Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om åtgärder för att främja Sveriges handel med de östeuropeiska länderna
Näringsutskottets betänkande nr 28 år 1972
NU 1972:28
Nr 28
Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om åtgärder för att främja Sveriges handel med de östeuropeiska länderna.
Ärendet
I motionen 1972:1362 av herrar Wirmark (fp) och Ullsten (fp) hemställs att riksdagen skall uppdra åt Kungl. Majit att med beaktande av vad som i motionen anförts låta utreda olika vägar att främja Sveriges handel med Östeuropa samt vidtaga lämpliga åtgärder i detta syfte.
Motionen
Olika åtgärder som skulle kunna leda till en ökning av den svenska handeln med de östeuropeiska länderna diskuteras i motionen. Det understryks att behovet av statliga insatser är större när det gäller handeln med statshandelsländer som de östeuropeiska än i handeln med icke-socialistiska länder. På fyra punkter bör enligt motionärerna möjligheterna att från myndigheternas sida främja handeln med Östeuropa undersökas. En liberalisering av den svenska importkvoteringen beträffande varor från Östeuropa skulle indirekt kunna medföra positiva effekter för den svenska exporten till dessa länder. Det skulle vara värdefullt för de svenska företagen om lättnader i fråga om företagsrepresentation kunde utverkas, så att svenska företag finge öppna egna kontor i de östeuropeiska länderna. Den officiella handelsrepresentationen bör byggas ut och informationen om Sverige — genom exempelvis utställningar, Sverige-kampanjer och delegationsbesök — successivt förbättras. Slutligen anförs att kreditmöjligheter och kreditvillkor spelar en avgörande roll som konkurrensmedel i fråga om export till Östeuropa och att det därför är angeläget att undersöka vilka statliga åtgärder som på detta område kan vidtas för att möjliggöra för svenska företag att konkurrera på de östeuropeiska marknaderna på lika villkor med företag från andra exportländer.
Uppgifter i anslutning till motionen
En redogörelse för Sveriges handelsutbyte med Östeuropa har nyligen publicerats i den av handelsdepartementet i samarbete med utrikesdepartementets handelsavdelning utgivna tidskriften Aktuellt i handelspolitiken (1972 nr 1). Av denna redogörelse framgår bl. a. följande.
Sveriges handel med de östeuropeiska länderna (exkl. Jugoslavien) har under de senaste tio åren mer än tredubblats i värde. 1970 uppgick den till ca 3,5 miljarder kr. med någon övervikt för exportdelen. Enbart under
1 Riksdagen 1972. 17 sami. Nr 28
NU 1972:28
1970 steg vår export till dessa länder med ca 25 % och importen därifrån med ca 18 % jämfört med året före. I stort sett har vårt handelsutbyte med Östeuropa under senare år ökat snabbare än vår totala utrikeshandel. Detta kan till en del förklaras av att vår östhandel tidigare legat på en låg nivå, varför även blygsamma ökningar ger ett kraftigt utslag. Sveriges varuutbyte med Östeuropa uppgår i dag till ca 5 % av landets totala utrikeshandel.
Sveriges största handelspartner i Östeuropa är Sovjetunionen, som 1970 svarade för ca 43 % av den svenska östhandeln. Därefter följer Östtyskland, Polen, Tjeckoslovakien, Ungern, Rumänien och Bulgarien. Varuutbytet med de två sistnämnda länderna är fortfarande jämförelsevis litet, trots att handeln med dessa länder vuxit särskilt snabbt de senaste åren, speciellt i vad gäller den svenska exporten. Handeln med Albanien är obetydlig.
Den svenska exporten till östländerna består främst av maskiner och apparater samt olika transportmedel, såsom lok och fartyg. Vidare säljer Sverige bl. a. järn och stål, papper och pappersmassa samt malmer och kemiska produkter. Östländerna i sin tur exporterar till Sverige råvaror, bränslen och livsmedel.
Handelsutbytet regleras i normalfallet via särskilda handelsavtal, som gäller för en femårsperiod. I regel hålls dessutom varje år förhandlingar om de till avtalen knutna varulistorna, varvid särskilda årsprotokoll upprättas. Med undantag för Östtyskland och Albanien har Sverige överenskommelser med samtliga östländer om att betalningarna skall ske i konvertibla valutor.
