Civilutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen 1972:1 gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1972/73 inom civildepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Civilutskottets betänkande nr 7 år 1972 CU 1972:7

Nr 7

Civilutskottets betänkande i anledning av Kungl. Majrts i propositionen 1972:1 gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1972/73 inom civildepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

TOLFTE HUVUDTITELN Civildepartementet m. m.

1. Civildepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i propositionen 1972:1 bil. 14 s. 6—8 framlagda förslag (punkterna A 1 - A 4 i utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för den 3 januari 1972) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Civildepartementet ett förslagsanslag av 5 286 000 kr.,

2. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.,

3. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 135 000 kr.,

4. till Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. ett reservationsanslag av 50 000 kr.

Länsstyrelserna m. m.

2. Länsstyrelserna m. fl. anslag. Kungl. Majit har (punkterna Bl—B3 s. 9-87) föreslagit

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för organisationen av exekutionsväsendet som förordats i statsrådsprotokollet,

2. att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

a. till Länsstyrelserna ett förslagsanslag av 556 710 000 kr.,

b. till Lokala skattemyndigheterna ett förslagsanslag av 159 881 000 kr„

c. till Kronofogdemyndigheterna ett förslagsanslag av 141 582 000 kr.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1972:

285 av herr Sjöholm (fp) vari hemställs att riksdagen måtte besluta att med godkännande i övrigt av de riktlinjer för organisationen av exekutionsväsendet som departementschefen förordat i bilaga 14 till statsverkspropositionen hos Kungl. Majit begära att ett särskilt, fristående organ skall vara centralmyndighet för exekutionsväsendet,

1445 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen uttalar att inga förändringar i kronofogdedistriktsindelningen bör ske innan frågan prövats av riksdagen.

1 Riksdagen 1972. 19 sami. Nr 7

CU 1972:7

2 Utskottet. I statsverkspropositionen (prop. 1972:1 bil. 14 s. 14—31) behandlas frågor om centralorgan inom exekutionsväsendet samt landets indelning i kronofogdedistrikt. I betänkandet Centralorgan inom exekutionsväsendet — Översyn av landets indelning i kronofogdedistrikt (Ds C 1971:2) föreslås att det blivande centralorganet skall utföra alla de uppgifter som f. n. ankommer på exekutionsväsendets organisationsnämnd (EON) samt dessutom från länsstyrelserna överta i huvudsak personalfrågor. Dessutom föreslås centralorganet överta vissa arbetsuppgifter från andra myndigheter bl. a. justitiekanslem.

Vad i betänkandet sålunda föreslagits har vunnit Kungl. Maj:ts anslutning. Inte heller utskottet har funnit anledning till annan bedömning.

Beträffande val av centralorgan inom exekutionsväsendet anser utskottet i likhet med departementschefen att två alternativ främst kan komma i fråga nämligen antingen ett fristående organ eller inlemmande i riksskatteverket (RSV).

Kungl. Maj:ts förslag att lägga centralmyndighetsuppgifterna på RSV är grundat på att sambandet mellan taxering och uppbörd, å ena sidan, och indrivning å den andra, ansetts fordra särskilda samordningsåtgärder främst i fråga om myndighetssamverkan men också när det gäller prioritering och planering på central nivå. Departementschefen anför att skatteindrivningen och indrivningen av andra offentliga medel representerar och kommer under överskådlig framtid att representera den övervägande delen av verksamheten hos kronofogdemyndigheterna.

Enligt vad utskottet erfarit uppgår antalet gäldenärer i de allmänna mål som har anknytning till RSV:s verksamhet till ca 280 000 medan i övriga allmänna mål samt enskilda mål gäldenärerna uppgår till ca 620 000, vartill kommer över 200 000 borgenärer.

