Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motioner angående undervisning av invandrare m. m.

Nr 28

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motioner angående undervisning av invandrare m. m.

Motionerna

I m otionen 1971: 134 av h err H elén m . fl. (fp) h a r hem ställts a tt riks­ dagen i skrivelse till K ungl. M ajit begär A . a tt statsbidragsbestäm m elserna fö r driftb id rag till grundskolan ändras så a tt bidrag kan utgå för lä ra re som anlitas vid språkträning av in v an d ra rb a rn i svenska i förskolan, B. a tt en översyn görs av gällande statsbidragsbestäm m elser fö r u n ­ dervisning av in v an d ra rb a rn enligt vad i m otionen an fö rs u n d er a v ­ snittet G rundskola, C. a tt förslag fram läggs till åtg ärd er i syfte a tt öka rekryteringen av in v an d ra rb a rn till den gym nasiala skolan, D . a tt en översyn görs av gällande k ursplaner vid all lärarutbildning så a tt invandrarnas p roblem särskilt beaktas, E . a tt in v an d rarn as problem m å tte beaktas vid utbildning av övrig skolpersonal, t. ex. skolsköterskor, k u ra to re r och psykologer.

I m otionen 1971: 135 av h err H elén m . fl. (fp) h a r — m ed hänvisning till vad som an fö rts i m otionen 1971: 134 — hem ställts a tt riksdagen i skrivelse till K ungl. M ajit begär A . a tt invandrarutredningen m å tte undersöka m öjligheterna fö r in ­ rättan d et av en särskild vuxenutbildningslinje m ed inriktning på u n d e r­ visning av invandrare vid någon lärarhögskola och in rättan d e t av k o n ­ sulenttjänster fö r invandrarundervisning sam t överväga om ett särskilt institut fö r fråg o r rö ra n d e undervisning av invandrare bör tillskapas, B. a tt riksdagen i skrivelse till K ungl. M a jit begär a tt en översyn görs av förekom sten av analfabetism bland invandrare och a tt y tte rli­ gare åtg ärd er vidtas fö r en utvidgad undervisning fö r dessa.

Remissyttrandena

U tsk o ttet h a r in h ä m ta t y ttranden över m otionerna frå n universitetskanslersäm betet, skolöverstyrelsen, arbetsm arknadsstyrelsen, statens in ­ v andrarverk och Folkbildningsförbundet.

U niversitetskanslersäm betet (U K Ä ) h a r i sitt y ttran d e a n fö rt i hu v u d ­ sak följande.

1 R iksdagen 1971. 14 sami. N r 28

E nligt beslut av K ungl. M a j:t (senast 27.5.1970) bedrivs kursverksam ­ h e t i svenska språket fö r icke svensktalande studerande m. fl. vid u n i­ versiteten i U ppsala, L und, G öteborg, Stockholm och U m eå. D enna står u n d er U K Ä :s överinseende. K u rsern a anordnas av ett kurskolle­ gium som ä r underställt konsistoriet vid respektive universitet. K onsis­ to rie rn a vid universiteten i U ppsala, L und, G öteborg och U m eå äger enligt bestäm m elserna u p p d ra å t studieförbund a tt u nder kurskollegiet h a n d h a undervisningen. K onsistoriet vid universitetet i S tockholm äger läm na m otsvarande uppdrag åt the Stockholm U niversity Institute for English-Speaking Students. U ndervisningen i svenska ä r uppdelad i fyra studiekurser om 90 tim m ar v ardera och undervisningsgruppernas sto r­ lek skall vara genom snittligt m inst 20 studerande. Studiekurserna be­ näm ns svenska 1, svenska 2, svenska 3 och svenska 4. Svenska 1—2 ä r avsedda a tt vara grundkurser och svenska 3—4 fortsättningskurser. V arje kurs beräknas pågå ca tv å och en halv m ånad och hela utbildningen u p p ta om kring ett studieår. D eltagare i kurserna i svenska språket fö r icke svensktalande stu d e­ ran d e m . fl. antas i den ordning som konsistoriet vid respektive univer­ sitet bestäm m er. Behörig att antas som elev ä r dels icke svensktalande studerande vid universiteten och ett antal högskolor, dels icke svensk­ talande person som avser a tt söka inträde vid sådan utbildningsanstalt och som uppfyller behörighetsvillkoren i övrigt. V idare ä r person m ed utländsk eftergym nasial utbildning som fö r varaktig yrkesverksam het i Sverige oundgängligen h a r behov av kvalificerade kunskaper i svenska språket behörig a tt an tas som elev. Som tidigare näm nts stå r de kurser i svenska för utländska stu d e ra n ­ de m . fl. som anordnas vid universiteten u nder U K Ä :s överinseende. K om petensutredningen h a r i betänkandet V ägar till högre utbildning, behörighet och urval, fö ro rd a t a tt utlänningskurserna vid universiteten flyttas frå n den högre utbildningen till exempelvis den gym nasiala vux­ enutbildningens om råde. U K Ä h a r i y ttran d e över n äm nda betänkande fram h ållit a tt U K Ä anser a tt d etta stå r i sam klang m ed d åv aran d e departem entschefens av 1967 års riksdag godtagna uttalan d e i prop. 1967: 4 s. 136 om »att gym nasiala kom pletteringsstudier inte skall a n ­ o rd n as inom universitetsorganisationens ram ». I propositionen angående studiesocialt stöd till utländska studerande h a r föredraganden a n fö rt a tt frågan om huvudm annaskapet för svenskundervisningen bör tas u p p i sam band med prövningen av förslag frå n kom petensutredningen och invandrarutredningen.

