Näringsutskottets betänkande i anledning av motion angående målsättningen för datateknikens utnyttjande, m. m.

Näringsutskottets betänkande nr 17 år 1972

NU 1972:17

Nr 17

Näringsutskottets betänkande i anledning av motion angående målsättningen för datateknikens utnyttjande, m. m.

Ärendet

I motionen 1972:1321 av herr Hermansson m. fl. (vpk) föreslås

att riksdagen skall hos regeringen anhålla om utredning angående målsättning för datateknikens utnyttjande i syfte att öka medborgarnas inflytande och så att kapitalets forsknings- och utbildningsdominans bryts,

att riksdagen skall hos regeringen hemställa att staten övertar basverksamheten inom elektronikindustrin för att göra det möjligt att driva den framtida utvecklingen enligt de i motionen angivna principerna,

att det s. k. SIBOL-projektet skall helt övertas av staten och underordnas den allmänna inriktning av datatekniken som motionen skisserat,

att riksdagen skall hos regeringen anhålla om förslag till sådan lag att de sammankopplingar av databanker som är under planering t. ex. i CPR förbjuds och all handel med persondata stoppas.

CPR är ett till riksskatteverket förlagt centralt personregister, för vars upprättande medel begärs i propositionen 1972:1 bilaga 9 punkten C 6. Motionen 1972:1321 innehåller motiveringen även till hemställan i motionen 1972:1454 om avslag på Kungl. Maj:ts framställning om medel till CPR samt till hemställan i motionen 1972:1462 angående utbildningen inom dataområdet; sistnämnda båda motioner har hänvisats till skatteutskottet respektive utbildningsutskottet. Skatteutskottet behandlar frågan om CPR, vilken tagits upp även i andra motioner, i sitt betänkande 1972:17. En motion angående rätten att utnyttja datakommunikationsnät m. m. behandlas av konstitutionsutskottet i dess betänkande 1972:17.

Motionen

I motionen berörs inledningsvis positiva och negativa konsekvenser av datateknikens utnyttjande. Därvid anförs att datatekniken har vuxit fram i ett konkret ekonomiskt och politiskt sammanhang och att de databaserade informationssystemens utformning betingas av företagsledningars och statliga byråkraters önskemål. Kontrollen över de enskilda medborgarna och grupper av medborgare har, sägs vidare, skärpts genom datatekniken; alternativt skulle emellertid kunna utformas informationssystem som möjliggör kontroll underifrån, t. ex. av medborgare över

1 Riksdagen 1972. 17 sami. Nr 17

NU 1972: 17

myndigheter. Motionärerna erinrar om pågående utredningar och uttalar att dessa inte beaktar att datatekniken och dess användningsformer måste ses i ett maktpolitiskt perspektiv. På det industriella området bör, menar de, grunder för en långsiktig planering vara ett statligt övertagande av de viktigaste försvarsindustrierna. I övrigt bör en politik utformas som syftar till att bryta kapitalets monopol på datatekniken. Efter att ha lämnat en översikt över olika statliga databanker och diskuterat det planerade centrala personregistret (CPR) tar motionärerna upp det s. k. SIBOL-projektet och anför att detta tycks komma att resultera i det mest omfattande privata informationssystemet. Om riksdagen har ambitionen att göra ett politiskt ingrepp som går utöver de teknisk-administrativa sekretessfrågorna måste ett initiativ tas nu, säger motionärerna och kräver att staten helt och hållet övertar utredningsarbetet inom SIBOL-projektet i syfte att garantera medborgarna skydd mot ökat privat inflytande över penningtransaktionerna.

SIBOL-projektet

Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen och Sveriges jordbrukskasseförbund samt postbanken utreder enligt ett samarbetsavtal, slutligt utformat år 1970, förutsättningarna för ett för bankväsendet gemensamt system för betalningsförmedling. Ett konsortium med namnet SIBOL (Samarbete för integrerat betalningssystem on-line) har bildats av parterna för att genomföra utredningen. Bankinspektionen följer arbetet genom en observatör.