Utskottet har funnit att önskad samverkan mellan taxerings- och indrivningsmyndigheterna i fråga om informationsutbyte på det lokala planet i viss mån kan tala för ett samordnat centralorgan även om betydelsen därav inte bör överdrivas. Då det gäller prioritering och planering är också en samordning önskvärd, sett ur skatteuppbördssynpunkt. För en samordning inom RSV talar vidare bl. a. önskvärdheten av samverkan i fråga om ADB samt viss utbildning. Med hänsyn till det anförda anser sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i denna del och sålunda avstyrka motionen 1972:285.

Det förhållandet att kronofogdemyndigheternas arbete har en speciell och för allmänna och enskilda fordringar gemensam rättslig reglering bör dock beaktas. Vidare bör noteras att en omläggning av förfarandet med centrala första krav på oguldna skatter kan ytterligare förskjuta uppgifternas tyngd mot den judiciella sektorn. Detsamma blir förhållandet om i framtiden till exekutionsväsendet överförs uppgifter i fråga om betalningsförelägganden, konkurser m. m. Den nämnda möjliga utvecklingen, ytterligare tänkbara reformer och länsberedningens arbete kan leda till ställningstaganden som inte får bindas av den med hänsyn till nu rådande förhållanden valda organisationsformen. Detta talar i sin tur för att

centralmyndighetsuppgifterna även inom RSV bör anförtros en särskild avdelning e. d. Riksdagen bör som sin mening ge Kungl. Majit till känna vad utskottet ovan anfört.

I propositionen behandlas även frågan om indelningen i kronofogdedistrikt. Utredningen föreslog att antalet distrikt minskas från 81 till 35. Sammanlagt 19 län föreslogs bilda ett distrikt. Stockholms län skulle få sju distrikt och Malmöhus län tre medan Göteborgs och Bohus län, Östergötlands län och Älvsborgs län föreslogs få två distrikt vartdera.

Departementschefen anför att väntade reformer inom exekutionsväsendet kommer att ställa ökade krav på en bättre arbetsorganisation med bl. a. ökad specialisering. Vidare bör bättre möjligheter skapas att anpassa personalorganisationen till växlingar i arbetsbelastningen. Dessa mål kan endast nås genom att skapa större enheter, dock får den föreslagna distriktsindelningen inte medföra försämrad service gentemot allmänhet eller kommuner. Därför föreslås att den exekutiva fältverksamheten på ort som genom ändrad distriktsindelning upphör att vara centralort i kronofogdedistrikt skall bedrivas med i huvudsak samma personalstyrka som f. n. disponeras för sådan verksamhet på orten. Tidpunkten för genomförandet av en ändrad distriktsindelning bör bedömas sedan tillräckliga erfarenheter vunnits av försöksverksamheten med ADB inom exekutionsväsendet. Kungl. Majit meddelar föreskrifter om indelningen i kronofogdedistrikt.

I motionen 1972:1445 framhålls bl. a. att det torde vara mycket svårt att göra rationaliseringsvinster genom att skapa alltför stora enheter. Vidare anser motionärerna distriktsindelningsfrågorna vara av så stor betydelse att Kungl. Majit bör bereda riksdagen möjlighet att ta ställning i varje särskilt fall. Slutligen begärs ett riksdagens uttalande att några förändringar i kronofogdedistriktsindelningen inte bör äga rum förrän frågan prövats av riksdagen.

Utskottet instämmer i allt väsentligt med vad utredningen och departementschefen anfört om de framlagda riktlinjerna för översyn av distriktsindelningen. Utskottet anser emellertid att det av flera orsaker kan bli nödvändigt att modifiera de föreslagna principerna. Bl. a. kan det av geografiska skäl visa sig behövligt att inrätta flera distrikt än utredningen föreslagit i län med stort ytinnehåll. Inte minst viktigt torde vara att företagare utan alltför tidsödande resor får möjligheter att vid behov kunna komma i kontakt med chefen för kronofogdemyndigheten. Vidare anser utskottet att distrikten bör dimensioneras så att arbetsvolymen inom varje distrikt blir avpassad på ett sådant sätt att den av departementschefen väntade rationaliseringsvinsten ej förloras. Av utskottet föreslagna jämkningar bör tas i beaktande vid det fortsatta indelningsarbetet. Utskottet vill slutligen understryka vad departementschefen anfört om personalorganisationen på centralorter som genom den nya indelningen kommer att upphöra att vara sådana. Utskottet är mot bakgrund av vad ovan anförts inte berett tillstyrka förslaget i motionen 1972:1445 om ett riksdagens uttalande beträffande förändringar i