Skolöverstyrelsen (SÖ), som i sitt y ttran d e över m otio n ern a endast ta r up p de fråg o r som ligger inom överstyrelsens kom petensom råde, h a r a n fö rt bl. a. följande.

V ad i m otionen 1971: 134 inledningsvis sägs om m ålet fö r sam hällets anpassningsåtgärder för invandrare vill SÖ starkt understryka. SÖ h ar såväl i sin handläggning av utbildningsfrågorna fö r invandrare som i an d ra sam m anhang u tg å tt ifrån a tt de åtgärder som m åste vidtas fö r a tt frä m ja en god anpassning till svenska förhållanden inte få r leda till en fullständig och ovillkorlig assim ilering till svenskt sam hällsliv och svensk kultur. I likhet m ed m o tio n ärern a vill SÖ således hävda, a tt in­ v an d ra rn a m åste h a rä tt a tt m ed sam hällets stöd behålla kulturella drag frå n sitt hem land.

D enna strävan kanske klarast kom m er till uttry ck genom de åtg ärd er som vidtagits inom grundskolan. F ö r a tt m öjliggöra för invandrarnas barn a tt behålla och vidareutveckla det egna språket och kontak tern a m ed hem landets kultur- och sam hällsliv h a r i den nya läroplanen fö r grundskolan (Lgr 69) intagits bestäm m elser av innebörd att två undervisningstim m ar per vecka frå n och m ed årskurs 1 till och m ed årskurs 9 kan anslås till en kom pletterande undervisning i och på det egna m odersm ålet. E ftersom denna undervisning em ellertid m åste betrak tas som frivillig, ankom m er det på fö rä ld ra r och elever a tt bestäm m a h u ru ­ vida dessa m öjligheter b ör utnyttjas. D enna språkundervisning, som m åste handhas av lä ra re som beh ärsk ar respektive hem lands språk, av­ ses h a ett innehåll som k la rt ä r inrik tat på hem landets k u ltu r och sam ­ hällsförhållanden. F örsök p åg å r också m ed a tt ge den första läs- och skrivinlärningen på barnens eget m odersm ål. A vsikten m ed d etta försök ä r dels a tt få u trö n t om denna inlärning går snabbare och m era friktionsfritt, om undervisningen bedrivs på det språk som barnen behärskar bäst, dels a tt åstadkom m a en m jukare övergång till det nya språket, som efter h an d m åste bli deras undervisningsspråk. E nligt SÖ:s m ening bö r å t­ g ärder av de slag som h ä r näm nts k u n n a m edverka till a tt åtm instone till viss grad vederlägga uppfattn in g ar om a tt skolarbetet fö r invand­ ra rb arn en helt ä r inrik tat på en försvenskning av invandrarna. Även på an d ra om råden h a r SÖ sökt ge stöd å t invandrarnas önskan om a tt bevara det egna kultur- och sam hällsm önstret. På initiativ av SÖ h a r en sam arbetsgrupp, benäm nd kulturutbytesrådet, tillsatts med representanter fö ru to m från SÖ från an d ra berörda äm betsverk, intresse­ organisationer och institutioner. G ru p p en h a r till uppgift dels a tt m ed­ verka till a tt en väl upplagd kultur- och sam hällsinform ation om svens­ ka förhållanden ges på alla nivåer av utbildningsväsendet, d ä r in v a n d ­ rare deltar, dels ock a tt anskaffa läm pligt m aterial för en m otsvarande info rm atio n om invandrarnas egna hem länder. D essa skrifter, både den som b erö r svenska förhållanden och de som b erör utv an d rarlän d ern a, görs tvåspråkiga. SÖ h ar bedöm t det som synnerligen angeläget a tt in­ v an d ra rn a vid m ötet m ed svenskt sam hällsliv och svensk kultur h a r till­ gång till jäm förelsem aterial från det egna landet. E rfarenheten h a r också visat a tt kunskaperna om det egna landet i vida kretsar bland invand­ ra rn a ä r m ycket bristfälliga. Å tgärder av d etta slag bör också kunna m edverka till a tt stä rk a självkänslan hos invandrarna. Avsikten ä r också a tt kulturutbytesrådets m aterial skall vara a n v ä n d ­ b art i den internationaliseringsundervisning, som skall förekom m a på alla stadier inom det svenska utbildningsväsendet. D enna undervisning skulle därigenom få ett m eningsfullt innehåll och sam tidigt m edverka till en b ättre förståelse fö r in vandrarna och fö r förhållandena i deras hem länder. M an to rd e också kunna fö rv än ta a tt åtgärder av d etta slag skulle k unna m otverka de tendenser till en negativ inställning till in ­ v an d ra rn a som på sista tiden kunnat skönjas i vissa kretsar. D e åtg ärd er fö r en fö rb ä ttra d svenskundervisning såväl inom skolans ram som i vuxenutbildningen som behandlats i m otionerna h a r länge varit förem ål för insatser från SÖ:s sida. D e förslag till åtg ärd er som fram fö rs ä r således inte nya fö r SÖ. Inom äm betsverket handhas in­ v an d ra rfrå g o rn a av en särskild arbetsgrupp direkt underställd verks­ ledningen. G ruppens uppgift är a tt följa undervisningen för invandrare och vidtaga erforderliga åtgärder dels fö r en utbyggnad av stödåtgärder

