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesun­ dervisningen ett förslagsanslag av 6 046 000 kr.

8. Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor. Kungl. Maj:t har (punkt F 14, s. 373— 376) föreslagit riksdagen att 1. bemyndiga Kungl. Majit att besluta om anordnandet av kurser vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor, 2. till Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor för bud­ getåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 10 584 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 899 av herr Stålhammar m. fl. vari hemställts att riksdagen beträffande verk­ samheten vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor (SIHUS) för budgetåret 1971/72 måtte besluta 1. att avdelningssköterske- och anestesikurser alltjämt skall anordnas av SIHUS oavsett hur den ekonomiska frågan kommer att lösas, 2. att minst tre administra­ tiva kurser anordnas av institutet, 3. att fyra kompletteringskurser för vårdyrkeslärare anordnas utan krav på utbyte mot de reguljära lärarkurserna.

Utskottet. Vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor (SIHUS) anordnas kurser för utbildning av lärare i hälso- och sjuk­ vård, avdelningssköterskekurser, anestesikurser, administrativa kurser samt viss fortbildning. De av 1968 års riksdag godtagna riktlinjerna för vidareutbildning av sjuksköterskor m. m. innebär bl. a. att institutet i fortsättningen huvud­ sakligen skall svara för lärarutbildning och viss kursverksamhet i an­ slutning till denna. Under förevarande punkt har medel beräknats för tolv lärarkurser och en kompletteringskurs för yrkeslärare samt en ad­ ministrativ kurs. övrig utbildningsverksamhet vid SIHUS förutsätts i enlighet med riksdagens beslut i anledning av förslag i propositionen 1968: 66 upp­ höra med utgången av budgetåret 1970/71. Föredragande statsrådet anmäler emellertid att överläggningar pågår med sjukvårdshuvudmän­ nen rörande behovet av och formerna för avdelningssköterske- och anestesiutbildning. Under förevarande punkt hemställs i anslutning här­ till om bemyndigande för Kungl. Majit att besluta om anordnandet av ifrågavarande kurser vid institutet. I motionen 1971: 899 hemställs att riksdagen beslutar att avdelnings­ sköterske- och anestesikurser alltjämt skall anordnas av SIHUS oavsett hur den ekonomiska frågan kommer att lösas.

Utskottet, som under hand inhämtat kompletterande uppgifter i ären­ det, förutsätter att överläggningarna kommer att leda till ett resultat som innebär att det speciella utbildningsbehov som nu tillgodoses ge­ nom avdelningssköterskekurserna och anestesikurserna vid SIHUS blir tillgodosett även fortsättningsvis. Största möjliga hänsyn bör tas till önskemål om vidareutbildning som framförs av sjuksköterskor med äldre sjuksköterskeutbildning. Utskottet förordar att riksdagen som sin mening ger till känna för Kungl. Maj:t vad utskottet sålunda anfört. Med hän­ syn härtill anser utskottet det inte erforderligt att riksdagen fattar det i motionen påyrkade beslutet.

I motionen 1971: 899 föreslås vidare att riksdagen i överensstäm­ melse med skolöverstyrelsens förslag beslutar att tre administrativa kur­ ser och fyra kompletteringskurser för vårdyrkeslärare skall anordnas budgetåret 1971/72.

I enlighet med den överenskommelse mellan sjukvårds- och utbildningshuvudmännen på vilka ställningstagandena i propositionen 1968: 66 grundades skall de administrativa kurserna anordnas endast tills vidare vid SIHUS och ersättas av utbildning i sjukvårdshuvudmännens regi.

Inom Svenska landstingsförbundet pågår utredningsarbete angående utbildning av sjukhusadministratörer. Utskottet är inte berett att på grundval av vad som anförts i motionen förorda avsteg från Kungl. Maj:ts förslag i vad det avser administrativa kurser.

Beträffande motionen i övrigt framgår av statsverkspropositionen att tillförlitliga lärarbehovsberäkningar för vårdyrkesområdet inte förelig­ ger. Skolöverstyrelsen avser att i anslagsframställningen för budgetåret 1972/73 lägga fram förslag om en samordning av de yrkespedagogiska instituten och lärarhögskolorna samt om ett inordnande i lärarhögsko­ lorna av den lärarutbildning som bedrivs vid SIHUS. Utskottet utgår från att man i detta sammanhang ytterligare prövar ifrågavarande ut­ bildningsbehov. Utskottet anser sig mot denna bakgrund och med hän­ syn till att utbyte föreslås kunna ske av planerad kurs mot annan kurs kunna godkänna Kungl. Maj:ts förslag i vad gäller antalet komplette­ ringskurser nästa budgetår och avstyrker motionen 1971: 899 i denna del.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

att riksdagen

1. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i anled­

ning av motionen 1971: 899 anfört beträffande avdelningssköter-

skekurser och anestesikurser,

2. avslår motionen 1971: 899 i vad den avser antalet administrativa

kurser,

3. avslår motionen 1971:899 i vad den avser antalet komplette­

ringskurser,

4. bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om anordnandet av kurser

vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor,

5. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen

1971: 899 i vad den avser medelsanvisningen till Statens institut

för högre utbildning av sjuksköterskor för budgetåret 1971/72

anvisar ett förslagsanslag av 10 584 000 kr.