1 * Riksdagen 1972. 19 sami. Nr 7

CU 1972:7

distriktsindelningen. Vad utskottet anfört om distriktsindelningen bör ges Kungl. Majit till känna.

Beträffande användningen av anslaget till länsstyrelserna i vad avser diverse ändamål för uppgifter som har samband med ett centralt personregister kommer utskottet senare att avge betänkande.

Vad i övrigt anförts om anslag till länsstyrelserna, lokala skattemyndigheterna samt kronofogdemyndigheterna har inte gett utskottet anledning till erinran. Förslagen tillstyrks.

Utskottet hemställer

1. beträffande val av centralorgan inom exekutionsväsendet att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1972:285 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande kronofogdedistriktsindelningen att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen 1972:1445 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande riktlinjer för organisationen av exekutionsväsendet i vad de inte behandlats under 1 och 2 ovan att riksdagen godkänner vad som förordats i statsrådsprotokollet,

4. att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

a. till Länsstyrelserna ett förslagsanslag av 556 710 000 kr.,

b. till Lokala skattemyndigheterna ett förslagsanslag av 159 881 000 kr.,

c. till Kronofogdemyndigheterna ett förslagsanslag av 141 582 000 kr.

Planväsendet

3. Statens planverk. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten C 1 s. 88—90) och hemställer

att riksdagen till Statens planverk för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 11 201 000 kr.

4. Bidrag till översiktlig planering m. m. Kungl. Maj:t har (punkten C 2 s. 90—91) föreslagit riksdagen att till Bidrag till översiktlig planering m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 10 140 000 kr.

Utskottet. 1971 års riksdag (CU 1971:7) har godkänt ändringar av riktlinjerna för bidrag och förskott till upprättande av regionplaner enligt byggnadslagen. Ändringarna innebar att detta finansiella stöd skulle avvecklas inom i princip de tre närmaste åren. Avvecklingen skulle ske genom att förskotten — tidigare i regel 50 % av kostnaderna — begränsades. Takten i avvecklingen skulle bestämmas efter en prövning av omständigheterna i varje särskilt fall. Bidragsgivningen skulle i anslutning därtill avvecklas genom att utgå endast för avlösning av utestående förskott.

Förskott har avsetts beräknas för kalenderår i anslutning till berörda regionplaneförbunds budgetperiod. Denna utgångspunkt får enligt utskottets mening fortfarande anses böra gälla även om beslut om förskott meddelas eller förskott söks först efter utgången av det år då kostnaderna

CU 1972:7

uppstått. Detta bör sålunda innebära att den beslutade avvecklingen i princip avser kostnader under kalenderåren 1972—1974.

Avvecklingen skall vidare ske genom att förskotten bestäms efter en prövning av omständigheterna i varje särskilt fall. Bland dessa omständigheter torde få ingå bl. a. hänsyn till omfattningen av tidigare lämnat stöd och önskemål om att stimulera en fullföljd av arbetet i vart fall intill eventuellt uppsatta etappmål. Med hänsyn därtill får medelsberäkningar för anslagen tills vidare göras utan schematiska nedräkningar för att inte Kungl. Maj:ts prövning av främst ansökan om förskott skall bindas av brist på disponibla medel.

Enligt utskottet mening bör riksdagen som sin mening ge Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om avvecklingen av det finansiella stödet till regionplanering enligt byggnadslagen.

