Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1972:46 angående åtgärder för att påverka strukturomvandlingen inom vissa branscher jämte motioner

Näringsutskottets betänkande nr 32 år 1972

NU 1972:32

Nr 32

Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1972:46 angående åtgärder för att påverka strukturomvandlingen inom vissa branscher jämte motioner.

Ärendet

I propositionen 1972:46 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj :t att på de villkor och enligt de grunder som angivits i propositionen träffa avtal med Sveriges investeringsbank AB om lämnande av strukturgarantier genom ett särskilt aktiebolag,

2. till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher för budgetåret 1972/73 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.,

3. till Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher för budgetåret 1972/73 under trettonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

4. godkänna av chefen för industridepartementet förordade ändringar i riktlinjerna för omställningsfrämjande åtgärder för vissa industribranscher,

5. till Omställningsfrämjande åtgärder för vissa industribranscher för budgetåret 1972/73 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

I anledning av propositionen har väckts fem motioner, som redovisas nedan (s. 2).

Propositionen

Förslagen i propositionen gäller tidsbegränsade åtgärder avsedda att påverka strukturomvandlingen inom textil- och konfektionsindustrierna (TEKO-industrierna), skoindustrin, den manuella glasindustrin samt möbelindustrin. För att åstadkomma en mer planmässig strukturanpassning inom dessa branscher föreslås dels en förstärkning och utvidgning av det nu löpande omställningsprogrammet för TEKO-industrierna och den manuella glasindustrin, dels ett system med statliga lånegarantier (strukturgarantier).

Det av 1971 års riksdag beslutade programmet för omställningsfrämjande åtgärder i form av statliga bidrag till konsulttjänster på 2,5 milj. kr. per år under perioden 1971/72-1973/74 (prop. 1971:1 bil. 15 s. 54, NU 1971:13, rskr 1971:120) föreslås nu bli förlängt till att omfatta även år 1974/75. Anslaget föreslås för budgetåret 1972/73 höjas till 5 milj. kr. De föreslagna beloppen är avsedda att utgöra bidrag till finansiering av

1 Riksdagen 1972. 17 sami Nr 32

NU 1972:32

undersökningar som syftar till att konkretisera förutsättningarna för främst företagssamgåenden inom nämnda industrigrenar.

Vidare föreslås bildandet av ett bolag med uppgift att genom strukturgarantier finansiellt underlätta en planmässig strukturomvandling inom nämnda branscher. Bolaget avses bli helägt dotterbolag till Sveriges investeringsbank AB. Arbetstagarnas och arbetsgivarnas organisationer föreslås tillsammans bilda strukturråd, som avses få en rådgivande funktion i förhållande till bolagets styrelse beträffande främst garantigivningens inriktning och fördelning på branscher.

Lån med strukturgarantier föreslås förmånsrättsligt bli placerade närmast före det egna kapitalet. Garanti skall få beviljas för lån upp till ett belopp motsvarande högst det egna kapitalet i det låntagande företaget enligt de beräkningar som föregår långivningen.

En garantiram föreslås bli uppbyggd successivt under loppet av tre år med början den 1 juli 1972 till att vid försöksperiodens slut omfatta 100 milj. kr. Garantiramen föreslås omfatta 40 milj. kr. under det första budgetåret.

Motionerna

Yrkanden

Motionerna är följande:

1972:1560 av herr Andersson i Örebro m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen skall besluta att beviljandet av strukturgarantier skall ske genom kommerskollegium,

1972:1561 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen skall hos Kungl. Maj:t begära en undersökning av den snedvridning av konkurrensen som de punktvisa stödåtgärderna inom näringslivet medför,

1972:1562 av herr Nordgren m. fl. (m), vari hemställs

1. att riksdagen skall avslå Kungl. Maj:ts förslag om bildandet av ett strukturgarantibolag knutet till Sveriges investeringsbank och som sin uppfattning uttala att garantiverksamheten i sin helhet bör förläggas till kommerskollegium,

2. att riksdagen skall hos Kungl. Maj:t hemställa att Kungl. Maj:t i övrigt beaktar vad i motionen anförts,

1972:1563 av herr Sjönell m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen skall besluta att systemet med särskilda statliga strukturgarantier utformas i enlighet med i motionen angivna riktlinjer,

1972:1564 av herr Svensson i Malmö m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen skall

avslå punkt 4 i propositionens hemställan och

i övrigt godkänna propositionen under förbehåll att de anställda tillerkänns majoritetsrepresentation i de berörda företagens styrelser samt

NU 1972:32

i de statliga organ som har att administrera de av riksdag och regering beslutade statliga insatserna.