9. Särskilda lärarutbildningsåtgärder. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt F 15, s. 376—377) och hemställer

att riksdagen till Särskilda lärarutbildningsåtgärder för budgetåret

1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 2 142 000 kr.

10. Lärares fortbildning m.m. Kungl. Maj:t har (punkt F l 6, s. 377— 382) föreslagit riksdagen att till Lärares fortbildning m. m. för budget­ året 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 36 553 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 390 av herr Wennerfors m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla att inom ramen för an­ slaget till lärares fortbildning m. m. anordnas skolledarutbildning i den utsträckning som 1970 års riksdag funnit önskvärd,

dels motionen 1971: 486 av herr Bohman m. fl. i vad avser hemstäl­ lan att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening ge till känna vad i motionen anförts angående lärarnas fortbildning,

dels motionen 1971:495 av fru Söder m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att skolmyndigheterna medverkar till att de handikappades problem tas upp till behandling i lärarfortbildningen,

dels motionen 1971: 862 av herrar Johansson i Skärstad och Matts­ son i Lane-Herrestad i vad avser hemställan att riksdagen måtte anhål­ la om utredning av frågan om fortbildning av lärare i fråga om betyg­ sättning, värdering av kunskaper som inte anknyter direkt till kunskapsförvärvandet och vidgad kontakt mellan hem och skola genom radiooch TV-kurser kompletterade med korrespondenskurser,

dels motionen 1971:901 av fru Söder m. fl. vari hemställts att riks­ dagen för information till företagen om praktisk yrkesorientering och reguljär utbildning av pryohandledare beviljar ett anslag i enlighet med skolöverstyrelsens förslag.

Utskottet. Ur detta anslag bekostas fortbildning av skolledare, lärare samt personal av olika kategorier för skolans elevvårdande verksamhet m. fl. Fortbildningens främsta arbetsformer är studiedagarna, kursverk­ samheten och konsulentorganisationen.

För att lärare och övrig personal skall kunna bidra till att förverk­ liga skolans mål fordras att de bereds tillfälle att genomgå fortbildning framhåller föredragande statsrådet och föreslår att under den nu ifråga­ varande anslagsrubriken anvisas drygt 36 milj. kr. Statsrådet delar så­

ledes den uppfattning sorn kommer till synes i skolöverstyrelsens an­ slagsframställning och som i motionen 1971:486 uttrycks så att »det är av största vikt att lärarna regelbundet bereds tillfälle till fortbildning, så att en jämn och hög undervisningsstandard kan upprätthållas». Vid sådant förhållande och då motionen 1971: 486 i övrigt beträffande fort­ bildning tar upp en förhandlingsfråga, vilken av riksdagen bör prövas i annan ordning, föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1971: 486 i vad den avser hemställan beträffande lärares fortbildning.

Skolöverstyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att analy­ sera hela fortbildningsverksamheten, dvs. fortbildningens mål, innehåll och organisation. Detta är ett ytterligare uttryck för det intresse och den vikt skolöverstyrelsen tillmäter fortbildningsuppgifterna.

För information till företagen om praktisk yrkesorientering (pryo) och utbildning av pryohandledare har skolöverstyrelsen räknat med ett ökat medelsbehov av i det närmaste 500 000 kr. Föredragande stats­ rådet har inte närmare kommenterat detta förslag. I propositionen er­ inras om att det ankommer på Kungl. Maj:t att efter förslag av skol­ överstyrelsen meddela bestämmelser angående användningen av an­ slaget. I motionen 1971: 901 har nu hemställts att riksdagen skall be­ vilja medel för ändamålet i enlighet med skolöverstyrelsens förslag. U t­ skottet, som inte är berett tillstyrka en kraftigare uppräkning av anslaget än den Kungl. Maj:t föreslagit, anser det inte lämpligt att riksdagen gör ett för Kungl. Maj:t bindande uttalande beträffande dispositionen utan att fördelningen av anslagsbeloppet på olika ändamål även i detta av­ seende anförtros Kungl. Maj:t. Att vissa problem kan uppkomma då det gäller att mot varandra väga de olika utbildningsbehov som skall tillgodoses ur anslaget är givet. Utskottet anser sig emellertid ha grun­ dad anledning förmoda att det skall visa sig vara möjligt att disponera ett inte oväsentligt ökat belopp för utbildning av pryohandledare. Att så sker anser utskottet betydelsefullt med hänsyn till att det här är fråga om en grupp som i allt väsentligt saknar utbildning för den uppgift som den tas i anspråk för.