Kärnan i det planerade systemet är ett antal register, i princip ett för varje deltagande bankinstitut, i vilka redovisas uppgifter om kundernas bankkonton. Kunderna skall med ett nytt betalningsinstrument, ett bankkort, kunna beordra överföring från sina konton. Härigenom uppnås att betalning i ett flertal fall kan ske utan användning av kontanter, checkar etc. Med utnyttjande av ett datanät, som spänner över hela landet, skall transmission av betalningsuppdrag ske elektroniskt från terminaler på samtliga bankkontor och i butiker m. fl. som anslutits till systemet. Ett sådant datanät planeras av televerket.

Pågående utredningar

Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén (OSK) (Ju 1970:49; ordförande: direktör Rune Hermansson), som utreder frågor om offentlighet och sekretess beträffande allmänna handlingar m. m., har att pröva frågor rörande offentlighetsprincipens tillämpning när det gäller informationsmaterial som lagrats genom automatisk databehandling (ADB). I direktiven framhålls de risker för opåkallade ingrepp i den personliga integriteten som följer av möjligheterna att med ADB-teknik föra samman stora mängder information i en enda enhet och därav göra sammanställningar och analyser. Enligt tilläggsdirektiv 1971 skall OSK utreda hela frågan om lagstiftning rörande personorienterad ADB-infor -

NU 1972:17

mation och därvid beakta behovet av provisoriska lagändringar i avvaktan på att erforderliga grundlagsändringar hinner genomföras. OS K kommer enligt uppgift att avge ett betänkande angående datafrågor i mitten av detta år.

Datasamordningskommittén (Fi 1971:3; ordförande: direktör Rune Hermansson) svarar för en utredning av frågor rörande samordning och kontroll av databanker m. m.

I direktiven för utredningen sammanfattas den hittillsvarande utvecklingen av automatisk databehandling (ADB) i Sverige och framhålls att 1970-talet kommer att präglas av nya bearbetningsformer, i vilka ADB-processen mera påtagligt ingår som ett direkt moment i det administrativa arbetet. En redogörelse lämnas för karakteristiska inslag i den tekniska utvecklingen på ADB-området, och förutsebara förändringar berörs. Bland databanker inom den statliga sektorn som planeras eller redan införts märks CPR, fastighetsregistret, rättsväsendets informationssystem, bil- och körkortsregistren, ADB-system för arbetsmarknadsverket, exekutionsväsendet och den allmänna försäkringen samt miljövårdens informationssystem. Bankväsendets samarbete rörande SlBOL-projektet tas särskilt upp i direktiven. Det erinras om att den skisserade tekniska utvecklingen och det pågående arbetet med uppbyggnaden av databanker har väckt farhågor dels om risker för den personliga integriteten, dels beträffande den centralisering av informationen som ADB-utvecklingen skulle kunna medföra. Problemen sammanhänger med möjligheterna att skapa ett nät av integrerbara informationssystem och med konstaterade strävanden att utnyttja dessa möjligheter, främst i syfte att få till stånd övergripande informationssystem för samhällsplaneringen i vid bemärkelse. Det betecknas som angeläget att man kan formulera kraven på vilka databanker som skall finnas och hur dessa skall organiseras. I detta sammanhang betonas vikten av att bibehålla handlingsfrihet för framtiden i fråga om integration av olika informationssystem. Samordning sägs vara erforderlig dels i vad gäller lösandet av antydda tekniska och dataorganisatoriska frågor, dels i vad gäller exempelvis definitioner och terminologi, datakvalitet, sekretesskydd och andra säkerhetsfrågor samt dokumentation.

Verksamheten inom ADB-området har nu, anförs det, fått en sådan omfattning att det framstår som angeläget att få till stånd en samordning av det utredningsarbete som pågår, i första hand inom den statliga sektorn men även i viss utsträckning mellan den statliga sektorn å ena sidan samt den kommunala och den enskilda sektorn å den andra. Ett särskilt organ bör därför ha i uppdrag att följa pågående utrednings- och utvecklingsarbete, initiera kompletterande utredningar samt tillhandahålla statsmakterna ett relevant beslutsunderlag. Den grundläggande uppgiften för kommittén är att mot bakgrund av dagens situation i fråga om etablerade eller planerade databanker och med hänsyn till den överblickbara tekniska utvecklingen belysa vilken samordning - främst inom den offentliga sektorn men även i övrigt — som är möjlig och

NU 1972:17

önskvärd inom olika tidsperspektiv. Ett visst ställningstagande i samordningsfrågor kan, framhålls det, få betydande konsekvenser på i stort sett alla aktiviteter inom ADB-området när det gäller bl. a. stand ardiseringsfrågor, kommunikationslösningar, säkerhets- och sekretessfrågor samt driftsorganisation.