Motivering

Förslaget i propositionen tyder, sägs i motionen 1972:1563, på en överdriven tilltro till fusioner som medel att lösa strukturella anpassningsproblem. En lika viktig näringspolitisk uppgift som att stimulera sammanläggningar till större enheter är enligt motionärernas mening att stimulera företag inom de berörda branscherna att renodla sina speciella smådriftsfördelar. De föreslagna strukturgarantierna borde därför få utnyttjas även i samband med rationaliseringsåtgärder av annat slag än sammanläggningar av företag eller driftsenheter. Som exempel nämns produktionsomläggningar, kompletteringar av tillverkningsprogrammet med exempelvis legoproduktion och särskilda insatser för att förbättra marknadsföringen. I konsekvens härmed borde den föreslagna uppräkningen av anslaget till omställningsfrämjande åtgärder utnyttjas för allmän konsulentverksamhet, kunskapshöjande åtgärder m. m.

Liknande synpunkter framförs i motionen 1972:1562. Det är viktigt, uttalas där, att statsmakterna inte utövar påtryckningar mot företag inom de aktuella branscherna för att åstadkomma fusioner eller uppställer sådana som villkor för erhållande av strukturgarantilån. Motionärerna yttrar att en bransch med utpräglade strukturomvandlingsproblem inte a priori behöver vara mindre ändamålsenligt skött än andra branscher. Skäl anförs varför arbetsintensiva branscher såsom de i propositionen aktuella särskilt har drivits in i en strukturomvandlingsprocess. För att påverka utvecklingen i berörda branscher - bland vilka också den grafiska industrin nämns — erfordras enligt motionärernas mening framför allt generella åtgärder. När selektiva åtgärder används bör riskerna för en snedvridning av konkurrensförhållandena uppmärksammas. Av principiella skäl, inte minst med hänsyn till vikten av opartiskhet, bör beviljandet av kreditgarantier vara helt skilt från kreditgivningen och förläggas till kommerskollegium, hävdar motionärerna slutligen.

Sistnämnda krav framförs också i motionen 1972:1560. Det motiveras där med att den föreslagna anknytningen till Sveriges investeringsbank innebär att ansvaret för kreditstödet till mindre och medelstora företag sprids på ytterligare händer; i stället vore, anförs det, en ökad samordning av det statliga kreditstödets administration önskvärd.

Motionen 1972:1561 innehåller inga krav på ändringar i propositionens förslag. Motionärerna påtalar emellertid risken för att företag som klarar sig utan stödåtgärder får det svårare när de skall möta konkurrens inte bara utifrån utan också från en av samhället subventionerad företagsamhet. Statsmakternas åtgärder för att genom punktinsatser försöka hålla liv i olika företag jämförs med vissa kommuners överbudspolitik för att draga till sig industriföretag.

När staten träder i relation till privatkapitalet måste från de lönearbetandes synpunkt bedömas vilkas långsiktiga intressen som gynnas

1 * Riksdagen 1972. 17 sami. Nr 32

NU 1972:32

härigenom, uttalas i motionen 1972:1564. De senaste årens statliga engagemang i näringslivet i form av subventioner, organisatoriskt och skattepolitiskt stöd m. m. har, säger motionärerna, föranlett kritik mot att staten understödjer maktkoncentration, uppmuntrar företagsnedläggningar etc. utan motverkande eftergifter åt de lönearbetande. Propositionen betecknas som ett typiskt exempel på denna politik och sägs innebära att staten underkastar sig de storkapitalistiska intressena samt indirekt ytterligare stimulerar den regionala koncentrationsprocessen. Att stora enheter generellt är effektivare än små är enligt motionärerna obevisat. Kritik riktas mot att representation för de anställda inte föreslås annat än i strukturråd av rådgivande karaktär.

Utskottet

Mellan strukturförändringar inom näringslivet och ekonomisk tillväxt råder växelverkan. Den omfördelning av produktionsresurserna som strukturomvandlingen medför är en av förutsättningarna för den ekonomiska tillväxten. Denna bidrar i sin tur till en fortsatt omfördelning med strukturella verkningar. Företagsnedläggningar och driftsinskränkningar som framtvingas med kort varsel hör till de negativa inslagen i strukturomvandlingen. De medför ofta svåra omställningsproblem för de anställda och kännbara kapitalförluster. En planmässigt genomförd strukturomvandling kan å andra sidan göra det möjligt för företag och driftsenheter som eljest skulle komma i farozonen att bestå och expandera.