1 * Riksdagen 1971. 14 sami. N r 28

Inom skolans ram och dels a tt på olika sätt sk a tta fra m underlag fö r en fö rb ä ttra d svenskundervisning fö r de vuxna invandrarna, P å skolans om råde h a r en o m fattan d e försöksverksam het bedrivits frå n förskolan upp till d e t gym nasiala stadiet. F lera av dessa försök h a r lett fra m till a tt generella m edgivanden ku n n at läm nas för en all­ m ä n tilläm pning av de u tprövade åtg ärd ern a. I ett supplem ent till lä ro ­ plan fö r grundskolan h a r undervisningen av invandrarbarnen utförligt behandlats. D ä r h ar gällande bestäm m elser som reglerar undervisningen redovisats och d ä r ges också råd och anvisningar om vilka stödåtgärder som k an förekom m a och h u r dessa p å läm pligt sätt bö r organiseras och genom föras i skolarbetet. B eträffande barnstugeverksam heten ä r denna förem ål för en särskild utredning, som också h a r aktu aliserat invandrarbarnens problem . E fte r­ som denna verksam het ligger u ta n fö r SÖ:s arbetsom råde h ar SÖ inte k u n n at fram lägga några egna förslag om åtgärder. D et påg år em ellertid fö r n ärv aran d e ett intensifierat arbete u n d er socialstyrelsens ledning för en utbyggnad av försöksverksam heten inom förskolan och i detta arbete d eltar också SÖ. N ä r d et gäller undervisningen i svenska för vuxna invandrare h ar vissa åtg ärd er vidtagits i avsikt a tt effektivisera den n a undervisning. Bl. a. h a r en särskild läroplan u ta rb e tats av en expertgrupp, tillsatt av SÖ. V idare h a r studieplaner m ed m etodiska råd och anvisningar fra m ­ ställts av sam m a expertgrupp. Ä ven lärom edelsfrågan h a r ingående pe­ netrerats. SÖ h a r på d etta sä tt velat förbereda de åtg ärd er för en fö r­ stärkning av denna undervisning, varom förslag väntas i Invan d raru tredningens kom m ande betänkande. V ad i m otionerna sägs om behovet av en fö rstärk t lärarutbildning p å d etta om råde vill SÖ helt ansluta sig till. G enom den ökade invand­ ringen u n d er senare å r h a r behovet av lä ra re och han d led are för den undervisning i svenska som bedrivs av studieförbunden och inom a r­ betsm arknadsutbildningen ständigt stegrats. F ö r a tt u tbilda och fo rt­ bilda fö r uppgiften erforderliga lä ra rk ra fte r h ar resurserna som stått till SÖ:s fö rfogande varit a lltfö r knapphändiga. L ä ra rfrå g o rn a h ar tid efter annan v arit förem ål för överväganden inom SÖ. D e förslag till åtg ärd er som därvid dry ftats kom m er a tt kräv a m ycket sto ra kostnader om de skall k u n n a genom föras. N är det gäller den reguljära lärarutbildningen h a r åtg ärd er vidtagits fö r a tt göra de blivande lä ra rn a fö rtro g n a m ed de särskilda problem som följer m ed invandringen på skolans om råde.

Arbetsm arknadsstyrelsen h a r över m otionerna y ttra t bl. a.

V id handläggningen av ansökningar om arbetstillstånd fö r utom nordiska arbetstagare söker arbetsm arknadsstyrelsen a tt i enlighet m ed de riktlinjer som antogs av 1968 års riksdag (prop. n r 142, s. 108-113) tillse, a tt den utländska arb etskraften inte koncentreras till utpräglade låglönebranscher m ed osäkra anställningsförhållanden och hög arbets­ löshetsrisk. Styrelsen rem itterar alltid ansökningarna till vederbörande fack fö rb u n d fö r yttrande. H ärigenom skapas ytterligare garanti m ot att arbetstagarna placeras i oläm pliga anställningar. K ontroll sker även av a tt arbetskraften i sam band m ed inresan erbjudes läm pliga bostäder. L åglöneom rådena tillförs tro ts d etta utländsk arb etsk raft i viss o m fa tt­ ning. D etta b ero r bl. a. p å a tt grupper av invandrare autom atiskt beviljas

arbetstillstånd u ta n föregående arbetsm arknadsprövning. H it h ö r främ st n ära anhöriga till arbetstagare som redan innehar u p p e­ hålls- och arbetstillstånd sam t personer, som ä r a tt jäm ställa m ed kollek­ tivt öv erfö rd a flyktingar. G enom överenskom m elsen om den gem ensam m a nordiska arb e ts­ m arknaden finns inte några form ella hinder fö r invandring av nordiska arbetstagare. F. n. pågår em ellertid överläggningar m ellan berö rd a m yn­ digheter i Sverige och F inland om åtg ärd er fö r a tt fö rm å den finländska arb etsk raft som söker sig till Sverige att i större utsträckning anlita den service som arbetsförm edlingssam verkan m ellan länderna erbjuder. A r­ betskraften skulle därigenom k u n n a om händertas och anpassas på ett b ättre sätt. Bland de åtgärder som planeras ingår ett vidgat info rm atio n s­ utbyte sam t u tbyte av arbetsförm edlingstjänstem än m ellan länderna. A rbetsförm edlingen stå r in v an d rarn a till tjän st vid förm edling av a r ­ bete p å sam m a sä tt som b eträ ffan d e svenska m edborgare. A rbetsplaceringen försvåras em ellertid inte sällan av a tt vederbörande h a r en b rist­ fällig utbildning och saknar kunskaper i svenska språket. Ä ven rena an a lfab e ter förekom m er. A rbetsförm edlingen använder sig i sto r om ­ fattning av fortbildning och om skolning fö r a tt stärk a utländska sökan­ des k o n k u rren sk raft på arbetsm arknaden. A v sam m anlagt 44 603 p e r­ soner som p åbörjade arbetsm arknadsutbildning u n d er a n d ra halv året 1970 v a r 4 953 u tländska m edborgare.