Utredningen (I 1971:2) rörande näringspolitiska åtgärder på det datatekniska området (ordförande: direktör Harry Brynielsson) skall jämsides med det ovan angivna utredningsarbetet utreda behovet av åtgärder som syftar till att främja dels den svenska dataindustrins konkurrenskraft, dels det övriga näringslivets konkurrenskraft i form av ett bättre ianspråktagande av datatekniska hjälpmedel.

De sakkunniga skall söka ange huvuddragen i utvecklingen inom Sverige och internationellt på dataområdet under främst 1970-talet och bedöma konsekvenserna härav för företag inom dels dataindustrin, dels övriga delar av näringslivet i Sverige. Eventuella förslag om önskvärda statliga och andra åtgärder skall grundas på denna bedömning. En utgångspunkt i arbetet skall vara att åtgärder för att förbättra den svenska dataindustrins konkurrensförutsättningar ej bör innefatta skyddsåtgärder. Med utgångspunkt i en värdering av på vilka områden de svenska dataföretagen har de bästa grundläggande konkurrensförutsättningarna skall bedömas vilka åtgärder som kan behöva vidtagas för att underlätta önskvärd specialisering. Mot bakgrund av forsknings- och utvecklingsresursernas nuvarande omfattning, fördelning och inriktning inom dataindustrin skall de sakkunniga bedöma angelägenheten av att staten stöder forsknings- och utvecklingsarbete på ett urval av väsentliga områden. De skall vidare beakta behovet av åtgärder för att underlätta den svenska dataindustrins tillgång till internationella forskningsresultat och erfarenheter på det datatekniska området. Som en bland flera tänkbara lösningar nämns inrättande inom ramen för STU:s stöd till kollektiv forskning av ett ”centrum för datautveckling”, vari dataindustrier och andra intressenter medverkar och som för dessas räkning aktivt bevakar den internationella forsknings- och marknadsutvecklingen, förmedlar och främjar kontakter mellan bl. a. utländska forskningsinstitutioner och svenska företag, medverkar till erfarenhetsåterföring från avnämare till producenter samt bedriver viss forsknings- och utvecklingsverksamhet. Angelägenheten av att staten stöder forsknings- och utvecklingsarbete på väsentliga områden för svenskt näringsliv skall de sakkunniga bedöma även i fråga om avnämarna av datatekniska hjälpmedel, och deras överväganden skall därvid gälla även behovet av näringspolitiska åtgärder i vad avser programvara, systemutveckling och standardisering.

Riksdagsbehandling av motion angående SIBOL-projektet 1971

1 en motion vid 1971 års riksdag föreslogs att riksdagen hos Kungl. Maj:t skulle hemställa om tillsättande av en särskild utredning med

NU 1972:17

uppgift dels att göra en totalbedömning av SIBOL-projektet, dels att närmare penetrera de olika problem som ett eventuellt införande av ett elektroniskt betalningssystem aktualiserar från samhällets synpunkt. Näringsutskottet (NU 1971:39) redogjorde för pågående statliga utredningar av betydelse i sammanhanget och redovisade remissyttranden från postbanken, telestyrelsen, statskontoret, statistiska centralbyrån, bankinspektionen, kreditupplysningsutredningen, offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén samt Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen och Sveriges jordbrukskasseförbund. Utskottet hänvisade till det uppdrag som givits åt datasamordningskommittén och uttalade att motionärernas önskemål därigenom i allt väsentligt syntes vara uppfyllt. Då utskottet således inte ansåg skäl föreligga att påkalla en särskild utredning om SIBOL-projektet avstyrkte utskottet motionen, som också avslogs av riksdagen.