I statsrådsprotokollet anger föredragande statsrådet olika områden inom fortbildningsverksamheten som bör prioriteras eller eljest särskilt uppmärksammas när det gäller att inom ramen för anslaget tillgodose olika angelägna behov. Som exempel kan här nämnas fortbildning av lärare inom yrkesundervisningen och av skolledare samt fortbildnings­ kurser etc. som tar särskilt fasta på handikappade elevers problem.

Sistnämnda fortbildningsbehov tas upp i motionen 1971: 495. Mo­ tionärerna önskar att skolmyndigheterna skall medverka till att de han­ dikappades problem tas upp till behandling i lärarfortbildningen.

Mot bakgrund av föredragande statsrådets uttalande att de handi­ kappades problem skall ägnas särskild uppmärksamhet i fortbildnings­ verksamheten anser utskottet inte någon särskild åtgärd från riksdagens

sida påkallad i anledning av ifrågavarande motionsyrkande, varför ut­ skottet avstyrker detta.

Bland kurser som ingår i feriekursverksamheten sommaren 1971 kan nämnas följande tre, nämligen Undervisning av elever med rörelse­ hinder, Undervisning av synskadade elever i vanliga klasser och Under­ visning av hörselskadade elever i vanliga klasser.

När statsutskottet förra året behandlade frågan om medelsanvisning för innevarande budgetår till lärares fortbildning hade utskottet att ta ställning också till ett motionsyrkande beträffande fortbildning av skol­ ledare. Med tillstyrkan av statsutskottets hemställan gav riksdagen som sin mening till känna för Kungl. Maj:t att det vore ett rimligt önskemål att var och en som första gången tillträder en tjänst som skolledare i anslutning därtill erbjudits eller erbjudes möjlighet att få viss grundut­ bildning för sin tjänst. I motionen 1971: 390 har yrkats att riksdagen skall uttala att skolledarutbildning inom ramen för det av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet skall anordnas i den utsträckning som 1970 års riksdag funnit önskvärd.

Utskottet har funnit att skolöverstyrelsens anslagsframställning lik­ som kursplaneringen är klara belägg för att ämbetsverket strävar efter att tillgodose behovet av fortbildning för skolledarna. Motionen synes därför inte behöva påkalla någon riksdagens åtgärd.

Även i motionen 1971: 862 har pekats på några viktiga fortbildningsom råden, såsom information om betygssystemet och frågor sam­ manhängande med kontakten mellan hem och skola. Fortbildningsarbetet synes även i dessa avseenden redan nu bedrivas med relativt stor intensitet. Med hänsyn härtill och till att överstyrelsen tillsatt en arbets­ grupp med uppgift att ingående analysera fortbildningsverksamheten har utskottet ansett sig böra avstyrka motionen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. avslår motionen 1971: 390,

2. avslår motionen 1971: 901,

3. till Lärares fortbildning m .m . för budgetåret 1971/72 anvisar

ett reservationsanslag av 36 553 000 kr.,

4. avslår motionen 1971: 486 såvitt nu är i fråga,

5. avslår motionen 1971: 495 såvitt nu är i fråga,

6. avslår motionen 1971: 862 såvitt nu är i fråga.

11. Bidrag till Ericastiftelsen. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt F 17, s. 383) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret 1971/72

anvisar ett förslagsanslag av 640 000 kr. att disponeras under

förutsättning att Stockholms kommun bidrar till verksamheten i

den i statsrådsprotokollet angivna omfattningen.

Vuxenutbildning

12. Viss utbildning via radio och television m. m. Kungl. Majit har (punkt G 1, s. 384— 390) föreslagit riksdagen att till Viss utbildning via radio och television m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reserva­ tionsanslag av 42 750 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 201 av herr Wiklund i Stockholm m. fl. vari hemställts att riksdagen vid be­ handlingen av statsverkspropositionens bilaga 10, anslag G 1, som sin mening uttalar, att kommittén för TV och radio i utbildningen (TRU) redan vid planeringen av undervisningsprogram m. m. i största möjliga utsträckning beaktar de synskadades och de hörselskadades problem.