Statens invandrarverk (SIV), som erin rar om a tt invandrarutredningen nu fram lagt sitt fö rsta delbetänkande »Invandrarnas utbildningssituation» (SO U 1971: 51) anser sig böra ta slutlig ställning till de i m otioner och betänkanden fra m fö rd a förslagen i ett sam m anhang och inskränker sig d ä r­ fö r i sitt y ttran d e i huvudsak till a tt peka på tidigare u ttalanden sam t k o n k reta initiativ frå n verket och an d ra fö r a tt lösa de p åtalad e p ro ­ blem en. Till invandrarverkets y ttran d e h a r bilagts en den 3 m aj 1971 dagtecknad prom em oria, S ynpunkter på 1968 års barnstugeutrednings diskussions-PM Innehåll och m etoder i förskoleverksam heten.

134 A . 1968 års barnstugeutredning kom m er i sitt fo rtsatta arb e te att ytterligare behandla invandrarbarnens situation i förskolan. Ö ver u t­ redningens diskussions-PM om innehåll och m etoder i förskoleverksam ­ heten h a r invandrarverket y ttra t sig. Barnstugeutredningen skall vidare överväga frågan om huvudm an fö r förskoleverksam heten. M otionsförslaget om ändring av bestäm m elserna fö r d riftbidrag till grundskolan så a tt bidrag kan utgå till förskolans språkträning to rd e kom m a a tt prövas i sam band härm ed. S IV anser också a tt så b ö r ske. 134 B. In vandrarverket anser det i och fö r sig önskvärt a tt en över­ syn görs av gällande statsbidragsbestäm m elser fö r undervisning av in ­ v an d ra rb a rn . Intill dess den föreslagna översynen verkställs ä r det em el­ lertid av vikt a tt tillse, att de m öjligheter som de nuvarande bestäm m el­ serna ger verkligen utnyttjas av de lokala skolm yndigheterna. A tt så inte alltid sker fra m g år bl. a. av invandrarutredningens kom m unenkät. Invandrarelever kan t. o. m. efter flera å r i svensk skola ha kvardröjande språkliga handikapp, som v erkar allvarligt h in drande för deras allm ä n ­ na studiefram gång och studiem öjligheter efter den obligatoriska skolan. S IV delar och vill understryka invandrarutredningens slutsats a tt det äi av vikt a tt skolöverstyrelsen och länsskolnäm nderna genom olika å tg ä r­

der stim ulerar kom m unerna a tt u tn y ttja de resurser som stå r till fö r­ fogande. 134 C. In vandrarverket instäm m er i m otionärernas önskan om förslag till rekryteringsstim ulerande åtg ärd er fö r a tt öka invandrarungdom ens gym nasiala studier. I sam m anhanget b ö r påpekas a tt det nuvarande gym nasiets m öjligheter a tt a n o rd n a anpassningsundervisning fö r invand­ rarelever v arit k lart bristfälliga, vilket kan ha varit en av anledningarna till den ringa andelen invandrare bland gym nasieeleverna. Även om den nya gym nasieskolan förses m ed b ättre resurser a tt ta em ot in v a n d ra r­ elever kom m er förm odligen behovet av särskild stim ulans och säråtgärd er a tt kvarstå. D ä rfö r ä r d et viktigt a tt skolöverstyrelsens försöksverk­ sam het m ed utbildning på gym nasienivå fö r finsktalande ungdom ar, vil­ ken bedrivs på folkhögskolan i M alung, utvärderas och utvidgas. M öj­ ligheten a tt a n o rd n a liknande utbildning för an d ra språkgrupper bör övervägas. — Skolöverstyrelsen h ar redan generell rä tt a tt a n o rd n a sä r­ skilda yrkesinriktade kurser fö r invandrarungdom . 134 D —E. In vandrarverket ansluter sig till m otionärernas allm änna resonem ang om behovet av utbildning av lärare för invandrarundervisningen. D en föreslagna översynen av gällande kursplaner för lä ra ru t­ bildning b ör em ellertid inte endast ta sikte på invandrarnas problem utan även syfta till en ökad orientering om utvandringsländem as för­ hållanden, levnadsform er och k u ltu r fö r a tt göra de blivande lä ra rn a b ättre ru stad e a tt förm edla sådana kunskaper även till svenska elever. D essa strävanden bör drivas parallellt m ed undervisningens in te rn atio ­ nalisering i allm änhet. V ad b e trä ffa r utbildning av skolpersonal av skilda kategorier kan ett p a r initiativ näm nas. S ålunda anordnas u n d er augusti m ånad en fo rt­ bildningskurs i in v an d rarfråg o r av fortbildningsavdelningen vid lä ra r­ högskolan i U m eå. D enna kurs ä r avsedd fö r all skolpersonal, elever och fö rä ld ra r sam t representanter fö r kom m uner och näringsliv. V idare an o rd n as i sam arbete m ellan SIV och Sveriges skolkuratorers förening e tt sem inarium för sk olkuratorer och skolsköterskor m ed tonvikt på de elevvårdande funktionerna. D et ä r givetvis önskvärt a tt inte bara den frivilliga fortbildningen u ta n även och fra m fö r allt grundutbildningen av all skolpersonal få r inslag av denna a rt. 135 A. In v an drarutredningen anser dels a tt i lärarhögskolornas kurser b ö r fö rekom m a som reguljära inslag såväl allm än orientering om in ­ vandringen och in vandrarna som pedagogiska m etoder för undervisning av invandrare, dels a tt en utbildning för lä ra re i svenska som främ m ande språk b ö r kom m a till stånd. D en sistnäm nda utbildningen kan enligt utredningens bedöm ning arrangeras av universiteten, lärarhögskolorna, SÖ och studieförbunden m ed skolöverstyrelsen som huvudansvarig. F r å ­ gan om e tt särskilt institut fö r fråg o r rö ra n d e undervisning av invand­ ra re diskuteras inte i utredningens betänkande. Invandrarverket ä r f. n. inte berett a tt ta ställning till frågan om skapandet av ett dylikt in ­ stitut. 135 B. In v an drarutredningen h a r inte ansett sig m ed någorlunda sä­ kerh et k unna uppskatta an talet an alfab eter i landet m en b eräknar dem till några tusen. D ärem o t föreslår utredningen en särskild alfabetiseringsundervisning. D enna undervisning b ö r enligt utredningen läggas upp som försöksverksam het, bl. a. m ed hänsyn till a tt kunskaperna om

