Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om en utredning rörande villkoren för företag som tillhandahåller tjänster

Näringsutskottets betänkande nr 46 år 1972

NU 1972:46

Nr 46

Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om en utredning rörande villkoren för företag som tillhandahåller tjänster.

Ärendet

1 motionen 1972:752 av herr Göransson (s) hemställs att riksdagen skall hos Kungl. Maj:t anhålla att en utredning i lämplig form kommer till stånd beträffande struktur, ekonomiska villkor och samhällsekonomisk betydelse hos de företag som tillhandahåller tjänster.

Motionen

Motionären anför att personer vilkas utbildning och erfarenheter gör dem skickade att befrämja ett optimalt utnyttjande av arbetskraft och fysiska tillgångar utgör en investeringstillgång som bör ges möjlighet att utveckla hög avkastning. Här avsedda personer är till stor del sysselsatta i privata företag med ändamål att tillhandahålla olika typer av tjänster, t. ex. utredningar och projekteringar, dvs. rådgivning beträffande resursutnyttjande. De har i allmänhet en kvalificerad och dyr utbildning, och de företag i vilka de är anställda kan förutsättas utgöra ett viktigt instrument för maximalt tillvaratagande av samhällets resurser. Dessa omständigheter gör det enligt motionären väsentligt att de villkor dessa företag arbetar under blir föremål för samhällets intresse. Strukturen hos de företag som tillhandahåller tjänster liksom de ekonomiska villkor de arbetar under kan alltså vara värda ett närmare studium. Särskilt under de senaste årens konjunktursvängningar har dessa företag visat stor sårbarhet, och de har uppenbarligen ofta begränsade möjligheter att bereda sina medarbetare skälig anställningstrygghet. Svårigheten att med gällande beskattningsregler bygga upp en konsolidering av sådana företag anges ibland som ett huvudproblem. Formerna för att placera konjunkturutjämnande beställningar hos dem har utgjort ett annat.

Uppgifter i anslutning till motionen

Fristående konsulter finns på ett flertal områden i samhället, i första hand på de tekniska, företagsekonomiska och juridiska områdena. De företag som avses i motionen torde i första hand tillhöra någon av de två förstnämnda kategorierna.

På det tekniska området finns konsulter inom flera specialfack, t. ex. arkitektur, byggnadsteknik, elektroteknik och mekanik. Det stora flertalet är sysselsatta inom byggnadsområdet och ägnar sig åt projektering av byggnader och anläggningar och annan yrkesmässig teknisk rådgivning i

1 Riksdagen 1972. 17 sami. Nr 46

NU 1972:46

samband därmed. Denna grupp, som brukar betecknas byggkonsulter, innefattar bl. a. arkitekter, byggnads-, el- och vvs-konstruktörer, inrednings- och trädgårdsarkitekter samt byggledare. Statens pris- och kartellnämnd (SPK) har på näringsfrihetsombudsmannens begäran gjort en utredning om denna bransch. Utredningen, vars resultat presenterades i två delrapporter 1966 och 1967 (i Pris- och kartellfrågor 1966:4, 1967:5), avsåg konsultföretagens verksamhet år 1964. 1 den första delredovisningen belystes mera allmänna frågor såsom byggkonsultbranschens struktur och arbetsförhållanden, tillämpningen av olika arvodesnormer samt projekteringskostnadernas andel av de totala byggnadskostnaderna. I den andra delen av utredningen lämnades en ingående redogörelse för de i branschen tillämpade arvodesnormerna och gjordes en analys av deras verkningar. I strukturundersökningen lämnades uppgifter om företagen — fördelade på nio olika konsultfack — bl. a. avseende antalet sysselsatta personer, omsättning, geografisk fördelning, företagsform och ägarförhållanden, företagsålder, företagens organisationstillhörighet, de anställda konsulternas utbildning och den administrativa personalens storlek. I vissa avseenden lämnades uppgifter för utvecklingen av dessa faktorer under senare år.

Av utredningen framgår bl. a. att det 1965 fanns nära 1 600 konsultföretag. Av dessa var 1/3 rena arkitektkontor och 1/4 företag integrerande flera fack. Tre företag av fem var belägna i de tre största städerna. Antalet sysselsatta var nära 18 000, av vilka 1/5 arbetade på arkitektkontor och hälften i sammansatta företag. Mer än varannan sysselsatt var verksam i Stockholm. Det största företaget hade inemot 1 000 årsarbetare, men de flesta konsultföretagen var mycket små - 80 procent av företagen hade mindre än tio årsarbetare. De fem största företagen svarade för 1/4 av branschens omsättning, som tiodubblades under perioden 1951-1965 medan antalet sysselsatta mer än tredubblades. Inemot 1/3 av företagen hade startats under 1960-talet.