De åtgärder som föreslås i propositionen är inriktade på att stimulera och underlätta för lönsamma företag med goda framtidsutsikter att utvidga sin rörelse genom förvärv av företag och driftsenheter och på att möjliggöra andra former av företagssamgåenden, t. ex. etablering av för flera företag gemensamma försäljnings- och inköpsbolag. Det rör sig dels om en utvidgning av det program för omställningsfrämjande åtgärder inom textil- och konfektionsindustrierna och den manuellt arbetande glasindustrin som fastställdes förra året, dels om införande av ett nytt system med statliga garantier, s. k. strukturgarantier, för lån som skall underlätta en planmässig strukturomvandling. Förutom de nämnda industrigrenarna skall åtgärderna gälla även skoindustrin och möbelindustrin. Systemet med strukturgarantier införs på försök för en tid av tre år. Programmet för omställningsfrämjande åtgärder förlängs så att det sträcker sig över samma tid.

1 de motioner som väckts i anledning av propositionen godtas genomgående förslaget att strukturgarantier skall införas. Förslaget om en utvidgning tids- och branschmässigt av de omställningsfrämjande åtgärderna avstyrks i motionen 1972:1564. I övrigt avser motionerna i första hand frågor om administrationen av de aktuella näringspolitiska åtgärderna.

I fråga om värderingen av fusioner som ett medel att lösa strukturella anpassningsproblem föreligger en klar nyansskillnad mellan å ena sidan propositionen, å andra sidan motionerna 1972:1562 och 1972:1563.

NU 1972:32

5 Motionärerna ser mindre positivt på fusioner. I den första motionen begärs ett uttalande av riksdagen om att statsmakterna inte får söka framkalla fusioner genom påtryckningar eller uppställa krav på fusion för att strukturgarantilån skall beviljas. I den senare motionen hävdas att vissa företag inom de berörda branscherna har speciella smådriftsfördelar som bör renodlas hellre än att företagen stimuleras att bilda större enheter. Här nämns också flera andra typer av förändringar — omläggningar av produktionen, förbättrad marknadsföring m. m. — som enligt motionärernas mening borde kunna finansieras genom strukturgarantilån.

Utskottet vill understryka att systemet med strukturgarantier kommer att utgöra ett komplement till andra stödformer och givetvis bör utnyttjas blott i de fall då ett samgående av avsett slag framstår som en naturlig åtgärd. Termen ”samgående” inbegriper, såsom ovan påpekats, uttryckligen även andra åtgärder än fusioner, t. ex. etablering av för flera företag gemensamma försäljnings- och inköpsbolag. Det är utskottets uppfattning att deltagande i samarbetsprojekt av detta slag låter sig väl förena med en sådan strävan att renodla speciella smådriftsfördelar som förordas i motionen 1972:1563 och bör kunna bidra till att göra denna strävan framgångsrik. Utskottet utgår från att de berörda företagen noga kommer att pröva förutsättningarna för ett samgående beträffande särskilda funktioner som med fördel kan handhas gemensamt. Utskottet finner de i propositionen angivna grunderna för erhållande av strukturgarantier lämpligt utformade. I den mån yrkandet i motionen 1972:1563 går ut på att strukturgarantier skall kunna ges för att bekosta förändringar inom ett enda företag avstyrks det av utskottet. För sådana ändamål bör andra slags krediter etc. utnyttjas.

Att sådana aktiviteter från myndigheters sida som med skäl kan betecknas som påtryckningar inte hör hemma inom ett system för näringspolitiska stimulansåtgärder finner utskottet självklart. Någon särskild hemställan till Kungl. Majit i anledning av motionen 1972:1562 punkten 2 är enligt utskottets mening inte motiverad.

I vad gäller de föreslagna åtgärdernas administration innehåller motionen 1972:1564 ett krav med stor räckvidd och stor principiell betydelse. Som villkor för att systemet med strukturgarantier skall godtagas uppställer motionärerna att ”de anställda” får majoritetsrepresentation i de berörda företagens styrelser och i de statliga organ som har att administrera de nya insatserna. Såvitt gäller de statliga organen har utskottet tolkat motionärernas mening så, att företrädare för de fackliga organisationerna skall ha en utslagsgivande ställning när beslut om strukturgarantier skall fattas.