analfabetism ens utbredning ä r begränsade. R em issbehandlingen av be­ tä n k an d e t få r enligt invandrarverkets u ppfattning klarlägga behovet av en noggrannare undersökning av förekom sten av analfabetism .

F olkbildningsförbundet k o n staterar i sitt y ttran d e a tt m otio n ern a be­ rö r u tom ordentligt vitto m fattan d e om råden. Inv an d rarn as situation be­ h andlas u r såväl juridisk, social, kulturell som ekonom isk synvinkel. Ö vervägande delen av m otionernas innehåll anses em ellertid falla u ta n ­ fö r förb u n d ets direkta intresseom råde, v a rfö r fö rb u n d et endast granskat de delar som d irekt b erör studieförbunden. I vad gäller utbildningen av v uxna invandrare finner förb u n d et kravet om än d ra t huvudm annaskap dåligt underbyggt. V idare anser fö rb u n d et a tt frågan om in vandrarutbildningens organisation bö r stå klar, innan utbildningen av lä ra re fö r invandrare fastställs.

Utskottet

I m otionen 1971: 134 angående invandrarnas situation h a r fö rts fram ett antal förslag som avser b idra till a tt u n d erlä tta anpassningen fö r de utländska m edborgare som vill b o sätta sig i Sverige. M otionen har rem itterats till utbildningsutskottet, till vilket också överläm nats följdm otionen 1971: 135 angående undervisning av invandrare. F öljdm otionerna 1971: 116 angående fö rb ä ttrad info rm atio n till invandrare, 1971: 158 angående utlännings förvärv av svenskt m edborgarskap, m. m ., den senare såvitt gäller p u nkterna A och C, och 1971: 159 om utredning angående de s. k. intellektuella flyktingarnas situation m. m . h ar överläm nats till inrikesutskottet, som i dessa frå g o r avgett betänkandena 1971: 28, 26 resp. 29. M otionen 1971: 158, som även innehåller e tt yrkande om borttagande av avgiften fö r svenskt m edborgarskap, punkten B, h a r i den delen be­ handlats av skatteutskottet i b etänkandet 1971: 27. In v an d rare i Sverige b ör h a sam m a rä tt till utbildning som gäller för svenska m edborgare. F ö r a tt d etta m ål skall kunna nås fo rd ras åtgärder som dels u n d erlä tta r anpassningen i d et svenska sam hället, dels stöder in ­ vandrarens strävan a tt behålla k ontakten m ed ursprungslandets språk och kultur. H ärigenom ökas individens m öjlighet a tt fritt välja m ellan a tt stanna i Sverige och a tt återvända till sitt hem land. I m otionen 1971: 134 hem ställs a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. M a j:t begär a tt statsbidragsbestäm m elserna fö r d riftbidrag till gru n d ­ skolan än d ras så, a tt bidrag kan utgå fö r lä ra re som anlitas vid sp rå k trä ­ ning av invandrarbarn i svenska i f ö r s k o l a n . U tskottet delar m o tio ­ närernas uppfattning a tt stödåtgärder fö r inv an d rarb arn bö r vidtagas re ­ d an innan skolan börjar. M öjligheterna a tt i skolan hindra s. k. m obbing o ch utlänningshat ä r beroende av a tt invandrarbarnen så tidigt som m öj­

