Betänkande

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående musikutbildning m. m. jämte motioner

Beteckning: Bet. 1971:UbU5
Typ: Betänkande
Datum: 1971-04-15

Utbildningsutskottets betänkanden nr 5—9 år 1971

Nr 5

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående musikutbildning m. m. jämte motioner.

Propositionen

Sedan Kungl. M ajit i propositionen 1971: 1 (bilaga 10, punkt B 58) beräknat medel för nedannäm nda ändamål, h ar Kungl. M ajit i proposi tionen 1971: 31 under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 26 februari 1971 föreslagit riksdagen att 1. bemyndiga Kungl. M ajit att inrätta en tjänst som rektor i lönegrad Up 27 vid musikhögskolan i Stockholm, 2. för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisa a. till Musikhögskolorna: Utbildningskostnader ett förslagsanslag av 10 769 000 kr., b. till Musikhögskolorna: Undervisningsmateriel m. m. ett reserva tionsanslag av 314 000 kr., c. till Musikaliska akademien ett förslagsanslag av 1 332 000 kr. Som ett led i den pågående reformverksamheten på den högre musik utbildningens område föreslås i propositionen vissa åtgärder beträffande musiklärarutbildningen. Bl. a. förordas att utbildning av lärare i musik och annat ämne skall anordnas i Göteborg i huvudsaklig överensstäm melse med förslag av organisationskommittén för högre musikutbild ning (OMUS) och lärarutbildningskommittén (LUK). I propositionen behandlas vidare vissa av organisationskommittén planerade eller vidtagna åtgärder beträffande bl. a. kyrkomusikerutbildningen. De förändringar av den högre musikutbildningens yttre organisation som föreslås genomförda nästa budgetår följer de av statsm akterna förra året beslutade riktlinjerna. H äri ingår bl.a. att Musikaliska akademiens styrelse skall upphöra a tt vara högsta ledningsorgan för musikhögskolan i Stockholm och a tt statliga musikhögskolor skall inrättas i Göteborg och M almö genom att staten övertar ansvaret för den utbildningsverk samhet som nu bedrivs vid musikkonservatorierna i dessa kommuner. Musikaliska akademien kom m er efter förändringen att ha till huvud uppgift a tt bedriva allmän musikfrämjande verksamhet och a tt leda akademiens bibliotek.

1 Riksdagen 1971. 14 sami. N r 5— 9

Motionerna

I detta sammanhang h ar utskottet behandlat dels motionen 1971: 1247 av fru Ryding m. fl. (vpk) vari hemställts att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1971: 31 måtte besluta a tt i skrivelse till Kungl. M aj:t ge till känna vad som anförts i motionen, dels motionen 1971: 1248 av herr Stålhammar (fp) och fm Söder (c) vari hemställts a tt riksdagen beslutar a tt uppdra åt Kungl. M aj:t att inrätta tjänst som studierektor vid musikhögskolorna i Göteborg och Malmö, dels motionen 1971: 1249 av herr Ångström m. fl. (fp, s, c, m) vari hemställts a tt riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t m åtte hemställa om förslag till förläggning av provisorisk musiklärarutbildning i Umeå fr.o.m. budgetåret 1972/73.

Utskottet

Våren 1970 tog statsm akterna ställning till vissa allm änna riktlinjer för den fram tida musikutbildningen (prop. 1970:25, SU 1970: 108, rskr. 1970: 274). Besluten innebar bl. a. att en reform av den högre musikutbildningen skulle genomföras successivt med början budgetåret 1971/72. Planeringsarbetet för denna reform bedrivs i huvudsak inom en särskild av chefen för utbildningsdepartementet tillsatt organisa tionskommitté (OMUS), vilken också svarat för anslagsframställningen för den högre musikutbildningen för budgetåret 1971/72. Som fram går av direktiven för denna kommitté är förberedelsearbetet för en reform av den högre musikutbildningen mycket omfattande. Kom m ittén h ar därför inte haft möjlighet bedriva detta arbete i den snabba tak t som förutsattes i propositionen 1970: 25. I en preliminär tidsplan h a r kommittén redovisat sin syn på det fortsatta reform arbetet. Enligt planen räknar kom m ittén med a tt lägga fram förslag som möj liggör reform av kyrkomusikerutbildningen budgetåret 1972/73 och av musikpedagog-, musiker- och ensembleledarutbildningen budgetåret 1973/74. Den slutliga utformningen av musiklärarutbildningen torde enligt kom m ittén komma a tt dröja till budgetåret 1974/75. Återstående arbetsuppgifter, vari ingår specialutbildning i komposition och dirige ring, olika former av påbyggnadsutbildning m. m., avser kommittén att ta upp n är dessa lämpligen kan passas in i arbetet med de nyss näm nda reformförslagen. Kommittén räknar med a tt under arbetets gång före slå provisoriska åtgärder i avvaktan på mer definitiva förändringar av utbildningen. Som ett led i den pågående reformverksamheten föreslås i proposi tionen a tt utbildning för lärare i musik och annat ämne skall anordnas i provisorisk form med början nästa läsår i Göteborg. Den nuvarande

