Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:42 angående fortsatt valutareglering jämte motioner

Finansutskottets betänkande nr 19 år 1972 FiU 1972:19

Nr 19

Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972: 42 angående fortsatt valutareglering jämte motioner.

Propositionen

Kungl. M aj:t har i propositionen 1972: 42 under åberopande av ut­ drag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 mars 1972

1. begärt riksdagens samtycke till att Kungl. M aj:t med stöd av 1 § tredje stycket valutalagen förordnar, att vad som föreskrivs i 2 § första stycket 1, 2 och 4— 7, 5 § 1 och 3 samt 9 § samma lag skall äga fortsatt tillämpning under tiden den 1 juli 1972— den 30 juni 1973,

2. velat inhämta riksdagens yttrande över ett inom finansdeparte­ mentet upprättat förslag till kungörelse om fortsatt giltighet av valuta­ förordningen (1959: 264).

Innebörden av vad som föreslås i propositionen är att riksdagens samtycke begärs till förordnande om fortsatt valutareglering för tiden den 1 juli 1972— den 30 juni 1973 med samma omfattning som den nu gällande valutaregleringen. En närm are redogörelse för ifrågavaran­ de författningsbestämmelser återfinns i propositionen 1968: 55, s. 3—8.

Förslaget till kungörelse har följande lydelse:

Förslag till

Kungörelse om fortsatt giltighet av valutaförordningen (1959: 264)

Härigenom förordnas, att valutaförordningen (1959: 264), som enligt kungörelse (1971: 147) gäller till utgången av juni 1972, skall äga fort­ satt giltighet till utgången av juni 1973.

Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat

dels den i anledning av propositionen väckta motionen 1972: 1559 av herr Löfgren m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen m åtte hemställa till Kungl. M aj:t om en översyn av valutalagstiftningen i syfte att, när faktiska möjligheter föreligger, uppnå en liberalisering av densamma,

dels följande vid riksdagens början väckta motioner, nämligen

1972: 294 av herr Bohman m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hem­ ställs att riksdagen hos Kungl. M aj:t hemställer att Kungl. M aj:t före­ lägger riksdagen förslag om en avveckling av valutaregleringen, 1 Riksdagen 1972. 5 sami. N r 19

1972: 820 av herr Sjönell (c) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. M aj:t anhåller om en översyn av valutaregleringen i syfte att under­ lätta terminshandeln med valutor i enlighet med vad som anförts i m o­ tionen.

I motionen 1972: 1559 hävdas att det med hänsyn till det rådande läget är fördelaktigt att ha ett visst grundskydd, som bl. a. valutaregle­ ringen ger. D et avgörande i sammanhanget är dock hur valutaregle­ ringen tillämpas. D et är viktigt att den praktiska tillämpningen görs så att den underlättar en smidig betalningsförmedling som gagnar det in­ ternationella varu- och tjänsteutbytet. M an begär därför en översyn av valutalagstiftningen i syfte att uppnå en liberalisering av densamma.

I motionen 1972: 294 anförs att vårt lands möjligheter att få del av den snabba tekniska utveckling som sker utomlands och få tillgång till utländska m arknader i hög grad är beroende på möjligheterna till fria kapitalrörelser. Den fortgående internationaliseringen av företagandet ställer naturligt motsvarande krav på en internationalisering av kapital­ försörjningen. D et är därför enligt motionärerna angeläget att på sikt eliminera de hinder som reses av valutaregleringen mot ett naturligt och rationellt utbyte av kapital mellan Sverige och omvärlden.

I motionen 1972: 820 framhålls att det allmänna syftet med valutaregleringen är att trygga en lugn utveckling på valutaområdet. Denna funktion måste fortfarande tillmätas stor betydelse liksom de möjlighe­ ter valutaregleringen ger till kontroll av olika former av internationella kapitalplaceringar och investeringar. Behovet av liberalisering är enligt motionärens mening för närvarande störst beträffande den s. k. termins­ handeln med valutor. Bankernas handlingsfrihet begränsas här av flera olika regler. D et är önskvärt att både hindren för m ultilaterala termins­ affärer mjukas upp och att de tidsgränser som gäller fö r bilaterala affä­ rer omprövas.

Utskottet

Den svenska valutareserven har nu återhäm tat sig från 1969 års kraftiga åderlåtning och utgjorde vid slutet av februari närm are 6 mil­ jarder kr. Samtidigt står det klart att riskerna för nya valutapåfrest­ ningar ingalunda eliminerats. Fjolårets kris i det internationella betal­ ningssystemet utgjorde en allvarlig påminnelse härom.

Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet att riksdagen samtycker till fortsatt förordnande om valutareglering och avslår yrkandet i motio­ nen 1972: 294 om avveckling av valutaregleringen.