ligt få r sociala kontakter och språkträning. Ä ven för de svenska barnen ä r det väsentligt a tt så tidigt som möjligt få trä ffa barn och fam iljer frå n an d ra k u ltu re r och m ed an d ra språk. U n d er slutet av 1960-talet h ar också en rad försök m ed särskild verksam het fö r invandrarbarn i förskolåldern inletts. I vissa kom m uner m ed väl utbyggd barnstugeverksam het sker i dag på kom m unalt initiativ svenskträning inom ram en fö r den reguljära verksam heten, i andra k om m uner påg år sådan försöksverksam het inom förskolan m ed bidrag från skolöverstyrelsen eller allm änna arvsfonden. D et ankom m er närm ast p å socialstyrelsen a tt i sam råd m ed berörda m yndigheter föreslå åtgärder som u nder de närm aste åren på olika sätt k an fö rb ä ttra invandrarbarnens situation på förskolstadiet. D en sittande barnstugeutredningen h a r uppm ärksam m at problem en och överväger vilka speciella åtgärder av organisatoriskt och pedagogiskt slag som bö r vidtas för invandrarbarn i förskola. U tskottet, som fin n er läm pligt att barnstugeutredningens förslag avvaktas innan särskilda åtgärder i statsbidragshänseende vidtas, avstyrker bifall till m otionen såvitt nu är i fråga. S tatsm akterna fattad e å r 1968 principbeslut om undervisning av barn som tillhör språkliga m inoriteter (prop. 1968: 67, SU 1968: 129, rskr 1968: 303). I den näm nda m otionen hem ställs under punkten B a tt rik s­ dagen i skrivelse till Kungl. M a j:t begär a tt en översyn görs av gällande statsbidragsbestäm m elser fö r undervisning av invandrarbarn enligt vad i m otionen an fö rs u nder avsnittet G rundskola. D en undervisning som i dag erbjuds invandrarbarn i g r u n d s k o l a n ä r dels olika form er av stödundervisning, dels frivillig undervisning i deras m odersm ål. S tö d ­ undervisning, varom bestäm m elser m eddelats genom K ungl. M aj:ts be­ slut den 16 juni 1966 och skolöverstyrelsens tilläm pningsanvisningar, ges i svenska som främ m ande språk m en också i form av studiehandledning p å m odersm ålet. Statsbidrag u tg å r fö r 6 tim m ars stödundervisning i vec­ kan p er undervisningsgrupp om 3 -5 elever. Frivillig undervisning i m o ­ dersm ålet få r enligt den nya läroplanen fö r grundskolan (Lgr 69 s. l i l ) o m fatta 2 veckotim m ar u n d er v arje årskurs i utbyte m o t an d ra i tim ­ planen u pptagna äm nen. I frå g a om stödundervisningen ä r det m öjligt a tt inom ram en fö r anvisade resurser a n o rd n a olika typer av fö rb ered an ­ de undervisning. Stödundervisningen kan koncentreras till den första tiden i klassen. E leverna kan också placeras i förberedelseklass d ä r de få r inten­ sivundervisning i svenska sam t inform ation om den nya m iljön. Exem pel på vad som kan åstadkom m as m ed u tnyttjande av de m öjligheter som nuvarande statsbidragsbestäm m elser ger ä r den undervisning i grundsko­ lan av elever frå n icke svensktalande land, som skolstyrelsen i G öteborg an o rd n ar och som m o tionärerna berör. In vandrarverket anser det i och fö r sig önskvärt att en översyn görs av gällande statsbidragsbestäm m elser fö r undervisning av invandrarbarn. Sam tidigt p åp e k ar em ellertid verket att d et intill dess den föreslagna översynen verkställts ä r av vikt a tt tillse att de m öjligheter som nuvarande

bestäm m elser ger verkligen utnyttjas av de lokala skolm yndigheterna. U tsk o ttet instäm m er häri och finner det också angeläget att skolöver­ styrelsen och länsskolnäm nderna genom olika åtgärder stim ulerar kom ­ m u n e rn a a tt utny ttja de resurser som finns a tt tillgå. M ed hänvisning till vad som anförts och m ed erin ran om a tt en diskussionsprom em oria angående statligt driftbidrag till skolväsendet (U 1971: 3) och invandrarutredningens förslag i vad gäller invandrarbarn i skolpliktsåldern f. n. bereds inom berö rd a departem ent, avstyrker utskottet bifall till ifråga­ varande m otionsyrkande. I m otionen 1971: 134 önskas vidare a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. M a j t begär a tt förslag läggs fra m till åtg ärd er i syfte a tt öka rekrytering­ en av inv an d rarb arn till den g y m n a s i a l a s k o l a n . U tsk o ttet får m ed anledning h ärav an fö ra följande. E n elevgrupp, som hittills varit förbisedd inom utbildningsväsendet, u tgör de unga invandrare vilka befinner sig över skolpliktsåldern m en ä r u n d er 20 år. E rfarenheten ger vid handen a tt e tt stort antal ungdom ar i denna åldersgrupp h ar h a ft svårigheter a tt erhålla varaktig anställning både på grund av svag allm än utbildning och bristande eller obefintliga kunskaper i svenska. Risk föreligger a tt denna grupp blir svår a tt in ­ o rd n a i arbetslivet och sam hället, om m an inte gör ansträngningar a tt hjälpa dem över svårigheter som m öter dem . V id f. n. tre gym nasieskolor p åg å r enligt vad utskottet erfarit yrkesförberedande utbildning enligt en individuell tim - och kursplan benäm nd »Y rkesinriktande grundkurs för invandrare». U tbildningens m ål ä r a tt ge en intensivundervisning i svenska jä m te kom pletterande undervisning i vissa allm änna äm nen, som m öjlig­ gö r fö r invandraren a tt efter den yrkesförberedande utbildningen p å ­ bö rja och genom föra en reguljär yrkesinriktad utbildning. E tt antal kom m uner h a r enligt uppgift planer på a tt an o rd n a denna utbildning. F rå g a n om lägsta antal deltagare för a tt utbildningen skall få kom m a till ständ prövas f. n. av K ungl. M aj:t. B ehöriga invandrarelever kan intas i svensk gym nasieskola inom den fria kvoten. Svårigheten a tt följa en svenskspråkig undervisning h ar em el­ lertid för m ånga visat sig vara alltfö r stor. Skolöverstyrelsen h ar d ärfö r i sam verkan m ed Finsk-svenska utbildningsrådet an o rd n a t en försöks­ verksam het, in riktad på finskspråkiga gym nasieskolbehöriga elever, som en tvåårig internatkurs vid M alungs folkhögskola. S yftet m ed denna kursverksam het ä r a tt m eddela dels intensiv svenskundervisning, dels u n ­ dervisning i allm änna äm nen på elevernas m odersm ål och därvid åstad ­ k o m m a en sam ordning m ellan finska och svenska kursplaner så, a tt eleverna skall under tredje åre t kunna fullfölja och avsluta sina studier vid svensk gymnasieskola. I V ästerås anordnas läsåret 1971/72 försök m ed särskild utbildning fö r invandrare på tvåårig social linje i gym nasieskola inom ram en fö r tillgängligt an tal intagningsplatser fö r läsåret 1971/72. Skolöverstyrelsen