Utskottet. Från detta anslag bekostas innevarande budgetår utgif­ ter för den försöksverksamhet med produktion av undervisningspro­ gram m. m. för radio och television som sedan budgetåret 1967/68 handhas av kommittén för TV och radio i utbildningen (TRU). Även medel för Sveriges Radios skolprogramverksamhet föreslås fr. o. m. nästa budgetår skola anvisas från detta anslag. För sistnämnda ända­ mål beräknas oförändrad medelsanvisning, avrundat 24,4 milj. kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Majits under ifrågavarande anslagsrubrik framlagda förslag.

I motionen 1971: 201 yrkas att riksdagen vid behandlingen av detta ärende som sin mening skall uttala att TRU redan vid planeringen av undervisningsprogrammen m. m. i största möjliga utsträckning skall beakta de synskadades och de hörselskadades problem.

Med anledning av motionsyrkandet har utskottet inhämtat komplet­ terande uppgifter från TRU och från Sveriges Radio. Utskottet har därvid kunnat konstatera att Sveriges Radio gör ambitiösa ansträng­ ningar för att få fram program som är tillrättalagda för de synskadade och hörselskadade och som tar upp deras speciella problem. Utskottet har fått en klar bild av de svårigheter och kostnader som är förknippade med denna del av skolprogramverksamheten, som omspänner såväl skolstadiet som vuxenstadiet. Inom vuxenutbildningens ram anordnas för övrigt under våren en kurs i talavläsning som är textad för hörsel­ skadade. Insatserna från TRU:s sida är uppenbarligen avsevärt mer begränsade.

Det är med tillfredsställelse utskottet tagit del av uppgifter om Sve­ riges Radios insatser för de synskadade och för de hörselskadade. Inte minst med hänsyn till de speciella problem som synes vara förknippade med sådana insatser framstår det för utskottet som synnerligen ange­ läget att någon del av TRU:s försöksverksamhet ägnas dessa frågor.

Utskottet förordar att riksdagen som sin mening ger till känna för Kungl. Maj:t vad utskottet sålunda anfört. Därigenom synes motionärernas syfte vara tillgodosett.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. till Viss utbildning via radio och television m. m. för budgetåret

1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 42750000 kr.,

2. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet an­

fört i anledning av motionen 1971: 201.

13. Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader. Kungl. Maj:t har (punkt G 2, s. 391— 392) föreslagit riksdagen att till Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett för­ slagsanslag av 5 793 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet diskuterat motionen 1971: 894 av herr Sellgren m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att vid statens skola för vuxna i Härnösand får utan hinder av vad som stadgas i § 13 SFS 1967: 452 bedrivas försöksverk­ samhet med lägre antal elever än vad som stadgas i nämnda paragraf.

Utskottet. Kungl. Maj:t har föreslagit att detta anslag räknas upp med 214 000 kr. Medelsökningen avser bl. a. en tjänst som skolkurator vid skolan i Norrköping. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag.

Förslag till riksdagens ställningstagande till yrkandet i motionen 1971: 894 avser utskottet att redovisa i annat sammanhang.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader

för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 5793000

kr.

14. Statliga skolor för vuxna: Material för självstudier. Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna G 3—G 4, s. 392—394) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Statliga skolor för vuxna: Material för självstudier ett reser­

vationsanslag av 3 500 000 kr.,

2. till Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel m. m. ett

reservationsanslag av 293 000 kr.

15. Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m. till folkhögskolor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj.ts förslag (punkt G 9, s. 397—398) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m.

till folkhögskolor för budgetåret 1971/72 anvisar ett reserva­

tionsanslag av 3 000 000 kr.

16. Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet. Ut­ skottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt G 10, s. 398— 399) och hemställer att riksdagen till Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kurs­

verksamhet för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag

av 5 000 000 kr.

17. Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare under sessionen att yttra sig beträffande Kungl. Maj:ts under följande punkter framlagda förslag, nämligen punkten F 1 Lärarhögskolorna m. m., punkten G 5 Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna, punkten G 6 Bidrag till studiecirkelverksamhet, punkten G 7 Bidrag till studieförbund, punkten G 8 Bidrag till driften av folkhögskolor, vilket utskottet här anmäler.

Stockholm den 11 mars 1971

På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR

Närvarande: herrar Alemyr (s), Wikström (fp), Mårtensson (s), Lars­ son i Staffanstorp (c), Richardson (fp), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund i Härnösand (s), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), fru Sundberg (m), fru Dahl (s), herrar Johansson i Skär­ stad (c) och Berndtson i Linköping (vpk). Vid punkterna 3— 17 ersattes herr Larsson i Staffanstorp av fru Söder. Vid punkten 8 ersattes herr Richardson av herr Stålhammar.