År 1965 genomförde Sverige ensidigt en omfattande liberalisering av importen från Östeuropa utom Östtyskland. Denna liberalisering medförde att i stort sett 75 % av importen från öststaterna frilistades, dvs. att det för denna import inte längre erfordrades någon svensk importlicens. Större delen av vår export till östländerna frilistades 1961.
År 1968 genomförde Sverige en ytterligare liberalisering av exporten till Östeuropa, med undantag av Östtyskland, avseende ett antal s. k. strategiska varor vilka föll under Natoembargot. Dessa varor kan nu utföras utan licens. Liksom importliberaliseringen har denna åtgärd bidragit till att förenkla proceduren i den svenska östhandeln.
Samma år slöt Sverige ett avtal med Rumänien om ekonomiskt, industriellt och tekniskt samarbete. Därefter har motsvarande avtal träffats med Sovjetunionen, Polen, Ungern, Bulgarien och Jugoslavien. Med Tjeckoslovakien slöt Sverige 1971 ett avtal om tekniskt samarbete. Samarbetsavtalen torde på längre sikt bl. a. kunna leda till ett ökat varuflöde mellan avtalsparterna.
För att främja handeln med Tjeckoslovakien upprättades 1969 ett svenskt handelssekreterarkontor i Prag. Fr. o. m. i år skall en handelssekreterare placeras även i Ungern (Budapest).
Särskilda kommittéer för främjande av handeln mellan Sverige och olika öststater har upprättats inom näringslivet med deltagande från import- och exportföretag, banker m. fl. Kommittéernas sekretariat är
NU 1972:28
förlagda till Sveriges allmänna exportförening eller Sveriges grossistförbund. Dessa kommittéer ser som sin viktigaste uppgift att underlätta kontakten mellan svenska företag och institutioner och deras motsvarigheter i öst. Man ställer samman upplysningar om export- och importformaliteter och om leverans- och avsättningsmöjligheter samt publicerar handböcker. Kommittéerna följer också den ekonomiska utvecklingen i respektive östland och informerar om teknik för marknadsföring i bägge riktningar. För att lösa dessa uppgifter arrangerar man bl. a. informationsmöten, delegations- och kontaktresor, symposier och deltagande i mässor och utställningar. I fråga om Polen svarar en särskild svensk-polsk handelskammare för motsvarande aktiviteter.
Utvecklingen av Sveriges handel med olika länder i Östeuropa belyses genom följande tabeller med kommentarer. Den åberopade redogörelsen innehåller närmare upplysningar om handelsutbytets fördelning på olika varuslag, m. m.
Sovjetunionen
(Milj. kr.)
jan.-
okt.
jan.—
okt.
Import (ciD
därav fly- tande bräns-
len
(186)
(232)
(272)
(355)
(342)
(367) (318) (388)
därav
fartyg
(0)
(0)
(0)
(0)
(70)
(0)
(0)
(0)
Export (fob)
därav
fartyg
(9)
(0)
(0)
(0)
(155)
(198) (139)
(59)
Tabellen visar att omslutningen av den svensk-sovjetiska handeln under perioden 1961—1970 har ökat med 165 %. Importen har under denna tid ökat med 145 % och exporten med 200%. Handelsbalansen har kännetecknats av stora årliga importöverskott med undantag av åren 1962 och 1964. Importen domineras av råvaror (70 %), medan exporten till övervägande delen (85—90 %) består av hel- och halvfabrikat.
Östtyskland
(Milj. kr.) 1961 1966 1967 1968 1969 1970 1970 1971
jan.- jan.- okt. okt.
Import (ciD 82 139 170 187 209 242 196 193
Export (fob) 105 182 184 214 280 401 317 280
NU 1972:28
4 Omslutningen av handeln mellan Sverige och Östtyskland har under perioden 1961 — 1970 ökat med 245 %. Importen har under denna tid ökat med ca 200 % medan exporten ökat med 280 %. Sverige har under dessa år haft ett ständigt och omfattande exportöverskott. Sedan
1969 är Östtyskland Sveriges näst största handelspartner bland de östeuropeiska länderna.