Utskottet har ingen erinran mot det förslag om anslag för bidrag som läggs fram i statsverkspropositionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om avvecklingen av det finansiella stödet till regionplanering enligt byggnadslagen,

2. att riksdagen till Bidrag till översiktlig planering m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 10 140 000 kr.

Lantmäteriväsendet

5. Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter m. fl. anslag. Kungl. Majit har (punkterna D 1—D 4 s. 94—99) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1972/73 anvisa

1. till Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter ett förslagsanslag av 18 385 000 kr.,

2. till Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. till Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 8 000 000 kr.,

4. till Lantmäteriet: Utrustning ett reservationsanslag av 1 150 000 kr.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionen 1972:1446 av herr Nordgren m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit hemställer om översyn av lantmäteritaxan i syfte att sänka den enskildes kostnader för legala fastighetsbildningsförrättningar.

Utskottet. Förslaget i motionen 1972:1446 om en översyn av lantmäteritaxan avstyrks med hänvisning till riksdagens beslut i december 1971 (prop. 1971:170, CU 32) om grunder för taxesättningen i lantmäteriverksamheten m. m. Beslutet innebar bl. a. anslutning till civilutskottets enhälliga godtagande av principen om full kostnadstäckning.

CU 1972:7

6 Utskottet har ingen erinran mot medelsberäkningarna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1972:1446,

2. att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

a. till Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter ett förslagsanslag av 18 385 000 kr.,

b. till Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

c. till Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 8 000 000 kr.,

d. till Lantmäteriet: Utrustning ett reservationsanslag av 1 150 000 kr.

Kartväsendet

6. Kartverket: Allmänna kartarbeten. Kungl. Maj.t har (punkten E 1 s. 101 — 103) föreslagit riksdagen att till Kartverket: Allmänna kartarbeten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 30 215 000 kr.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionen 1972:1440 av herrar Magnusson i Borås (m) och Komstedt (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att avtalet, som reglerar förhållandena mellan rikets allmänna kartverk och statens reproduktionsanstalt, ändras så att statsverket tillförs årliga royaltyinkomster på kartförsäljningen.

Utskottet. I brev den 16 juni 1966 angående vissa frågor rörande kartförsörjningen regleras förhållandet mellan rikets allmänna kartverk (RAK) och Svenska reproduktions aktiebolaget (SRA).

1 kartprisutredningens betänkande med förslag till prissättning på de allmänna kartorna m. m. (Stencil C 1970:5) föreslås att avtal träffas mellan RAK och SRA. Enligt utredningen innebär förslaget att statsverkets resultat på kartförsäljningen bör kunna uppskattas till 3,4—5,1 milj. kr. år 1975. Kartprisutredningens betänkande bereds i departementet. Resultat av beredningen beräknas kunna redovisas under våren 1972.

Med hänvisning till förestående prövning avstyrks motionen 1972:1440.

Utskottet har ingen erinran mot medelsberäkningen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Kartverket:Allmänna kartarbeten för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 30 215 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1972:1440.

7. Kartverket: Försvarsberedskap m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E 2—E 4 s. 103—105) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Kartverket: Försvarsberedskap ett reservationsanslag av 674 000 kr.,

CU 1972:7

2. till Kartverket: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. till Kartverket: Utrustning ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

Räddningstjänst m. m.

8. Statens brandinspektion. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj.ts förslag (punkten F 1 s. 106-107) och hemställer

att riksdagen till Statens brandinspektion för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 1 060 000 kr.

9. Statens brandskola. Kungl. Maj:t har (punkten F 2 s. 107—108) föreslagit riksdagen att till Statens brandskola för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 2 237 000 kr.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionen 1972:162 av herr Johansson i Trollhättan m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att Kungl. Majit genomför sådana ändringar i behörighetsvillkoren för inträde i statens brandskolas brandmannaklass och brandförmansklass att styrelsen kan bevilja dispens för inträde för deltidsanställda.