Utskottet

Utnyttjandet av automatisk databehandling (ADB) har vittgående konsekvenser för samhället och den enskilde individen. Frågor därom har vid årets riksdag tagits upp i ett flertal motioner. En del av dessa, avseende det i propositionen 1972:1 framlagda förslaget att ett centralt personregister, CPR, skall upprättas, har behandlats av skatteutskottet (SkU 1972:17). Konstitutionsutskottet (KU 1972:17) har behandlat en motion angående rätten att utnyttja datakommunikationsnät m. m. Samtidigt med dessa utskotts betänkanden i de angivna ämnena framlägger näringsutskottet härmed betänkande över motionen 1972:1321, vilken innehåller förslag till olika statliga åtgärder på ADB-området.

Ett av yrkandena i motionen går ut på att såväl sammankoppling av databanker, t. ex. CPR, som handel med persondata skall förbjudas i lag. Yrkandet har nära anknytning till de övriga motioner som omtalats ovan. Konstitutionsutskottet anför i sitt nyss berörda betänkande att offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén i mitten av detta år beräknas komma att avge ett betänkande angående datafrågorna samt att datasamordningskommittén kan förutsättas uppmärksamt följa utvecklingen i frågor om utnyttjande av datakommunikationsnät etc. och föreslå de åtgärder som utvecklingen kan föranleda till. Näringsutskottet hänvisar till konstitutions- och skatteutskottens betänkanden och anser att något särskilt initiativ från dess sida beträffande integritetsskyddsfrågorna inte är påkallat.

I motionen ägnas särskild uppmärksamhet åt ett av de aktuella projekten på ADB-området, SIBOL-projektet. Detta bör, menar motionärerna, helt övertas av staten och underordnas i motionen föreslagna allmänna riktlinjer för datateknikens utnyttjande. Utskottet behandlade SIBOL i sitt betänkande 1971:39 och redovisade där bl. a. remissyttranden som närmare belyste det pågående utredningsarbetets innebörd och syfte. I samband med behandlingen av den nu förevarande motionen har upplysningar lämnats utskottet av en ansvarig företrädare för projektet. Motio -

NU 1972:17

närernas framställning rörande SIBOL är enligt utskottets uppfattning inte i allo rättvisande, vilket delvis kan hänga samman med att tidigare redogörelser för SIBOL gett uttryck för mera vittgående ambitioner än de nu aktuella. Framför allt bör observeras att SIBOL enligt huvudmännens beskrivning siktar inte till ett informationssystem utan till ett kommunikationssystem för förmedling av sådana uppgifter om betalningar som redan nu förekommer inom bankväsendet och som skyddas av den lagstadgade banksekretessen. Det förtjänar också att understrykas att förutom ”storbankerna”, som i motionen nämns som huvudintressenter i SIBOL, bl. a. även sparbanks- och jordbrukskasserörelserna står bakom projektet. Utskottet anser liksom motionärerna att en vittgående förändring av betalningssystemet inte bör komma till stånd utan insyn och medverkan från statens sida. Sådan har också förekommit alltsedan SIBOL-projektet startades. Datasamordningskommitténs tillkomst hösten 1971 skapade nya förutsättningar för statens bevakning av projektet. Utskottet hänvisar till sitt enhälliga ställningstagande i betänkandet 1971:39 till en motion rörande SIBOL-projektet och vill i anslutning därtill allmänt understryka vikten av att datasamordningskommitténs arbete kommer att omfatta kommunikations- och informationssystem på den privata sektorn likaväl som på den offentliga.

De yrkanden som motionärerna framför i första hand är närmast av näringspolitisk natur. En utredning begärs angående målsättning för datateknikens utnyttjande; syftet skall vara att medborgarnas inflytande på området skall ökas och kapitalets forsknings- och utbildningsdominans brytas. För att en utveckling enligt dessa principer skall bli möjlig bör basverksamheten inom elektronikindustrin enligt motionärernas uppfattning övertas av staten.

Rörande näringspolitiska åtgärder på det datatekniska området har en särskild utredning tillsatts hösten 1971. Motionärerna uttalar att från deras utgångspunkt utredningens direktiv är alltför begränsade och dess tidsplan alltför långsiktig. Utskottet vill framhålla att direktiven för denna och de två förut nämnda statliga utredningarna på dataområdet täcker ett brett register av problem som måste penetreras för att statsmakterna skall få nöjaktigt underlag för beslut angående målsättning för datateknikens utnyttjande. Det bör noteras att vissa hithörande frågor, t. ex. rörande ADB-utbildning, uppmärksammas i annan ordning. Utskottet förutsätter att utredningarna bedrivs med erforderlig snabbhet och finner det inte lämpligt att på basis av det sakmaterial som nu är tillgängligt ta upp en närmare diskussion om de principer som motionärerna skisserar.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet att riksdagen avslår motionen 1972:1321.