Någon uppföljning av SPK:s utredning har inte gjorts, och någon löpande officiell statistik som belyser antalet företag och sysselsatta på konsultområdet finns inte. Enligt branschorganisationerna skulle antalet företag i byggkonsultbranschen i dag vara ca 1 500 och antalet sysselsatta ca 18 000. Svenska konsulterande ingenjörers förening (SKIF) planerar att genom en enkät analysera sysselsättningsläget i branschen vid årsskiftet 1972-1973. Omsättningen beräknas 1970 ha utgjort ca 1 200 milj. kronor mot ca 800 milj. kronor 1964. Utvecklingen under senare år har inneburit att storföretagens andel av marknaden ökat på de mindre företagens bekostnad. Bakom denna utveckling ligger en kraftigare expansion i de större företagen än i de små. Vidare har företagsnedläggningar bland de mindre företagen varit vanliga. Fusioner mellan olika konsultföretag har däremot varit relativt ovanliga. Man förväntar från branschens sida att denna strukturförändring kommer att fortsätta under 1970-talet, kanske i accelererad takt. Orsaken till detta är framför allt att byggnads- och anläggningsprojekten blir större och mer komplexa. Kunskapskraven ökar och medför krav på specialisering. Om ett

NU 1972:46

konsultföretag inom sig skall rymma fackets alla specialiteter erfordras relativt stora företag. Storföretagens ökade dominans inom branschen innebär inte att småföretagen spelat ut sin roll, men de kommer troligen i större utsträckning att få arbeta som underkonsulter. Marknaden kommer enligt SKIF:s bedömning säkerligen också att ha behov av s. k. enmanskonsulter för exklusiv rådgivning inom ett begränsat tekniskt område eller på hög nivå inom det byggnadsadministrativa området med sådana uppgifter som projektledning, programmering, upphandling, kontroll och besiktning på sitt program.

På det företagsekonomiska området utgörs den största konsultgruppen av de s. k. organisationskonsulterna, som i första hand ägnar sig åt frågor rörande företagsadministration, personaladministration, arbetsstudier, marknadsföring och liknande administrativa och organisatoriska uppgifter. Enligt en undersökning som gjorts av Svenska arbetsgivareföreningen var 1971 ca 200 företag med inemot 1 600 konsulter av detta slag verksamma i Sverige. Flertalet av konsultföretagen är små, och de yrkesverksamma konsulternas kompetens bedöms vara högst varierande.

Till SOK-företagens förening, som är en sammanslutning av företag som företräder oavhängig konsultverksamhet och vilkas ledning präglas av personer som uppfyller kraven på ledamotskap i Svenska organisationskonsulters förening (SOK), dvs. akademisk examen och praktisk erfarenhet under minst åtta år, var vid halvårsskiftet 1972 anslutna 22 företag sysselsättande 368 konsulter. Medlemsföretagens totala årsomsättning i form av arvoden uppgick år 1970 till ca 65 milj. kronor.

Grundläggande primärdata om konsultbranschen kommer genom 1973 års företagsräkning att kunna presenteras vid slutet av år 1974.

Inom statens institut för byggnadsforskning pågår två utredningar - en fortsättning på projektet ”Byggprocessens förutsättningar och genomförande” samt ”Projekteringsprocessen” — som kommer att beröra byggkonsultbranschens verksamhet. Huvudintresset i utredningarna är dock koncentrerat på andra frågor.

Genom utarbetandet av anvisningar för värdering av pågående arbeten har riksskattenämnden delvis behandlat ett av de problem för konsultföretagen som motionären påtalar, nämligen svårigheten att med gällande beskattningsregler bygga upp en konsolidering. Arbetsmaterialet har tillställts företagsskatteberedningen (Fi 1970:77). I anslutning till en av beredningens huvuduppgifter, att pröva huruvida den nuvarande avvägningen är den riktiga mellan å ena sidan möjligheten till vinstreglerande dispositioner genom bl. a. förmånliga av- och nedskrivningsregler och å andra sidan storleken av den vinstbeskattning som träffar företagen, avses också en analys bli genomförd av verkningarna av reglerna i olika typer av företag. Konsultföretagens konsolideringsmöjligheter kommer därvid att belysas.

NU 1972:46

4 Utskottet

De företag som åsyftas i motionen är konsultföretagen, i första hand inom byggnadsbranschen. Motionären förordar en utredning rörande dessa företags struktur, ekonomiska villkor och samhällsekonomiska betydelse.

Konsultföretagen utgör otvivelaktigt en intressant och viktig bransch med speciella arbetsvillkor, avvikande från dem som gäller för det stora flertalet produktions- och distributionsföretag. Enbart detta förhållande kan dock knappast motivera att en särskild undersökning rörande konsultföretagen skall höra till de projekt som bör prioriteras vid fördelningen av de statliga utredningsresurserna. Motionären har inte närmare angivit något slag av reformer som den begärda utredningen skulle ta sikte på. Vissa pågående och planerade utredningsaktiviteter kan väntas ge ökad kännedom om konsultbranschen. Någon anledning för riksdagen att begära en speciell utredning på detta område i statlig regi anser utskottet inte föreligga.

Utskottet hemställer därför

att riksdagen avslår motionen 1972:752.

Stockholm den 7 november 1972 På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i Storfors (s), Gustafsson i Byske (c), Rask (s), Blomkvist (s), Sjönell (c), Wååg (s), Hovhammar (m), Svensson i Malmö (vpk), Jonsson i Husum (s), Möller i Göteborg (fp) och Fridolfsson i Stockholm (m).

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1797 S Stockholm 1972