Utskottet. 1 stadgan för statens brandskola (SFS 1965:854 ändrad 1970:114) fastslås att behörig att vinna inträde i brandmannaklassen vid brandskolan är den som under minst tolv månader innehaft och fortfarande har heltidsanställning i brandtjänst vid statlig eller kommunal brandkår. För inträde i brandförmansklassen vid skolan fordras sex års heltidsanställning vid statlig eller kommunal brandkår samt avgångsbetyg från brandmannaklassen vid skolan.

I motionen 1972:162 anförs att svårigheter kan uppstå i brandförsvarssammanhang vid kommunsammanläggningar eftersom — p. g. a. uppställda kompetenskrav — tidigare deltidsanställda brandbefäl inte kan förordnas som heltidsanställda.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att möjlighet bör införas för brandskolans styrelse att på dispens bevilja inträde i brandmannaklassen eller brandförmansklassen för personer som ej haft heltidsanställning men kan styrka mångårig väl meriterad deltidstjänst.

Medelsberäkningen har inte föranlett någon utskottets erinran.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Statens brandskola för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 2 237 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till motionen 1972:162 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

CU 1972:7

10. Bidrag till förebyggande och släckning av brand. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten F 3 s. 108) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till förebyggande och släckning av brand för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.

11. Bidrag till kostnader för kommunal beredskap. Kungl. Maj:t har (punkten F 4 s. 109) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kostnader för kommunal beredskap för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionen 1972:161 av herrar Eriksson i Ulfsbyn (c) och Åsling (c) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av årets statsverksproposition, civildepartementet, punkt F 4, till Bidrag till kostnader för kommunal beredskap för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 2 600 000 kronor.

Utskottet. Riksnämnden för kommunal beredskap förordar att beredskapsplanläggningen bör genomföras under perioden 1971/72-1975/76. Kostnaderna härför beräknas till 2,6 milj. kr. per budgetår för den återstående delen av planläggningsperioden.

I motionen anförs bl. a. att det med den av civilministern föreslagna medelsberäkningen skulle ta ungefär tio år innan alla kommuner hunnit få sina beredskapsplaner klara. Motionärerna ifrågasätter om en sådan planläggningstakt kan godtas med hänsyn till de krav som bör ställas på totalförsvarets samlade beredskap.

Utskottet instämmer med motionärerna i fråga om vikten av den kommunala beredskapsplanläggningen. I rådande statsfinansiella läge är emellertid utskottet inte berett förorda någon ökning av det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motionen 1972:161 till Bidrag till kostnader för kommunal beredskap för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

12. Beredskap för oljebekämpning till sjöss. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten F 5 s. 110-111) och hemställer

att riksdagen till Beredskap för oljebekämpning till sjöss för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 5 500 000 kr.

Statens allmänna fastighetsfond

13. Byggnadsarbeten för länsstyrelserna. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten 11:19 s. 112—113) och hemställer

att riksdagen till Byggnadsarbeten för länsstyrelserna för budgetåret 1972/73 anvisar ett investeringsanslag av 29 000 000 kr.

CU 1972:7

9 Fonden för förlag till statsverket

14. Förskott till vissa plankostnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkten V11:2 s. 114—115) föreslagit riksdagen att till Förskott till vissa plankostnader m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Utskottet. Föreslaget formellt anslagsbelopp är tillräckligt även med hänsyn till en medelsberäkning enligt vad utskottet anfört under p. 4 om riktlinjerna för en avveckling av det finansiella stödet.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Förskott till vissa plankostnader m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Uppskjuten fråga

15. Uppskjuten fråga. Utskottet kommer senare under sessionen att yttra sig beträffande användningen av anslaget Länsstyrelserna i vad avser diverse ändamål för uppgifter som har samband med ett centralt personregister, vilket utskottet här

anmäler.