Yrkandena i motionerna 1972: 1559 och 1972: 820 är betydligt mind­ re långtgående.

Beträffande det förra motionsyrkandet — om en översyn av valuta­

regleringen i syfte att, när faktiska möjligheter föreligger, uppnå en liberalisering av densamma — vill utskottet liksom i sitt betänkande FiU 1971: 18 erinra om att valutaregleringen fortlöpande anpassas till ändrade förhållanden. Som exempel kan nämnas att riksbanken i april 1971 och februari 1972 genomförde betydande lättnader i tillståndsgivningen, när det gällde återköp av svenska värdepapper från utlandet och svenska emigranters överföringar av medel till utlandet. Den gransk­ ning av kvarstående svenska valutarestriktioner som skett inom OECD har lett till att organisationen ånyo godkänt en fortsatt tillämpning för Sveriges del av undantagsbestämmelserna i gällande betalningsstadgor. U nder dessa omständigheter föreligger enligt utskottets uppfattning inte något behov av en särskild översyn av valutalagstiftningen. Vad beträffar reglerna för terminshandel med valutor pågår för närvarande — enligt vad utskottet inhäm tat — diskussioner mellan riksbanken och företrädare för affärsbankerna. Härmed torde syftet med motionen 1972: 820 få anses tillgodosett. Med hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet 1 .a tt riksdagen samtycker till att Kungl M aj:t förordnar om fortsatt valutareglering i enlighet med vad som förordas i pro­ positionen 1972: 42, 2. att riksdagen beträffande det vid propositionen fogade för­ slaget till kungörelse som sin mening ger Kungl. M aj:t till känna vad utskottet anfört, 3. att riksdagen avslår motionerna 1972: 294, såvitt nu är i fråga, 1972: 820 och 1972: 1559.

Stockholm den 18 april 1972

På finansutskottets vägnar SVEN EKSTRÖM

Närvarande: herrar Ekström (s), Löfgren (fp), K nut Johansson i Stock­ holm (s), Franzén (s), Burenstam Linder (m), Larsson i Karlskoga (s), Åsling (c), W irtén (fp), Josefsson i Halmstad (s), Fågelsbo (c), Arne Pettersson i Malmö (s), Brundin (m), fru Thorsson (s) och herr Lindahl (s).

Reservation

av herrar Löfgren (fp), Burenstam Linder (m), Åsling (c), W irtén (fp), Fågelsbo (c) och Brundin (m) som anser dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 2 börjar m ed ”Mot denna” och på s. 3 slutar med ”anses tillgodosett” bort ersättas med text av följande lydelse:

”M ot denna bakgrund tillstyrker utskottet att riksdagen samtycker till fortsatt förordnande om valutareglering.

Att utskottet i nuvarande läge tillstyrker propositionen innebär inte något ställningstagande till förm ån för ett bibehållande av den nu­ varande valutaregleringen på längre sikt. Så snart tillfälle åter yppar sig är det angeläget att ånyo liberalisera den svenska valutapolitiken. H ärige­ nom skulle svenska företags konkurrensförmåga på internationella m arknader förstärkas. Därm ed förbättras möjligheterna att hålla en hög och jämn sysselsättning.

Utskottet noterar att riksbanken genom de lättnader som genomförts i april 1971 och februari 1972 beträffande återköp av svenska värdepap­ per från utlandet och svenska emigranters överföringar av medel till utlandet åtminstone i dessa avseenden nu åter uppfyller sina åtaganden enligt OECD:s betalningsstadgor. D et är angeläget att vi även i övrigt så snart som möjligt återgår till våra ursprungliga åtaganden enligt des­ sa stadgor.

För att förbereda en fram tida liberalisering av den svenska valutalag­ stiftningen bör redan nu en översyn av densamma påbörjas. Härvid bör eftersträvas att få så enkla och enhetliga och för allmänheten lättbe­ gripliga regler och föreskrifter som möjligt. Den nuvarande utformning­ en av valutaregleringen läm nar enligt utskottets uppfattning åtskilligt att önska i dessa hänseenden. Översynen torde lämpligen ske i samarbete med valutabankerna.

Utskottet noterar att överläggningar mellan riksbanken och Bank­ föreningen pågår om en utvidgning av möjligheterna till term insaffärer i valutor. Det bör understrykas att det med nuvarande oroliga förhållan­ den på valutamarknaden är betydelsefullt att förbättrade villkor i dessa avseenden skapas.”

dels att utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:

”3. att riksdagen i anledning av motionerna 1972: 294, såvitt nu är

i fråga, 1972: 820 och 1972: 1559 hos Kungl. M aj:t anhåller

om en översyn av valutalagstiftningen i syfte att, om faktiska

möjligheter finns, uppnå en liberalisering av densamma.”

M A R C U S B O K T R . STH LM ( 9 7 2 7 2 0 0 4 5