Frågan om medinflytande för de anställda inom företag och offentlig förvaltning har stor aktualitet. Vissa reformer har genomförts, olika slags försöksverksamhet pågår och nya förslag i ämnet har aviserats. Utskottet finner det inte motiverat och lämpligt att en speciell ordning för de anställdas representation knyts till systemet med strukturgarantier. Mera

NU 1972:32

generella lösningar bör enligt utskottets mening eftersträvas. Ett strikt fasthållande vid motionärernas krav skulle kunna medföra komplikationer som vore till skada för en smidig tillämpning av strukturgarantisystemet. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Administrationen av strukturgarantierna skall enligt propositionen handhas av ett för ändamålet bildat helägt dotterbolag till Sveriges investeringsbank AB. Mot detta förslag riktas kritik i motionerna 1972:1560 och 1972:1562. Motionärerna vill att uppgiften skall läggas på kommerskollegium. Detta motiveras i den förra motionen med att en ytterligare spridning av ansvaret för kreditstödet till mindre och medelstora företag bör undvikas, i den senare främst med att kravet på opartiskhet talar för att beviljandet av kreditgarantier helt skiljs från kreditgivningen.

Utskottet vill i likhet med chefen för industridepartementet erinra om att frågan om kommerskollegiets framtida organisation har varit föremål för utredning och nu prövas inom berörda departement. Att i detta läge pålägga kommerskollegium en ny betydelsefull uppgift synes inte lämpligt. De skäl som anförts för att verksamheten skall förläggas till ett dotterbolag till Sveriges investeringsbank finner utskottet bärande. Utskottet vill dessutom understryka att det rör sig om en försöksverksamhet. Om det blir aktuellt att förlänga denna eller ge systemet med strukturgarantier mera permanent karaktär finns givetvis tillfälle att ompröva frågan om vilket organ som bör handha administrationen. Utskottet avstyrker alltså motionsyrkandena om en ändring i detta hänseende.

Den redan berörda kritiken i motionen 1972:1564 mot statens samarbete med privata kapitalintressen utmynnar i första hand i det tidigare nämnda yrkandet om avslag på förslaget om en utvidgning av de omställningsfrämjande åtgärderna. Motionärernas argumentation tycks till stor del rikta sig mot uppfattningen att staten bör göra insatser för att stimulera samgående mellan företag. Staten föreslås, säger motionärerna, ta programmatisk ställning till storkapitalets förmån gentemot småkapitalet. Utskottet finner inte detta uttalande väl underbyggt. Att motionärerna godtar strukturgarantisystemet och omställningsprogrammet med hittillsvarande branschavgränsning ter sig för övrigt mot bakgrund av deras principresonemang inte helt följdriktigt. Utskottet tillstyrker för sin del att omställningsprogrammet utvidgas på det sätt som föreslås i propositionen.

Utöver vad här sagts föranleder propositionens förslag inte något uttalande från utskottets sida.

Till sist återstår att behandla det yrkande som framställs i motionen 1972:1561. Här uttalas farhågor för att statsmakterna genom att punktvis sätta in stödåtgärder åstadkommer en snedvridning av konkurrensen inom näringslivet. Motionärerna begär en undersökning av stödåtgärdernas konsekvenser i detta hänseende.

Vad beträffar de nu aktuella stödåtgärderna vill utskottet framhålla att de visserligen kommer enskilda företag till del men att de i den meningen är generella att de under givna förutsättningar står till

NU 1972:32

förfogande för alla företag i de berörda branscherna. Utskottet förutsätter emellertid att de risker som motionärerna påtalar beaktas vid det fortlöpande studium av utvecklingen inom olika branscher och av näringspolitikens verkningar i stort som äger rum, bl. a. genom industridepartementets försorg. Något initiativ från riksdagens sida i anledning av motionen anser sig utskottet inte böra förorda.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motionen 1972:1562 punkten 2 och motionen 1972:1563, båda såvitt de inte tillgodosetts genom vad utskottet anfört, godkänner de grunder för erhållande av strukturgarantier som anges i propositionen 1972:46,

2. att riksdagen avslår motionen 1972:1564 såvitt den gäller majoritetsrepresentation för de anställda i vissa företagsstyrelser och statliga organ,

3. att riksdagen med bifall i övrigt till propositionen 1972:46 punkten 1 samt med avslag på motionerna 1972:1560 och 1972:1562 punkten 1 bemyndigar Kungl. Maj:t att på de villkor och enligt de grunder som utskottet angivit träffa avtal med Sveriges investeringsbank AB om lämnande av strukturgarantier genom ett särskilt aktiebolag,