Polen
(Milj. kr.) 1961 1966 1967 1968 1969 1970 1970 1971
jan.- jan.— okt. okt.
Import (eif) 131 223 203 210 250 297 241 242
Export (fob) 108 158 173 196 196 203 156 211
Omslutningen av handeln mellan Sverige och Polen har under perioden 1961 — 1970 ökat med 110 % till 500 milj. kr. Importen har under denna tid ökat med 125 %. Motsvarande siffra för exporten är 90 %.
Tjeckoslovakien
(Milj. kr.) 1961 1966 1967 1968 1969 1970 1970 1971
jan.— jan.- okt. okt.
Import (eif) 67 110 109 120 153 165 137 126
Export (fob) 87 116 113 106 106 186 139 148
Omslutningen av den svensk-tjeckoslovakiska handeln har ökat under perioden 1961 — 1970 med 130%. Importen har under denna tid ökat med 145 % medan exporten ökat med 115 %.
Övriga länder
Varuutbytet mellan Sverige och Ungern har under perioden 1961 —
1970 ökat med 300%. Importen från Ungern har under denna tid ökat med 260 % (till 119 milj. kr. 1970) och exporten dit med 330 % (till 125 milj. kr. 1970).
Varuutbytet mellan Sverige och Rumänien ökade under samma tid med 220 %. Importen ökade med 270 % (till 59 milj. kr. 1970) och exporten med 210 % (till 106 milj. kr. 1970).
Av mindre omfattning var handeln mellan Sverige och Bulgarien under perioden. Den steg emellertid kraftigt (importen från 4 milj. kr. 1961 till 20 milj. kr. 1970, exporten från 6 milj. kr. 1961 till 46 milj. kr. 1970).
Utskottet
En undersökning av möjligheterna att främja handeln mellan Sverige och de östeuropeiska länderna föreslås i motionen. Såsom delvis framgår av det föregående har olika åtgärder som överensstämmer med de av
NU 1972:28
motionärerna framförda synpunkterna vidtagits för att öka Sveriges handel med dessa länder. Handelssekreterarkontor har inrättats i Prag och Budapest, och vid den svenska ambassaden i Moskva har en tjänst som är speciellt avsedd för bevakning av handelspolitiska frågor tillkommit i år. Det kan också nämnas att ett svenskt generalkonsulat vid 1972 års början har inrättats i Leningrad. Tillkomsten av Sveriges exportråd (se prop. 1972:31, NU 1972:27) kommer att medföra ökade möjligheter att t. ex. genom centralt ordnade utställningar och Sverige-kampanjer understödja de svenska företagens exportansträngningar i Östeuropa.
Möjligheten att, som anförs i motionen, skapa förutsättningar för ökad handel genom en liberalisering av importkvoteringar begränsas av de handelspolitiska förpliktelser som Sverige har att iaktta enligt GATTöverenskommelsen. De problem beträffande kreditgivning som motionärerna påtalar torde inte vara specifika för handeln med de östeuropeiska länderna. Det kan förutsättas att vederbörande myndigheter ägnar uppmärksamhet åt dessa problem. Utskottet vill erinra om att kommerskollegium som en huvuduppgift har att utreda och behandla frågor på utrikeshandelns och handelspolitikens områden.
Otvivelaktigt har motionärerna aktualiserat en väsentlig fråga. Av vad ovan anförts framgår att möjligheterna att öka Sveriges handel med Östeuropa kontinuerligt bevakas. En särskild utredning enligt motionärernas yrkande ter sig inte motiverad. Utskottet, som vill understryka vikten av att alla möjligheter att främja och utöka handelsförbindelserna med de östeuropeiska länderna tas till vara, finner alltså inte anledning att tillstyrka motionen.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1972:1362.
Stockholm den 27 april 1972
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i Storfors (s), Gustafsson i Byske (c), Rask (s), Blomkvist (s), Wååg (s), Hovhammar (m), Svensson i Malmö (vpk), Gustafsson i Säffle (c) och Rydén (fp).
Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1367 S Stockholm 1972