musiklärarutbildningen är en ettämnesutbildning som i sin helhet är förlagd till musikhögskolan samt till de nuvarande musikkonservatoriem a i Göteborg och Malmö. Den fram tida musiklärarutbildningen skall enligt de år 1970 fastställda riktlinjerna om fatta såväl utbildning av lärare i musik och annat ämne (tvåämnesmusiklärare) som utbild ning av lärare med musik som enda äm ne (ettämnesmusiklärare). P la neringsarbetet i fråga om musiklärarutbildningen bedrivs i samråd mel lan OMUS och den år 1968 tillsatta lärarutbildningskommittén (LUK). Sistnämnda kommitté fick samtidigt med att OMUS tillkallades Kungl. Maj:ts uppdrag att utreda och avge förslag om dels ämneskombinatio ner fö r tjänst som lärare i musik och annat äm ne samt anordnandet av utbildningslinjer för sådana lärare, dels den praktisk-pedagogiska u t bildningen för såväl lärare i enbart musik som för lärare i musik och annat ämne. Den provisoriska utbildningen bör enligt propositionen ingå i en tvåämneslärarutbildning anordnad i huvudsak enligt de förslag som lagts fram av LUK. Utbildningen bör således avse ämneskombinationerna musik-svenska, musik-engelska, m usik-matematik och musik-historia med möjlighet fö r dispens i fråga om andra kombinationer. Vad avser ämnesutbildningen i musik föreslås i propositionen a tt denna skall om fatta kompetenskurs i musik motsvarande studiekurs om 60 poäng vid filosofisk fakultet och därutöver i förekommande fall påbyggnadskurs motsvarande 20 poäng. Enligt vad utskottet inhäm tat skall utbildningen av tvåämnesmusiklärare om fatta studiekurser motsvarande samman lagt 120 poäng vid filosofisk fakultet i två ämnen enligt vad som redo visats i det föregående men med möjlighet a tt utöka antalet äm nen till tre och medföra behörighet till lärartjänst i såväl gymnasieskola som på grundskolans högstadium. Den provisoriska musiklärarutbildningen förutsätter bl. a. att vissa befintliga utbildningslinjer vid filosofisk fa kultet kom pletteras med musik 60 poäng i andra avdelningen sam t att en ny utbildningslinje med musik 60 poäng i första avdelningen inrättas. I m otionen 1971: 1247 uttalas a tt förslaget om utbildning av två ämnesmusiklärare bör närm are utredas, innan denna utbildning fastlägges. Genom a tt enligt förslaget de fram tida m usiklärarna förutsättes komma att undervisa i — utöver musik — ytterligare ett ämne anser m otionärerna att detta medför negativa verkningar för musikundervis ningen i skolorna. M usikämnet kräver nämligen sådan specialisering och fördjupning a tt det svårligen kan kombineras med annat ämne. I studieplanen för musiklärarutbildningen bör dock enligt m otionärerna ingå moment av ämnena samhällskunskap, sociologi och konsthistoria. Större vikt måste också läggas på den instrum entala skickligheten hos lärarna. U tskottet får fram hålla att den föreslagna utbildningen av tvåämnes musiklärare fram till dess musiklärarutbildningen får sin slutliga form

1* Riksdagen 1971. 14 sami. N r 5— 9

skall vara av provisorisk karaktär. Organisationskommittén förutsättes under försökstiden svara för utbildningen, varigenom kom m ittén får möjligheter att noggrant följa och påverka densamma. Enligt den i det föregående redovisade tidsplanen torde den slutliga utformningen av musiklärarutbildningen komma a tt dröja till budgetåret 1974/75. U tskottet vill även erinra om att den hittillsvarande utbildningen av lärare med musik som enda ämne kom m er att bibehållas enligt de år 1970 fastställda riktlinjerna för den fram tida musikutbildningen. F ör nästkommande budgetår kommer för denna utbildnings del endast vissa smärre förändringar att ske inom oförändrad kostnadsram. Slutligen får utskottet hänvisa till att vissa sociologiska moment och inslag av samhällelig orientering nu ingår i de blivande lärarnas utbildning vid lärarhögskola. Utskottet förutsätter att motsvarande kommer a tt gälla för den del av de blivande musiklärarnas utbildning som skall förläggas till lärarhögskola. Med åberopande av vad utskottet sålunda anfört avstyrker utskottet motionen 1971: 1247 och tillstyrker Kungl. M aj:ts förslag. Med hänvisning till det stora utbildningsbehovet inom musikområdet i N orrland — inte minst av m usiklärare för skolan — föreslås i motio nen 1971: 1249 att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t anhåller om förslag om provisorisk musiklärarutbildning i Umeå från och med bud getåret 1972/73. Enligt propositionen bör försöksverksamhet avseende utbildning av tvåämnesmusiklärare läsåret 1971/72 anordnas endast på en ort. OMUS h ar emellertid förutsatt att sådan utbildning läsåret 1972/73 skall kom m a till stånd på ytterligare en ort. U tskottet anser a tt vissa erfarenheter av den provisoriska utbildningen först bör vinnas, innan ställning tas till den fortsatta utbyggnaden. U tskottet förutsätter a tt m an under den vidare planeringen av den högre musikutbildningen även överväger möjligheterna att förlägga sådan utbildning till Norrland. Med hänsyn härtill anser utskottet a tt motionen 1971: 1249 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Enligt 1970 års beslut av statsm akterna skall vissa yttre organisato riska förändringar av den högre musikutbildningen genomföras från och med budgetåret 1971/72. I propositionen föreslås med hänvisning till de förra året fattade principbesluten att Musikaliska akademiens sty relse skall upphöra a tt vara högsta ledningsorgan för musikhögskolan i Stockholm samt att statliga musikhögskolor skall inrättas i Göteborg och M almö genom att staten övertar ansvaret för den utbildningsverk samhet som nu bedrivs vid musikkonservatorierna i dessa kommuner. Vid de nya musikhögskolorna föreslås bli inrättade statliga tjänster för rektor, lärare och övrig personal i huvudsak enligt det förslag som lagts fram av organisationskommittén. Vid musikhögskolan i Stock holm föreslås inte någon annan personalförändring än att tjänsten som