Stockholm den 16 mars 1972 På civilutskottets vägnar ERIK GREBÄCK

Närvarande i vad ej gäller anslag till Länsstyrelserna: herrar Grebäck (c), Bergman (s), Tobé (fp), Kristiansson i Örkelljunga (s), fröken Ljungberg (m), herrar Petersson i Nybro (s), Andersson i Knäred (c), Lindkvist (s), Henrikson (s), fru Olsson i Hölö (c), herrar Högström (s), Wennerfors (m), Engström (vpk), Ångström (fp) och Brännström (s).

Närvarande i vad gäller anslag till Länsstyrelserna: herrar Grebäck (c), Bergman (s), Kristiansson i Örkelljunga (s), Petersson i Nybro (s), Lindkvist (s), Henrikson (s), fru Olsson i Hölö (c), herrar Wennerfors (m), Engström (vpk), Jadestig (s), Åkerfeldt (c), Ångström (fp) och Brännström (s).

CU 1972:7

10 Reservationer

1. vid punkten 2 (Länsstyrelserna m. m.) beträffande val av centralorgan inom exekutionsväsendet av herr Tobé (fp), fröken Ljungberg (m), herrar Wennerfors (m) och Ångström (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”Utskottet har” och på s. 3 slutar med ”ovan anfört” bort lyda:

”Utskottet har funnit att de till stöd för en inordning av centralmyndighetsuppgifterna i RSV åberopade skälen inte kan anses ha den tyngd att de kan motivera en tillstyrkan till Kungl. Maj:ts förslag i denna del. Samverkan mellan taxerings- och indrivningsmyndigheterna är i allt väsentligt en fråga om ett vanligt informationsutbyte mellan myndigheter på det lokala planet. Prioritering och planering kan inte heller totalt främjas genom samordning. Snarare föreligger risk för att den fiskala uppdragskretsen med anknytning till RSV kan komma att överbetonas i jämförelse med kronofogdemyndigheternas övriga uppgifter. I fråga om övriga kontaktpunkter, t. ex. ADB, kan samverkan mellan olika myndigheter förutsättas även i detta fall.

Den schematiska syn från vilken förslaget i propositionen utgår tar inte heller hänsyn till det ur exekutionsväsendets synpunkt sett väsentliga förhållande, att den rättsliga regleringen av utsökningsväsendet är densamma för både allmänna och enskilda fordringar m. m. Inte heller synes, såvitt redovisats, något bedömande ha gjorts av hur kronofogdemyndighetens ställning kan uppfattas då skatteanspråk konkurrerar med enskilt anspråk. Denna fråga om allmänhetens uppfattning av myndigheten har samma principiella aktualitet här som vid tidigare beslut om länsskatterättens frigörande från länsstyrelsen.

Slutligen synes vederbörlig hänsyn inte ha tagits till det förhållande att kronofogdemyndigheternas arbetsuppgifter inom en inte alltför avlägsen framtid kan komma att ändras och få en än mera judiciell prägel.

Utskottet hävdar, i huvudsaklig anslutning till vad som anförts i motionen 1972:285, därför att ett fristående organ för exekutionsväsendet bör inrättas. Anledning finns inte att anta annat än att ett sådant verk — liksom hittills EON enligt departementschefens bedömande — skulle sköta sina uppgifter på ett utmärkt sätt och få centralmyndighetsfunktionen att löpa smidigt och effektivt.”

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

”1. beträffande val av centralorgan inom exekutionsväsendet att riksdagen med avslag på Kungl. Maj :ts förslag och med bifall till motionen 1972:285 som sin mening ger Kungl. Majd till känna vad utskottet anfört,”

2. vid punkten 6 (Kartverket: Allmänna kartarbeten) beträffande royaltyinkomster på kartförsäljningen av fröken Ljungberg (m) och herr Wennerfors (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Med hänvisning” och slutar med ”motionen 1972:1440” bort lyda:

CU1972:7

”Utskottet förutsätter att den pågående beredningen leder fram till resultat i huvudsaklig överensstämmelse med vad som förordats i motionen 1972:1440.”

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

”2. att riksdagen i anledning av motionen 1972:1440 som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört.”

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1176 S