Stockholm den 13 april 1972 På näringsutskottets vägnar

INGVAR SVANBERG

NU 1972:17

7 Närvarande: herrar Svanberg (s), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i Storfors (s), Gustafsson i Byske (c), Rask (s), Ericsson i Åtvidaberg (fp), Blomkvist (s), Sjönell (c), Wååg (s), Hovhammar (m), Svensson i Malmö (vpk) och Nordgren (m).

Reservation

av herr Svensson i Malmö (vpk), som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

”Utnyttjandet av automatisk (= utskottet) åtgärder på

ADB-området.

Datatekniken har, som motionärerna framhåller, stärkt de redan etablerade maktcentra. Det är främst statsförvaltningens och de privata storföretagens ledare som har tagit den i sin tjänst. Därmed skaffar de sig ökad information om och kontroll över underställda personer. De möjligheter som datatekniken erbjuder skulle kunna användas på annat sätt — för en styrning från folkets sida över myndigheterna, från de anställdas sida över företagen. Detta kräver emellertid en radikalt ändrad statlig politik på datateknikens område.

Tre statliga utredningar pågår f. n. rörande de frågor som motionärerna behandlar. En av dem, offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén (OSK), kan man knyta vissa förhoppningar till, sedan den kraftiga reaktionen i hela samhället mot integritetshotande tillämpningar av datatekniken har klargjort att den allmänna opinionen kräver en långtgående lagstiftning som hindrar missbruk av information om de enskilda människorna. Den lagstiftning som OSK kan ge upphov till motsvarar dock bara en liten del av de önskemål som framförs i motionen.

Vad som erfordras är att datatekniken och dess användningsformer över hela linjen ses i ett maktpolitiskt perspektiv. Staten måste gripa in och bryta den makt som kapitalet nu har på detta område. De båda utredningar som vid sidan av OSK sysslar med hithörande frågor — datasamordningskommittén och utredningen rörande näringspolitiska åtgärder på det datatekniska området - kommer enligt sina direktiv inte att ge underlag för sådana åtgärder. Bland den näringspolitiska utredningens uppgifter tycks inte ingå att lägga fram förslag om hur det internationella storkapitalets dominans på dataområdet i Sverige skall kunna effektivt motverkas. Datasamordningskommittén skall visserligen bl. a. ägna sig åt frågor om kontroll av databanker, men detta har inte hindrat att förslag om ett nytt vittomfattande statligt informationssystem, CPR, har lagts fram för riksdagen innan utredningen redovisat några resultat av sitt arbete. Ett annat allvarligt missförhållande är att SIBOL-projektet, där statliga banker visserligen medverkar men som behärskas av de privata storbankerna, i flera år har fått drivas utan demokratisk insyn och kontroll.

NU 1972:17

8 De här nämnda utredningarna måste, som motionärerna betonar, kompletteras med en mera vittsyftande utredning om en ny målsättning för datateknikens utnyttjande. Utgångspunkten måste härvid vara att det gäller att skapa ett väsentligt ökat medborgerligt inflytande och att bryta den dominans som privatkapitalet nu har över bl. a. forskning och utbildning på dataområdet. Basverksamheten inom elektronikindustrin bör övertas av staten och drivas enligt de nyss angivna principerna. Likaså bör SIBOL-projektet helt tas om hand av staten och underordnas dess allmänna inriktning av datatekniken. Vidare bör för riksdagen framläggas förslag till en lag som dels förbjuder sådan sammankoppling av databanker som innebär ett ökat hot mot den personliga integriteten, dels stoppar den motbjudande handel med persondata som nu äger rum i både statlig och privat regi.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motionen 1972:1321 hos Kungl. Maj:t begär åtgärder på datateknikens område i enlighet med vad utskottet anfört.”

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1285 S Stockholm 1972