skall efter utgången av läsåret 1971/72 till K ungl. M aj:t redovisa e rfa ­ renheterna av försöksverksam heten. F råg an om särskilda bestäm m elser fö r stödundervisning i gym nasie­ skolan å t invandrarelever m ed brister i svenska språket prövas f. n. av K ungl. M a j:t Invandrarungdom ens skolgång på d et gym nasiala stadiet hindras em ellertid inte b a ra av bristfällig förm åga a tt ta la och skriva svenska. P å treårig hum anistisk, sam hällsvetenskaplig eller naturvetenskaplig linje av gym nasieskolan studeras fyra språk, om svenskan m edräknas. D etta m e d fö r särskilda svårigheter. Skolöverstyrelsen h a r d ä rfö r hos Kungl. M a j:t anhållit om bem yndigande a tt efter fram ställning frå n skolstyrelse m edge elev a tt u tbyta ett främ m ande språk m ot det egna m odersm ålet. H ärigenom görs valet av i fö rsta hand det tredje främ m ande språket, C -språket, friare varigenom det i fram tiden kom m er att finnas ett antal personer m ed utbildning i m indre vanliga språk. V ärdet h ärav kan bli sto rt från såväl den enskildes som sam hällets synpunkt. F rågan prövas f. n. av K ungl. M aj:t. M ed hänvisning till dels den försöksverksam het som påg år p å det gym nasiala stadiet, dels att invandrarutredningens förslag i fråga om utbildning för invandrarbarn i åldern 16-20 å r f. n. bereds avstyrker utskottet bifall till m otionen såvitt nu ä r i fråga. I förevarande m otion hem ställs u nder punkten D att riksdagen i skri­ velse till K ungl. M aj:t begär a tt en översyn av gällande kursplaner vid all l ä r a r u t b i l d n i n g så a tt invandrarnas problem särskilt beaktas. K ungl. M aj:t h a r den 29 juni 1970 fastställt m ål och riktlinjer fö r u tb ild ­ ningen vid lärarhögskola. Enligt dessa bö r invandrares och an d ra sp råk ­ liga m inoriteters problem uppm ärksam m as i utbildningen. Studieplansa rb e te i anledning av dessa riktlinjer pågår inom skolöverstyrelsen. E nligt vad utskottet erfarit avses i de nya utbildningsplanerna fö r lågstadielärar-, m ellanstadielärar- och äm neslärarlinjerna in v andrarfrågorna behandlas i sam verkan m ellan ett flertal äm nen. Inom ram en för nuvarande tim plan in fö rs vidare på låg- och m ellanstadielärarlinjerna i äm net svenska ett n y tt m om ent, svenska som främ m ande språk. U tbildning av lärare och handledare fö r studieförbundens och arbetsm arknadsutbildningens u n d er­ visning i svenska utgör en särskild fråga, som får lösas i sam band med behandlingen av invandrarutredningens förslag. V ad gäller fortbildning av lärare vill utskottet erinra om vad som i propositionen 1971: 1, bil. 10 (s. 381) anförts i frågan. M ed hänvisning härtill och vad i övrigt anförts avstyrker utskottet bifall till y rkandet i m otionen såvitt nu ä r i fråga. U n d e r punkten E slutligen h a r i m otionen 1971: 134 hem ställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t begär a tt invandrarnas problem m å tte beaktas vid u t b i l d n i n g a v ö v r i g s k o l p e r s o n a l , t ex. skolsköterskor, k u rato rer och psykologer. U tskottet vill erinra om att lärarhögskolornas fortbildningsavdelningar an o rd n ar kurser för skolläkare, skolsköterskor, elevhem sföreståndare, skolkuratorer och skolpsy­