4. att riksdagen med bifall till propositionen 1972:46 punkterna 2 och 3 förbudgetåret 1972/73 under trettonde huvudtiteln anvisar

a) till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher ett reservationsanslag av 300 000 kr.,

b) till Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

5. att riksdagen med avslag på motionen 1972:1564 punkten 1 godkänner i propositionen 1972:46 föreslagna ändringar i riktlinjerna för omställningsfrämjande åtgärder för vissa ind ustribranscher,

6. att riksdagen med bifall till propositionen 1972:46 punkten 5 till Omställningsfrämjande åtgärder för vissa industribranscher för budgetåret 1972/73 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.,

7. att riksdagen avslår motionen 1972:1561 om viss undersökning rörande stödåtgärder inom näringslivet.

Stockholm den 9 maj 1972

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

NU 1972:32

8 Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Bengtsson i Landskrona (s), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Gustafsson i Byske (c), Rask (s), Blomkvist (s), Sjönell (c), Hovhammar (m), Rydén (fp), Häll (s), fru Hambraeus (c) och fru Hansson (s).

Reservationer

1. vid utskottets hemställan under 1 (grunder för erhållande av strukturgarantier) av herrar Regnéll (m), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Sjönell (c), Hovhammar (m), Rydén (fp) och fru Hambraeus (c), som anser

dels att det stycke på s. 5 i utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet vill understryka” och slutar med ”krediter etc. utnyttjas” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

”Utskottet delar motionärernas uppfattning att ett väsentligt vidare register av åtgärder än blott fusioner och andra former av samgående behöver utnyttjas om man skall kunna komma till rätta med strukturproblemen i de berörda branscherna. Förslaget i propositionen tycks utgå från att stordrift alltid medför fördelar framför smådrift. Erfarenheten visar enligt utskottets mening att detta inte är fallet; tvärtom kan, såsom

påpekas i motionen 1972:1563, en renodling av speciella smådriftsför delar

vara den åtgärd som ger ett företag de största möjligheterna till framgång. En viktig näringspolitisk uppgift bör därför vara att stimulera de företag för vilka detta gäller att genomföra rationaliseringsåtgärder av typen produktionsomläggningar, upptagande av legoproduktion, marknadsföringsinsatser etc. De föreslagna strukturgarantierna bör alltså få användas även för sådana ändamål. Utskottet tillstyrker sålunda att strukturgarantisystemet utformas enligt de riktlinjer som anges i motionen 1972:1563.”

dels att utskottet under 1 bort hemställa

”1. att riksdagen med bifall till motionen 1972:1563 och med avslag på motionen 1972:1562 punkten 2, såvitt den inte

tillgodosetts genom vad utskottet anfört, godkänner de i

propositionen 1972:46 angivna grunderna för erhållande av strukturgarantier med de ändringar som utskottet angivit”,

2. vid utskottets hemställan under 3 (särskilt aktiebolag för lämnande av strukturgarantier) av herrar Regnéll (m), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Sjönell (c), Hovhammar (m), Rydén (fp) och fru Hambraeus (c), som anser

dels att det stycke på s. 6 i utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”i detta hänseende” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

”Utskottet anser i likhet med motionärerna att vägande skäl talar mot att förlägga administrationen av strukturgarantierna till ett dotterbolag till Sveriges investeringsbank. Redan den omständigheten att detta skulle innebära att handläggningen av de mindre och medelstora företagens

NU 1972:32

kreditfrågor blir ännu mera splittrad än för närvarande ter sig avgörande. Dessutom vill utskottet påpeka att Investeringsbanken i sitt remissyttrande i ämnet förutsatt att ett annat organ skall överta strukturgarantibolagets uppgifter om garantigivningen skall fortsätta efter försökstidens utgång. Att inrätta ett särskilt bolag vars livslängd på förhand begränsas till tre år förefaller föga rationellt. Om uppgiften anses utan svårighet kunna överföras från bolaget till ett annat organ bör det också vara möjligt att flytta den från kommerskollegium därest — vilket inte behöver bli fallet — detta skulle visa sig önskvärt i samband med en omorganisation av myndigheten. Utskottet föreslår alltså att propositionens förslag modifieras i enlighet med de båda motionsyrkandena.” dels att utskottet under 3 bort hemställa

”3. att riksdagen med bifall till motionerna 1972:1560 och 1972:1562 punkten 1 samt i anledning av propositionen 1972:46 i ifrågavarande del beslutar om lämnande av strukturgarantier genom kommerskollegium enligt de grunder som utskottet angivit”,