Konstitutionsutskottets betänkande över granskning av riksdagens ombudsmäns ämbetsförvaltning 1971
Konstitutionsutskottets betänkande nr 1 år 1972 KU 1972:1
Nr 1
Konstitutionsutskottets betänkande över granskning av riksdagens ombudsmäns ämbetsförvaltning 1971.
Ärendet
D et ankom m er på konstitutionsutskottet att granska riksdagens om budsmäns ämbetsförvaltning under 1971. Till utskottet h ar sålunda hän visats den av ombudsmännen för näm nda år avgivna ämbetsberättelsen. F rån ombudsmannaexpeditionen har utskottet mottagit diarier, inspek tionsprotokoll och registratur m. m. avseende samma år. Ombudsmän nen har företrätt inför utskottet varvid vissa allmänna upplysningar och synpunkter lämnats. Till utskottet h a r vidare inkommit ett antal skri velser från enskilda personer angående ombudsmännens ämbetsutöv ning.
Verksamheten 1971
Justitieombudsmännens ämbetsberättelse för 1971 inleds med en skri velse till riksdagen. I denna redovisas vissa statistiska uppgifter an gående verksamheten. H ärav fram går bl. a. att antalet klagoärenden under året uppgått till närm are 3 150, vilket m otsvarar en ökning med cirka 20 procent från föregående år. 1970 avgjordes 2 997 ärenden. U nder 1971 h ar detta antal stigit till 3 267 ärenden. Den möjlighet in struktionen ger att överlämna klagomål till annan myndighet för pröv ning och avgörande har utnyttjats i 126 ärenden. A ntalet ärenden som balanserats till innevarande år uppgår till 1 114. Enligt en samman ställning över fördelningen av dessa, som utskottet fått ta del av, hän för sig 4 ärenden till 1968, 16 till 1969, 90 till 1970 och återstoden till 1971.
I skrivelsen till riksdagen redovisas om fattningen av ombudsmännens inspektionsverksamhet. Den innehåller också vissa uppgifter om andra kontakter med myndigheter, närvaro vid konferenser både i Sverige och utlandet etc. som förekom m it under året. U tskottet hänvisar i nu angivna hänseenden till skrivelsen.
Ämbetsberättelsen innehåller i likhet med tidigare år en redogörelse för ärenden av större allm änt intresse. Dessutom återges de framställ ningar ombudsmännen gjort till Kungl. M aj:t och riksdagen i vissa principiella frågor samt under året avgivna remissutlåtanden över lag-
1 Riksdagen 1972. 4 sami. N r 1
förslag och betänkanden. Som bilagor till ämbetsberättelsen h ar fogats dels en redogörelse för justitieombudsmännens och deras ställföre trädares tjänstgöring samt för personalorganisationen, dels en förteck ning över ärenden som varit anhängiga hos Kungl. M aj:t under 1971 genom skrivelser från ombudsmännen före den 1 januari 1971, dels ett sakregister till 1969— 1972 års ämbetsberättelser och dels en kort fattad redogörelse på engelska för innehållet i ämbetsberättelsen.
Utskottet
Av ombudsmännens redovisning av arbetsläget framgår, att antalet ärenden ökat kraftigt det senaste året. F rån 1970 till 1971 har sålunda ökningen av klagoärendena utgjort cirka 20 procent. Beträffande de ärenden som balanserats från tidigare år har utskottet kunnat konsta tera att endast ett fåtal ärenden från åren 1968 och 1969 ännu inte av gjorts medan därem ot ett stort antal ärenden som härrör från 1970 och 1971 inte hunnit slutbehandlas. Orsakerna till arbetsbalansen är av skilda slag. I åtskilliga fall kan det erforderliga remissförfarandet dra ut på tiden ofta på grund av ansträngt arbetsläge hos berörda myndigheter. Ibland kan dröjsmålet bero på att ett ärende h ar sam band med t. ex. domstolsprövning som ännu inte verkställts.