kologer m. fl. D et ä r därvid fråga om fortbildning i tjänsten. F o rtb ild ­ ning av denna skolpersonal ä r eljest främ st en fråga fö r de kom m unala m yndigheterna. M ed hänvisning härtill sam t till invandrarverkets y ttra n ­ de över m otionen avstyrker utskottet bifall till m otionen, såvitt nu ä r i fråga. I m otionen 1971: 135 yrkas a tt invandrarutredningen m å tte undersöka m öjligheterna fö r in rättan d e av en s ä r s k i l d v u x e n u t b i l d ­ n i n g s l i n j e m e d i n r i k t n i n g p å u n d e r v i s n i n g a v i n v a n d r a r e v i d n å g o n l ä r a r h ö g s k o l a och in rättan d et av k o n s u l e n t t j ä n s t e r f ö r i n v a n d r a r u n d e r v i s n i n g sam t överväga om ett särskilt i n s t i t u t f ö r f r å g o r r ö r a n d e u n d e r v i s n i n g a v i n v a n d r a r e b ö r tillskapas. U tsk o ttet få r i fråga om utbildning av lä ra re för undervisning av in ­ vandrare an fö ra följande. V id lärarhögskolan i Stockholm anordnas på äm neslärarlinjen en särskild vuxenpedagogisk utbildning som o m fattar två term in er och ä r avsedd fö r blivande lä ra re vid den statliga och kom ­ m unala vuxenutbildningen. Inom ram en fö r äm neslärarlinjens utbild­ ning skall fö r dessa studerande anordnas dels en kurs i vuxenundervis­ ningens pedagogik och allm änna m etodik om cirka 24 tim m ar, dels en kurs i äm nesm etodik speciellt avpassad fö r vuxenundervisningen och o m ­ fattan d e cirka 10 tim m ar. D en n a m etodikkurs ges efter skolöverstyrelsens bestäm m ande i vissa äm nen. P raktikterm inen fö r h ä r näm nd studerande, som genom går särskilt avpassad praktisk-pedagogisk utbildning, skall helt eller delvis förläggas till kom m unal vuxenutbildning. M otsvarande m etodisk-praktisk utbildning med inriktning m ot svenska som frä m ­ m ande språk torde utan u p pdrag till invandrarutredningen inom ram en fö r nuvarande resurser k u n n a anordnas fö r studerande på lärarhögskolas äm neslärarlinje, som i sin grundexam en h a r äm net svenska. I fråga om utbildning av lågstadiets och m ellanstadiets lärare fö r undervisning i svenska som främ m ande språk få r utskottet hänvisa till vad utskottet an fö rt i det föregående om grundutbildning fö r sådana lärare. V ad vidare gäller in rättan d e av konsulenttjänster fö r invandrarundervisning vill u t­ skottet e rin ra om att det innevarande b udgetår finns 243 statliga fortbildningskonsulenter fö r skolväsendets behov och att den n a fortbildnings­ resurs i viss m ån ä r rörlig. F ö ro rd n an d e p å sådan tjänst m eddelas n äm ­ ligen tills vidare, dock längst fö r tre år. V id förordnandeperiodens slut prövas äm nesom rådet fö r tjänsten. D et finns alltså m öjlighet fö r veder­ börande skolm yndigheter att e fte r sådan prövning med hänsyn till behovet in rätta fortbildningskonsulenttjänst i svenska med särskild inriktning m ot svenska som främ m ande språk. I m otionen tas även u p p frågan om ett särskilt institut fö r frågor rö ra n d e undervisning av invandrare. U tskottet, som hänvisar till vad skolöverstyrelsen i sitt rem issyttrande redovisat b eträffan d e en inom verket tillsatt sam arbetsgrupp benäm nd k u lturutbytesrådet, h a r inte i d etta läge blivit övertygat om behovet av e tt sådant

fristående institut, varom m otionärerna y rk ar. M ed hänvisning till vad utskottet an fö rt och att invandrarutredningens förslag om bl. a. lä ra r­ utbildning f. n. bereds föreslår utskottet a tt ifrågavarande yrkanden läm nas u ta n bifall. I sam m a m otion hem ställs vidare a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. M a j:t begär a tt en översyn görs av förekom sten av a n a l f a b e t i s m och a tt ytterligare åtgärder vidtas fö r en utvidgad undervisning fö r dessa. Rem issbehandlingen av invandrarutredningens betänkande to rd e klargöra behovet av ytterligare undersökning om förekom sten av analfabetism . V ad gäller utbildningen av an alfabeter föreslår näm nda utredning fö r­ söksverksam het m ed en tvåårig undervisning, som avses o m fatta bl. a. svenska, m atem atik, sam hällsorientering och yrkesträning. In v an d raru t­ redningens förslag bereds f. n. inom berörda departem ent. M ed hänvis­ ning till dessa om ständigheter avstyrker utsk o ttet bifall till m otionen såvitt n u är i fråga. U n d e r åberopande av det an fö rd a hem ställer utskottet a tt riksdagen avslår m otionerna 1971: 134 och 1971: 135.

Stockholm den 9 novem ber 1971 P å utbildningsutskottets vägnar S T IG A L E M Y R

Närvarande: h e rra r A lem yr (s), L arsson i S taffanstorp (c), R ichardson (fp), Jönsson i A rlöv (s), N o rd stran d h (m), W iklund i H ärnösand (s), E lm stedt (c), G ustafsson i B arkarby (s), fru G rad in (s), fru Sundberg (m), fru D ahl (s), h errar B erndtson i L inköping (vpk), Sundgren (s), Jonsson i Alingsås (fp) och fröken A ndersson i Stockholm (c).

ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1971 712218