direktör i Up 27 vid Musikaliska akademien med musikhögskolan dräs in och att en tjänst som rektor i samma lönegrad inrättas. I motionen 1971: 1248 hemställs att riksdagen beslutar uppdra åt Kungl. M aj:t a tt inrätta tjänst som studierektor vid envar av musik högskolorna i Göteborg och Malmö. M otionärerna anser i likhet med organisationskommittén att dessa tjänster är nödvändiga för a tt ernå en effektiv uppbyggnad av verksamheten vid musikhögskolorna, vilken befinner sig i ett expansivt utvecklingsskede, och framhåller att m ot svarande tjänst redan finns inrättad vid musikhögskolan i Stockholm. I motionen anförs vidare a tt studierektors vid musikhögskola arbets uppgifter delvis sammanfaller med motsvarande befattningshavares inom annan postgymnasial utbildning. Förutom att allmänt biträda rektorn skall studierektor sålunda ansvara för elevvårdande verksamhet och organisatoriska uppgifter samt ha viss egen undervisning. Eftersom ele vernas studiegång vid musikhögskola till största delen är individuellt upplagd och undervisningen endast till en mindre del sker i grupp eller i föreläsnings- och seminarieform, fram håller m otionärerna att det är särskilt angeläget a tt skolans ledning är väl orienterad om den enskilde elevens studiesituation. Eleverna behöver därför till sin hjälp ha en be fattningshavare med överblick över hela utbildningsfältet, vilken kan ge individuell studierådgivning. Organisationskommitténs ställningstagande liksom vad som anförts i motionen har övertygat utskottet om att tjänster som studierektor är motiverade vid musikhögskolorna i all synnerhet med hänsyn till de successiva reform er av den högre musikutbildningen som statsmakterna förutsatt. Utskottet räknar därför med att förslag om sådana tjänster vid musikhögskolorna i Göteborg och Malmö kommer att föreläggas riks dagen. Utskottet är alltså inte berett att för nästa budgetår föreslå den anslagsuppräkning som är erforderlig för genomförandet av motionsförslaget. Y rkandet i motionen 1971: 1248 torde därför avstyrkas. Utöver vad som fram gått av det föregående har utskottet inte funnit anledning till särskilda uttalanden med anledning av vad som anförts och föreslagits i propositionen. Utskottet hemställer att riksdagen 1. avslår motionen 1971: 1248 om inrättande av tjänster som studie rektor vid musikhögskolorna i Göteborg och Malmö, 2. bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta en tjänst som rektor i löne grad U p 27 vid musikhögskolan i Stockholm, 3. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen 1971: 1248 såvitt nu är i fråga till Musikhögskolorna: Utbild ningskostnader för budgetåret 1971/72 under åttonde huvud titeln anvisar ett förslagsanslag av 10 769 000 kr., 4. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen

1971: 1248 såvitt nu är i fråga till Musikhögskolorna: Undervis ningsmateriel m. m. för budgetåret 1971/72 under åttonde huvud titeln anvisar ett reservationsanslag av 314 000 kr., 5. till Musikaliska akademien för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 332 000 kr., 6. avslår motionen 1971: 1247, 7. avslår motionen 1971: 1249.

Stockholm den 15 april 1971

P å utbildningsutskottets vägnar

STIG ALEM YR

Närvarande: herrar Alemyr (s), W ikström (fp), Mårtensson (s), Jöns son i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund i Härnösand (s), Elmstedt (c), fru G radin (s), fru Dahl (s), herrar Johansson i Skärstad (c), Berndtson i Linköping (vpk), Stålhammar (fp), Strindberg (m), fru Laag (s) och fröken Andersson i Stockholm (c).