Enligt utskottet är det självfallet av största vikt att de ärenden som riksdagens ombudsmän handlägger blir avgjorda utan alltför stor tidsutdräkt. Inom utskottet har påpekats fall där ett ärende till följd av långvarig remissbehandling delvis förlorat aktualitet. Något fog för an m ärkning i detta hänseende m ot ombudsmännens ämbetsutövning före ligger emellertid inte enligt utskottets uppfattning. U tskottet kommer att med uppmärksamhet följa utvecklingen beträffande arbetsläget och överväga om särskilda åtgärder krävs för att bemästra arbetsbördan.
Slutligen vill utskottet i detta sammanhang erinra om att i två mo tioner till årets riksdag begärs översyn av JO-institutionen mot bakgrund av den tidigare berörda ökningen av antalet ärenden. M otionerna tar även upp vissa principiella frågor rörande ombudsmännens äm betsut övning. I den ena motionen berörs bl. a. ombudsmännens praxis i fråga om väckande av åtal för tjänstefel och andra ämbetsbrott. I den andra motionen uttalas bl. a. att en översyn av grunderna för JO:s verksam het kan komma att aktualiseras om frågan om ämbetsansvar och disci plinärt ansvar i offentlig tjänst kommer a tt regleras annorlunda än nu. Enligt vad utskottet inhäm tat avser ämbetsansvarskommittén, som ut reder denna fråga, att inom kort avge slutbetänkande i ämnet. M otio nerna h ar hänvisats till utskottet, som sålunda får anledning att när mare återkom m a till olika spörsmål som hör samman med ombuds männens verksamhet.
Den av utskottet verkställda granskningen av riksdagens ombudsmäns ämbetsförvaltning under 1971, vilken inte gett anledning till anm ärk ning, får utskottet för riksdagen anmäla.
Stockholm den 8 februari 1972
På konstitutionsutskottets vägnar E R IK ADAMSSON
Närvarande: herrar Adamsson (s), Henningsson (s), Hernelius (m), Boo (c), Johansson i Trollhättan (s), Mossberg (s), Andersson, Sten, i Stock holm (s), W erner i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Fiskesjö (c), Karlsson i Malung (s), Norrby i Akersberga (fp), Molin (fp) och Olsson i Sundsvall (c) Vid vissa delar av granskningen har deltagit herr Pettersson i Visby (s) i stället för herr Henningsson, fru Thunvall (s) i stället för herr Karlsson i Malung och herr N elander (fp) i stället för herr Molin. H err Karlsson i M alung (s) har jämväl deltagit i stället för herr Svensson i Eskilstuna vid behandlingen av visst ärende.
Reservation
av herrar Hernelius (m), W erner i Malmö (m), N orrby i Akersberga (fp) och Molin (fp), vilka ansett att tredje stycket i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:
Enligt 12 § i den av riksdagen antagna instruktionen för riksdagens ombudsmän (1967: 928) bör ombudsman, om förekom m et fel ej är av allvarlig beskaffenhet och särskilda skäl inte föranleder annat, i stället för att väcka åtal eller göra anm älan till myndighet med disciplinär be straffningsrätt, låta bero vid erinran, vunnen rättelse, avgiven förkla ring eller vad som i övrigt förekommit. Bestämmelsens avfattning av såg att bekräfta en sedan länge tillämpad praxis enligt vilken återhåll samhet iakttogs i fråga om väckande av åtal. Det har inom utskottet påpekats att denna praxis ibland leder till att också betydelsefulla frå gor, där vederbörande ombudsman fram för allvarlig kritik, inte kom m er under domstolsprövning, vilket förhållande bl. a. från berörda tjänstem äns synpunkt kan uppfattas som mindre tillfredsställande. Om budsmännens praxis i fråga om åtal h ar aktualiserats i en av två mo tioner till årets riksdag, i vilka begärs en översyn av JO-institutionen. M otionerna har hänvisats till utskottet, som sålunda får anledning att närm are återkom m a till frågan och också ta upp andra spörsmål som hör samman med ombudsmännens verksamhet.
T R Y C K E R I B O L A G E T IV A R H Ä G G S T R Ö M A B . S T O C K H O L M 1 9 7 2